Mina föreläsningar.

VAD JAG GÖR UNDER FÖRFATTARBESÖKEN

Föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman. De slitsamma åren. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.

För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.

Bokning sker via Författarcentrum.



Åsas vårplaner 2018

Januari

26:e Författardagen, genom Författarcentrum.
29:e Hylte folkbibliotek Hyltebruk

Februari
27 :e, Flens bibliotek.

Mars
Lördag 3:e Arboga bibliotek
Lördag 17:e Hageby bibliotek Norrköping
Lördag 24:e Gislaveds bibliotek

Maj
14:e till 31:a SEMESTER. Wohoo!


torsdag 19 april 2018

Den här utgången från Gamla stans tunnelbana hittade jag



när jag var på Annika Estassys release.  Från den mörka tunneln kommer man ut vid en glittrande Mälaren, med Södermälarstrand till vänster och Riddarholmen till höger. 
Det är en sån underbar överraskning att jag ville gå där igen, trots att jag den här gången visste vilken vy som väntade.
Så jag promenerade via Riddarholmen eftersom jag var i god tid till Knytblusmanifestationen.

Det är mäktig när så många (runt 2000 trodde polisen) samlas och kämpar för samma sak.
Hela manifestationen avslutades efter en timma med att alla skallade "avgå alla". 
Mäktigt som sagt.


Jag vet inte varför jag var vaken till typ halv två i natt,

men tiden bara gick och jag var väl inte tillräckligt trött
Jag tittade på bilar på Blocket och drömde om att kunna köpa en ny någon dag. Alltså, inte som i sprillans, men som i 80 000 kronorsklassen kanske.
Min dröm är fortfarande att bila genom Europa någon gång men då funkar inte riktigt Fårdan. Och sedan blir det nya regler i Stockholm och miljözoner och då kommer inte min bil längre innanför tullarna, eller var de nu drar gränsen.
Det är ju bra, heja hjälpa klimatet, jag måste bara hitta en annan lösning för bil då.

Idag jobb, och sedan knytblus utanför Börshuset där Svenska akademien sammanträder.
Jag har aldrig varit med på något sådant tidigare. Många gånger önskat, men det har kommit grejer i vägen som jag har prioriterat.
Men än så länge är jag på idag i alla fall.

Nu ska jag jobba med Flanagans.
Wohoo.


onsdag 18 april 2018

Klart och fint,




Främst kommer den att vara toppen när det inte är för varmt, som idag till exempel (14 grader, ingen sol).

Jag har inte riktigt kommit på hur jag ska möblera, för den är inte särskilt djup. Drygt 120 centimeter. Däremot är den ju bred, över 5 meter.
Men det är en dörr mitt i, fönster, och själva inglasningen tar plats när den är öppen, så jag kanske ska tänka bort att möblera för fler än mig själv.
Jag har ju en tendens att se till att ha plats för många fler, trots att jag bor ensam (Yay!)
I förra lägenheten tog jag hänsyn till pojkvännen och hans dotter, i lägenheten innan det den pojkvännen och hans båda döttrar.
ALDRIG MER.

Däremot har jag tagit hänsyn till Jonathan och Linnea här och jag kanske istället för två stora platsfåtöljer borde ha ett par ihopfällbara solsängar till. Jag tror att det är smartast, faktiskt.

Jaja, men inte nu.
Idag ska mitt förråd kollas, äntligen, men vad som har hänt har jag fortfarande inte fått besked om, det finns ingen anteckning på det enligt Stockholmshem. Well, någon har bytt ut låset, så någon vet ju varför ...

Egentligen skulle jag ha tränat men servicepersonen kommer mellan 10 och 13 så det sprack. Jag ska ta en promenad senare istället.
Men nu: Flanagans.
Hurra!!




tisdag 17 april 2018

Jag skickade två bokpaket med Postnord.

Det ena kom tillbaka, mer eller mindre trasigt. Det andra kom fram till rätt person fyra veckor efter att jag hade skickat det, och då hade boken rätt stora skador.
Jag köper alltid blå färdigfrankerade tjocka påsar till böckerna jag skickar men det hjälper tydligen inte. Dessutom: om påsen går sönder så är fodret fullt av något smått och spridbart, vilket min bil fick erfara när jag hämtade tillbaka det första paketet.
Slut på klag 1.

Klag 2: Jag är så himla trött! Detta pga få timmar sömn och jag vaknar alldeles för tidigt nu när det är hantverkare som ska in. Jag vill ju vara "klar" när de kommer. Sex timmar är för lite två nätter i rad och när de är klara idag ska jag verkligen sova.
I mitt instängda sovrum igår gick inte det eftersom de borrade i balkongen.

Vi får se hur mycket det blir jobbat för min del idag.
Jag måste handla och tänkte dra min Dramaten efter mig till Liljeholmens centrum (8 - 10 minuters promenad) men sedan kanske. Jag har många idéer som poppar upp (ang Flanagans) och kanske ska skriva ned dem. Jag är SÅ himla sugen på att skriva, men när jag är trött är det ingen bra idé. Efter nio och ett kvarts manus har jag ju en viss koll på vad som funkar för mig och inte ...

En tisdag som känns som en fredag, antagligen för att jobbarna ska vara klara efter lunch.
I morgon ska jag träna på friskis.
Hurra!

måndag 16 april 2018

Jag har tillbringat hela dagen i sovrummet

eftersom de klättrar på stegar vid kanten av balkongen och det gör mig skiträdd.
Så jag håller mig här inne med fördragna gardiner.

Men jag har jobbat, mitt skrivbord är ju här inne, och ännu bättre kommer det att bli när jag blir utsläppt någon gång i morgon eftermiddag så att jag kan varva med soffan ... Jag är väldigt förtjust i början av Flanagans och tycker att jag har bäddat för en bra historia och fina karaktärer. Nu ska den bara skrivas ned också. Jag tycker att jag tappade tonen i det sista jag skrev så det ska jag redigera i morgon så att jag är i ton hela tiden.
Det blir lättare då.

Installernarna är ute och äter nu, men kommer tillbaka alldeles strax och ska jobba till 18-tiden trodde en av dem (de är två) så jag missar min releasefest (17-19) Jag vill inte lämna ifrån mig nycklar och då blir det så här tyvärr.

Men hurra för klar balkongen i morgon.
Det saknas matta och växter såklart, men det kommer senare.
Huvudsaken är att det är klaaaart.

Jag har duschat, tvättat och fönat håret,

tagit in alla möbler från balkongen och druckit två koppar kaffe.
Nu kan de få komma med inglasningen när de vill. Mellan halv åtta och halv nio är det sagt.

Själv ska jag jobba, läsa igenom det jag hittills har skrivit på Flanagans och komma in i den världen igen. Läsa anteckningar, hitta det språket, den tonen. Jag skriver på ett helt annorlunda sätt där mot i novellen, och det ska bli så roligt att växla igen.

Jag måste också kolla ritningarna jag har gjort. Jag tror att jag måste flytta ett kök. I går kväll när jag skulle somna insåg jag att jag nog har placerat det fel och det måste jag rätta till idag.

Mest irriterande idag:
En vagel under ögat som kom igår.
Jag ska på releasefest idag och vill ju piffa till mig (vilket betyder smink). Å andra sidan är det ju inte mig festen handlar om så jag kan ju faktiskt släppa egot ...
Vi får väl se hur det går under dagen. Jag håller en tumme för att den helt enkelt bara går bort.

