Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 30 november 2022

Blandad kompott i Farsta idag.

 Jag jobbar såklart, har just skrivit en säljtext som nu ska bollas fram och tillbaka mellan mig och redaktör Lena, och sedan har jag solat, packat ihop skrivstolen som jag inte kan ha, och måste fixa någon form av spännband att sätta runt kartongen. Sedan ska jag komma på hur man fraktar tillbaka den till företaget.



I morgon bitti ska jag till Ikea och köpa en ny, och jag har precis beställt någon som kan komma hit och montera den (350 kr). Det är det värt för att få alla skruvar ordentligt ditsatta och slippa fler kartonger som mina händer skriker av att ta i. De tar med sig emballaget. 

Nu har jag smörjt in mig (igen), satt på mig plasthandskar och väntar på tillbakaspel från min redaktör.

Igår beställde jag sidenhandskar som jag tänker är perfekta under vinterns vantar. Till min förvåning sa sköterskan idag att jag ju kunde ha bomullsvantar på händerna, men det är nästan värst för det drar ut minsta lilla fukt som kan finnas i huden. Jag har testat, det är bedrövligt. Tunna i plast är bättre över insmörjda händer. Just nu skriver jag med dem på, så det funkar en stund i alla fall. Känns inte lika härligt under handskar/vantar, dock.

Lchf-omgången är uppstartad, vilket betyr noll socker, vetemjöl och den här gången ska jag utesluta mjölk. Just det sista gör ont i hjärtat för jag älskar ju yoghurt och grädde, i morse åt jag ost och skinka och osten måste jag ju också släppa. Men jag hade inga ägg hemma och då visste jag inte vad jag skulle äta till frukost. Jag orkar inte åka och handla nu, så det får bli ost i morgon bitti igen om jag inte klarar mig fram till lunch. 

Till lunch idag ska jag äta surkål, surad rödkål (heter det så, blanda med andra grönskar, och stekt korv. Det är ju till och med nästan gott! TACK OCH LOV är jag inte kräsen. 

Jag har funderat hela dagen på om det är tisdag eller onsdag, men tydligen är det onsdag. Helt galet vad hjärnan inte hänger med emellanåt. 

Igår gick min vardagsväska, en handledsväska från Stella McCartney sönder, blixtlåsets lås åkte av och jag antar att man måste byta hela kedjan. Jag vet inte hur mycket det kostar, men då tappar jag funktionen med handledshandtaget. Jaja. Den är utsliten, har använt den så himla mycket. Den har hängt på handleden mest hela tiden. Kanske finns någon udda kvar på någon sajt någonstans. Jag har inte sett den på väldigt länge. 

Och idag har jag ont i hälarna, och tänker att mina zebraboots, också gamla och slitna här och där, kanske har gjort sitt. Jag hade dem igår kväll på föreläsningen jag gjorde i Huddinge.

Eller så är det mina fötter just nu. Jag älskar de bootsen och behåller dem såklart, men ska tänka på det tills fötterna mår bra igen. Jag tror inte någon förstår hur mycket jag längtar efter det. Och fortfarande är jag hoppfull, jag förstår inte hur man är motsatsen. Kanske tur det. 

Typ så, en rätt bra dag så här långt. 



måndag 28 november 2022

Alltså, det här:

Klicka här


En mer avancerad variant av Paleo. Jag började gråta när jag läste, jag vet inte varför det berör mig så, kanske för att det ger mig hopp? 

Och av något jag känner igen. 

Jag läkte mina "springa på toa med smärtor och diarré" när jag började äta LCHF, och det här är inte så långt ifrån men man utesluter flera saker än i LCHF, bland annat ägg och mjölkprodukter som jag ju äter idag. (Det kan man lägga till senare igen om man tål det = inte får nya hudproblem.) 

Men resten har jag uteslutit så många gånger tidigare att det inte känns som några problem för mig. Allt kan jag fixa utom KAFFE. Men står också på en annan sajt att det är omdiskuterat, att det till och med kan vara bra att dricka, så jag låter det vara, men resten ska jag ta till mig av. 

I morgon ska jag åka och handla de grönsaker och rovor man får äta och försöka hitta kryddor, för min älskade pepparmix verkar få stryka på foten så länge.

Jag har skickat efter en bok med recept som inspiration. Jag tror att frukosten kan bli svårast att hitta alternativ till, för utan ägg och havreknäcke är jag ju lite lost. 

Det kan vara så, när det gäller gråten jag berättade om, att när jag hittar något som ligger i MINA händer, något jag eventuellt själv kan påverka, så gör det mig lättad.

Jag skulle ÄLSKA om kosten kan göra att jag kan hålla min sjukdom i schack. Bota den går inte, men hålla undan den, kanske?

Inte vet jag, men jag vet att jag måste göra allt jag kan. Det kräver förstås uppoffringar, men om jag jämför dem med att ha sådana problem med händerna och fötterna är valet inte så svårt. 



Sitter i min nya stol

 och funderar på om den verkligen funkar för mig. 

Den är inte så låg som det beskrevs och det var ju det jag ville ha. Jag måste ta kontakt med företaget som sålde den till mig, den var svindyr och att behöva sitta med pallar känns sådär när jag var så himla nog med att höjden skulle vara rätt.

Sedan är en stol förstås en vanesak, det förstår jag också. 

När jag satt i bilen tidigare idag på väg hem från solningen tänkte jag på att om jag drar tillbaka stolen max skulle jag kunna skriva i bilen, så bekväm känns den. Det är ju samma känsla jag är ute efter i kontorssol. 

Jag får väl helt enkelt åka dit och provsitta.

Igår hade jag en så himla mysig dag med Jonathan och Linnea. Vi handlade, lagade mat (de gjorde), klädde granen (de gjorde) och sedan såg vi julfilm och åt massor av godis. Min insats bestod i att betala för kalaset. Bra deal!







Alltså, Linneas bruschetta är något alldeles extra!
Sedan åt vi så god Entrecôte och sallad på tomat, ruccola och parmesan, och till dessert  serverades veganglass.  
Jag hade köpt glögg med den glömdes bort. Istället drack vi cola och julmust. 


Jag funderar på kost och psoriasis, jag ska försöka hitta undersökningar som säger något om det. Det skulle inte vara ett dugg problem för mig att äta färre snabba kolhydrater om det spelar roll, det gör jag ju gärna. Och ofta redan nu, även om jag, som igår, gör stora undantag.

En test i tre veckor, för att se om det har någon effekt? Julskinka men inget vörtbröd, typ. Nu solar jag ju och tar kortison, så det kanske också funkar till sist, men att testa ren lch (minus extra fett) och syrade grönsaker kanske är värt att prova? Det är ju helt naturligt och ofarligt i alla fall. 

Kosten måste lira med min mage, så är det, och lågkolhydrat är svinbra för mig. Allt här handlar om mig och ska inte ses som goda råd till någon annan. För magar verkar det vara extra viktigt att hitta det som funkar för just en själv. 

Alla jag pratar med på psoriasisföreningen är rätt säkra på att det var min divertikulit som utlöste det här utbrottet. Kraftiga infektioner (jag hade ju skyhöga infektionsvärden) har ju den effekten på den här sjukdomen, tyvärr. 

