Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

torsdag 29 januari 2015

March framåt.

Ungefär en fjärdedel återstår, kanske lite mer eftersom det lutar åt att det här manuset blir aningen längre än mina tidigare. Vi får se. Jag vet exakt hur många kapitel som återstår att skriva (18), men det kan hända att jag behöver fylla på lite bakåt när jag redigerar.
Kötta, ni vet (nej, det kanske ni inte vet. Ge kött på benen, fylla på med bakgrund, information, hårfärg, känslor och allt som gör att ni lär känna mina karaktärer bättre.)

Min svacka borde ha kommit om det ska komma alls, i alla fall om jag tänker på hur det har brukat se ut. Någonstans vid 30 tusen kan det sega och sedan fram till 50. Därefter har det tidigare runnit på rätt bra.

Att det går så lätt med det här manuset är nog för att jag har längtat efter att skriva om min huvudkaraktär som har skumpat i bakhuvudet länge, länge.

Men redigeringen av Toscana har tagit tid och jag har varit så uppfylld av den att alla nya projekt har fått vänta till nu. Kanske har de legat och mognat under tiden.

Med det sagt: Efter Gloria vet jag faktiskt inte vad som händer. Jag har idéer om karaktärer (det är alltid så jag börjar), men inte mer än så.
Å andra sidan behöver jag inte börja skriva på någon ny roman förrän i slutet av året, och det känns finfint.

Hurra.
Jag älskar mitt jobb!

7 kommentarer:

Nina sa...

Du är så himla produktiv. Gillar ditt tempo. Heja!

Helena sa...

Roligt! Jag är glad för din skull och längtar själv dit!

Maja-Stina sa...

Åh, så glad jag är att jag upptäckt din blogg! Toppen att få följa med i skrivprocessen. Heja dig!

Annika Estassy sa...

Ja, hurra! Hur många ord cirka tror du att det här manuset landar på?

Åsa Hellberg sa...

Nina; tack!

Helena; tack!

Maja-Stina; vad roligt. Tack!

Annika; 90 skulle jag tro.

Nina sa...

Jag skulle också vilja ha ditt jobb! ;) Du är så väl värd dina framgångar. Heja dig!

Åsa Hellberg sa...

Nina; kämpa!! :) Och tack!