Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 16 mars 2017

Vilken mysig lägenhet jag var och tittade på,

kanske mest för att han -lägenhetsinnehavaren - inte var rädd för att ha mycket böcker och växter överallt. Han hade möblerat smart och var medveten om vikten av rätt belysning. Fint, nytt kök och fräscht badrum - men inget badkar (som man vänjer sig vid kan jag berätta.)

Hela väggarna i sovrummet - och jag menar verkligen hela, var täckta av snygga bokhyllor med glasdörrar och om jag tittat noggrannare hade jag säker hittat flera författarkompisar. Nu stod Stefan Anhems tre på rad framför näsan men jag kunde inte med att gå igenom hyllorna när det var så mycket folk på visningen.

Utsikten var fantastisk och det var ingen direkt insyn, vilket låg på plussidan. Sol på balkongen från två på eftermiddagen
På den negativa att det var på fjärde våningen med en pytteliten hiss för två pers.
Inte för att jag är många, men jag tänker på den dagen jag behöver flytta på något och inte kommer in i hissen med det.

Men nu vet jag hur det ser ut och det är verkligen en intressant gata, sen.
Kul.

Jag passade på att titta, utifrån, på den andra lägenheten jag var kallad till visning på, men den funkade inte alls för mig. Nedre botten på ena sidan och en trappa upp på den andra kan vara okej, men inte här där man kunde knacka på rutan om man ville.
Hu.

Det var det.

I morgon ska jag gå upp kl sju.
Dags för hårdkör med manuset, så på det direkt.
Kl 10 får jag äta frukost och surfa i en timma.
OM jag har gjort tio sidor.
Ibland måste jag vara en sträng chef.


2 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

De tre böckerna du hade framför näsan har jag läst. Ettan utspelar sig på min gamla högstadieskola, så jag var verkligen med i den boken, kan man säga... Som väl är inte på riktigt!

Åsa Hellberg sa...

Det förstår jag. Jag har läst ettan men inte de andra två. Än.