Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

onsdag 30 september 2020

Så jag sov till kvart i ett.

 Jag vet. Helt sjukt. Mer än tolv timmar, jag tror att jag släckte strax efter 24, och jag tror att alla dessa timmar beror på att jag har samlat på mig lite sömnbrist, en timma här och där, som jag tog igen med råge i natt. Jag var uppe och kissade tidigt, men somnade om direkt utan att veta hur mycket klockan var då.

Så den här dagen är lätt kajko. 

Jag brukar gå upp åtta och det känns som om hela dagen är förlorad. Och jag låter den vara det och tänker inte göra något vettig alls idag. Förhoppningsvis kan jag somna i tid i natt, hoppas det, annars måste jag tvinga mig upp i morgon.

Jaja. Jag har INGET inplanerat annat än redigeringen som börjar på måndag (och förstakapitlen som jag ska ha gett feedback på senast söndag), så om jag vänder på dygnet eller inte har faktiskt inte så stor betydelse.  Mitt ensamliv ger mig UTRYMME och FRIHET. Hurra för det!

Feedbacken från Teresa var grym, jag höll med om allt, skulle jag säga. Att jag dessutom fick henne att stortjuta var förstås ett extra plus. På samma ställe där jag förstås grät själv när jag skrev. Det är så man får känslorespons från läsarna. 



Nyvaken i Farsta



tisdag 29 september 2020

En kväll med ett webinar

 alltså seminar på webben, med Alexandra Charles, Viveca Sten, Tareq Taylor och Patrik Lundberg.




Kul och trevligt. Vi fick 10 minuter var och som mest var det nog 400 inne och lyssnade. 750 hade anmält sig och övriga ser nog efteråt.

Tyvärr är Lysekils bokafton inställd och det gör att min kalender för oktober är tom, vilket i sig är störtskönt eftersom jag då kan redigera utan avbrott. Jag ska få tillbaka manuset idag, och så fort jag har läst klart allas förstakapitel (fredag är planen) tar jag tag, alltså på måndag. Jag har fortfarande inte fått ett utgivningsdatum på Flanagans 3 och redigeringen utgår ju lite från det också. Redaktör ska ge besked om sina deadlines och sedan spikar vi planen för redigeringen. Och i mitt fall vill jag ha den så fort som möjligt. Jag är ju en planmänniska. Älskar planer och struktur.

Jag har en natt bokad på hotell i oktober, då Jonathan och Linnea ska följa med mig till Västerås och Steam Hotell. Bara för att få en mysig kväll, nu när jag inte kan ta med de där två till London. Jag kommer förstås att ha ögon och öron öppna, det är perfekt att bo på hotell under en redigering. Även om hotellet ligger i Sverige så är skillnaderna inte så stora att jag inte kan få med mig något även här.

Det var det. Lysekil inställt. 5e november är jag bokad i Västerås, men vet fortfarande inte om det blir av. Jag är i alla fall inte avbokad.

Hoppas att ni får en fin vecka!



måndag 28 september 2020

26 år sedan den här hösten.




 Jag sitter vid skrivbordet och tänker tillbaka.
Först Estonia och sedan skotten på Stureplan, på min gamla arbetsplats Sturecompagniet. Jag minns båda händelserna från att jag var uppe och ammade Jonathan. 

Estonia 26 år idag, skotten på Stureplan var den 4e december googlade jag mig just fram till. 

Jag hade fram till jag blev gravid jobbat med taxfreeförsäljning på Norra Baltikum, och besökt Estonia flera gånger. Men bara i hamn. Så fin båt. Helg obegripligt att den kunde sjunka. Och mitt Sture, där man hade stått i T-shirt och jobbat i dörren. Jag slutade 1991, men var tillbaka och jobbade på två semestrar efter det för att det var så kul.

Efter skotten förändrades dörrarna i stan. Tonen blev en annan, skottsäkra västar fanns under kläderna på dörrpersonalen. 

Jag hade fått barn och var ensam, så utelivet var inget jag längre tänkte på. Men många gamla kollegor jobbade ju kvar även efteråt.

När jag tänker på dörrvaktsjobbet, tänker jag på hur godtyckligt det var. Du får komma in, du får inte komma in ... Det skulle jag inte klara idag. Jag vill ha regler, gärna uppspaltade ordentligt i kolumner som bara är att följa. Inget får inte vara orättvist och inget får vara hemligt.  

