Så ny spis

Montörerna var här, och när det åkte funkade den. Sedan gick larmet i fläkten spisen är kopplad till. Först vid 21. Sedan 01. Och  05. Ni fattar.
Var fjärde timme.
Så i morse ringde jag montören, som var ledig och som hänvisade till sin chef, lämnade meddelande och skickade sms men inte ett ljud från chefen på hela dagen.
Plattorna funkar, ugnen gör det inte. Eftersom den har en digital display tror  jag att min koppling, som har med elen att göra får spader eftersom den nu ständigt behöver stå på. Den  gamla var bara "aktiv" när jag satte på  den.
Fyra timmar kanske är limit, på något sätt. Inga långkok här inte.

Ikväll drar jag ur sladden.

Annars idag, min allra första semesterdag, har jag städat. Det var så dammig i sovrummet att det nästan var obehagligt!!

I morgon ska jag hjälpa Jonathan att flytta lite grejer till hans nya studio. På lördag ska jag hänga med min bästis på hennes terrass en stund  och på söndag morgon, 9.15 är jag på Nyhetsmorgon igen. och svarar på tittarfrågor (lätt surrealistiskt måste jag säga.)

Sedan  har jag inget inbokat förrän vi åker till Kolmården den 12e och den digitala feelgoodfestivalen den 22a.

Wohooo minus spisen.

Två viktiga, nej tre, viktiga saker idag.

1. Min belöning för mitt HÅRDA slit det här halvåret, en ny spis, kommer strax.

2. Jag ska hämta min belöning 2, på posten, en kappa som jag köpte med 70% rabatt. Om den passar vet jag inte, det ska bli spännande att se. Brittiska storlekar kan vara tricky om man som jag  är mitt emellan två. Annars är det ju bara att skicka tillbaka den igen. Eller så kan det bootsen jag köpte som kommer idag? Jaja, jag minns inte. Kappan är i alla fall på gång, så mycket vet jag.

3. Jag ska JOBBA. Det är bara roligt just nu. Jag läser, ändrar ett par ord här och där, men så mycket mer redigering blir det inte innan jag skickar det vidare till min förläggare Teresa. Jag har 50 sidor kvar innan jag ska skicka det på fredag och möjligtvis kommer jag att skriva till lite. Vi får se.

Där har ni min dag. Full av godis, alltså.

Tjohej,  nu ska jag läsa manualer!

Tisdag, för tidigt på morgonen

jag har varit vaken sedan 5.30 och kan ha somnat redan halv tio. Eller halv elva. Minns inte mer än nu är det dags.
Jag har bara sömnproblem när jag är orolig för något, annars sover jag gott. Igår var jag uppe klockan fem och det var ändå ett under att jag klarade mig så länge.

Idag tror jag på en tupplur senare men först ska jag redigera, tjohooo. Manuslämning på fredag och det kommer att funka finfint eftersom jag skulle kunna skicka den oredigerade versionen också. Och det är inte ens redigering jag håller på med nu, jag läser och ändrar detaljer men inget stort. Jag vill att förlaget tittar på det först.

Jag rekommenderar inte en debutant att vara så obrydd över sitt första utkast, men jag har förmånen att kunna vara det tack vare gammal i går´n.
Något ska man ju ha för att vara det!

Igår hade jag skrivskola på Fyran och på söndag avslutas den med insända frågor.
Har du någon så mejla till nyhetsmorgon@tv4.se

Här är gårdagens program.

https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/13284104

LEDIG HELG.

Helt galet.
Idag har jag handlat,  lyssnat på ett utmärkt samtal mellan kompisar till mig som befinner sig på Ängsö, en liten ö i Stockholms skärgård (samtalet handlade om skrivande och finns att se i efterhand på Carina Bergfeldts instagram), har spanat in solen på balkongen och ska hämta Jonathan och Linnea på Ikea där de först ska få sätta på sig ansiktsmasker innan jag släpper in dem i bilen.
De är inte lika rädda om sig som jag, och vill de inte ha mask får de ta en taxi.
Punkt.

Jag läste igenom ungefär 100 sidor av manuset igår, och drygt 100 återstår plus kanske något kapitel som jag behöver skriva till, men jag hinner det nästa vecka. Deadline är fredag och jag kommer att jobba med det tis-tors.
Förmodligen är det här sista delen – i alla fall för nu  – av Flanagans, och den vill jag inte avsluta med någon clifffhanger.

