Fastställt höstprogram

ÅSAS HÖSTPLANER.

12 september, Eskilstuna stadsbibliotek
19 september Books & Dreams, Stockholm
21 september, Biblioteket Farsta
28 september, Books & Dreams, Göteborg
28 september-1 okt, Bokmässa, Göteborg
5 oktober, Forsbacka Bibliotek, Gävle
9,10,11 oktober, ej helt fastställt: Vimmerby, Västervik, Eksjö
16, 17, 18 oktober ej helt fastställt: Ystad, Höganäs Båstad.
21 oktober, Sala stadsbibliotek
23 november, Vuxenskolan, Stockholm. Samtal med Annika Estassy
Ej fastställda datum: Tanumshede, Uddevalla, Lysekil.



måndag 22 maj 2017

söndag 21 maj 2017

Sista dagen


Och när jag kommer hem ska jag leva en vecka i tystnad, känns det som. Jag har inget emot varken att prata eller att det är livat runt om, men jag behöver ladda om med tystnad. IntrovertaBerta behöver sitt – och det får jag ju med besked hemma.

I morse tog vi en promenad till en annan strand och på tillbakavägen fotade mamma ett gammalt hotell hon har bott på, och jag passade på att fota henne.
Och stranden.
Det vita huset ni ser vid hennes högerhand är vårt hotell. Fram till det är det bara strand.

Nu har vi en matpaus i lägenheten (bröd bröd och bröd och kaffe) och sedan går vi tillbaka till våra hyrda stolar där våra handdukar ligger.
Ett sista bad står på schemat för oss båda två.
Det var inte så skönt idag, tyckte jag efter doppet tidigare, men har upptäckt att mina händer och fötter älskar saltvattnet. Jag åkte hit med torra, hemska, nariga saker och åker hem men något mjukt och väldigt behagligt.
Jag tror bestämt att det är vattnet och därför badar jag vare sig det är skönt eller inte.




Armen ser konstig ut (och huvudet pyttelitet), men det är vinkeln som gör det. Vanligtvis ser min mamma alldeles normal ut!

lördag 20 maj 2017

I morse,

efter frukosten, satt jag i min bäddsoffa när den plötsligt började röra sig. Och bordet framför, och vattnet i flaskan som stod på bordet.
Mamma, i sitt sovrum, märkte inget.

Nu hittade jag vad som hände.
Min första.
Lite märklig känsla, och jag kan bara tänka mig hur en starkare skulle kännas.

Det blev sol till sist idag. Och storm. Vi tar en paus en stund och tupplurar.

I går kväll åt vi ett ställe där ägaren luktade pyton. Så illa att det faktiskt var kväljande så fort han gick förbi. Vi slängde i oss maten och jag bad om notan innan vi ens ätit upp.
Sedan gick vi till ett favvisställe och åt glass och jordgubbar som tröst.
Äckliga gubbar som inte tvättar sig utan bara öser på mer parfym.
Urk urk urk!

Nu har jag ätit choklad utan att behöva tröstas ett enda dugg.
Bara för att det är lördag.
Och semester.
Nästa vecka blir det en skvätt redigering igen.
Häpp!




Vädret gör mig uppriktigt besviken,

det är molnigt (igår), regn (i förrgår) och just nu regnar och blåser det.
Min solsäkra ö har bestämt sig för att det är dags för regn den här veckan, tydligen.
Annars regnar det en dag under maj. Från juni till augusti inte en enda dag.
Statistiskt, alltså.

Well.
Jag forsätter läsa korta snuttar. Blir så trött på kvällen att jag hinner en sida, sedan vill jag sova.
Så om det ska regna idag kanske jag kan läsa mer.
Alltid något.

(Mitt tjureri går snart över. Jag behöver verkligen ingen tröst – för att jag har möjlighet att åka till den här vackra, härliga ön, en vecka med min mamma.)


fredag 19 maj 2017

Molnen vill inte riktigt ge sig.