Jag tänkte på det igår när jag återigen såg A star is born, att jag har så många skador från min relation med en missbrukare. Och läkningar. Det är väldigt dubbelt. Men jag har fortfarande en hel del posttraumatisk stress, och det släpper nog aldrig. Jag får bara leva med det. Det finns saker jag undviker, platser jag inte åker till, ställen jag aldrig skulle kunna bo på ... men jag har också läkt många gamla trauman som jag inte såg förrän då. Många självskadebeteenden jag haft tidigare kunde jag släppa. 

Men Ally i filmen (Lady Gagas roll) hade så mycket av det jag hade. Den stora förståelsen, viljan att förlåta och lämna bakom sig vad man än blev utsatt för. Och så missbrukarens (Bradley Coopers) sårbarhet  som gick att nästan ta på och som var helt omöjlig att värja sig från. 

Nästa gång någon frågar mig varför man stannar kvar hos en missbrukare ska jag rekommendera den filmen.

Idag ska jag fortsätta läsa förstakapitel, handla,  Bosse kommer hit och ska fixa mina garderober i hallen och sent i eftermiddag ska jag sätta på mig ansiktet och vara med i en direktsändning i 1,6 miljonerklubben. Busy måndag i förorten.





lördag 26 september 2020

Lördag i förorten.







 Konstig vecka, men idag har jag i alla fall satt fart ordentligt på feedback till mina skrivskoleelever och planen är att vara klar på torsdag kväll.

Det är så kul att läsa! 

Resten av den här dagen ska jag läsa ut Jojo Moyes Bergens stjärnor som har legat i alla evighet, och därefter ska jag läsa Annes Liljerots "Ett rent helvete", innan jag går loss på "Brevvännerna" (av Eli Åhman Owetz), den nya Jojo Moyes (tror den heter under Londons broar) och andra jag har i högen.  Vissa har jag i papper, andra på läsplattan.

Samtidigt lyssnar jag på deckare, just nu Jenny Rognebys första bok i serien om brottsutredaren Leona, och därefter kommer jag att lyssna på Ann Rosman, eftersom jag fick hennes senaste i brevlådan och blev tipsad om att läsa de tidigare böckerna först. 

Jag har en stor hög och betar av den långsamt men säkert. 

Från och med nästa helg kommer jag att redigera tredje Flanagans. Det ska bli mig att sant nöje!


Hoppas att ni också har en fin helg. Jag älskar molnen och regnet här!





torsdag 24 september 2020

Så Bosse är här.

 Jäklar vad det går undan för ett proffs. Han kom klockan 10 och är snart klar. 

Dock har vi bestämt att han ska komma tillbaka och då för att sätta upp fler hyllor i garderoben, och göra något med garderoberna i hallen så att inte dörren skrapar i. De där stackarna har ju jag släpat runt från rum till rum, och för att kunna göra det tog jag bort benen under. Nu när dörrar ska på igen, behövs någon form av ben. Bosse fixar det också.

I garderoben vill jag har någon form av system av hyllor, ska be om tips innan han går härifrån idag så att jag kan ha det hemma när han kommer.

57kvm (och ett lika långt liv med prylar) kräver sin planering!

Men åh, vad nöjd jag är!




måndag 21 september 2020

Nä, jag städade inte igår.

 Inte idag heller. Idag har jag varit på Ikea och skällt ut en dam som kom alldeles för nära, för att hon helt enkelt gav blanka fan i att visa hänsyn. När jag påpeka att hon var för nära fräste hon "en sån som äger hela världen." 




Well. Jag läste lusen av henne bakom min mask. Jag är bra på det om jag blir tillräckligt provocerad. Det är det där med två personer som inte förstår att de inte kan gå i bredd, eller att ställa i vägen för dem som kommer bakom. Två tar ingen hänsyn. Damens gubbe sa: "men vi är ju i sällskap." Som om jag bryr mig om det. Jag stod stilla när de två ville tränga sig förbi, trots att det fanns gott om utrymme att gå runt mig på andra sidan bordet av mattor. Hatar jag sådana människor? Yes. Intensivt! Förbannade egon!

(På Ica senare tog alla hänsyn. Herregud, vad trevlig det är när människor behandlar varandra med respekt.)

Men jag hittade mina hyllor, tre stycken, och en spegel – som ska upp antingen i min lilla blommiga hall eller bakom dörren i sovrummet. Hyllorna ska upp över tv:n i sovrummet och i vardagsrummet vid skrivbordet. 