Jag brukar säga att jag har varit fri från det i 40 år, men det är inte helt sant har jag kommit på, för jag hade det i örat i säkert nio-tio år, utan förstå att det var just det. Jag har behandlats för hörselgångseksem, men det är svårt att skilja åt har jag förstått, och det var ju först med kortison som det blev bra. PÅ TRE DAGAR. Så jobbigt som det har varit i alla år borde jag förstås ha gått till läkare tidigare, men har ju inte kopplat det till min psoriasis eftersom den har varit borta i alla år. Om hörselgångsinfektionen sa läkaren att den säkert kommer tillbaka. Då är det ju tröstlöst att gå dit igen, tänkte jag. 

Att jag fick bukt med det känns som ett UNDER faktiskt. Örat ser nu ut exakt som det andra. Tidigare hade jag en vansinnig klåda, eksem runt hela örat flagor som ramlade av, och ibland svullnade det upp. 

Så glad att slippa det!

Det var det, måndag. I morgon kväll ska jag föreläsa på Huddinge bibliotek. Det ska bli kul!

Önskar er en finfin vecka!

lördag 26 november 2022

Jag fattar inte varför huden krackelerar just nu.

 Idag har jag två trasiga fingertoppar och på båda tummarna lossar det flikar som jag först måste sklippa bort och sedan skydda. Inbland tycker jag lite synd om mig. Det är specialplåster, krämer och vanliga plåster. Tvättar jag händerna ramlar plåstren av. Nu använder jag i de flesta fall plasthandskar när jag går på toa, men ibland glömmer jag det och då måste jag ju tvätta händerna = nya, dyra plåster. PLUS att händer faktiskt behöver tvättas i alla fall 2 ggr om dagen. 



Idag är mina "vanliga" plåster slut, de som jag har över mina compeed som inte alltid vill fästa ordentligt och jag måste åka och handla fler innan jag kan börja jobba ordentligt. Jag är så öm på mitt långfinger på högerhanden och jag skriver ju med fingertopparna. 

Det kan ju inte vara meningen att jag ska behöva ha det så här, fast tänk om det inte finns mer att göra? Det orkar jag inte ens tänka på faktiskt. Då får jag flytta utomlands halvårsvis, för så här illa är det i alla fall aldrig på sommaren. Kanske borde hyra ut lägenheten i Stockholm ett år och satsa på utomlands och Fjällbacka, och bo på hotell när jag är i Stockholm. 

(Jag är lösningsfokuserad, så att sitta här och gnälla utan att fundera på en lösning är inte min grej alls.)

Jag ska sola hela december på hand och fotsolariet, och hoppas ju att det till sist hjälper mig även om jag ser NOLL resultat av det än så länge. Jag har också gjort mer än halva kortisonkuren och den hjälpte varken handflatorna (plus fingrarna) eller fotsulorna, alls. Däremot de mer vanliga fläckarna ovanpå händerna och vid fotlederna. Det är som om jag har två helt olika varianter samtidigt. Fast det är ju huden under fötter och i handflator som är annorlunda än på resten av kroppen, förstås.

Nu ska jag påbörja "underhållskuren", och ska försöka hålla i den även om den inte ger resultat. Så fort jag har slutat helt med kortison tidigare blommar det direkt upp igen. 

Förlåt gnäll, men idag blev jag lite ledsen för att det gör ont att jobba. Men jag tar nya tag för det är jag bäst på, och åker och handlar plåster.

Kämpa Hellberg!

fredag 25 november 2022

Ny kontorsstol till Åsa

 Hittade en som är grym och till ett grymt bra pris. Nästan halva priset. 



Ny stol



Gammal stol

Har just lagt ut min till ett väldigt bra pris på Blocket, hoppas att den säljs. När jag säljer där lägger jag mig prismässigt under alla andra, det är lätt att det blir liggande där i evigheter om man inte gör det. Det enda jag har fått ge upp är kläder, det har funkat med några plagg men inte alls med andra. 

Säljs den inte får jag lämna den till en möbelinsamling. Jag har aldrig trivts med den, det var fel höjd för mig. 

Det är viktigt, kanske det viktigaste, för mig med mina korta ben. Ikea skrev då 42 el 43 cm, men det visade sig att den var 46, och det gör så stor skillnad. Nu skriver de 46 i beskrivningen. 

Nu fick jag precis en spekulant, så hoppas att jag blir av med den direkt. Den nya stolen kommer på måndag och jag klarar mig finfint i helgen eftersom jag kan stå eller sitta i Zebran el vid köksbordet. 

Nu är den såld, jag har fått swishbetalning, och den hämtas efter kl 16.30. 

HUR BRA? Det tog inte ens en timma. 

På schemat idag: skriva/redigera och sola. 

I morgon ska jag handla, och på söndag KOMMER JONATHAN OCH LINNEA HIT! De har inte varit här sedan i maj. Vi har förstås träffats, men inte hemma hos mig. Jonathan var här snabbt med matvaror när jag knäckte ryggen, tveksamt om han ens fick av sig skorna innan han åkte igen. 

Just nu har vi daglig kontakt, han har fått förslag på arbeten och behöver diskutera det. Och jag rådfrågade honom om kontorsstolen. Han har en exakt likadan och är efter ett par år fortfarande supernöjd med sin. Den här är 7 TUSEN billigare än den han har, pga Black Friday. 

Åsa älskar klipp, så är det bara. 

Och även jag tänker på Börje Salming idag. Vilken stjärna han var. Han var i smyg ihop med en arbetskamrat till mig och de fick senare två barn tillsammans. Jag tror att han var ett hygglo. 

En för jävlig sjukdom, inte minst för omgivningen. Fy fan. 

Det var det, såld stol och blogginlägg. Nu ska jag börja jobba!


torsdag 24 november 2022

Jag tror att jag har löst tredje delens slut,

 ska skriva det i morgon. Sedan har jag två dagars arbete kvar och söndag blir bara halvdag för då är det adventsfirande med Jonathan och Linnea som är viktigast. 

MEN jag har ändå hunnit med det stora, tror jag, fast det känns som ett uselt gjort jobb för jag har inte jobbat alls med detaljer. Det får bli nästa varv. Då har jag SJU veckor att fila på språket (känns som om jag vill skriva om massor), och skriva del 4a som jag redan börjar jobba med på onsdag nästa vecka. Ledig måndag, på tisdag föreläser jag på en bibbla i Huddinge, så onsdag blir perfekt. 

Nästa vecka börjar jag också träna, tjohoo. Jag ska göra ett schema till mig själv, jag funkar ju superbra med den typen av struktur, där jag ska skriva in tider jag har att hålla mig till. MÅL, det är grejen!

Just nu väntar jag på att jag ska få åka och hämta bilen. Förra gången var de klara före 12. Det är helt sjukt mörkt här nu redan, men om en månad vänder det igen. Det ser jag fram emot.

Idag har jag bett mitt bostadsbolag i Fjällbacka om nya persienner, de som finns där funkar inte utan har gjort sitt. Här har jag fått installera dem själv (alltså inte själv själv, jag har ju ringt någon som fixade, såklart), men där ingår de och då måste de ju också funka. 