Det var det.
Jag har sovit alldeles för lite i natt, men ska KÄMPA!
Tjohej.

söndag 15 april 2018

Söndag.

Igår satte jag punkt, idag ska jag gå igenom hela projektet. Peta i det, såklart, men inte för mycket. Det blir ju flera redigeringsomgångar då jag kan fixa till saker jag kanske inte ser nu.

I morgon bitti måste jag upp vråltidigt för att släppa in balkonginglasarna, men det är ju bra eftersom jag måste/vill/längtar efter att skriva Flanagans.
Herregud vad du är produktiv, sa en kollega i telefon häromdagen och det är jag förstås. Men jag gör inte så mycket annat och just nu har jag en enorm lust att jobba.
Det kanske kommer en tid när jag vill/måste ta det lite lugnare, men jag kan inte påstå att det här är särskilt ansträngande.
Jag har ingen som rycker i mig, jag är hemma hela dagarna och jag sover gott om nätterna. Jag är upptagen, men inte pressad. Det är stor skillnad på det i min värld.

Däremot tackar jag nej till det mesta. Jag har tid med det här och med min familj, men en fika på stan går bort. De flesta releasefester också. Det kommer många inbjudningar till sådana och jag går bara om jag har en mer personlig relation till författarna. Som till Anna Fredriksson i morgon (jag hoppas jag kan gå, men det handlar mer om balkongarbetet) och senare i månaden till Ninni Schulman.
Igår fick jag tacka nej till en födelsedagsfest och det skyller jag på influensan som sinkade mig med en hel vecka.

Från och med nu måste (har ingen som helst lust men det är nödvändigt) jag också träna, det går inte att smita från längre. Min kondition är på sin absoluta bottennivå.

Det var det.
Söndag.
Nu ska jag äta frukost.


lördag 14 april 2018

Två intensiva skrivdagar kvar,

och den första av dem börjar med att jag går och handlar kaffe.

Igår kom jag på att min trötthet som jag har känt hela veckan, jag har till och med tupplurat både en och två gånger vissa dagar, säkert har med influensan att göra. Det är bara två veckor sedan den bröt ut så en viss eftersläng är väl bara att vänta.
Jag var ju skonad ändå, som inte fick hosta och elände efteråt.

Nu äter jag vitaminer, omega 3 och magbakterier och det som återstår är att börja röra på mig.
Nästa vecka är jag inbokad på Friskispass.
Då har jag startat årets tredje projekt och tänker att det kommer att funka tillsammans med träningen, även om jag har en tajt deadline även där.
Jag har satt sista juni för mig själv men skulle tro att jag kan få mer än så om jag behöver.
Från början var det ju 15 maj, men det reviderade vi för att tag sedan eftersom det verkligen inte är någon brådska (det här ska ut först nästa höst, som i 2019).

Men efter sista juni ska jag redigera både ungdomsbok och kortroman så kan jag hålla det datumet vore det allra bästa.
14 maj åker vi två veckor till Cypern och jag tänker att jag ska jobba lite där varje dag. Bara en timme gör nytta.

Planen är att jag tar Fårdan till västkusten, hämtar mamma, vi kör till Landvetter, parkerar på långtid och sedan kör jag henne hem när vi kommer tillbaka.
Det betyder ett par extranätter hemma hos brorsan före och efter resan, men det är ju bara kul att få träffa hans familj och jag har ju inget här hemma som jag måste passa.
Mina gröna växter tänker jag ta med i bilen så får lillebror passa dem medan jag är borta (balkongen väntar jag med tills jag kommer hem).

Det var det. Dagens rapport om varenda tanke jag har i huvudet.
Nu ska jag köpa kaffe.

fredag 13 april 2018

Så fick Sara Danius och Frostensson avgå.

Två kvinnor, den ena ledamot av akademien och offer för sin mans sexmissbruk och den andra Ständig sekreterare.
Det är naturligtvis obegripligt, utom för några få inom akademien, att en mans trakasserier och övergrepp skulle sluta med att hans fru och Sara Danius får lämna.

Sara Danius som verkade vilja städa upp; att akademien skulle vara mer öppen eftersom slutenheten väl kan tillskrivas en del av skulden till att något sådant som övergrepp kunde fortsätta på en klubb delvis finansierad av akademien - inför ögonen på sina bästa kompisar, Horace och gänget. De var ju där. Att inte de skulle varit medvetna om Arnaulds beteende är naturligtvis skitsnack.
Sture Allén har vetat det här i ett par årtionden utan att reagera. Det är ju inte klokt när man tänker på det.

Hur kan Sara Danius vara den som måste gå?
Helt obegripligt, men troligtvis alldeles självklart i det patriarkat som nu, återigen, råder.

torsdag 12 april 2018

Färdigmålat!



Två hela väggar, där den i sovrummet fick en lite annan nyans. En gnutta grått. Tänker att det är en jättebra färg om man ska måla vitt men inte vill ha det riktigt kritvitt om ni förstår vad jag menar.
Den grå är ovanför spegeln, och till höger den som är i resten av rummet.

Jag var lite orolig om jag skulle få upp spegeln själv den här gången också, men det gick. Hurra för det.
Nu ska jag tvätta golven, byta sofföverdrag till de vita, handla, sola en stund eftersom det är fint idag också och sedan jobbajobbajobba.

På måndag kommer de och monterar balkongen.
Iiiiiiii.


onsdag 11 april 2018

Det finns ingen plats för mig att jobba


äta, se på tv, utöver ena hörnet på soffan där jag sitter och tar det här fotot.

Idag ska de komma och måla klart sovrummet som blev så ljust grått att det inte går att skilja från den vita väggen. Jaja ...
Igår målades första lagret men jag hann vädra tillräckligt för att kunna sova där.
Det går inte att stå vid skrivbordet för alla möbler är tryckta mot ena väggen.

Eftersom en av målarna vabbar så är det bara en person som kommer och jag hoppas så att hon hinner vardagsrummet idag också.
Jag behöver mitt liv tillbaka för att kunna jobba ordentligt. Egentligen skulle jag på födelsedagskalas på lördag men det har jag ställt in. Till helgen borde det vara klart här så att jag kan få jobba helt ostört. Håll en tumme!

Jag vet. Jag gnäller. Jag önskar att jag hade vetat att det var så här det skulle bli så att jag var förberedd, det är nog mest det.

Nu ska jag jobba innan södersolen kommer in i min soffa, för den går rakt in i skärmen på datorn. Så här dags är perfekt.
Tjoho.



tisdag 10 april 2018

Nä, det tog verkligen inte bara en stund det där med sprickorna.

Målarna ska komma och gå hela veckan och måla hela väggarna där det finns sprickor, inte bara över själva sprickorna som jag blev informerad om.
MEN, de var snälla och ska ge mig en grå vägg i sovrummet. Ljust gråbeige, typ. Det blev jag väldans glad över. Det är bättre än vitt, även om jag drömmer om ännu mörkare grå som i mitt gamla sovrum. Det får bli en annan gång.

Men när det gäller att jobba är det lite tjorvigt. Jag sitter i en av mina soffor, i ena hörnan, det är allt som funkar. Min lilla lägenhet är överfull av möbler, det märks tydligt när de ska centreras mot mitten av rummen.
Skrivbordet kommer jag inte åt, inte matbordet heller.

Well.
Det funkade att jobba igår och gör så förhoppningsvis resten av veckan också eftersom jag har en deadline på söndag.