Cypern utan sol är ungefär som Coca-Cola utan kolsyra. 
Blänket där ute på havet är sol, så vi håller en tumme för ett genombrott.
Det är det  - eller ett sammanbrott i vår lägenhet.


torsdag 18 maj 2017

Morsan och jag i regnet.

Jag har sett regn en gång i det här landet,

och det var när Jonathan var liten och vi landade på Larnaca. En skur, sedan var det över. Sedan dess har jag varit här sex gånger och det är sällan mer än ett moln då och då.
Idag är det för första gången helmulet och vi är inte i närheten av varken baddräkter eller att ens lämna lägenheten.

Mig gör det inte så mycket. Jag har flera böcker på tur. Har just avslutat Mitt namn är Lucy Barton. av Elizabeth Strout.
Kort roman (ca 160 sidor) och annorlunda för mig som oftast läser underhållningslitteratur.
Den handlar om Lucy Barton som i korta kapitel ger oss fragment av sitt liv. Skrivet utan dramatik, helt osentimentalt, bara konstateranden och smarta reflektioner.
Mycket läsvärt!



Torsdag 10.30 cypriotisk tid

onsdag 17 maj 2017

Jag sover i vardagsrummet.



I soffan. Fin utsikt, eller hur?
Det går finfint men nacken gillar det inte något särskilt. Men det är nog mer kudden än bädden i sig. Jag kanske ska be receptionen om en till?

Annars då?
Jo tack som den värsta amatör brände jag min rygg igår.
Jag hade förstås solskyddsfaktor på mig, men det är möjligt att jag tvätta bort den när jag fick för mig att det var skönt att bada ... och mer än en gång.
Det var mycket vågor igår och det tilltalar mitt barnsliga jag enormt.

Idag ska jag vara mer rädd om mig så att svidet går över.

Det var väl det.
Tjohej från Cypern.





tisdag 16 maj 2017

Tisdag.

Förmodar att det kommer att bli same, same.
Sol, sol, sol.

Over and out.

(för fler bilder; https://www.instagram.com/asahellberg/ )

måndag 15 maj 2017

Solen har just gått ned


Palmerna vajar i den tilltagande vinden. Med värmen som var idag i skuggan (28 grader), är det än så länge bara skönt.

Vi har Mamma badade snabbt när vi kom hit vid fyra, sedan har vi handlat, fikat på balkongen (som inte har sol på eftermiddagen, skönt!) sovit och är nu rätt yra i mössan och ska gå snabbt till restaurangen på hotellet och äta.
Tidigt i säng eftersom vi gick upp mitt i natten.
Allt är därmed som vanligt.

Hoppas att ni mår bra!
Wohooo.




söndag 14 maj 2017

Strax sätter sig mamma på tåget för att åka till Stockholm.

Nej, förresten, bussen tror jag.
Hon åker från Tanumshede, måste byta i Uddevalla och väl i Göteborg ska hon på ett tåg.
Om allt går som det ska är hon i Stockholm halv fem.

Under tiden hon ägnar sig åt det ska jag åka och handla, tömma bilen på strunt så att jag får in våra väskor och sedan ta ett bad. Jag fick en låsning i övre ryggen igår kväll och fick lite panik, faktiskt.
Men två voltaren, som man häromdagen berättade om ökade risken för hjärtinfarkt, gjorde att jag sov som en stock och vaknade med mer som träningsvärk än smärta.

Men ett bad är ju grymt då, tänker jag. Dessutom måste jag slipa kroppen lite. Skrubba den solredo, om ni fattar.

Det var väl det.
Jag får inte glömma att packa datorn!
Naturligtvis har jag en packlista. Det har väl alla vettiga människor? Men står det dator på den? Nej, det gör det inte.

Vi hörs sen, wohooo.

lördag 13 maj 2017

Blonderad,

och just nu samlar jag ihop papper jag behöver för resan.

Det var väl det. Fler händelser än så har jag inte att berätta om.

