Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

måndag 22 februari 2016

Jag skulle tro att jag i den här första draften

landar på ungefär 90 tusen ord, men att jag till slut kommer upp i ungefär 100 (jmf med Simonas 150 tusen!) precis som i Gloria. Det gör ungefär 350 boksidor.
Där ungefär landar alla mina böcker. De blir en aning längre för varje bok, men inte mycket (jag har för mig att Sonjas sista vilja var på runt 75 tusen.)
Det är som om jag har ett visst antal kapitel på mig att berätta min story på.

Även om jag försöker leka lite med formerna (det kallas tydligen för att utvecklas) så behåller jag vissa delar, som längden på kapitlen. Det har inte ändrat sig ett dugg sedan Sonjas sista vilja.
Däremot har jag, för andra boken i rad, en huvudperson.
Många aktörer, men en vars berättelse vi följer allra mest. Det gör att man kan fördjupa den karaktären något mer än om man har flera personer, så klart.
Å andra sidan: bi-karaktärer måste de också få ta plats för att inte bli alltför platta och då gäller det att hålla ordning i ormgropen.
Det blir en del namn och beteenden att hålla reda på.

Jaja.
I morgon blir det inget skrivet så de sista tiotusen får jag klara av på onsdag torsdag och fredag.
Det kommer att funka, hoppas jag.
Sedan ska jag läsa för första gången.
Det är för den stunden jag har skrivit hela boken.
Jag vet inte varför andra skriver, de har säkert någon form av budskap de vill leverera.
Det har inte jag.
Jag skriver enkom för att roa mig själv den där första genomläsningen.

Skulle det vara så att något skaver får jag skriva om.
Det hände ju med Toscana.
Jag skrotade till sist mer än det halva färdiga godkända manuset och skrev helt nytt.
Det är också utveckling.

Jaja2.
Min rumpa, mina händer och mitt huvud har fått nog för idag.
Vi hörs i morgon!




5 kommentarer:

Agneta sa...

Jag har inte heller något budskap, utan skriver för att det är så himla roligt, och för att jag förhoppningsvis ska få underhålla andra :)

Ezter sa...

Väntar med spänning, fast jag vet att det dröjer läääääänge!

Åsa Hellberg sa...

Agneta; härligt:)

Ezter; ja, jättelänge!

Simona sa...

Hurra!
(Fast jag tänker mest på Gloria)

Åsa Hellberg sa...

Hurra för Gloria!!