Det var det.
Jag kör igång nu.
Bra tisdag så här långt.


måndag 9 april 2018

Det här är veckan

då man ska åtgärda det som upptäcktes på besiktningen i min lägenhet. sättningssprickor i väggar i vardagsrum, sovrum och hall.
Man kommer mellan 8 och 16, måndag till fredag ...
"Flytta möbler som står i vägen", står det i uppmaningen från Skanska och det är lite knivigt i min lägenhet, mest i sovrummet, och det hade onekligen varit bra att veta i alla fall vilken dag de kommer innan jag tippar på sängen på högkant för att göra plats.

Så jag struntar i sovrummet.
De får väl börja någon annanstans.
Jag fick hjälp av Jonathan och Linnea igår med att ta bort mattorna i vardagsrummet, så där kan jag dra sofforna lite hur som helst nu där det behöver målas. Jag är så himla nöjd med att bli av med mattorna. Hurra för det!

I alla fall:
Jag tänker att de borde börja uppifrån.
23 lägenheter i min uppgång betyder 4,5 per dag.
De två översta är störst, så jag räknar med att de kommer till mig i våningen under (tre på mitt plan) antingen som sista lägenhet idag eller första i morgon.
Jag är fast framför datorn hela veckan så hemma är jag, men det är bara skönt att bli av med jobbet de ska göra här inne. Är det fint väder vore det skönt att komma igång med promenader igen. Jag behöver verkligen det.

Det var det.
Måndag.
Bra dag så här långt.


lördag 7 april 2018

Ett år sedan terrordådet i Stockholm.

Jag jobbade, helt omedveten om vad som hade hänt tills Jonathan messade och sa att han var okej. När jag ringde honom fick jag veta att något hade hänt på Drottninggatan. Hans Linnea satt sedan fast på sin restaurang i Kungsträdgården i timmar innan hon kunde gå hem. Hon pratade med honom i telefonen hela vägen.

Jag tänker att terrorn har ett stort problem och att det verkar vara så över hela världen:
Människor är skapta för att gå vidare. För dem som inte är direkt drabbade går det till och med rätt fort.
Och då tappar ju själva handlingen allt värde. Man skräms en stund men sedan är det över.

Människor går vidare.
Jag tycker att det finns något oerhört trösterikt i det.

Idag ska jag till stan, just bredvid Drottninggatan, och gå på kurs.

fredag 6 april 2018

Jag blir så himla berörd av små knattar

i gula västar som är ute och går med sin förskola. Jag ser dem från min lägenhet. De är så tillitsfulla och helt beroende av att vuxna ser dem och behandlar dem väl.
Jag undrar vilken värld vi skulle ha om alla barn fick den där varma, bekräftande uppväxten.

Min son fick ju det, men när han var fyra-fem gick han ändå hårt åt en kille som var ett år yngre och som inte hade en möjlighet att försvara sig. Det gick så långt att den yngre pojken inte ville gå till förskolan längre. Han var rädd.
"Jag ville banka lite djävul i honom", sa sonen till sitt försvar.

Det löstes sig i samma ögonblick jag fick reda på vad som försiggick och kunde prata med min unge om det.
Han slutade per omgående och blev istället så omhändertagande att det nästan blev för mycket åt andra hållet. Men hellre det än att han var dum, såklart.
Det är ju lättare att prata empati med någon som har upplevt att den har fått det, tänker jag, och all den där kärleken jag hade pumpat in gjorde nog nytta i den där situationen.

Jag handlade inte igår, istället tar jag ut Fårdan idag. En gång i veckan är väl bra om den får luftas.
Jag börjar med det direkt och åker till Farsta, så är det klar sedan. Där finns också ÖB som säkert har torkställningar, om inte så finns det ett på Claes Ohlson.

Sedan ska jag jobba.
I morgon ska jag gå på kurs och på söndag träffa Jonathan och Linnea, och de ska hjälpa mig att hiva några hemska mattor jag har här hemma och som gör lägenheten så himla dammig.
Nästa vecka kommer målare som ska täcka sprickor i väggarna (alltid i nybyggda hus) och till dess, vilken dag det nu är, måste möbler vara flyttade hur nu det ska gå till i den här lilla lägenheten.
Lättare utan mattorna i alla fall.
De kommer någon gång mellan måndag och fredag ...

Så bra att jag får hjälp på söndag, men det går bort ytterligare en skrivdag.

Därför hårt jobb idag och nästa vecka. Deadline för kortromanen är nästa söndag. Wohoo.

torsdag 5 april 2018

Jag har sovit en hel natt för första gången på en vecka,

och länge. Typ 10-11 timmar. Så nu är jag redo för att jobba, och för att handla. Det är möjligt att det är nödvändigt idag, tyvärr.
Min Ica i huset är förstås underbar att ha, men den här så mycket dyrare än den stora i Liljeholmen och när det mesta är slut så får jag helt enkelt ta mig dit.
En vanlig dag promenerar jag, men idag regnar det och det känns totalt omysigt.

Det var det.
Nu jobb.
Lyllos mig!

onsdag 4 april 2018

Jag borde inte känna mig hängig när jag är feberfri,

men det gör jag. Men så är jag en ynkling när jag är sjuk. Bara då. Annars ser jag mig själv som den oxen jag är ... Stabil, stark, rätt oövervinnerlig på något sätt. Men en liten bacill och jag vill betrakta mig som liten och ynklig.
Alltså känner jag efter (en lyx som vi i västvärlden kan ägna oss åt).
Och då är jag inte "riktigt pigg"

Egentligen behöver jag nog bara luft och sol, men inget av det får jag idag för det regnar och är kallt ute och istället har jag suttit i soffan i några timmar och jobbat.
Läst igenom och börjat skriva på långnovellen/kortromanen som ungefär blir en fjärdedel av en hel bok. Jag kommer att jobba med den fram till deadline i mitten av april om jag inte hinner klart tidigare, men en hel del återstår. Jag trodde att jag hade skrivit början på ett par kvällar med det är över 30 fullmatade A-4sidor och det måste ha tagit mig några dagar mer än så att få ihop ...
Alltså mer jobb än jag trodde.
Men kul. Det är så enormt annorlunda.

Men efter det är det bara Flanagans som gäller.
Jag längtar efter det!
I ungdomsromanen får jag hjälp av Jonathan och Linnea, och jag tänker att mamma kommer att bli en bra hjälp för mig till Flanagans.
Jag får helt enkelt bomba henne med frågor när vi har landat på Cypern om exakt 40 dagar.

Nu ska jag ta en eftermiddagslur.


tisdag 3 april 2018

Jag är alldeles tagen av Lill-Babs bortgång.

Riktigt ledsen.
Vilken kvinna.
Ensamstående mamma som försörjde en stor familj, orkestermedlemmar och andra anställda. Och detta på 60 och 70-talet. En makalös bedrift som jag tycker att man har pratat alldeles för lite om.
Hur fick hon det att gå ihop?

Jag kände henne inte alls men har träffat henne flera gånger och vill dela två minnen:
Första gången jag träffade henne var i Åre. Hon fyllde 55 och jag blev inbjuden på festen via en av hennes vänner. På dagen innan festen satt vi och åt lunch någonstans och då kom hon fram till mig.
"Men vi har setts förut", konstaterade hon när jag presenterade mig.
"Nej det har vi inte", svarade jag.
"Jo men visst har vi väl det?" insisterade hon, och jag minns att jag tänkte att hon nog inte förstod att OM man hade träffat henne förut skulle man inte ha glömt det.