Det var det. Jag har jobbat klart med det ena, ska slänga en blick på det andra. Jag gillar känslan av att ha massor att göra, men opressat. Så känns det faktiskt just nu i alla fall. Tre böcker ska skrivas (som jag har avtal på) och det känns superroligt. 

Tjohoo, en dag när mina händer är sådär. 



Inuti är sämre


än ovansidan

samma sak på andra handen


Fast där drog jag bort en hudflaga ... och då gick det ju sönder.
Man ska inte provocera huden alls, fick jag lära mig igår. Fila fötterna och eksemet där försiktigt en gång i veckan. Sköterskan tyckte att mina fötter såg "bra ut". Well, hon kan ju inte veta vilka bebisfötter jag har haft tidigare. 





onsdag 23 november 2022

Jag skickade tillbaka ett par skor igår,

 och en dam, någonstans mellan 85 och 90 skulle jag tro, stod framför mig och tog emot ett paket så stort att det var större än henne. Och hon blev förtvivlad för hon visste inte hur hon skulle få hem det.

Så jag, med min stora bil, erbjöd mig förstås att köra hem henne. Sådan egen godhet gör mig själv glad och nöjd, alltså är det aldrig någon uppoffring att hjälpa till, tvärtom gör det gott för det ibland stelnade hjärtat.

Mamma berättade att en granne till henne hade passat på att skotta hennes uppfart också, det är väl lite samma sak tänker jag,. Det gör gott att göra gott. Det borde fler ägna sig åt, om ni frågar mig.

Men jag erkänner: jag är sällan handgriplig. Jag skänker saker och pengar, mer än ger av mig själv, och köper mig helt enkelt fri från dåligt samvete. 

Fast bättre än ingenting, resonerar jag. Jag vet att Jonathan och Linnea har det i sig att lyfta kassar för gamlingar, öppna dörrar och sånt som inte verkar vara självklart längre och Linnea har en insamling på sin instagram där svärmor förstås har bidragit vid ett par tillfällen. Jag misstänker starkt att också andra, generösa, vänner har bidragit till den. 

Det är fint att se att de yngre också ser dem som behöver hjälp. 

Mormor präntade in det i mig tidigt, hon ömmade för dem som hade det sämre. Det var en bra inpräntning. Att jag varken är rasist, homofob eller snål kan jag nog tacka henne för. Jag tror att den uppfostran börjar väldigt tidigt. 

Ingen i min familj, inte den stora heller, röstar på extremhögern (som väl hela flanken numera kan kallas) och jag är så glad för det. Jag har vänner som gör det, och vi pratar ALDRIG politik, vi är överens om det inte är bra för oss. 

Det var det. Idag blir hårtvätt, ritrulle (har fortfarande typ 30 sidor kvar att redigera), solning och så ska jag lämna bilen på bilfirman (hämta i morgon). Exakt i den ordningen.



Tror att koppen är från Rörstrand, nä, Gustavsberg! Köpte 2 för länge sedan, enbart pga färgen. Den är så fin!

Hoppas att ni får en finfin tisdag!

(Snön är jag redan trött på. Ska den vara så här blöt kan den lika väl försvinna direkt.)



tisdag 22 november 2022

Träffade gammal kompis i lördags förmiddag

 när jag handlade. Vi kramades, stod rätt nära, men FÖRHOPPNINGSVIS inte så nära att jag har fått hennes baciller för i söndags blev hon sjuk. Egoistiskt, jag vet (och stackars henne, det tycker jag ju verkligen!) men sjuk igen funkar ju inte för mig. 

Och kanske coronan ändå ger en viss immunitet några veckor i alla fall (vet inte ens om det är det hon har, men så mycket mer går ju inte just nu, och jag såg på FB att hon dagen innan vi sågs var på fest med en massa människor)

En fest jag kanske hade tackat ja till om jag varit inbjuden (och haft bättre med tid) för man vill ju UMGÅS!

Men det är en påminnelse om att ifall man vill vara frisk kanske man helt enkelt får värdera om det är värt att gå på fest och riskera något, eller inte. 

Idag ska jag till Farsta centrum, med min 4-hjulsdrivna bil som har DUBBDÄCK. Det är runt kvarteret, men jag kan inte gå dit för jag behöver handla lite. Ritrulle och frukt. Jag tror att jag gör det direkt nu när de öppnar så är det klart sen.

Idag ska jag ev ta resten av manuset, 35 sidor. Det är nog en hel del jag måste förändra där så det är möjligt att jag behöver dela upp det på två dagar. 

Sedan har jag 4 dagar kvar att komma igång med del 4a, vet förstås fortfarande inte hur den delen ska se ut, det blir alltid lika spännande. Avslutningen på del 3 är bra, så förhoppningsvis kan det flyta på i en bra övergång till nästa del. 

Det var det, när det mest vackra, de snöklädda träden, nog har gjort sitt för den här gången. Det är plusgrader (1,2) i Stockholm Farsta just nu. 




måndag 21 november 2022

Egentligen skulle jag ha

 lämnat bilen i eftermiddag och dessutom solat, men jag har avbokat båda. 

Solen är viktigare än bilen, men om det lugnar sig i morgon kan jag ta mig dit med Tvärbanan (då tar man tunnelbanan till Gullmarsplan och därifrån Tvärbanan mot Sickla) så slipper jag ta ut bilen när det är som allra värst. 



Man hinner inte riktigt med att ploga, och då är det ju en hjälp att vi som kan stannar hemma.



Här ligger sommarmöblerna kvar ... Kolla toppen av trädet, så coolt hur snön klamrar sig fast i toppen av det.

Det är inte bara vägarna, för de kan nog vara helt okej från Farsta i morgon, men det är parkering där som kan vara stökigt så länge snön ligger kvar. Tvärbanan blir superduper. 


Alltså blir det en dag hemma, hurra, jag ska ta en promenad och gympa på golvet, och JOBBA! De närmaste timmarna stående (kanske två-tre). Det funkar finfint när man kommer in i det, tycker jag. 

Typ sådär, en novemberlördag veckan innan första advent!

söndag 20 november 2022

Snön har vräkt ned i natt

 och än är det inte slut, tydligen. Det är blött, det ramlar från träden nu och jag tog en promenad och det klafsade mer än något annat, men det är mycket snö så det tar nog ett par dagar av töväder för att den ska försvinna. Det är väldigt fint när man tittar ut från mina fönster (som bara vetter åt ett håll.)






Skidbyxor över joggingbrallor, fleecetröja under anorak och korta svinvarma moonboots som jag köpte på rea förra året. Mössa vantar och halsduk.



Utanför min dörr.




I morgon måste jag köra igen, så hoppas på bättre väglag då. 

Jag klarade mina 30 sidor idag i alla fall och siktar på lika många i morgon och på tisdag. Då har jag tagit mig igenom manuset och förändrat en hel del av det som Teresa bad om, men långt ifrån allt. Jag har massor att skriva till dessutom, så när jag lämnar manus om en vecka kommer det inte alls att vara så bearbetat som jag hade önskat. Men så är det när livet kommer emellan. Jag hoppas bara att jag står på benen genom nästa redigering då jag återigen har 6 veckor på mig. 