Typ så, en LEDIG LÖRDAG.

På måndag ska jag prata om att skriva, på Tv4 strax efter nio, och i morgon ska jag till frissan så är det klart inför min semester. Man vill ju vara lite fin även om man bara ska vara fin hemma på balkongen.

Undrar ni hur en mallgroda ser ut?

Exakt så här. 

Flaganans 3 är färdig för bearbetning, och jag är stolt som en tupp över jobbet jag har lagt ned, 

Det gick med en jädra fart på slutet och nu kan ägna en hel vecka åt att läsa igenom, lägga till för min romaner blir alltid längre efter redigering, innan jag skickar det vidare till Teresa nästa fredag.

Hurra för det och för SEMESTERN som börjar efter det.

Exakt en månad utan mjöl, socker och mjölk

God morgon från skrivbordet.

Jag har nog inte gått ned något i vikt av min kosthållning, men har å andra sidan inte gått upp heller.
Fast jag väger mig aldrig. Av någon anledning gör siffrorna mig på vågen ledsen och eftersom jag inte är ledsen om jag INTE ställer mig på vågen så är ju det beslutet ganska självklart.

Men det funkar ju inte att äta så här i all evighet, jag får väl modifiera det lite om ett tag. Men bröd och mjölk går ju att låta bli, i alla fall oftast.
Nästa gång det planeras är på Jonathans födelsedag den 12 augusti, mitt i min SEMESTER!

Gud vad jag längtar.
Samtidigt som det är så himla kul att jobba.
Men jag har gjort det oavbrutet i flera år känns det som, och aldrig varit ledig mer än högst några dagar i taget.

Hittills i år har jag redigerat Kvinnorna på Flanagans, skrivit och redigerat Sonja och Susanne (kommer i augusti) och skrivit Flanagans 3.

Resten av året ska jag bara redigera, jag tror inte att jag startar upp något nytt förrän nästa år. Möjligtvis research och testskrivande, men det vet jag inte än och i så fall bara för att det är roligt. Det vore fantastiskt med en lugn höst.
Min favvisårstid.
Jag antar att jag inte kan åka till London i november-december som är min egen tradition eftersom det passar perfekt till den stora redigeringen som brukar börja efter jul, men jag hoppas att jag har allt jag behöver till bok nummer 3.

Det var det, tisdag morgon.

Fin dag ute än så länge

Bra jobbat, Hellberg!

Nu tuffar det på mot slutet. Jag kanske har en tio kapitel kvar, typ.

Idag var en flytdag. Först jobb, sedan Söndagslive och därefter jobb igen. Sol och ännu mer jobb och mat. Sedan kom Carina och Hamilton med bilen, jag körde dem till Kungsholmen och nu är jag hemma igen och ska bara latmaska mig.

Hela kommande vecka är jag bara hemma och jobbar. Veckan efter ska jag göra annat en dag men sedan jobba som en iller till fredagen den sista juli.
Just nu, om allt bara går som det ska, kommer jag att hinna.

En oanvänd kind mot en använd. Fint ändå.

Sedan min mage mådde dåligt

för några veckor sedan, har jag varit 100 % procent ensidig i min kost. Inte en avstickare.

Jag äter paprikahalvor fyllda med ost och kokt skinka till frukostlunch vid halv elva,
en banan mitt på dagen och
kycklingfiléer med massor av kokta grönsaker som jag gör till mos med en klick smör.  Och osötat äpplemos som jag råkar älska just nu.
That´s it. Jag åt det när jag var hemma hos mamma också.

Inga mjölkprodukter, inget mjöl.
Och inga ägg, som jag verkligen tål men som jag åt strax innan jag blev dålig och därför inte är ett dugg sugen på längre

Jag fick ont en annan gång efter att jag hade ätit ugnsstekt lax och det har jag inte ätit sedan dess. Det är som om kroppen vägrar.

Det enda jag är sugen på är bröd. Segt, gott, FÄRSKT polarbröd av vete med en massa ost på.

Å andra sidan är bröd alltid min ingång till det som jag inte mår bra av, som socker, ännu mer vete och gräddbakelser, och jag vill inte dit igen.