Minne två är från när vi gjorde en bokkryssning för några år sedan när jag släppte En liten värld och hon sin minnesbok med bilder, och texter av Lotta Bromé.
Efter min "föreläsning" kom hon fram och gav mig så himla mycket beröm. Sa att jag tog in publiken, öppnade famnen mot dem och att det var viktigt och bra. Att jag påminde om en av hennes döttrar.
Showen hon bjöd på där, både i samtal med Lotta och när hon sjöng, var enastående och jag vet att jag tänkte att hon väl aldrig kan ha varit bättre än då.




Ett litet minne till:
Senast jag såg henne uppträda var på min väninnas 60-årsfest (de var vänner) för snart två år sedan.
Hon var naturligtvis strålande.





Feberfri,

en stund i alla fall.
Jag känner mig inte frisk, så det där med att ta det försiktigt i början är nog ett bra råd att ta till sig av.

Mitt dygn är lite vridet av all konstig sömn då och då, så först och främst måste jag ta tag i det idag. Det betyder att jag inte kan lägga mig klockan fem och sova i tre timmar som igår eftermiddag/kväll, utan antingen hålla mig vaken hela dagen eller att ta en tuppis vid ettiden kanske.
Ni hör. Hon gör planer. Sätter mål. Lite är jag på gång i alla fall.

Schemat för dagen är i alla fall: Gå ut med sopor (urk, vad äckligt efter några dagar), promenera runt kvarteret i tio minuter, handla och inget mer. Det räcker nog som äventyr idag.

Sedan tänker jag jobba lite, men här kommer ännu en stor fördel med mitt jobb: man kan sitta stilla och lyfta fingrarna från tangent till tangent utan att varken bli svettig eller fysiskt påverkad.
Däremot tror jag att koncentrationen kommer att brista, men jag kan ju i alla fall börja.

Jag längtar efter att få jobba, så här många dagar har jag inte varit ledig från det sedan i november, och jag har deadlines. Den första redan den 15 april, så fokus blir på den kortromanen/långnovellen tills den är klar.

Jaha. Ungefär så.
Vardag känns underbart. Den här helgen har varit jättekonstig.

måndag 2 april 2018

Seg, trött, ont i ryggen

och i morgon måste jag försöka vara uppe lite känns det som.
Kanske gå ut lite. Jag behöver ju inte hosta folk i ansiktet.

Så när jag tar värktabletter för första gången idag är det bara för ryggen, inte pga feber för den är under 38 idag.
Wohoo för det!

Summasummarum: det går ännu mer framåt idag.

Har just sett Still Alice.
Vilken film.
Så sorglig men också fin.
Om jag får alzheimers får Jonathan gärna sätta mig på ett hem. Får jag bara ett eget rum är jag nog nöjd.

Jaha.
Piller och lägga mig i sängen.
Det blir bra, det.




söndag 1 april 2018

Igår sov jag hela dagen

men idag har jag varit vaken mer, inte haft frossa, så jag tror peppar peppar att jag mår bättre idag.
Det betyder  inte att jag rör mig, jag ligger i soffan och ser på tv.
Just nu Tom Cruise och en bunt andra braiga skådisar  i Days of Thunder.

Det är totalt opåskigt hos mig, trots att jag har lite pynt i något skåp.
Påskliljorna slängde jag ju för att jag trodde att jag fått en reaktion av dem i torsdag, två timmar innan jag tog tempen.
Men om jag inte får ge ett påskägg till min unge så kan det ju kvitta. Jag är glad att vi sågs i onsdags och kunde fira honom. Och det verkar inte som om någon av dem har blivit smittade tack och lov.

Jaha.
Kort och tråkigt.
Men är det en sjukstuga så är det.

torsdag 29 mars 2018

Jag var inte ett dugg allergiskt mot påskliljor

eller trött, jag var helt enkelt sjuk visade det sig ett par timmar efter förra blogginlägget.
Jaja, som vi säger. Där kom livet in och la ett litet krokben.

Om det nu är influensa, vilket väl hög feber och värk i kroppen tyder på, så lär jag väl vara sänkt en vecka minst. Vi får väl se hur det går. Jag har en deadline 14 april och det är väl mest den som brinner.

Just nu har jag svettats ut feber och har klivit upp ur sängen och flyttat mig hela vägen till soffan. Jag har också lagat mat och poppat popcorn som inte alls var så gott som jag hade trott.
Tyvärr spricker väl mitt näsdroppsavvänjning nu men så fort jag mår bra ska jag sluta igen.

Håll en tumme för att jag inte smittade Jonathan och Linnea igår!


Idag hivade jag påskliljorna.

De stod i full blom och det kändes som om det kliade i ögonen av dem.
Eller så är jag bara trött efter en sådan himla trevlig dag med Jonathan och Linnea.

Först sågs vi på en fika, sedan shoppade vi lite, åt middag på en latimamerikansk krog som heter Supper och sedan gick vi på bio och såg filmen om Ted Gärdestad (verkligen fin film!).

Jag hade högklackade stövlar på mig och på vägen trampade jag snett en gång, sedan en till och därefter ytterligare en gång.
Mina stödstrumpor räddade mig från svullnad inbillar jag mig för jag hade rejält ont när jag la mig men var inte svullen. Ett par alvedon fixade värken och idag har jag ont när jag går men inte värre än att jag tror att det går över om jag låter bli att springa ett par dagar – för det gör jag ju verkligen ofta annars.

Irriterande, för jag älskar mina stövlar som är höga men bekväma. Jag måste kolla om de kanske är slitna snett. Om inte blir det ju värre för jag vill kunna ha dem. Jag kanske gick för mycket i dem igår, för långt så att jag blev trött i benen.
Hoppas.

Idag jobbjobbjobb.
Hela påsken jobbjobbjobb.

Det är bra grejer det.




onsdag 28 mars 2018

Ska träffa mina bästa ungar idag.

Vi ska fira Jonathans nya skrivkontrakt med Sony music och innan dess måste jag jobba i exakt tre timmar om jag ska vara nöjd.
Idag i soffan.
Jag brukar börja med att stå upp men idag ska jag vara på benen så mycket ändå att soffan passar bra i några timmar.

Jag var ju på Ikea igår och blev totalförälskad i en soffa där. Så fin och bekväm. Och ljust grön. Fantastisk färg.
När jag får råd ska jag investera i en sådan. Den finns inte på hemsidan än, så ny är den, men den stod uppackad på varuhuset så den finns ju att köpa i Kungens kurva i alla fall.

Fram till igår hade jag spanat på en annan, men den är för djup insåg jag när jag provsatt. Jag måste kunna sitta och skriva också, och den var mer en ligga-ned-soffa. Jag behöver en kombo som funkar för både och. Behöver ju ha benen i golvet när jag sitter.

Jaja.
Små problem.
Jag sov tio timmar i natt och är skönt utvilad.
Nu ska jag skriva bok.
Tjohej!


Ps, update:
jag är avvänjd och näsdroppsfri. Tredje natten utan dem och sovit som en stock. Igår tänkte jag inte ens på om jag var täppt under dagen. Tror inte det.
Jag använde ingenting utöver viljan.
Hurra!


tisdag 27 mars 2018

jobbjobbjobb

Senare idag ska jag åka till Ikea och hitta genomskinliga, vita, gardiner.
De jag har nu är mörkt grå, men nu vill jag har vitt.
Jag tror att de kostar 79kr paret.