Än så länge har jag ingen känsla för helheten i det här manuset, och det kanske jag inte brukar ha heller, jag minns inte (!!) vad jag har känt när jag har gått igenom mina 17 (!!) tidigare manus.

Jag insåg just att den första boken i mitt nya avtal på två böcker, kommer att bli bok 20. Coolt. Det såg man inte riktigt efter Casanovas kvinna, 2009. Eller efter bok 2, Sonjas sista vilja, 2012. 

Det var det. Nu ska jag laga mat, och i bakgrunden ha på Downton Abbey (serien) som även denna gång tidsmässig stämmer bra överens med min Fjällbackaserie. Det spelar ingen roll att det utspelas i olika länder, eller andra samhällsklasser, det går ändå att plocka upp något. 

Typ så, denna hemmahelg. 

Hoppas ni också har det bra!


lördag 19 november 2022

Vilken tur jag hade som missade snökaoset runt Kalmar.

 Istället njuter jag av det vita hemifrån, utanför fönstret. Det ska komma mer i morgon.



Idag har jag jobbat i huvudet med redigeringen och börjat skriva på nästa projekt. I morse laddade jag kylskåpet så jag klarar mig ett tag. Åkte till Ica Maxi innan snön kom, vilket var begåvat för nu är det snorhalt ute och jag behöver inte röra mig härifrån förrän måndag eftermiddag då jag ska sola igen. Och lämna in bilen. Igen. 

Jag tror att jag klämmer in en feelgood mellan andra Fjällbackaboken och skrivandet av den tredje. Jag tänker att båda manusen ska vara klara sista augusti. Det är optimistiskt men jag vill ju dubbelskriva i år och ett par år framöver. Hur förlaget sedan tänker utgivningen vet jag inte, det blir deras sak att lösa. Jag vill ge ut två böcker per år, och om mitt förlag inte fixar det så finns det ju andra förlag. 

Hade ju en idé om att skriva trean direkt men är inte sugen på det så jag tar en av det nya kontraktets (har en ny tvåboksdeal) böcker istället. Jag känner för att skriva en varm och härlig bok som dessutom är ROLIG. Lite tillbaka där jag började en gång i tiden. Vi får väl se om jag lyckas med det eller inte. Tycker att det känns inspirerande mitt i familjeberättelsen från Fjällbacka.

Det var det, lördag i förorten. Bra dag, så här långt. I morgon är det redigering på schemat igen. Upp 8, sätta på kaffe, börja jobba halv 9. Tänker att 30 sidor är rimligt i morgon. Deadline är nästa söndag. 

Tjohoo



fredag 18 november 2022

En tur och retur till Kalmar

 var en fin utflykt. Hemresan hade jag dessutom sällskap i bilen, så det kändes som om den resan gick supersnabbt. 

Kvällen igår var på Kalmars vackra teater. Salongen var full och vi hade en härlig kväll. 4 författare utöver mig: Pascal Engman, Katarina Widholm, Johanna Mo och Patrick Ekwall och den som med excellens höll i trådarna var Mattias Lühr, välkänd sportjournalist, numera på Barometern. 




Jag bytte skor efteråt. De här gör sig bäst på en scen. 


Efteråt åt vi middag och traskade hem till hotellet, Hilma, i den bistra, för det var det verkligen, novemberkvällen. Jag hade satt på mig dunkappan och vinterskor, och det behövdes. 

I morgon kommer vintern, sägs det. Det kom liiiiite snöblandat på vägen hem idag, men så fort det landade försvann det. 

Jag åkte förbi Ica när jag kom hem, men tydligen har Ica i Farsta bestämt sig för att de inte kan sälja ekologisk kyckling för ingen köper det. Well. Jag äter helst inget annat och det blir ännu ett skäl till att inte handla just där. Jag gick därifrån rätt tomhänt. 

Vi får se hur mycket snö det har kommit i morgon bitti, jag kanske hinner till min stora Ica Maxi innan snön kommer. Skönt att det är lördag i alla. Snökaos mitt i veckan är sällan roligt i min stad.

Typ så, en fredag när det är säsongspremiär av favoriten På Spåret .

Tjohoo.

onsdag 16 november 2022

Alltså, vilken bra och produktiv dag jag har haft.

 Först redigerade jag mina 20 sidor, sedan åkte jag till psoriasisföreningen och solade, tog en promenad i Hammarby sjöstad, åkte till Däckia och efterdrog mina vinterdäck. (2 gator från mig, galet praktiskt. Kan inte förstå att jag satt och åkte till Tyresö i flera år, jo, det var billigare, men jag är så nöjd med Däckia Farsta. En gång, när min styvpappa hade bytt däck, höll ett av dem på att ramla av. Jag fick hjälp i Hunnebostrand på en bensinmack. Det skramlade och hade sig, så det där åker inte av utan att man märker det, kan jag berätta. Där drog de i alla fall samtliga muttrar så att däcken satt ordentligt fast.) 



Väl hemma igen dammade, dammsög och tvättade jag golv, och nu återstår bara att rensa upp på hyllan i badrummet för allt annat städade jag igår. 

Efter  nästan 4 veckors ryggskott var det såååå skönt att äntligen få göra ordentligt rent och för första gången sedan jag fick Coronan lagade jag mat. Jag har med glädje ätit Dafgårds och Felix (eller om det är Findus, kommer aldrig ihåg vad som är vad) eftersom maten ändå inte har smakat. Men nu är smaken tillbaka och därmed återgår jag till min vanliga kost igen.  

Färdigrätterna har varit lite svåra att värma i micron eftersom tiderna som står på förpackningen inte gäller hos mig, jag behöver köra längre tid och ändå kan köttet vara lite kallt när jag lägger upp maten. Nu är jag noll knusslig, så jag får ju i mig det ändå och det är ju redan tillagat. Men ändå. 

Jag är kass på micro, och behöver egentligen inte en, men när man är sjuk är det förstås oerhört praktiskt. Hos mig står den i garderoben. Den är stor, lite för stor för utrymmet i köket, men på en hylla i garderoben (den man kan gå in i) passar den superbra. 

Det var redovisningen, till punkt och pricka, av denna dag då jag dessutom har ändrat min körsträcka hos mitt bilförsäkringsbolag från max 1500 till 2000 mil/år. Det kostar 700 kr extra Tjohej. 



I morgon är det alltså Bokens afton i Kalmar och utöver undertecknad är Patrick Ekwall, Johanna Mo, Pascal Engman och Katarina Widholm med. Nu påminner kanske Katarinas och mina senaste bok om varandras (historiska kvinnoromaner), men så kan det vara ibland. Både Johanna och Pascal skriver ju krim. Det ska bli kul!

Efter Kalmar återstår Huddinge bibbla den 29e november, sedan är det här årets bokprat avklarat. Jag ska signera böcker i Farsta bokhandel den 17e, men då ska jag ju inte babbla. 

I januari ska jag till Lilla Edet, i februari Fjällbacka, det är allt i biblioteksväg som är bokat i början av nästa år, i alla fall än så länge. 

Nu ska jag färga ögonbrynen. Det brukar bli ett jädra lyft, kan jag berätta. 

