Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 11 juni 2015

En gång i tiden var jag en luskare av rang,

det var nödvändigt då när jag behövde hålla demonerna på avstånd.
Nu finns det inga sådana längre, men mina lusktakter sitter uppenbarligen i.

Det ringde nyss. Ett nummer jag inte kände igen, och då låter jag oftast bli att svara.
Men personen hade lämnat ett meddelande och när jag lyssnade av det förstod jag att det var en så kallad fickringning. Jag hörde hur det stökades i bakgrunden, utan att personen visste att den hade ringt upp mig.
Det är ju spännande.
Någon som jag inte känner har mitt nummer i sin telefon.

Så jag googlade, och hittade ett kvinnonamn som inte sa mig någonting.
Jag googlade foton, men ingenting där heller. Till sist hittade jag ett mansnamn med koppling till kvinnan och när jag bildgooglade honom trillade polletten ned.

När min tyska förläggare och jag var på väg från restaurangen i Gamla stan i tisdags, blev vi stoppade utanför slottet av en man som bad om att få låna min mobiltelefon eftersom hans var urladdad och han behövde ringa sin fru och säga var de skulle träffas.
Yes.
Korrekt.
Det var DEN mannens fru som ringde från sin ficka.

Mvh Åsas Detektivbyrå.

7 kommentarer:

Ezter sa...

Bra med en egen detektivbyrå :) Sådär gör jag också. Konstigt i sammanhanget att jag också blev fickuppringd för ett par timmar sen ;)

Shamrock sa...

Du är ju som värsta Kitty-boken

Robert W sa...

Ha ha, det var kul!

Morelia sa...

Hahaha, jag är exakt likadan! Skulle lätt kunna ta jobb som privatdeckare. :-)

Åsa Hellberg sa...

Ezter; ja, det där händer ju titt som tätt:)

Shamrock; I know!

Rovert: :)

Morelia; varför inte?:)

CYNDI sa...

WOW.
Hoppas det är nån annan än svärfar ("Nä JAAAAG har inte ringt!") nästa gång så att jag också får luska lite.

Åsa Hellberg sa...

Cyndi :)