Sedan behöver jag ju någon slags matta till betonggolvet på balkongen. Till min andra lägenhet köpte jag en illgrön sådan där som kan ligga ute året om. Jag funderar på att göra det här också. Det är både prisvärt och praktiskt. Många har lagt trätrall ser jag, men jag gillar ju mattor.

Min balkong är ju inte särskilt djup, 130 cm, däremot lång, 5,5 meter.
När inglasningen kommer så blir ytan ännu mindre eftersom den står på golvet på insidan, så det är först då det är vettigt att köpa matta. Men om jag ändå är på Ikea ...

Jag var på Ikea i Jönköping också, och på soffavdelningen (jag drömmer ju om en ny) så hittade jag en beigevit klädsel till Jonathan och Linneas nya soffa. Den färgen som hade utgått när de köpte sin, så att de fick ta en ljust grå istället.
Jag trodde att de hade skrivit fel på prislappen. Klädseln var sänkt från 2495 kr till 95 kr eftersom det var de sista exemplaren.
Så det var förstås inget snack när jag ringde dem och frågade om jag skulle köpa den.
Fynd är ju så himla roligt!

Tisdag.
Målet är satt till 1500 ord.
Wohoo.

måndag 26 mars 2018

Jag tycker allmänt att Trump är ett svin,

men i klubben otrogna presidenter tar Clinton ändå priset. Att förföra en praktikant som han gjorde är vedervärdigt och som hon fick lida efteråt för det. Fy så hemskt! (Jaja, naturligtvis var det synd om hans fru också!)
Jojo Moyes tackar Monica Lewinsky i sin senaste bok, jag vet inte riktigt varför men den utspelas i New York så kanske har hon fått hjälp med stan på något sätt.

Nu har jag en kort paus. Jag har ritat hus, läst igenom det som jag redan har skrivit och har fått en bild av mina karaktärer.
Det här kommer att bli hur kul som helst!



Jonathan tog nya bilder häromdagen

Och Linnea fick också vara med.
Det här var fint, tycker jag.



Nu har jag varit utan näsdroppar i exakt 24 timmar. Det är första gången sedan jag var förkyld i oktober och fastnade i eländet igen. Heja mig!
Förra gången jag slutade hade jag hållit på i åratal, men nu är jag kvickare på det. Jag tycker ibland att jag har ont i bilhålorna, ned i tänderna, och det kanske har med dropparna att göra tänker jag. Oavsett är det ju bra att låta bli.
Jag har vaknat många gånger i natt, men vet att det värsta är över på ett par dagar, så jag står uuuut!

Annars idag ska jag skriva på ny bok och tvätta. Nu börjar mitt ensidiga liv ett tag. Det är fantastiskt att jag har tillgång till både det och det utåtriktade. Det passar ju min personlighet väldans bra eftersom jag faktiskt inte vet om jag har något mellanting. 

Det var det.
Bok 10 med arbetsnamnet Flanagans. Ni kommer nog att få höra mer om det framöver.
Wohooo!




söndag 25 mars 2018

Jag har sovit så himla gott i natt.

Och länge, eftersom jag somnade redan klockan tio.
Idag ska jag bara vara inne, tror jag. Kanske ta en promenad om det blir sol. Jag ska verkligen inte handla eftersom mitt konto är övertrasserat. Igår tankade jag på Q8 och de reserverar också belopp på kontot numera - som ska släppas direkt efter tankningen men om det inte gör det ska man kontakta sin bank. 
Min bank släpper inte det där frivilligt, uppenbarligen.

Eftersom jag ändå ska kontakta dem på måndag så spelar ju ännu en reservering ingen större roll.
Jag fick ett brev från hotellet som jag ska skicka till banken om de inte vill släppa reserveringen från London.
Det är ingen panik men en princip.
(Men när jag var ensamstående mamma och råkade ut för samma sak vid ett månadsskifte var det inget roligt. Det är så konstigt att bankerna inte har bättre system för det där men de tjänar väl på att frysa pengarna hos sig, förmodar jag).

Jag har fler konton men på en annan bank, det här är det enda kopplat till mitt kort, och jag fyller på det vid behov. Jag vet inte varför jag gör så, men om någon snor kortet finns sällan några större summor där, tror jag att jag tänkte från början ... och nu är det en vana.

Det var det, denna leeeediga söndag.
I morgon börjar jag skriva ny bok, wohoo vad det ska blir roligt.
Och i veckan har jag två gympapass inbokade.
Medan ni sedan äter ägg nästa helg tänker jag skriva klart kortromanen/långnovellen.
Nu ska jag vara hemmavid ända tills mamma och jag åker till Cypern om 7 veckor.
Tjohooo




lördag 24 mars 2018

Ni vet en sådan där lugn och fridfull frukost på hotellet?

NOT!
Hotellmatsalen är fylld av sportmänniskor som ska simma. Det är ett galet tjatter, kö till kaffet och nu tog jag två koppar på en gång så att jag ska slippa stå i kö igen.
WELL.
Jag överlever det också såklart. Däremot vet jag inte hur jag ska överleva utan alla mina hårgrejer, som spray och sånt som jag glömde hemma.
JAJA.

Idag ska jag först åka typ 10 mil söderut till Gislaved. Puttra dit, har jag tänkt, eftersom jag inte ska vara där förrän halv två, föresläsningen börjar två.
Sedan brumma hemåt Stockholm efteråt. Jag har en plan på att vara hemma vid åttatiden. Håll en tumme.
I morgon är jag ledig och ska ta hand om mitt hem.
På måndag börjar jag skriva ny roman.
HURRA!

fredag 23 mars 2018

Det är så tröttsamt det där med reserverade belopp.

Nu hände det i London igen.
Man reserverade ett belopp på mitt kort när jag checkade in och när jag checkade ut debiterades jag ett annat belopp och de första ligger kvar som en reservering på kontot.
TUR att jag hade fyllt på med mer pengar, för annars hade det blivit panik nu när jag har ytterligare ett hotellrum att betala.

Så tipset till mig själv är att betala rummet direkt vid ankomst istället för när jag checkar ut, om jag inte vill att 5000 ska låsas i en vecka eller vad det nu kan ta.

Nu ligger jag i min säng och tänker ligga kvar här och kolla Lets dance.


Fy så så hemskt med Frankrike, ser det nu på Rapport.
I jämförelse är förstås min irritation bara fånig.

Var rädda om er!


Jag är wild & crazy och hoppar över tvättstugan.

Orkar helt enkelt inte eftersom det kanske ändå inte behövs som i att jag inte har kläder till Gislaved, för det har jag.
Jag tvättar nästa vecka istället, det går finfint.

Istället ska jag göra mig i ordning och packa ihop och sedan långsamt dra mig söderut. Skönt att inte ha någon brådska.

Det var väl det.
Jag dokumenterar som vanligt mina resor på instagram så häng med där:

https://www.instagram.com/asahellberg/


torsdag 22 mars 2018

Det är mycket Åsautgivning framöver.

I juni kommer Ett oväntat besök i ljud och
i slutat av augusti kommer den ut i inbundet.
Sedan kommer den nykontrakterade kortromanen XXX (vet inte om den ska heta som arbetsnamnet än) ut på Bonnier Bookery i november (ljud och ebok),
ungdomsboken på Bonnier Carlsen i maj - 18
och den jag ska börja skriva nu på Forum hösten -18.