I morgon sätter jag på mig dunkappan. Det är dags nu.



måndag 14 november 2022

Bra dag i Hellbergshemmet

 Momsdeklaration, check, solning, check, influensavaccin check (jag är redan supervarm och öm på stickstället).

Inget manusarbete idag, men i morgon tar jag nya tag. Så skönt att få bocka av momsen som alltid hänger lite över mig. Det är ett långtråkigt jobb var tredje månad men oerhört skönt känsla när det är gjort. 

Mitt köpstopp inleddes INTE idag, eftersom jag köpte ett par platåboots. Och strumpor. Och en rolig hatt. Allt på H&M. 





Jag behöver heltäckande skor när jag har långa byxor, och platå är lätt att gå i. Jag är inte så sugen att gå barfota i mina högklackade skor (som jag brukar göra) just nu, utan föredrar att gömma mina stackars fötter, och vissa av mina kläder kräver höga klackar. De ska invigas i Kalmar på torsdag kväll. 

Igår var jag i Katrineholm (väldigt trevligt) och hemvägen var mörk, dimmig och med älgskyltar överallt. Det där med mörkerkörning är inte riktigt min grej längre. På torsdag tar jag ju bilen till Kalmar men då ska jag bara köra dagtid. 

Sedan har jag 9 dagar kvar till deadline och är bara hemma. Ett evenemang återstår i år, Huddinge bibbla, men det är allt. I december har jag tackat nej till allt. Då ska jag bara jobba, mysa och umgås med Jonathan och Linnea. Vi börjar med första advent då vi ska klä min julgran. Senare ska vi gå på luciakonsert, äta julbord och se finalen av Alla mot alla i Globen. Visst låter det härligt?

Den här julen ska Linnea ensam till Östersund så Jonathan firar med mig. Vilken tur jag har att han stannar hemma! Precis som jag gillar han tack och lov våra ensamjular.

7 veckor kvar av 2022. Helt galet. 


söndag 13 november 2022

En fin eftermiddag på mässan igår,

 så mycket folk! Linnea bakade inför publik, som sedan fick provsmaka. Allt gick åt! 



Sedan körde jag hem de unga tu, som för övrigt har bokat resa till NY för att fira att de har varit ihop i 10 år. De åker typ 5e januari. Jag är så glad för deras skull och har beställt massor av bilder. De ska bo Downtown och det har jag ju aldrig gjort. Jag bor helst nära teatrarna jag ju vill gå på, och att ta mig söderut efter det vill jag inte göra när jag är ensam. Är man två är det ju perfekt!

Igår redigerade jag mina 20 sidor och sedan gjorde jag också förarbetet till momsen, eftersom jag var rädd att jag inte skulle hinna det idag. Så den här förmiddagen har jag bara såsat. Nu ska jag sminka mig, piffa håret och sedan dra till Katrineholm där jag ska vara klockan 14.00 Eventet börjar 15 och är slut 19, så hoppas att jag är hemma vid 21.30 ikväll. 

Jag gillar de här överdagen evenemangen. Det gör det lite mer lönsamt än när man är borta 2 hela dagar för samma ersättning. 

Man får förstås begära det man vill av bibliotek och sådana här tillställningar, men det man erbjuds är det som är fastställt av författarförbundet, 7500 kr plus moms, och själv har jag aldrig försökt förhandla upp det. Däremot gör jag inget gratis (jo, signeringar i butik och vissa prat i butik är fortfarande utan ersättning, men de tar heller inte någon entré eller avgift). 

I Fjällbacka föreläste jag gratis i början av oktober, men nästa 2 gånger tar jag betalt (av bibliotek och pensionärsförening SPF) för jag vet att det finns pengar avsatta till sådana här evenemang. Jag tar också betalt när jag ska föreläsa för mitt gamla jobbs kamratförening i februari, för jag vet att det finns pengar till det där också.  

Typ så. Nu ska mascaran på. Tjohoo.

(Jag funderar på ett köpstoppsår. Det vore en enorm utmaning för mig. Jag gillar inte utmaningar jag inte ror i land, alltså måste jag fundera.)

lördag 12 november 2022

Inga fel på de här ögonen, inte.

 För det första så ser jag väldigt bra, men det vet jag ju. Det är på nära håll det krånglar. På långt behöver jag inte glasögon om jag inte vill eftersom synfelet är så litet numera, men det är något som känns konstigt utan. Solglasögon som inte är slipade tycker jag försämrar ögonen och jag behöver ju solglas när jag kör bil.

Men jag ska kontakta en ny optiker i samma kedja, för den i Haninge var ju usel och inte ens i närheten med sina mätningar. Jag ska få provsvaret i brevlådan och ta med mig det till nästa optiker. Eftersom jag har betalat 12 000 för mina 6 par kan jag inte reklamera dem innan jag har nya glasögon för jag behöver ju dem jag använder framför datorn och i bilen (trots att de inte funkar riktigt som de ska).

Nu ska jag jobba och sedan åka till Älvsjömässan (det är mat och bakmässa, typ) och träffa Jonathan, och Linnea som ska framträda på en av scenerna där. Ska bli urmysigt!

I morgon förmiddag ska jag räkna moms (det tar ett par timmar) innan jag åker till Katrineholm vid 12-tiden, typ. På måndag ska jag göra min redovisning och det vore bra om det bara är att lägga in siffrorna då.

Helen och jag körde pep-talk om träning igår. Hon är mycket mer vältränad än jag, men sackar också ibland men nu ska vi börja träna styrka. Det ser jag så mycket fram emot. Ryggen är, peppar peppar, bättre idag än igår, så det går i alla fall åt rätt håll tack och lov! I morgon är det fyra veckor sedan det small. Coronan går också åt rätt håll. Smittfri har jag ju varit säkert en vecka, men jag låter fortfarande och är liksom lite täppt. Men huvudsaken är ju att det går åt rätt håll.

På måndag, efter momsen, ska jag sola händer och fötter, och sedan vaccinera mig mot influensan. 

Typ så, en supervarm morgon i Farsta. Helt galet. 14 grader tidigt i morse.



Sol OCH varmt. 
 




torsdag 10 november 2022

Solning och matinköp

 Tyvärr är ju inte smaken riktigt tillbaka än, men just nu känner jag doft från lunchen som står i ugnen, fish and chips. Chips som i klyftpotatis. Allt färdigt för ugnen. 

Jag köpte flera färdigrätter idag, det är inte kul att laga mat när det inte smakar, så jag gör så här i några dagar till. 

En annan handlingssak: Jag köpte en ny tub kortison häromdagen, på Apoteket. Den kostade 160 kr över disk.  

Dagen efter beställde jag ytterligare en eftersom jag ändå behövde köpa mer från Apoteket och insåg då att en tub via nätet kostade HÄLFTEN. Mina hormoner var 40 kr billigare. Samma firma, olika sätt att handla och det levereras till dörren. Det är sjukt stor skilland.

Idag gick jag i alla fall över frikortsgränsen, så besöket hos ögonläkaren i morgon och solningarna framöver kommer inte att  kosta något. Alltid något.

Nu lunch för jag är svinghungrig, och därefter kan det hända att jag behöver en tupplur ( jag är fortfarande lite seg, hostig och trött efter coronan) och en promenad innan det blir mörkt.  