Jag har packat det mesta och i morgon ska jag först och främst handla till Jonathan och Linnea.
Sedan måste jag bestämma mig för vad jag ska ha på mig när jag reser.
Min rumpa gillar fortfarande inte sömmar och resten av mig gillar inte tajt. Det är den kombinationen som kommer att styra valet.

Nu ska jag göra en jättegryta med köttfärssås till kidsen, sleva i mig lite av det själv och sedan måla naglarna och heja på Robin.
Wohoo.










Min nya vana att vakna strax före fem,

naturligtvis svintrött, är onödig. Idag lyckades jag somna om till sist, men fick offra träningen för piggheten. När de båda ställs emot varandra är valet enkelt.

Idag har jag egentligen bara en punkt på agendan: frissan.
Jag är så himla nöjd med den nya tjejen jag hittade i Farsta. Färgen blir kanoners måsta jag säga, efter att i åratal har blivit rekommenderad varma färger säger den här tjejen nono. Kalla ska du ha.
Och vips, kallt och fint och inget som drar det allra minsta åt gult.

Efter semestern blir det lite mer pill i Sonjas andra chans.
Teresa har ett par /kommentarer tillägg och Lena hittade lite smått i det jag skrev nytt under senaste redigeringen, så ett kort varv till med den kan jag se fram emot.
Är inte ett dugg trött än, men kommer inte att läsa hela – bara de delar som jag ska redigera – för att fortfarande vara sugen när väl korret kommer.

Iii.
Snart är det på riktigt en ny bok. En Sonja. Det ska bli galet roligt att få lansera den!
(Går den bra, för det handlar om det för min del, så finns det kanske en till där inne.)




fredag 12 maj 2017

Härlig tysk kollektion!





Idag släpps Mittsommerleuchten, som Gloria heter där.

Nu är min städpaus slut och jag ska börja med vardagsrum och kök.
Känns som om det kommer att ta ett tag.

Denna dag.

En städdag.

Det är sällan jag går på allt på en gång. Mest för att jag istället småduttar här och där: drar en dammtrasa på tv-bänken, sopar upp kattsand som Misse har under tassarna, skurar badkaret, handfatet. Ja, ni vet.
Idag ska jag göra allt.
Och då organiserar jag. Tänker igenom effektivitet och sånt. Köksbordet blir uppsamlingsområde för allt i kök och vardagsrum eftersom jag vill ha fria och inte lyfta på grejer.
Jaja, sån är jag.

Som ni ser står det inte dammsugning än och det är vad som kommer att ske idag.
Jag sparar på det eftersom Misse är så himla rädd, men nu gör jag sovrummet först och när det är klart så blir han instängd där (han stannar väldigt frivilligt) tills  det är över och jag börjar tvätta golven.
Då kommer han trippande.

Det är väl det.
Dagens plan.
Inte särskilt avancerad, vad det ser ut än så länge.
Jag har fått en preliminär plan på höstresor, och det lutar åt (är inget bestämt 100) åt Västervik, Vimmerby, Eksjö ena veckan och Ystad, Båstad och Höganäs, den andra.
Det lutar också åt att det blir tillsammans med Camilla Grebe.'
Igen. Inget är klart. Bara skvaller för er som läser bloggen.

I morgon ska jag till frissan och piffa till slingorna och klippa lite, sedan packa lite och på kvällen ägna mig åt kroppsvård (fina fötter fina naglar.)

På söndag packa resten, hämta grejer hos Jonathan som han behöver här, hämta mamma vid tåget som hon kommer med från Västkusten och sedan åker vi till Arlanda och sover på hotell.

Nu längtar jag!


torsdag 11 maj 2017

Jag måste säga att jag gillar 55.

Himla bra ålder.
Jag som våndades så vid 52, 53 och allra mest vid 54.

Det  har  gått  över

PÅ TVÅ VECKOR!
Rena magin.

Från och med nu är jag nöjd med allt.
Det känns nästan euforiskt!
Och självupptaget.
Men i mitt nya välmående liv skiter jag förstås i det.

Häpp!





Så jag tvättar.