Härligt och kul med mer än en utgivning per år och att få testa nya format och sätt att skriva, genom ungdomsboken och kortromanen (tänk att den blev något, det är ju helt galet).

Idag har jag alltså pratat med min tredje förläggare om timings och jag ska leverera resten av manuset till henne senast 15 april.
Tjohej!

Det är inga problem så länge jag inte får influensa eller nåt, men det kan bli redigeringskrockar i sommar mellan den och ungdom, så det gäller att ha en bra planering för det.

Har jag sagt att jag har världens bästa jobb?

Det är svårt att tro att jag inte har haft det längre.
2009 kom debuten men jag räknar från Sonja 2012 för det var då det började hända grejer.
I slutet av 2013 började jag göra det här på heltid när jag hade fått en agent och kontrakt på En liten värld hos Forum.

Jag är numera en etablerad författare och det känns faktiskt fortfarande en rätt surrealistiskt.

Hemma, LEDIG,

och ska strax lägga mig igen eftersom jag KAN.

I morgon ska Fårdan och jag åka till Jönköping, och dagen efter vidare till Gislaved där jag ska vara på bibblan klockan 14.00. Sedan kommer jag väl hem rätt sent den kvällen, det är en bra bit att köra, men  är LEDIG på söndag för på måndag börjar jag skriva på min 2019-Forumbok och då är ledigheterna över för ett tag igen.
Iiiii.
Som jag har längtat!

Däremot måste jag komma igång med träningen efter uppehållet under spurten med ungdomsboken.
Det ser jag också fram emot.

Typ så.
Hej så länge!


onsdag 21 mars 2018

Sitter vid frukostbordet

och lyssnar till alla språk runt om mig. Ingen svenska. Jag vet inte om så många svenskar hittar till det här hotellet.

Själv tycker jag att det är toppen. Och nu när det inte regnar är det lätt att knata härifrån till sevärdheter. Madame Taussaud (stavas säkert inte så, men ni fattar) ligger längre bort på samma gata, och Regent Park runt hörnet.
Det tar ungefär 20 minuter att promenera till butiker, lite längre till Hyde Park.

Jag hittade det jag letade efter igår, så jag är så himla NÖJD!
Dessutom fick jag se en helt fantastisk uppsättning av Les Miserables, vilka sångare!
Huvudrollsinnehavaren som spelade Jean Valjean var nog kanske bland de bästa prestationerna jag har sett på en musikalscen.
Dagen innan, i Hamilton, var George Washington också helt fantastisk.
Jag är så himla glad för att jag gick på båda de här!

Idag tar jag lite ledigt och strosar runt eftersom jag har hittat det jag behöver till min nästa roman (2019), planet hem går först vid 21 så jag har gott om tid. Det tar en kvart till flygplatsen med tåget (kanske lika länge till tåget med taxin) och jag vill vara i god tid – kanske äta något där – så jag åker väl vid 18-tiden tror jag.
Så länge får bagaget stå i ett rum på hotellet.

Det ska inte regna idag heller, fatta vilket tur jag har!


tisdag 20 mars 2018

Stod i kö 2,5 timma för att få en biljett till Hamilton igår.

Och jag lyckades. Den är heeeelt utsåld, så det enda som finns är möjligheten att någon kommer och vill sälja tillbaka sin biljett. Till detta finns en kö. Jag tror att vi var  totalt nio av kanske 20-30 som fick en biljett.
Men det var supertrevligt i kön, om än buskallt för jag var inte klädd för det alls. Ett ungt nygift par, en ung tyska tjej med kärleksproblem och en amerikansk kompis som hade hört tyskans story 30 tusen gånger. Så himla roligt.

Och sedan satt jag vid ett par herrar som var verkliga musikalkännare. De hade sett precis allt!
Och den här, Hamilton, hade de redan sett på Broadway.

Amerikanskan såg den första veckan i New York och då satt president Obama, tillsammans med musikalens skapare Lin Manuel Miranda, i publiken.
Lite extra cool upplevelse, såklart.

När jag var i NY i juni, kostade billigaste biljetten 500 dollar (gånger dryg 9 kr), men igår fick jag betala 90 pund (gånger 12 kronro) och satt på 5:e raden, vilket var helt perfekt.
Jag var så kall att jag hade jackan på mig hela föreställningen men det gjorde ju inget.

Idag ska jag göra mer research och ikväll se Les Miserables om det finns biljetter kvar. Om inte ska jag på jazzklubb och lyssna på Robert Wells med band som är i stan.

Nu ska jag till receptionen och fråga om man kan få en madrass till i sängen. Det är stenhård.
Och ett mindre täcke. Det här är två gånger tre meter, minst. Sängen är gigantisk!

Hej hopp.
Mer på insta!

söndag 18 mars 2018

Så, då var mustaschen borta.

Den som jag nästan inte hade tänkt på innan en frissa för några år sedan föreslog att hon skulle ta bort de ljusa fjunen med trådning.
Well.
Jag blev helt rödprickig på överläppen i ett par veckor efteråt, och sedan dess använder jag en kräm eftersom jag tydligen har en MUSTASCH!
Jag är ju blond och behöver inga tunga grejer för att få bort hårstråna, och mest syns de nog faktiskt när jag är brun.
Sedan skulle jag färga ögonbrynen nu men min vätska var slut så det gick inte. Grrrrr.
Då måste jag måla, för utan färg på dem blir hela jag helgrå känns det som.

Tidigare idag var jag i Farsta centrum och lämnade tillbaka en reaklänning och la upp ett par byxor, och just nu badar jag mina fötter och sedan ska alla naglar få ny färg. De på händerna är det förstås ingen som helst fason på så länge jag skriver, men färg kan de ju få på sig ändå.

Det var väl det.
Nästa gång vi hörs är det från London.
Som vanligt följer ni mig bäst på Instagram:

https://www.instagram.com/asahellberg/


Wohoo.




Söndag.

Igår kom jag på att det redan är på lördag som jag ska till härliga Gislaved, men det är inte direkt nästgårds. Tåget tar drygt sex timmar. Så jag kommer att köra.
Först söderut, sova över en natt någonstans, och sedan vidare till Gislaved, föreläsa, och sedan köra den 40 milen hem på lördagen.
När jag var i fina Hyltebruk kunde jag flyga till Halmstad och ta buss därifrån, men det funkar inte med Gislaved som ligger för långt bort från Halmstad och till Jönköping går det inga flyg på lördagar.

MEN, jag gillar att köra så det kommer nog att gå bra. Kommer jag bara iväg i tid är det dagsljus mer eller mindre hela resan.
Det är ju galet ljust ute nu igen, hurra för det.

Det betyder att jag inte kommer att kunna skriva nästa vecka efter London, men måndagen efter kan jag. Från och då och fram till 14 maj har jag inga reser, bara små event i stan att gå på, och kan jobba oavbrutet.
Det ska bli såååå roligt!

Nu ska jag ägna mig åt att vara ledig i 24 timmar.
Wohoo!

lördag 17 mars 2018

Hemma från ett trevligt Norrköping.

En kvart in i min föreläsning gick resten av köpcentret bananas när Samir och Victor kom in på scenen och det hördes HÖGT ned till oss på bibblan på nedre botten där jag föreläste.
Det var hur mycket barn som helst som väntade redan när jag passerade scenen en timme tidigare.
Gullisar!