Och på tal om mörkt.  Efter servicen på bilen är instrumentpanelen mörk och ju ljusare det är ute, desto mörkare blir skärmen. Den har sitt vanliga ljus enbart om det är mörkt ute. Jag har ställt in allt jag kan, men det spelar ingen roll. Och sedan funkar inte den automatiska vindrutetorkare heller. Grrr

Och så jobba ska jag göra såklart. Lite senare idag, men har "bara" tio sidor jag behöver ta mig igenom. 

Tjohej, torsdag. Bra dag, så här långt. 

tisdag 8 november 2022

God morgon.

 sola händer och fötter, jobba och föreläsa. Där har vi tisdagens program. 

Händerna är mycket bättre, främst ovansidan eftersom eksemet där verkar vara lite annorlunda än det i händerna och på fotsulorna. Det är tack vare kortisonet och den här gången ska jag fortsätta med underhållsdosen mycket längre. Tidigare har jag gjort det ett tag, men sedan givit upp när inget mer har hänt. Solningen har förstås inte hjälpt än, jag har ju inte varit där mer än två gånger eftersom corona kom i vägen, men nu ska jag försöka köra på. I december är alla resor över och jag ska bara vara hemma. 

Igår öppnade jag en pillerburk med zink (äter det, B-vitamin och D-vitamin varje dag) som jag köpte på Ica häromdagen, och plastflärpen som man ska dra loss var redan öppnad (och sedan tillbakasatt) och i burken saknade hälften av alla piller.



Löst lock


Halvtom burk


De törs man ju inte stoppa i sig, tänker jag, alltså ska jag ta med mig burken tillbaka och KLAGA! 

Nä, klaga är fel ord. Försynt påpeka misstaget. Till att börja med. Det är först om de bjäbbar emot som jag höjer rösten. Jag är oftast en snäll typ, men på bilfirman häromdagen blev jag irriterad när jag förstod att jag måste dit en gång till eftersom ytterligare en grej till framrutan saknades. Då kunde jag ju lika gärna fått allt samtidigt. Alltså blev jag inte en så kul tjej. 

JAJA.

På fredag ska jag ÄNTLIGEN till ögondoktorn (hoppas verkligen att det inte är något FEL på mina ögon, om ni förstår vad jag menar). Jag fick ju en remiss dit eftersom jag inte var nöjd med mina glasögon och optikern inte kunde hjälpa mig. Det har tagit tid, det är väl 2 månader sedan jag var hos optikern och klagade. 

Jag ser rätt kasst med alla glas känns det som. Optikern, killen som mest suckade, påstod att jag blinkade mycket, och jag förklarade att det var ett ticks. Det trodde han inte på förrän jag stirrade på honom utan att blinka en enda gång, först då gav han sig. (Kanske därför han ville bli av mig, han blev väl rädd den lille stackaren.)

På lördag eftermiddag ska jag till Stockholmsmässan och se Linnea som ska baka där, så kul. På söndag är det event i Katrineholm och veckan efter ska jag till Kalmar. Däremellan jobba, sola, träna (den här veckan promenerar jag och gympar försiktigt hemma) och gå till frissan.

Det var det. Bra tisdag så här långt! Tråkigt blogginlägg, men jag lovar som vanligt att komma tillbaka med full kraft. Fan tro´t, förstås, men jag är mycket roligare än så här!



måndag 7 november 2022

Alexander Schulman när han är som bäst:

Klippt från hans krönika i DN

Läs hela här 

"Men jag måste ändå påpeka: Margaux Dietz är inte djävulen på jorden. Hon är ett barn av sin tid. Och det här handlar inte om influerarsamhället. Det handlar om samhället i stort.

Det har hänt något med hur vi ser på andra människor. Ingenting betyder något, ingenting har värde. Nu gäller alla för alla, en för en. Det är en avhumanisering, relativisering, egocentrering, avtrubbning som pågått i många år, och som vuxit sig starkare.

Den finns överallt där det finns människor. Och våra barn växer upp i den. De ser den när deras föräldrar passerar tiggaren utan att besvara hens hälsning, när de hör någon på Apoteket kräva en svensk expedit och kvinnan i kassan som flytt till Sverige från Somalia får avlägsna sig. När någon i skolan kallar en annan ”jude” utan att det blir så himla mycket liv kring det.

De hör den under familjemiddagarna, slarviga, glidande uttalanden, små stumpar av rasism, fördomar som får luft och tillåts stå oemotsagda. Vi har hamnat på en plats där medmänskligheten i oss inte kommer automatiskt. Om någon blöder tar vi inte genast fram en näsduk, utan en mobiltelefon.

När jag försöker se positivt tänker jag att det här är en övergående tid, en strömning som kommer och försvinner, att det finns något på andra sidan det här. Men allt oftare tänker jag att det kanske gått så långt att det blivit oåterkalleligt, att empatins tid är förlorad, för alltid."

Nu är det slutuppdaterat om ryggskottet.

Ryggen är verkligen min akilleshäl och jag vet inte om jag pallar att få ett sådant här hemskt ryggskott igen (det gör jag ju men bara tanken på det är hemsk). Det verkar ju som om det bara blir värre för varje gång. Men det är som det är med det. Jag måste träna. Punkt!

Idag ska jag tillbaka till bilfirman 9.30, och få på en list som har saknats runt den nya vindrutan och sedan hem och jobba.

Jag tänker att jag framåt ska varva varannan dag träning, varannan dag sol, de dagar jag inte har något annat på schemat. Med mitt träningskort måste jag vara klar kl 15.00 varje dag (måste kolla) och då jag jobbar bäst på förmiddag/morgonen, är det kanske bra om jag tränar kanske vid 14? Jag har ju tänkt att jag ska träna styrka mest nu, vi får väl se hur jag hittar i gymmet. Det finns säkert någon man kan anlita för att få en instruktion.

Sedan måste jag googla förebyggande ryggövningar jag kan göra hemma, de gånger jag inte kan träna på gymmet. Plankan, men sen då? Man måste ju ändå älska Youtube, för där finns massor att hämta. 

Jag är väldigt förtjust i rutiner och planering, det är min grej. Sen ska jag följa det också, även det som jag inte gillar och då måste komma ihåg vad som är nödvändigt. 

Tänk om jag nästa gång får ryggskottet när jag har planerat att göra något som jag har längtat efter, som att åka till Fjällbacka och cykla till exempel. 

Eller planerat en kostsam utlandsresa.

Nu bokade jag ju av Kanarieöarna, men det betyder inte att jag inte kommer att resa dit. För tänk om ryggskottet kommer en morgon när jag ska resa iväg på en treveckors arbetsresa till solen? Eller till New York eller London, som jag längtar till. Eller min biltur genom Norge, som också finns på önskelistan. 

Just det, där har vi motivationen! Eller HOTivationen. Tränar jag inte kommer det kunna hända.

Jag följer några kvinnor, amerikanska (med allt det innebär), på Instagram som har förändrat hela sitt träningsliv och med enorma resultat. De är så muskulösa, trots att de är från min ålder och uppåt. Nu tror jag att de ägnar mycket tid åt kosten också, och det är jag inte intresserad av eftersom jag till 99% äter helt rent (som i att jag vet vad jag stoppar i mig och som funkar med min mage). Jag behöver inte SE musklig ut, däremot känna mig stark. 