Idag efter en UTMÄRKT dag i skrivstugan plockade jag undan kläder som är för små. Jag skulle säkert kunna städa bort lika mycket till, men jag tar det pö och pö.
Jag har inte ens börjat titta på alla tröjor.
Man växer inte ur dem på samma sätt, men jag ska ändå ta tag i dem i morgon om jag hinner.

Det var det. Lördag. I morgon ska jag söndagslajva med Simona klockan 10. Hurra!

Bil utlånad.

Bebis gosad med.
Roman just nu ettusen efter, totalt sextusen efter.

Jag måste öka de två veckor som är kvar och från med i morgon får jag göra som när jag är på Cypern; skriva 1500 på morgonen/förmiddagen och 500 senare plus lägga mig i tid och bara göra det jag ska. Inget annat än jobb på morgonen är det viktigaste eftersom det är min bästa kreativa tid.


Två veckor kvar. Kämpa Åsa!

Nio timmar senare är jag pigg, hurra!

Är galet glad att jag klarade målet igår, för tusan vad trött jag var.
Inte idag.
Bra, för schemat är späckat:

Nu ska jag tvätta håret och sånt (så tråååkigt) 
och sedan hämta bokhyllor (stegar typ, praktiska som man lätt kan flytta),
handla mat,
sola (hela dagen fint väder, tjohoo)
jobba
och sedan fixa en lektion till skrivskolan.

Busy dag, men lånar ut min bil hela helgen så jag gör det idag så är det klart sedan.
Tjohej!

Balkongkompisar

Snälla. Behöver vatten ibland, det är allt.

Får ni också låtar i huvudet.

Det  är omöjligt för mig att höra tex något ut  Les Miserebles utan att ha musiken i huvudet och munnen konstant i veckor efteråt.
Idag har jag gnolat på den här sedan jag vaknade i morse och fråga mig inte varför, jag har inte hört den någonstans  och  förmodar att jag i så fall har drömt något med den i.
Den är fantastisk och ur Chess.
Här med Lea Solonga.






Vaknade lite tidigt idag, men ska ge järnet direkt för i eftermiddag tänkte jag börja rensa i mina garderober. Igen. Lägga det i stora förvaringspåsar i källaren så länge, för att sedan skeppa vidare någon gång när jag inser att jag aldrig kommer att använda det igen.
Som en mellanplats innan jag gör mig av med det.

Det kommer några fina dagar framöver och jag tänker att det är skönt att ha det gjort om jag nu blir sugen på att sola.
Jag är en blekfis den här sommaren, så det borde jag göra. Det är mumma för min hy om inte annat.

Det var det.
Trist inlägg, men Lea Solonga är bäst!

Alltså, det där med att släppa en bok.

Fasiken vad det är svååååårt att låta andra ha en åsikt och känna att boken nu tillhör alla andra att slänga sig över.

Man jobbar så länge med något, känner, reviderar, gör om, får feedback ... och sedan ligger den där öppen för att kritiseras. Det är ju helt sjukt egentligen. Vem har det så på jobbet. Hundratals chefer kommer in och säger vad de tycker. Och inte bara  det. De skriver dessutom om det överallt.
Det finns inget mätbart, inget åh vad du har  jobbat effektivt och bra, utan det är slutresultatet som är öppet för granskning.

Fast så är det ju med konst. Alla får ha en åsikt och alla har det. Många har åsikter utan att kunna sätta fingret på varför, många säger sig vara recensenter men är egentligen "bara" tipsare och förmår  inte en analys  – men når många andra med sitt tipsande.

Därför blir man JAG extra glad när någon faktiskt verkar ha förstått. Tidsandan, vad som krävs av karaktärerna etc.
Hurra för det och för att man kan förstå kvinnor trots att de inte är gulligulliga.

För det går ju inte att förklara konst. Jag gillar ju inte ett verk mer för att någon förklarar tanken bakom. Jag kan sympatisera, känna för hur man har tänkt, men  det betyder ju inget för mig när jag ska ta in konsten i mig.

Och kanske det är det som är det svåra när man har  lämnat det ifrån sig.
När det är klart är det klart. Inga diskussioner i världen kan ändra på romanen/tavlan/låten efteråt.