Jag köpte en ny Idunmascara som skulle förlänga fransarna, på apoteket igår. Men mina ögon gillade inte den alls. Eller så var det ögonskuggan, men jag tror mascaran.
Min favvis var slut (också apoteket. Idun. Svart, vattenfast som man tvättar bort med 38-gradigt vatten)
När jag inte tål en mascara kliar blir det som om det lite svider runt ögonen. Eller som om någon står och blåser på dem. Jag har svårt att beskriva hur det känns.
Anyhow.
Jag tänker kolla på ett annat apotek i morgon.

(Men istället kollade jag nätet nu direkt och beställde tre för priset av två, heja Åsa.)

LEDIG i morgon och jag ska ägna mig åt nagelmålning och sånt.
Wohoo!



Ska strax fixa till mig,

och sedan dra mot Norrköping. Jag vill ha väldigt god tid på mig som alltid.
Klockan två börjar min föreläsning, ungefär samtidigt som Samir & Victor börjar sin signering.
Vi är i en galleria och därför är vi på samma ställe, om än i olika lokaler. Det enda som kan ställa till det är parkering, så igår fick jag tips om det från bibblan.
Sedan startar deras framträdande klockan tre och det är då jag är klar och ska tuffa hemåt i samma lugna takt förhoppningsvis.

I morgon är jag 100% ledig och på måndag morgon tar jag flygbussen som går från Liljeholmen.
Det är smartare en måndag morgon än att ta bilen och tar 45 minuter till flygplatsen.
Wohoo.
Det ska blåsa i London men jag har planer på långkalsonger under finbyxorna.
När man ska gå på research får man inte se ut som kattpiss, inte.

fredag 16 mars 2018

Klockan sju är upp med tuppen för min del,

eftersom jag sällan somnar innan tolv, snarare senare.
Men jag vaknade av mig själv idag och valde att angripa tvätten istället för att somna om. Det kan jag göra i eftermiddag istället. Jag är ju NÄSTAN ledig idag.

Jag kom på en manusgrej, en enda mening som jag har vetat att jag vill få med på ett eller annat sätt här, men inte vem det var som skulle säga den. Nu vet jag, och ska lägga in den.
Det blir säkert en sådan som stryks i redigeringen. Det har hänt mer än en en gång att man ser något försvinna som man själv tycker är lysande bra.

Jag var i Liljeholmens centrum igår, och deras H&M är verkligen inte munter. Och H&Ms hemsida går inte att beställa på för mig. Inte via Chrome och inte via Safari. När jag kommer fram till kassan är det stopp.
Något har hänt där. Det har varit likadant i en vecka.
I alla fall. Jag behöver fler skjortor. Jag har en favvis och nu behöver jag fler.
Så när tvätten är klar åker jag till Farsta, hurra för mig!

Det var väl det.
Nu ska jag lägga in det där i manuset och räkna ut vilken tid jag behöver åka till Norrköping i morgon.
Tjohej.

torsdag 15 mars 2018

Klar och i morgon skickar jag det till min nya förläggare, Karin.

Jag har inte hört något från Jonathan och Linnea om manuset, men det beror nog på att de inte har hunnit läsa. Jag blev själv rätt berörd när jag skrev slutet och det är bra, tänker jag.
Det ska bli kul och intressant (och för jävligt) att få feedback från förlaget.
Iiiii.
Bra jobbat Hellberg.

I morgon skulle jag ha tvättat klockan tio och vad supernöjd med den tiden. Nu visar det sig att jag hade bokat IDAG klockan tio, så nu fick jag en tid klockan ett i morgon istället vilket jag ju får ta men OM jag vaknar sju tänker jag se om det kanske finns någon tid ledig då.
Det är så jäkla skönt att bli av med det där.
När jag får råd ska jag verkligen köpa en tvättmaskin.

Jag hade tänkt bo på Hyatt i London, samma hotell som jag har skrivit om i tre Sonjaböcker - hotellet där Susannes Michael är chef. Men jag avbokade det och ska istället bo där jag nästan alltid bor, på Melia White house (som nog var med i Sonjas hemlighet, om jag inte minns fel).
Prisskillnaden var ... en tvättmaskin, eller någon annan fin present som man kan ge till sig när man har skrivit klart en bok och förhandlat klart ännu ett projekt.
Jag har kallat det min stickning, ett skrivprojekt jag har pysslat med några kvällar, och trodde aldrig att det skulle bli något av den.
Men det blir det.
Hurra för det också!

Semiledig i morgon, åka till Norrköping på lördag och HELT LEDIG på söndag då jag ska raka benen och färja ögonbrynen.
Man vet ju aldrig om man behöver vifta med dem i London.

SOM EN TOK

Så jobbar jag just nu.
Nästa projekt blir också tidsmässigt pressande där där kan jag stretcha på min deadline något även om jag inte tänker ha det i huvudet när jag börjar. Jag går mot mitten av maj, innan vi åker på semester, men kan säkert egentligen jobba med det hela sommaren. Vi får se hur det går. Hittar jag rätt ton (alltid denna ton) kan det bara rinna på.

Jag tror eventuellt att jag skriver klart Strejken idag. Jag hade en ruskigt bra flyt igår och ser inte varför jag inte skulle ha det idag också.
Däremot kan jag komma på saker, som att ett kapitel till behövs, och då avslutar jag i morgon som är sagt. Jag har meddelat att min förläggare att hon får manuset 17.00.

Senare idag måste jag köpa tvättmedel eftersom jag ska tvätta i morgon.
Jag vill ju vara ren och fin i Norrköping på lördag och i London nästa vecka.

Tjohooo!


onsdag 14 mars 2018

Satan i gatan vad det bränns nu och jag är inte ett dugg säker på att jag hinner.

På riktigt.
Håll en tumme. Tre arbetsdagar kvar och jag tänker att jag skriver epilogen på fredag innan jag skickar manuset.

Nu verkar det bli något av det lilla sidoprojektet också, och jag har sagt att jag kan ha klart den inom en månad och då är mitt upplägg att skriva Flanagans på vardagar, och göra klart sidoprojektet (som mer är som en extralång novell i formatet. En kortroman kan man väl säga) på två helger.

Det är mycket nu och alldeles underbart.

Det här året kommer nog att bli mitt mest produktiva någonsin och jag ska ägna mig nästan uteslutande åt alla mina projekt. Två veckors semester med mamma men i övrigt ska jag bara göra researchresor (och lansera bok och besöka bibblor hoppas jag.)
Men start på måndag, då.

NU kör vi!



tisdag 13 mars 2018

Norrköping på lördag klockan 14.00


Då är jag igång med de sista kapitlen

och än så länge går det lite trögt men jag jobbar på.
Innan dagen är slut har jag gjort det jag ska, så är det bara.

Alltså blir det inte mer än så här just nu.
Tjohej så länge!

måndag 12 mars 2018

Somnade för sent,

vaknade för tidigt, somnade om, vaknade för sent.
Men nu är jag i alla fall på det.

50 sidor måste redigeras idag, men jag tror att jag klarar det.
I morgon ska jag börja skriva på det som återstår och nu pratar vi inte längre den vanliga målsättningen 2 000 per dag, utan snarare 3000.

Det är på håret håret håret.