Typ så, denna måndagsmorgon när vädret i Farsta är GRÅTT!



8.36 måndag den 7e

söndag 6 november 2022

Ryggskott dag 21

 Jag har JOBBAT med manus idag. Men det började segt. Halv sju i morse vaknade jag och sedan var det omöjligt att somna om för benen värkte. Båda två. Varför vet jag inte, men till sist var jag tvungen att ta alvedon och då somnade jag om till 10, och stapplade upp lika trött. Men sedan gick det faktiskt över och jag började jobba stående. Till sist satte jag mig dock, och det gjorde ont i ryggen, men jag sket i det. Jag jobbar bäst om jag får sitta, så är det bara.

Målet är att ta mig 20 sidor längre fram i manus varje dag till 27e november. Idag 18, och det kommer att gå bakåt eftersom jag nog kommer att stryka de fyra första. Men de ligger kvar så länge för att jag ska kunna hämta grejer därifrån om det behövs. Jag stryker sällan, men det här är inget jag kan flytta mer än smådelar av och då får det ryka trots att det är BRILJANT! 

Tre dagar kommer att gå bort: jag ska till Katrineholm tur och retur nästa söndag och jag ska till Kalmar veckan efter på en två dagars resa där jag eventuellt kan jobba på tåget om jag slipper att sitta baklänges. Men jag räknar bort de dagarna för säkerhets skull. 

Nu på tisdag ska jag till Nykvarns bibbla, men hinner arbeta innan jag åker. Det tar 45 minuter att köra en väg, så det kommer att gå finemang. 

Det blir pressat, jag kommer inte att hinna skriva till det jag hade tänkt, utan får göra det medan manuset är hos min redaktör.

Nu är jag klar för idag, och ska ta fram kalendern och boka in solning och träning. Tjohoo.

Efter jobbet tog jag en kort promenad till hamburgerstället i Farsta strand. Jag var så sugen på pommes, men tyvärr kände jag inte smaken. Det gjorde jag däremot på hamburgaren, så smaken är helt klart på bättringsvägen.



Medan jag promenerar lyssnar jag Ett oväntat val, Marian Keyes senaste, och den är så bra men såååå lång. 20 timmar. Min senaste är på 11. Men nu har jag 45 minuter kvar och därefter ska jag ladda ned något nytt. Troligtvis Kristina Olssons senaste. Hon har en ny inläsare på sin serie, och jag var väldigt förtjust i den tidigare, men håller tummarna för att jag kommer att gilla den här också. 

Typ så, söndag. 

lördag 5 november 2022

Ryggskott dag 20

 Har handlat, tjohej, har tvättat håret, tjohej, köpt mössor (3 st  + en halsduk på Ica), tjohej. Eftersom jag nu har bytt däck, får det gärna också bli kallare. Idag regnar det, så det blir inte ens en promenad för min del. 

Men däremot blir det jobb, om jag så måste ligga ned och jobba i eftermiddag. Jag har tagit en muskelavslappnande, som jag hoppas hjälper om en stund, för helst vill jag förstås inte ligga. Det kan inte vara bra att göra det så mycket som jag har gjort de senaste tre veckorna.

Till lunch idag blev det färdiglagat igen. En vitlöksgrej. Och jag kände en gnutta doft/smak från vitlöken så det var ett bra köp. Jag siktade på starka smaker den här gången och får väl se när jag blir sugen på att LAGA mat själv igen. Snart hoppas jag, för då vet jag åtminstone vad jag får i mig. Men när smaklökarna vägrar, känns det som om det inte spelar någon roll. 

JAJA.

Lördag och jag ska gå igenom siffror innan jag gör något annat. Stående. Det blir finemang, det. 

Senare idag ska jag se The split. Hela säsong 3 finns nu på Svtplay. SÅ bra!

3 veckor till advent. Älskar den här årstiden. Igår bokade jag en resa till Canarias i mars, men den var väldigt dyr och jag tror att jag ska boka av. Nu var inte priset det som fällde avgörande utan mer världsläget. Det är så osäkert just nu. Jag kanske tar en restresa om det går då, vi får se hur jag gör. Men den här ska jag avboka nu i alla fall.

Jag har just fått en bokning i Fjällbacka den 13e april, när jag ska föreläsa för SPF veckan efter påsk när jag ändå planerat att åka dit, så då stannar jag minst en vecka, kanske mer, vi får se hur det blir. 

Men jag ska ju dit till bibblan i februari också, i bara några dagar. Har jag tur är det snö. Det är så vackert!


Just nu längtar jag dit, till min lilla lägenhet. Så glad att jag skaffade den och att jag har något att längta till. 


fredag 4 november 2022

Skulle säga frisk från Corona, dag 19 av ryggskott.

 Jag har för säkerhets skull spottat i en kopp, men tror inte att det visar på corona längre (som det gjorde med ett svagt streck för två dagar sedan). Men om jag ska handla idag (jag ska ändå ut och byta däck) så kommer jag att använda mask. Just idag är jag lite hostig, som man ju kan vara efteråt. Snor och sånt sitter ju även i efter man är frisk. Och smaklökarna kommer väl tillbaka. Jag kan känna salt, peppar och utan att känna smaken ändå förnimma att det är kaffe. Gott så.



Inget andra streck idag! Hurra!


Knappt synbart i förrgår, men jag såg det


Från i lördags



Min kompis som jag var på kalas hos förra lördagen när det bröt ut kände sig risig igår. En person till på kalaset har konstaterat corona. Just det behöver inte vara från mig, men vi satt mitt emot varandra vid samma bord, om än en bit ifrån. Man vet ju inte. Fast det var en ung människa, aktiv, så hen har säkert fler kontakter och närmare sådana, än hen hade med mig den dagen.

Fy tusan vad det där är svårt. När jag är efterklok borde jag inte ha gått dit, jag kände ju en halvtimma innan att allt inte var som det skulle, och jag ringde mig kompis med kalaset för att rådfråga men då svarade hon inte. 

Å andra sidan kände jag inget av det när jag var där, först när jag åkte hem kände jag värk över axlarna. När jag tog tempen och hade 38 kände jag egentligen inte ens att jag hade feber, och att testet skulle vara positiv kom som en total överraskning.

Med det sagt: man ska inte vänta med att testa sig, redan vid försa känning, hur liten den än är, kan man uppenbarligen få ett positiv resultat.

Jag har lärt mig läxan, och ska ALDRIG mer, om jag har en sådan liten känning, gå någonstans.

Jag ska aldrig överlåta det beslutet på någon annan utan ta det själv. 

Dessutom är det slutkamrat för min del. Det gör inte ett dugg. Det här verkar vara så lättspridande (kan det verkligen heta så?) för jag var inte nära någon i mer än en minut i taget på feelgoodkvällen då jag måste ha blivit smittad. Eftersom jag har ryggskott vet jag ju att jag inte umgicks med någon innan den kvällen, jag fick ju till och med matleveranser hem. 

JAJA, jag ska sluta tänka på om jag har smittat någon, det tjänar inget till utan är som det är. Jag ska istället ta med mig lärdomen. 

