Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 9 september 2015

Jag sov till halv tio.

Helt galet, men naturligtivs exakt vad jag behövde.
Det är så jag ser på sömn när det emellanåt blir många timmar (i det här fallet nio.)

Så efter dusch och hårtvätt (som tar sin lilla tid just nu), frukost, ett par samtal, lite uppdateringar och sånt, så är jag redo för min Gloria.
Lite mindre än hälften kvar och kärleken till det här manuset håller i sig.

Första oktober börjar jag skriva på nästa, alltså den som eventuellt kommer 2017.
Min sjua.
Då är man banne mig författare på riktigt.
Jag har haft svårt för att kalla mig det, tänkt att det väl måste vara svårare än så här, men har insett att det behöver det förstås inte alls vara.

Alla håller inte med om det.
Jag lyssnade på viktiga herrar med svåra pannor i Babel i söndags, och de beskrev arbetet som oerhört jobbigt, näst intill omöjligt, och att Thomas Mann hade sagt (alltså typ) att "riktiga författare tycker att det är omöjligt att skriva."

Tips: Herrarna kanske ska skriva en mer lustfylld prosa så att arbetet blir lite lättare?
Skriv till exempel om det du tycker allra mest om.
Knausgård har ju oftast skrivit om sig själv - på tal om något man gillar.
Kan det verkligen ha varit så svårt?

Well, vi är olika.
Jag är en författare som tycker att det är både lätt och roligt. Jag har gjort saker som har varit betydligt svårare i mitt liv.
Betydligt.


5 kommentarer:

cyndi sa...

Tur att det finns andra.
Som inte är så svårpannade.
Så att jag har något att läsa.
Varför läsa om bara elände undrar jag ibland.
Jag har inte läst en mordbok på många många år
Inga tragiska barndomar heller.
Eller bekymrade pannor-böcker.
Jag är TILLRÄCKLIGT ALLVARLIG ändå.
Världen också.
Tack för att du tycker att det är lätt och kul att skriva bra böcker!

Åsa Hellberg sa...

Exakt, Cyndi, exakt!
Och Tack! :)

Ezter sa...

Jag kan läsa allt möjligt, men man måste ha trevlig, lättsam läsning ibland. Lycklig läsning :)

Anonym sa...

De som skriver tunga och tråkiga böcker vill bara verka märkvärdiga, likaså de som läser dem. Näe livet ska vara roligt med mycket kärlek! Varför krångla till det? Längtar efter din nästa bok! :-)

Åsa Hellberg sa...

Ezter; jag håller med!

Anonym; tack! :)