Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 20 december 2015

Mitt mål är att gå ur det här året

med 40 tusen skrivet på Sjuan. Jag har sextusen kvar och tre skrivdagar, så det ska nog gå hoppas jag. Klarar jag mig bara från alla förkylningar och sånt, så.

Nästa vecka kommer jag att vara ledig.
I morgon ska jag käka lunch med min gamla chef i Täby centrum. Där har jag har inte varit på evigheter, alltså passar jag på att handla resten av julklapparna där.
På tisdag ska jag på begravning och kommer nog inte att orka så mycket mer.
På onsdag ska jag handla all julmat (traditionsenligt går jag upp bustidigt och åker till Ica Maxi.)
Skinkan har jag redan köpt.
Och lotterna till uppesittarkvällen med Bingolotto.
Jag och Jonathan spelar som vi gör varje år.
Nisse kommer först på julafton eftersom han jobbar.

Ungefär så.
I detalj.
Är ni klara med allt julstökande eller struntar ni i det i år?



6 kommentarer:

Ezter sa...

Vi firar jul hos Äldsta. Den 23e kommer Yngsta och Fästmannen hit, vi äter något gott (inte julmat) och spelar Bingolotto. Därför har vi idag klätt en gran, ställt fram några tomtar och lagt på några juldukar.
Annars är vi knappt hemma, så det känns inte så lönt.
Lycka till med Sjuan :)

Karin Härjegård sa...

Mycket av julstökandet är klart. Har inte så höga ambitioner. Det viktigaste är levande ljus, lite julmusik och familjen nära.

Morelia sa...

Allt utom en ansenlig mängd julklappar är klart.
God jul till dig!

Åsa Hellberg sa...

Ezter: det låter perfekt!

Karin; jag håller med dig:)

Morelia; haha, härligt!

Ebba Range sa...

Ingen stress här ... sedan barnbarnen började anlända, första för 11 år sedan har jag inte firat någon julafton hemma. Jag och deras, morfar-farfar - turas om att vara hos sonen vs dottern.
Ibland blir det sjukdomar här eller där och då får vi fira som en riktig kärnfamilj - det är det bästa. Inte för att vi önskar att någon ska bli sjuk, såklart.

Åsa Hellberg sa...

Det låter härligt, Ebba! :)