Svårt, fy fan.


Det är lättare för mig att skriva nytt. Och jag travar på framåt.Jag ligger efter men hoppas ta igen en del. Inte mycket mer än två veckor kvar och det återstår MASSOR!


Hoppas att ni har en fin dag/vecka/semester.

Tjohoo!

Kala väggar är verkligen inte min grej.

Men det är en gräns mot när det blir för mycket. Jag brukar fota för att få en känsla av om det är för mycket eller för lite. Det är tyvärr sällan perfekt. Så jag byter,  sätter upp nytt och  är alldeles kär i de där krokarna man kan fästa med tejp så att man slipper borra.
Inga tunga grejer såklart med mina tavlor väger inte så mycket.

Den stora  tavlan här väger fyra kilon och har många små ställen på baksidan där man fästa, så den sitter med tre stycken tejpade krokar.

Här får morfars klocka dela utrymme med modern konst (numrerat tryck, I love it) spegel från en gammal släkting, en fin akvarell som Simonas äldste son har målat av ett foto av Jonathan och Linnea och så Jonathans dagismålning. Förut satt enbart Chanel or Die ovanför soffan. Nu fick väggen mer liv. 

Jag ser också  att jag har fått några skrapmärken på väggen och den ska jag fixa med målarfärg någon gång när jag orkar.

Idag har jag gjort mitt, känns det som. Köra i 50 mil  är tröttsammare än man kan tro, i alla fall dagen efter. Jag har jobbat, men inte så mycket som jag kanske borde ha gjort.

Men, jag tar igen det. Jag har TÄNKT idag och lagt till ett ytterligare perspektiv långt bak i historien som inte kommer att påverka annat än att historien också får ytterligare en annan vinkel. Tror att det blir bra.

Tjohej.
Lördag.
Bra dag, så här långt.

Foton

från Västkusten eftersom jag åkte hem en snabbis i onsdag.

Nu är jag tillbaka, ska jobba som en tok och jag tror fortfarande att jag hinner till min deadline.
Det ska bli bra skrivväder, det hjälper mig. Regn och rusk är precis det jag behöver även om jag förstås förstår att det inte är vad andra vill ha.

Lillebror med fru och två av tre barn.

En lampa som alltid stod i Fjällbacka när jag växte upp fick jag med mig hem, tillsammans med ett väggur som Morfar fick av sina arbetskamrater i 50 års present, 1955. I morgon ska jag fixa väggen där den ska sitta. Uret funkar inte just nu, ska försöka hitta en urmakare till den.

Fjällbacka

Mammas katt.

Mamma. Pigg som en mört igen, tack och lov.

Man är verkligen ständigt utsatt för den där smittan.

Det spelar ju ingen hur noggrann jag är om de som står mig närmast inte är det.
Igår, när jag skulle åka hem, sa Jonathan att han kramar sin pappa och sina kompisar när de ses och jag blev alldeles förskräckt när jag hörde det. Någon av dem (förslagsvis pappan kanske?) kunde väl ändå backa och säga nono.

Men min son är vuxen, hans pappa ännu vuxnare, och jag umgås ju bara på distans med Jonathan och Linnea så jag hoppas att vi alla klarar oss.
Son och far får ta eget ansvar. Mitt är för mig själv och för att jag inte ska kunna smitta andra, men jag önskar att jag kunde ta både pappan och sonen i örat men det har jag gjort klart.

Men vilken kväll vi hade igår. Vi åt god mat och såg musikal. Det är så himla mysigt att umgås med de där två.
Jag jobbade inte igår, alltså har jag extra mycket att göra idag och den här veckan.
Men nu är det lugnt framöver. Inte någon inbokat förrän den 27e på tv4.
I augusti har jag två grejer, 2a tv4 igen och den 22a feelgoodfestival. Resten av månaden har jag ju semester (hur många gånger har jag sagt att jag har semester? Det är en världsnyhet. Jag minns inte när jag var ledig senast, i alla fall inte så länge som jag planerar den här gången.)

Idag ska jag till 51, som egentligen borde varit 54 ... men livet kommer emellan ibland. Jag sover som en stock, men ibland för korta nätter eftersom jag släcker för sent och kroppen oftast vill vakna kl 8.
Det straffar sig.
Jag ska skärpa mig den här veckan!