Bland annat T-shirts som ska med till Cypern.
Så mycket mer avancerat än så behövs inte och jag skulle tro att packningen kommer att se ut exakt som förra året. Det funkade finfint då och gör det säkert i år också.

Sedan ska jag deklarera moms och sånt, vilket kanske tar en stund, och efter det åka till någon optiker och få hjälp med en båge där den ena skalmen (?) har lossnat. Min pyttelilla skruvmejsel är inte pytteliten nog.

Det var väl det.
Torsdag i förorten.
Kallt men solen skiner.




onsdag 10 maj 2017

Jag samlar på mig läslektyr till resan med mamma.

Mest på läsplattan, men igår fick jag också böcker av Teresa.
Den ena är av en författarfavvis från förra året; Louise Doughty. Då hette boken Kvinna inför rätta. Den här heter Svart vatten. En helt annan bok, enligt Teresa.

Och sedan en Teresafavvis; Hetta, av Jane Harper.

(Hon är ju förläggare åt många utländska författare,  och läser som en tok.
Just nu läser hon svenskt.  Det nyredigerade Sonjamanuset.
Iiiiii)

Förra året hade jag ju en läsupplevelse med Jojo Moyes Sista brevet från din älskade. Åh, vad jag tyckte om den boken!

På läsplattan har jag med mig Att falla, av Jane Green. Har inte läst henne på ett tag. Tre önskningar, av Liane Moriarty. Stoner, John Williams (för att alla andra ...) Sedan tidigare ligger bland annat Björnstad, Fredrik Backman, där och väntar.

Jag kommer inte att hinna läsa mer än en, men det är förfärligt att bara ha en bok med sig om man inte gillar den. Och det är förfärligt att bara ha en OM man nu hinner läsa ut den mellan sol, bad och tidigt sänggående som mamma och jag brukar gilla (inte bad för min del då, men man vet aldrig. Jag kan slå till!)

Jag tror att jag ska provläsa första kapitlet i dem jag fick av Teresa och sedan bestämma mig för om någon av dem är värd att kånka på i handbagaget.

Ungefär så.

Om ni är borta en vecka, hur gör ni med läseriet?
Släpar ni alltid runt på en bok?


tisdag 9 maj 2017

Härligt positiv möte.



Från vänster Sara, som är marknadschef, Marie och Emelie som är PR-ansvariga och utom bild finns Teresa – min förläggare, och Maria – min Agent.
Det blir bra. Teamet är GRYMT stark.

Min sjunde lansering.

I foajén på Bonniers idag träffade jag min allra första förläggare, Hans-Olov Öberg från Kalla Kulor. Jag minns hur jag febrigt – julen 2008 - följde hans blogg när jag hade skickat in ettan, Casanovas kvinna, till förlaget. När han skrev att han hade vaskat fram bra manus ur högen under julledigheten, höll jag på att krevera.

Bara någon vecka senare hörde han av sig med ett erbjudande om utgivning.

Sedan kom succéerna (måste man ju ändå säga) med tvåan och trean –Sonja – och fyran En liten värld och femman Toscana som alla har sålt bra. 
Sexan Gloria har inte haft samma framgång inbundet, men förhoppningsvis hittar den sina läsare nu i pocket.





Och där försvann snöfallet som vräkte ner här i en halvtimma och nu skiner solen.
Jag tar en kopp kaffe till.
Det är ju trots allt tisdag.



Tisdag och jag ska till stan.

På möte med förlaget: förläggare, marknadschef, agent och  – möjligtvis – pr.
Jag ser fram emot att komma ut på hösten för en gång skull. Sonjas hemlighet kom ut då (Sonjas sista chans kom ju ut i början av maj samma år), men annars har mina böcker betraktats som vårböcker.

Kul att testa något nytt och att vara med på bokmässan som jag inte har varit de två senaste åren.
Bonniers har brutalt många författare och bara de som är aktuella får åka (om man inte har en programpunkt som jag hade 2014) eller om man är av annat allmänt intresse - typ megasäljande.

