Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 30 december 2015

En ettåring på MacDonalds :)

2 kommentarer:

Emma sa...

Hej Åsa!

Jag har nu suttit och sträckläst din fantastiska bok "Sonjas sista vilja" i tre dagar utan att kunna lägga den ifrån mig. Vilken otroligt underbar, fantastisk och underhållande bok. En bok som kretsar kring tre kvinnor i medelåldern är svårt att stöta på och jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig när jag läste baksidan på just denna. Själv är jag sjutton, men fyller arton om en knapp månad. Det är lätt att man i unga år får för sig att livet slutar sådär lite efter 28, men det är kul att få tänka om ibland. Man blir väldigt uppslukad i att vara ung när man är ung, och tänker inte på att livet fortsätter efter man fått sin första rynka. Än mindre att det faktiskt är riktigt underbart då också.

Din bok är väldigt viktig, då vi som samhälle har för vana att avfärda äldre kvinnor som familjemaskiner utan eget liv, medan karlar får leva loppan bäst de vill. Din bok sticker hål på den myten och humaniserar dessa kvinnor på ett genialt sätt. Den är så ärlig och rak, och det är helt fantastiskt. Nu är det ju i och för sig så att jag bott i USA i fyra och en halv månad så mitt perspektiv kan möjligen vara lite skevt för tillfället, men jag håller fast vid min åsikt.

Ha ett bra nytt år, och ta hand om alla dina nära och kära!

Emma (Emma.holm.schlemowitz@gmail.com)

Åsa Hellberg sa...

Hej Emma, tusen tack, vad roligt att höra att du gillade mina tjejer.
Det är egentligen inte så stor skillnad på 17, 28 och 50. I alla fall inte i hur vi känner.
Man kanske agerar lite annorlunda när man går igenom något för tionde gången och man har lite fler magar och rynkor och sånt, men det är nog den enda skillnaden tror jag :)

Önskar dig ett riktigt gott nytt år!
Kram Åsa