Ryggen är bättre men långt ifrån bra, vi stannar väl vid det tycker jag.

Idag ska jag gå igenom förra kvartalets räkenskaper. Någon gång måste det göras, och en sådan här dag passar det bra. Jag har printat ut allt och ska strax börja räkna moms. 

Hoppas att ni får en trevlig helg!

torsdag 3 november 2022

Corona dag 6, ryggskott dag 18

 Jag åt en färdigrätt från Findus till lunch som var det mest smaklösa, tänkte jag. Tills jag åt en lika smaklös clementin och banan. Det var först då det gick upp att doft och smak var borta. Jag duttade på lite favvisparfym och den kände jag lite av, men idag verkar det vara dött i näsa och mun. Inte en tillstymmelse till god parfym når in i systemet. 

Jag ska dricka kaffe nu (näsan i kaffeburken gav ingenting), och hoppas verkligen att det i alla fall inte smakar illa. En del har ju fått märkliga smaksensationer efter den här konsekvensen av corona. Vet inte varför jag inte alls räknade med det, trodde kanske bara att det inte gällde mig. Eller senaste varianten av covid. Tji fick jag. 

Well, jag är varken kock eller särskilt matintresserad och borde därför klara mig bättre än den som älskar smaker och god mat, även om jag nog också kommer att tycka att det är trist om det håller i sig en längre tid. Över jul vore inte roligt, till exempel. Fast vissa säger att det tog en vecka, och jag kanske har tur? Hoppas det. Värst drabbade verkar de vara som fick smakbortfall innan vaccineringarna. Jag tog ju min 4e spruta för 2 månader sedan.

Man kan doft-träna,  jag ska kolla hur man gör det. 

Idag ska flera saker ske: 1. jag har en intervju per telefon 11..00. 2. Jag ska ta en promenad (än så länge så fint väder) 3. Jag ska JOBBA! 



Motljusbild över Farsta strand

Från och med i morgon tänker jag betrakta mig som frisk. Jag ska byta däck, även om det tar ett tag innan frosten kommer på allvar här, så ska jag nästa helg till Katrineholm fram och tillbaka, i mörker, och det känns tryggare med vinterdäck då.

Ryggen känns som den gjorde igår, det vill säga bättre utan att vara bra. Gott så. Jag känner inget behov av värktabletter utan kan stå ut med smärtan utan att lägga för stort fokus vid den. Jag kan fortfarande inte göra en sidoböj åt vänster, helt omöjligt, men det kommer också att lägga så småningom. Det viktigaste är att komma igång med träningen nu, jag har nog aldrig känt mig mer motiverad! Men det dröjer en vecka till, säkert. Så länge tar jag promenader. 

Nu har jag smakat på kaffet. Det var inte gott. Inte dåligt. Strävt. märkligt. Ingen kaffesmak, fast ändå pyttelite. Kanske är det minnet av det. 

Och så har jag ätit kokta ägg och kaviar, och känner saltet, men ingen smak. Jag har också borstat tänderna och känner fräschheten och men inte någon direkt smak, efter tandkrämen.

Jag undrar om en kanelbulle är tillfredsställande nu? Är det smaken eller kroppens reaktion på sockret som gör att man blir nöjd? Jag har inte en aning, men kaffet känns det som om kroppen "behöver", även om man säkert drar ned på konsumtionen om det inte smakar något. 

Det var dagens oupphetsande inlägg från Farsta. Jag kommer igen, jag lovar!




onsdag 2 november 2022

Corona dag fem, ryggskott dag 17

Och idag är båda bättre. O M G. Peppar peppar, tvi tvi tvi. Jag sov i åtta timmar utan att vakna. Bara en sådan sak!

Ingen feber, även om jag inte känner mig helt frisk så är ju det superbra. Jag gjorde ett självtest igår och det visare inte på corona längre. Innan jag går ut på riktigt, ska jag ta ett till, för idag stannar jag också inne och tar det lugnt. Jag ska jobba lite i manus om jag orkar, men det är ju inte särskilt ansträngande (fysiskt i alla fall). 

Jag har heller inte LIKA ont i ryggen. Jag har stått upp en timma vid skrivbordet och det gick rätt okej. men sedan gick jag på toa, var tvungen att vrida ryggen och då "gick det upp" lite, men ska vila nu en stund innan jag ställer mig vid skrivbordet igen. 

Nu är Linnea på Nyhetsmorgon, jag fortsätter blogga sen!

__________________________________________________________________

Hon är sååå duktig! Jag vet ju hur nervös hon är innan. Det märks inte när hon är med. Nu är det paus på fyran och jag ska äta frukostägg jag kokade igår.

Jag har inte lagat mat sedan jag blev sjuk i lördags, och idag måste jag börja igen. Magen var kass i två dagar men det kan lika gärna bero på glassen jag åt, för trots att den var laktosfri är det inte alltid det funkar för mig. Nästa gång ska jag köpa veganglass istället (Jonathan säger att den är så god, han har ju samma problem som jag), för att slippa grädde helt och hållet. 

Men det kan ju också vara coronan som ställer till magen. Well, åter till gamla vanor så löser det sig nog. 

Väldigt bra onsdag, så här långt!

Wohoo!

Sedan är det bra att kortisonet fungerar på händernas ovansida. Insidan är en helt annan femma, men jag är glad så länge NÅGOT funkar. Jag har ju tvingats ställa in all sol den här veckan, men jag ska boka nya tider till nästa vecka nu. 



Före kortison


En vecka senare


tisdag 1 november 2022

Corona dag 4a, Ryggskott dag 16

 Coronan är pepparpeppar bättre, ingen alls frossa idag och jag tog alvdon först typ halv tio, och då hade det gått 12 timmar sedan sista dosen. Gick upp strax innan sex, det var ingen idé att ligga kvar. Så jag tog en dusch, hängde ut sängkläder, och sedan bäddade jag rent. Så skönt att ha det gjort, jag tycker att man känner sig lite friskare bara av bara det.

Idag satte jag på mig mask och gick ut och slängde sopor, men mötte tack och lov ingen. Jag ska göra en ny coronatest när jag är mer redo att lämna lägenheten, men det är jag inte än, jag är trött och känner mig hängig och behöver inte gå någonstans förrän nästa vecka. Så skönt. Om tillfrisknandet håller i sig kan jag nog ligga och jobba i morgon.

För ryggen är inte ett dugg bättre, och blir det ju inte så länge jag ligger så mycket. Men jag tar tag nästa vecka, jag behöver nog träffa någon som kan "göra något". 

Idag beställde jag trosor som passar hos naprapaten. Jag känner mig alltid så naken där, de ska vrida och vända på hela kroppen, och de vanliga trosorna jag har litar jag inte på skyddar mina privata delar som jag vill. De nya jag köpte från Ellos går ned på benen, som mamelucker. Perfekt ju!



Jag ser på fjärde säsongen av The Queen, som jag slarvsåg och missade massor av eftersom jag tror att jag är en tusenkonstnär. Nu orkar jag bara göra en sak i taget, och datorn är för det mesta bortlagd. 

Typ så, i Farsta denna tisdag. Förhållandevis bra dag, så här långt.