Jag vet inte hur programmet för mässan ser ut än, har inte fått det, men jag vet att jag ska vara med på Books and dreams på torsdagen och det ska bli buskul.
Redan de 19:e september är det här gänget med på samma event, men i Stockholm.





måndag 8 maj 2017

Jag är rätt ledig idag,

gör inte många knop alls.
Har sovit rätt illa, har huvudet fullt av tankar och ställde in dagens lunch i stan. Det blir andra tillfällen till möten med kollegor, idag behöver jag vara för mig själv och äntligen läsa ut den där boken.
Sedan har jag laddat ned några till läsplattan, vi får väl se om någon av dem faller mig i smaken.
Jag fortsätter sällan läsa det jag inte gillar.

Men jag har tre inbundna som jag VERKLIGEN ser fram emot att läsa ut. Katarina Bivalds senaste, Mattias Edvardssons roman och den andra i serien av Stefan Ahnem (jag kommer inte på namnet på någon av dem just nu.)
Jag har börjat på alla, men livet har kommit emellan.
Det ska bli ordning på läsningen i sommar är tanken.

Typ så.
Måndag 8:e maj.
Här har det haglat.
Att sitta inne är en skitbra idé.


söndag 7 maj 2017

Så här har jag suttit.

Men fotstöd från Ikea under bordet.
Det har verkligen funkat finfint!
Nu ska jag lägga mig och se en film. Vilken vet jag inte än.
Det franska valet verkar vara avgjort.
Le Pen förlorade. Det var viktigare än vem som vann, känns det som.
Men grattis Makron Macron. Jag tror att du blir grym!

Och där gick det iväg

till redaktör, förläggare och agent.
Nu får jag tillbaka det i början av juni – om min redaktör inte hittar något graverande innan dess  – och då blir det korrläsning.

Jaha.
Det var det.
Vad ska jag göra nu då?

Skojade bara. Jag kan nog hitta på grejer att göra skriva.

Söndag och jobbbjobbjobb.

Jajaja, säger ni för att ni har hört det förr.
Eller ja ja ja, som min redaktör vill ha det.
Det kan bli jajaja.
Jag tycker att man läser de där två på olika sätt.

Eller?

Söndag. Just nu sol i förorten.
Hur är det hos er?


lördag 6 maj 2017

Bra arbetsdag.

Jag kan inte beskriva med vilken glädje jag jobbar just nu. Duttandet är som löjromen på rårakan. Det funkar utan men blir så mycket mer nomnom med det där lilla extra.
Sedan får vi hoppas att Sonjaläsarna tycker om den här historien också.

70 sidor kvar och det fixar jag i morgon, sedan skickar jag det till Lena –  min redaktör – som kanske vill kolla lite igen innan hon skickar iväg det till den som ska "sätta" boken.
När jag får tillbaka det i början av juni ser det ut som den färdiga boken (jag får inlagan, alltså inte omslaget, så att jag kan läsa den på datorn) och det är dags för korrläsning.

När den är gjord, och eventuella felaktigheter är korrigerade, vill jag läsa en gång till innan den går till tryck i slutet av juni.
Första och sista läsare av mitt manus känns fint tycker jag.

Det blir en tidig kväll för mig idag.
Jag åt en massa kolhydrater under eftermiddag och det slår till direkt och gör mig galet trött. Alltså lägger jag mig i min säng och ser något trevlig på tv:n i sovrummet. Då kan jag somna när jag vill.
Bra tänkt där, Hellberg!



Lördag,

och innan jag drar igång dagens arbetspass ska jag träna och handla.
Solen skiner, manuset glänser och själv strålar jag som den 55-åring jag är.
Häpp!

fredag 5 maj 2017

jodå,

hundra sidor minsann. Det är bra. Jag hoppas på hundra i morgon också.

Annars funderar jag mest på min Misse just nu.
Ibland och allt oftare tänker jag på att det nog är dags. Jag tycker att han luktar så illa ur munnen, och jag ser hur han slänger torrfodret lite fram och tillbaka när han äter, precis om han gjorde när han hade ont innan vi opererade bort de onda tänderna på honom i början av förra året.

