Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 4 mars 2018

Om man inte vill ha mothugg,

kan man ju alltid låta bli att publicera sina åsikter tänker jag när jag läser om hur en kändiskvinna har ondgjort sig över att någon (som dessutom har mage att vara fet) tar en diabetesspruta på en restaurang. Kändiskvinnan, som varken tål sprutor eller fett, tycker att detta är förfärligt.
Och nu när hennes följare säger vad de tycker så blir kändiskvinnan tokig och blockerar de som säger emot.
Well.

Sometimes we just need to shut up!

Det var populärare att hålla käften med sina egna åsikter förr. Istället för att skvallra med bästa vännen eller makan, måste alltfler nu måste torgföra allt. Varje lite känsla av vämjelse måste på pränt. "Det är mitt konto jag får skriva vad jag vill".

Det är så dumt så dumt så dumt.

Jag undrar om människor som kändiskvinnan kommer att känna empati till sist, det ska ju vara en egenskap man kan tillskansa sig hela livet.
Jag undrar också vad människor som kändiskvinnan är så rädda för? Varför detta raseri? Det är ju jättekonstigt!
Är man så rädd för att bli tjock själv att man rasar på andra som vågar gilla sig själva trots magar och gropar?
Och är man då rädd för magarna och groparna,
eller är man rädd för att man ska bli nöjd?

Jag har sååå många frågor när det gäller sådana människor.

Den här söndagen bjuder på variation hos mig.
Först Vasalopp, sedan manus och därefter Oscarsgala.
Det är variation som heter duga!
Att jag inte kommer att gå utanför dörren är däremot samesame.



5 kommentarer:

Eva-Lotta sa...

Just denna kändiskvinna har genom åren uttryckt mycket konstigheter. Finns alltför många som är som hon och gärna basunerar ut dumheter. Sen tål de inte motsägelser. Hrmpf

lillalenah sa...

Mmm du...det kan ju vara så att en spruta kan avgöra liv eller död i vissa fall, skulle man då hellre att en person dör framför ens ögon, eller...??
Jag tänker "att göra en pudel" kanske vore på sin plats här...
Trevlig söndag o tack för de fina bilderna från Arboga!

Åsa Hellberg sa...

Eva–Lotta, ja, man undrar lite.

Lillalenah; ja exakt. och varsågod! :)

Annika Estassy sa...

Hon är hemsk och bortom all räddning.

Åsa Hellberg sa...

Annnika; nej, det är ingen! :)