Fastställt höstprogram

ÅSAS HÖSTPLANER.

SEPTEMBER:

(12 september, Eskilstuna stadsbibliotek)
(19 september Books & Dreams, Stockholm)
(21 september, Biblioteket Farsta)

Mässdagarna i Göteborg:

Torsdag 28 september, Books & Dreams, Stora teatern.
Fredag 29 september, Bokmässan:
08.00 Frukost med bloggare.
11.00-12.00 minglar i Bonniers monter.
14.30 - 14.50 Bonniers monter, stora scenen, samtal med Teresa Knochenhauer, signering.
Månpockets monter, 16.30-17.00

30 september, Bokmässan
10.00 Bonniers lilla scen, samtal med Teresa Knochenhauer, signering.
12-13.00 Minglar Bonniers monter.

OKTOBER:

3 oktober, Vimmerby
4 oktober, Västervik
5 oktober, Forsbacka Bibliotek, Gävle
10 oktober, Höganäs.
11 oktober, Båstad.
12 oktober, Ystad
21 oktober, Sala stadsbibliotek
25-29 oktober, Västkusten. Återkommer med bekräftade planer i Fjällbacka, Tanumshede och Uddevalla.

NOVEMBER:
14 november. Bokens afton Ludvika.
16 november, ABF Gästrikland. Ockelbo.
23 november, Vuxenskolan, Stockholm. Samtal med Annika Estassy




onsdag 21 oktober 2015

Jag var i London två gånger förra året.

Det här var min första ensamresa.
Och det var lika trevligt som om jag hade haft sällskap. Båda gångerna, faktiskt. Det där med att slippa ta hänsyn är inte att förakta.
Å andra sidan är det fantastiskt att få dela en upplevelse med någon, som i våras när jag reste både med Nisse, mamma och Jonathan. Trots jobb så hinner man ju också se massor.

Men som sagt. Mina ensamLondon var fab, och researchen MAGISK. Särskilt den jag gjorde för exakt ett år sedan.
I boken jag läser just nu promenerar huvudpersonen exakt där jag gick då - förbi Savoy, genom den lilla parken mot Embankment (där jag tänkte ta tunnelbana, ångrade mig och promenerade istället till Trafalgar Square). Så coolt att känna igen sig.
Synd att jag inte gick bara ett par gator till för då hade jag landat vid Downing street, vilket hade varit kul.

Bra armdagar tänker jag att jag kan åka ett par dagar redan nu. Sämre dagar, som idag, att jag aldrig mer får resa någonstans.
Det troliga är nog att jag helt enkelt får skita i att det gör ont, ta värktabletter och åka ändå.
Jag har ett par grejer som skulle vara fantastiska att få kolla på plats innan jag gör sista putsen på Gloria.


(I blogginlägget jag har länkat till vet jag idag nästan till hundra procent att sångerskan vid bordet bredvid var Rita Ora.
Jag googlade bilder när jag kom hem.)



2 kommentarer:

Ezter sa...

Ja, det är ju så det är. Man vänjer sig vid att ha ont och lär sig bita ihop. Tills det kommer en ny smärta att ta sig an på samma sätt. Så du kommer säkert iväg :)

Åsa Hellberg sa...

Hoppas!