Någon mer operation blir det inte och jag tänker inte ta honom till veterinären i Farsta just nu.
Så jag har skrivit till en som gör hembesök, så får vi se vad hon säger. Jag hoppas att hon hör av sig redan på måndag om hon hinner.
Jag har tänkt på det så länge nu att jag har lite vant mig vid tanken, men det gör ont ändå.

Min Misse som fyller arton nästa måndag.
Han är alldeles flintis över ögonen numera.
(Det ser ut som om ögonbrynen hänger rakt ned, men det är en synvilla).

Är man 18 kattår motsvarar det 88 människorår.
Då är man allt en gammal gubbe.





Jag skulle gärna plöja 100 sidor Sonja idag,

vi får väl se hur det gå. Igår fastnade jag. Petade och petade och petade. Det tar tid, kan jag meddela. Dessutom skulle jag kunna peta i eeeevighet och det funkar ju inte. Någonstans måste man säga nu räcker det.
Men det är något speciellt när texten ligger som den ska. Det är då själva broderandet kan ta sin början.
Well.
Jag har till på onsdag på mig. På måndag ska jag på lunch i stan och jag kanske skulle ta datorn med mig och sätta mig någonstans innan dess. Det är ju faktiskt ingen dum idé alls. Andra skriver på café, det kanske jag också kan göra.

Fredag som känns som en torsdag.
Det kan bli en vinnare.




torsdag 4 maj 2017

Det är otroligt bra att redigera.

Vöbubbab skrattade till.
?
Jag undrar hur min tyska översättare hanterar det.

Själv byter jag Vöbubbab mot hon. 
Inte en nuffra var rätt där.



Vad viktigt det är att vara oberoende.

Jag tänker ofta på det.
Hur jag närmar mig det men ännu inte är där riktigt.
Sådana lyxfunderingar har jag medan jag gäspar, kliar mig i huvudet och ser ut genom köksfönstret på morgontrafiken.

Och så tänker jag på dem som sitter  som fångar för att de har utövat sitt yrke som journalist. Där deras jobb har varit att rapportera verkligheten.
Hur ser deras tillvaro ut? Kan de fortfarande ha hopp om att bli släppta? Vad gör det med en människa att inte ha någon frihet alls,  att inte få tala i sin sak eller få en rättegång.
Eller mina banala saker: ta en kaffe när man är sugen, gå på toa , ta en tupplur i lugn och ro.
Sitta gäspande vid ett köksbord och se ut på morgontrafiken.

Dawit Isaak och många med honom sitter utan rättegång, är inte det otroligt svårt att förstå?

I USA, denna demokrati, sitter också många utan att få en rättegång.
4 miljoner fångar i USA (de står för 25% av världens alla fångar, men har bara 5% av världens befolkning) och mer än 90% av dem – i huvudsak svarta och spansktalande – har inte fått en rättegång. Istället erbjuder man kortare fängelsestraff, hotar med att om man inte erkänner och tar erbjudandet riskerar man att sitta inne för alltid.
En så kallad plea bargain.

Inga rättegångar.
Vad gör det med en nation?

Har ni sett 13:th, denna fantastiska dokumentär som går på Netflix?
Om inte, GÖR DET.
Allt den berättar är förstås ingen hemlighet, men jag hade faktiskt inte en aning.

Morgonfunderingar innan jag ska redigera Sonjas andra chans.
Lyllos mig.




onsdag 3 maj 2017

Tränat, handlat, hämtat bil,

hämtat pass, lagat mat och nu sitter jag i soffan med nästa bok som ska avslutas idag: Sanning och skvaller, av Curtis Sittenfeld. Hon har använt en gammal story – Stolthet och fördom – och gjort om till en nutidshistoria.
Ungefär som jag gjorde om Carmen till ett nutidsdrama i Gloria.
Hon gör det bra, skriver lite annorlunda.