Nu så!

söndag 11 mars 2018

Jag fick precis en sådan bra fråga

från någon som kallar sig Blomman.
Så här skriver hon i en kommentar:

Hej Åsa!
Vad hörligt att läsa dina inlägg om att du är så nöjd med singellivet, känner verkligen att jag behöver ha positiva singelförebilder. Trots att vi lever i ett land med många singlar tycker jag inte att det finns så många förebilder, de flesta verka ändå sträva efter att träffa någon och letar febrilt.
Tyvärr har jag inte kommit lika långt som du i detta att vara nöjd som singel, kan känna mig nöjd väldigt ofta men längtar otroligt mycket efter att träffa någon ibland. Då går jag in på någon dejtingsajt bara för att se att det inte alls ger något så går jag ur igen. Träffa mycket nya människor i jobbet men bara gifta män. I sådana perioder känns allt så fastlåst, då det samtidig verkar helt omöjligt att träffa någon och få ett bra förhållande med så är det då jag längtar som mest efter det. Sen kommer perioder då jag är nöjd också. Därför hjälper sådana här inlägg från dig, det känns verkligen peppande. Du som verkar så klok när det gäller detta, har du något bra tips som en kan ta till när det blir svackor och längtan efter en kärleksrelation är jättestark samtidigt som den känn väldigt avlägsen.
Tack för peppande inlägg.
Ha en bra dag!
Blomman

Jag tänker först och främst att vi alla är olika och att vår längtan, eller ickelängtan, utgår från tidigare erfarenheter.
Eftersom min erfarenhet är att jag alltid har mått bäst själv (som har tusen psykologiska förklaringar som jag känner till men helt enkelt struntar i numera eftersom jag har grävt klart och inte vill förändras utan är glad över den jag är), så ställer jag det mot den korta stunden jag behöver bekräftelse från en man. Korta stunder tenderar att bli mer i mitt fall och det är inget jag vill, och därför så måste även korta stunder gå bort.

För mig har det varit en process och den har bitvis varit sorglig. Jag har lagt så enormt mycket energi på män tidigare i mitt liv och att det är över är sorgligt. Och det måste man få vara ledsen för. Det har jag inte försökt fly från utan den längtan har fått finnas där.
Också.
Alltså har tagit tid att komma fram till ett beslut om att det räcker nu. Det är inte längre tankar på det utan ett beslut.

Frågan som jag har ställt mig är: När mår jag som bäst Och varje gång har jag kommit tillbaka till att jag gör det när jag får bestämma själv, när jag inte behöver kompromissa.
Numera står det långt över att bli älskad eller att älska en man; men jag har ju andra och annat jag kan lassa kärlek på. Det kan lika gärna handla om familj, vänner, böcker eller min tv ... haha.

Min senaste relation tog slut för ett par år sedan och när jag slängde ut dubbelsängen började min process på allvar.

Jag tänker annars att det är väl fantastiskt om man kan må bra som singel, men också må bra i en relation? 
Det ena behöver ju inte utesluta det andra.


Tack för frågan, Blomman.  Jag tycker att det här är så himla intressant att prata om.
Generationen före min (jag vet ju inte hur gammal du är) kunde inte vara lika fri, och jag tänker att det ska bli intressant att se hur nästa generation kommer att förhålla sig till relationer över tid.

Kram





Vilken film de har gjort, Filip och Fredrik.



Och Mikael Persbrandt är lysande i huvudrollen. 
Man gråter ibland och skrattar andra gånger högt.
Men mest är det bara ömsint och varm i bröstet.
Så jäkla bra gjort av alla inblandade!

Jag tror att det här är Sveriges nästa Oscarsnominering.

Efter filmen åkte vi hem och fortsatte fira. Jonathan har skrivit på ett avtal som jag inte får säga mer om än att det verkligen är något att fira och det gjorde vi verkligen igår med lunch, bio och sedan färska räkor hemma hos mig.

Härlig, härlig dag.

Nu ska jag jobba.
Tjohoo.

lördag 10 mars 2018

Jag är ledig idag.

Jag ska sätta sprätt på mina bonuscheckar från H&M (1050 kr, det måste ha varit för måååånga trogna år), gå på bio (Tårtgeneralen, som ju utspelas i Köping dit jag ville åka häromdagen) och sedan se på Mello.
Allt detta med mina favvismänniskor Jonathan och Linnea.

Igår pratade jag med min förläggare länge i telefonen, och hon gillade mitt lilla sidoprojekt - hobbyn jag ägnade några kvällar åt om ni minns.
Vi får väl se om det blir något av den, eller något annat i kanske samma stil, någon gång.

Fokus är förstås att skriva en ny vuxenroman, den första i en trilogi som jag av någon anledning kallar Flanagans (fråga mig inte varför för jag har inte en aning. Man kan förstås inte kalla en bok det men när jag pratar om den fortsättningsvis här så är det så den kommer att kallas) som ska komma ut nästa höst.
Den här hösten kommer ju Ett oväntat besök.

Jag kickstartar med att ha konferens med mig själv i London eftersom jag måste göra research innan jag börjar skriva (romanen utspelas där) och åker dit om drygt en vecka och stannar i två dagar ... om jag har råd.
Inget är betalt än (jo, flyget, men det kan jag avboka) men jag tror att det ska funka.

Det är nu eller i höst och jag vill gärna se det jag behöver innan jag börjar skriva på riktigt. Jag har fel bild i huvudet (jag ser ju alltid saker framför mig innan jag börjar ett nytt projekt) och vill ha en ny. Google räcker till mycket men det blir en bättre känsla i en själv om man har sett och rört vid det man vill beskriva.

Typ så.
Den här morgonen har jag farit fram med min dammvippa (suverän när man inte har lust att dammtorka), pratat med mamma och så ska jag dammsuga och bädda rent innan jag åker och träffar mina finingar.

Hoppas att ni också får en finfin lördag!




fredag 9 mars 2018

Jag fick just en bild från min lillebror


Jonathan var sju och det var på mammas födelsedag, 13 juli, 2001.
Den där tårtan är en klassisk Hellbergare. Den vill vi alla ha när vi fyller år.
Bakom ser ni brorsans ladugård som numera är tömd på djur. När det här fotot togs levde min styvpappa och då hade han och mamma Highland cattle där, men när min brorsa tog över gården så valde han att inte ha några djur.
Han har fru och tre små barn ... det är livat där ändå numera.




Nästa bok, Ett oväntat besök, utspelas ju på en gård. Förvisso i Östergötland och bland hästar, men när jag har sett den framför mig så har mycket av den utspelats här, på brorsans gård i Tanumshede ett par mil från Fjällbacka.
Bohuslän är ju också med i boken och får vara på framsidan i form av Smögen, där en del av handlingen också sker.

Här är baksidestexten, alldeles ny och fin:


Livet förändras när du minst anar det

Nikki trivs med livet hemma på hästgården Gyllentofta och skulle inte byta ut det mot någonting. I grannbyn bor hennes bästa vän, prästen Annie, som med jämna mellanrum lämnar sin församling och kommer till gården tillsammans med hunden Winston. Mer än så behöver inte Nikki för att vara tillfreds.
Men så dör hennes pappa och då vänds hela livet upp och ned. Släktingar Nikki inte ens visste att hon hade hotar nu hennes tillvaro. Plötsligt är gården fylld av människor som vill ha en del av både den och pappas lilla stuga på västkusten där hon tillbringade sina barndomssomrar. Ska hon behöva lämna sitt stora hus, skogen, sjöarna, åkrarna och de älskade hästarna?
Mitt i allt detta blir Nikki våldsamt förälskad. Det är en omöjlig och komplicerad relation och till sist måste hon välja. Kärleken eller gården. Hon kan inte få både och.


Ett oväntat besök är en feelgoodroman med stort hjärta om att hitta sin plats här på jorden.