Lördag och jag har sovit UT,

och har inte ens börjat jobba än. Men jag ska nu.
Det regnar ute och är tvärgrått, och det är nästan skönt för mig som kämpar (nåja) med mitt jobb vid skrivbordet. Som för övrigt nog är det bästa köpet jag har gjort (Ikea höj och sänk). I ärlighetens namn sitter jag mest men det funkar så himla bra och är perfekt i hörnan i vardagsrummet. Det stör inte, och när jag är OSTÖRD av min omgivning funkar jag som bäst.

Nu har jag alltid funderingar på nästa projekt, om det så är att sätta upp en hylla eller om jag behöver en lampa till (eller gå ned i vikt, skaffa en träningscykel, eller om jag ska äta godis en lördag). Så håller mitt huvud på och jag låter det vara.
Jag mår rätt gött så det stör mig inte.

Nu sista köret mot 50 000. Jag passerar det i morgon. Min semester i augusti hägrar.
Jag har inga planer, för vem törs ha sådana nu, mer än att jag ska läsa, läsa och läsa. Jag längtar så efter det. Just nu lyssnar jag mest, men jag vill ha en bok i handen också.

Helst skulle jag vilja dra på en Sverigeturné, men vi får se om jag pallar när det är dags. För vart ska man åka om man inte vill bli smittad men se vackra vyer, bo på fina hotell och vara ensam?
Jag har tittat på hus att hyra en vecka eller två, men det kniper till i magen av tanken och då är den nog fel.

Jaja.
Jag ska jobba i 27 dagar till.
Sen så.

Jag blir ju löjligt glad när någon tycker om min bok,

och att få en fin recension i Bohusläningen betydde så mycket att jag började gråta. Jag kände mig väldigt sedd som författare. Man kan också känna motsatsen när någon har tolkat ens alster på ett sätt som man inte känner igen sig i.

Superglad i alla fall.

Igår fastnade jag med utskick igen och valde faktiskt bort att jobba. Det gör att jag kommer att sluta arbetsveckan på måndag (jag räknar tisdag-måndag) 1500 bakom målet eftersom jag inte har jobbat in något av det jag hade tänkt.
Well.
Nu är alla utskick klara, både mina privata och mer officiella, så nu kan jag bara ägna mig åt skrivjobbet. Förlaget går på semester och nästa gång jag måste prestera är på tv4 i slutet av juli och i början av augusti, men dit är det ju flera veckor.

Bra fredag, så här långt. Jag behöver inte ens handla!

Hoppas att ni får en fin helg!

Här är ett förkortat skryt:

Intelligent feelgood där starka kvinnor utmanar patriarkatet

RecensionerStarka kvinnor som utmanar strukturer i en traditionellt manlig värld. Åsa Hellberg fortsätter på den inslagna vägen i sin helt nya bok om Hotell Flanagan i London.

Karin Carlsson

 Uddevalla 13:50 - 2 jul, 2020

Det här är en intelligent form av feelgood som lyfter kvinnlig vänskap och systerskap. Åsa Hellberg gör det dessutom raffinerat och med mycket humor.

Dagens vilda fest är över,

och lugnet har åter sänkt sig över Farstas nejder. Eller kanske snarare hyreshus. Förutom barnkören på dagiset som just har sjungit Let it go, från Frost (?), är det tyst ute.
Några måsar gastar högt, en hund skäller, men inga ljud från bilar eller något annat motorigt.

Jag har jobbat klart för idag, satte punkt en stund innan Instagramsändningen med Hultgrens bokhandel.

Snart är jag över krönet i berättelsen, för min del kommer det vid ungefär 50 000, och där tror jag att jag är på lördag.
Det är ju inte så värst många dagar kvar till sista juli. Helst hade jag velat göra en ordentlig redigering innan jag skickar manus med det hinner jag nog inte, i alla fal inte om jag ska hålla  den här takten. Får se om jag kan öka på slutet.
De senaste två åren har jag slutspurtat på Cypern och skrivit 2000 om dagen, men jag vet inte om jag orkar det tempot här hemma.

Ja ja.
Releasedag och jag är mest sömnig just nu.
Men Skål!
Bra onsdag så här långt!