Verkstaden hade gjort fel när de bytte styrleder (precis på det sättet som min däckfirma trodde), skönt att det är åtgärdat nu.
För i morgon börjar jag jobba i manuset igen. Jag ser verkligen fram emot det.
Sista putsen är rätt ljuvlig. Lite dutt här och där.
En veckas gaspedal, men lite lugnare på måndag och tisdag då jag ska på lunch ena dagen och på ett möte den andra.

Hurra!



Träning.

Jodå, det är dags nu.
Väldigt många veckor senare och jag tycker att det ska bli ROLIGT.
Har ni hört på maken?

Sedan vet jag inte hur dagen ser ut, det beror lite på när jag får tillbaka Fårdan faktiskt.
Jag skulle säga att jag snarare hoppar över manusarbete idag, än att jag bestämmer mig för något jag ändå inte kan hålla.
Om jag får tilllbaka min bil i vettig tid ska jag åka och hämta mitt pass, annars får det vänta till i morgon.

Planen idag blir istället att lägga in siffror i det nya programmet. Jag kör min gamla dator det här året också. Den funkar ju och det är bara till redovisningen jag använder den.
Igår kväll uppdaterade jag virusprogram och sånt som behövs, och så laddade jag ned programmet till redovisningen.
Häpp!

Det var väl det.
Än så länge en bra onsdag.

tisdag 2 maj 2017

Jodå,

jag sov en timma mellan fyra och fem. Vaknade med insikten om att jag måste ha en dator till, en pc till mitt ekonomiprogram som jag INTE BEHÖVER BYTA, tack och lov! Jag fick besked om det idag och är superlycklig för det.
Jag har varit så rädd för det bytet, hatar det mesta nytt i sådan väg och jag kan det här programmet sedan många år.
I alla fall.
Det är inte mac-vänligt och datorn det ligger på nu är både gammal och extremt trött. Nu såg jag en pc för 1900 på Elgiganten och då den enbart ska användas till det här tror jag att det räcker med en billig variant.

Okej.
Då har jag funderat högt.
Vi får se vad det slutar med.

Allt sureri vände när jag erbjöds att LÅNA en bil igen.

Bra verkstad det där, verkligen.

Nu har jag handlat, ska försöka läsa lite innan jag nog somnar om en timma tror jag. Börjar jag redigera nu kommer jag bara att slarva.

Just det där är så himla viktigt. Piggheten.
När jag tänker tillbaka på hösten 2014, med oro, flyttar, redigering, extrema vallningar, vaken minst fyra gånger per natt, två 20-åringar och en katt, så fattar jag inte att jag orkade.
Vilken fantastisk skillnad mot nu.

Jag är evinnerligt tacksam för allt som har hänt sedan dess.

Tisdag.
Snorbra dag!

Jag tjurar

för att jag måste åka till stan med bilen igen för att någon, vem det nu är, har gjort något fel.
Grr.
För det betyder ju att jag måste åka tillbaka i eftermiddag och hämta den.
Jag har verkligen ingen lust och borde kanske försöka stt så småningom hitta en verkstad i min förort istället för på Söder.

Men jag är trött som tusan just nu, det är säkert det som är det största felet.
För egentligen borde jag skämmas och vara glad för att jag har en bil.

Jag ska i alla fall hinna till sjukgymnasten efter bilavlämningen.
Det går sådär med min nackspärr.
Aldrig helt borta men vissa dagar är bättre än andra.

Typs så.
Tisdag.
Nja.

måndag 1 maj 2017

Man borde kunna använda någon av dessa idag.



Jag har hängt undan allt vintrigt utom en och det är ju verkligen på tiden.
Jackan närmast kameran är en lastgammal favvis. Eftersom jag inte hittar någon motsvarande så får den hänga med sitt 16:e år också. 

Deklarera, sa ni?
JAG ÄR KLAR!
Så himla skönt. 
Resten av dagen ska jag fortsätta läsa. När solen vid 12-tiden kommer in på balkongen ska jag lägga ut mattan medan stolarna står i duschen och droppar av sig efter skurning.

Fin söndagsmåndag så här långt.