På fredag kommer Bosse hantverkare hit och hjälper mig. Han ska också få sätta upp, i alla fall borra och sätta i skruv, till fyra stora tavlor som ska upp i sovrummet runt min säng. Jag tror att det blir superfint. Och så ska han sätta tillbaka dörrarna på garderoberna i hallen. Det blir snyggare än nu när de är öppna. 

Vilken tur att det finns en Bosse att ringa!

Resten av veckan ska jag läsa kapitel från skrivskoleelever. Ska bli kul!



söndag 20 september 2020

Söndag, ledig, och idag tror jag att jag ska städa igen.

Mörka/ Svarta möbler och allt syns. I sovrummet har jag dammat varje dag senaste veckan. Inte minst glasrutorna på min stora garderob. Men det får det vara värt, såklart, för viktigast för mig är ju att det är FINT! Men sol och blanka mörka möbler går inte ihop, så är det bara. 

Igår hade jag en kort och intensiv skrivskola i Facebookgruppen Feelgoodfredag som den här helgen har en matig mässa. Superkul, och många lyssnare trots att mässan nog främst vänder sig till läsare av Feelgood. Efteråt svarade jag på frågor och eftermiddag flög iväg. 



Den här veckan blir det mer jobb. Jag ska läsa och ge feedback på förstakapitel som jag har fått från min virusskrivskola, testköra något för ett digitalt seminarium med 1,6 miljonerklubben och på fredag ska jag få tillbaka mitt manus – förhoppningsvis med deadlines bifogade. Jag kommer att börja jobba med det den 28e. 

Det var väl det. Söndag i förorten. Sämre kan man ha det. 


De här två träffade jag i fredags. Vi promenerade från Gullmarsplan till mina gamla Hoods i Årstadal och käkade lunch. Urmysigt!! 




torsdag 17 september 2020

Jag borde verkligen inte glömma att blogga ...

 eftersom jag inte gör något vettigt alls.

Jag längtar efter feedback på mitt manus nu, att få igång mitt lätt såsiga hjärna. Det känns som den stagnerar ... Och läsningen går trööögt. Det är som om jag läser mer när jag har som mest att göra, det är ju lite knäppt, men det är som om jag funkar bra med många järn i elden.

Ett järn är i och för sig skrivskolan på lördag som jag har börjat planera idag. Allt är klart sedan tidigare, jag har ju en hel blogg med lektioner, men jag försöker samla ihop det lite. Hur många som är med vet jag ju inte och det kan bli så att jag håller låda i 45 minuter för 2 personer. Eller så är det flera med och ställer frågor och då blir ju planen också lite annorlunda. 

Det är sådant jag funderar på än så länge idag.

Sedan funderar jag på min obefintliga kondition och bara därför ska jag om en kvart gå mina fem trappor upp till lägenheten. Om jag gör det två gånger om dagen händer det snart grejer i kroppen, det vet jag sedan tidigare, men hittills har verkställigheten verkligen varit sådär. Men idag tänker jag äta frukost klockan 10 och sedan ta de där trapporna, först ned och sedan upp igen. 

Jag tittar på träningscykel och vi får väl se vad jag kommer fram till.

I morgon ska jag gå en långpromenad med Jonathan och Linnea. Det ska bli supermysigt. 

Det var det. Torsdag. Tjohej!



måndag 14 september 2020

Seg dag i förorten.






 Jag räknar ned till lite olika saker och har svårt att koncentrera mig när jag ska göra något, märker jag.  Ja lyssnar på en bok, men tankarna vandrar iväg.

Dels förhandlar jag nya bokavtal, vilket ju förstås är intressant och roligt. Sedan funderar jag på lördagens skrivskola (i Facebookgruppen FEELGOODFREDAG som är öppen för alla att gå med i) och hur jag ska disponera de 45 minuter jag har till mitt förfogande. 

Utöver det tänker jag på redigeringen av Flanagans 3 som ju snart drar igång. Jag väntar på tidsplan och utgivningsdatum så att jag utifrån det kan planera mitt arbete i höst.

Ska jag skriva TVÅ serier? 

Det är också något jag tänker på. En höst, en vår. De får absolut inte krocka som jag tycker att de har gjort ett par år nu, utan 6 månader till varje projekt. Eller kanske totalt 5, förresten. 2 månader ledigt varje år känns nödvändigt. 

Fast det blir nog för tajt med tid. Nu räknar jag högt. Jag behöver 10 veckor skrivtid, sedan ska förläggare ha säg 3 veckor, sedan ska jag redigera i kanske 4, en redaktör titta på det i 2, jag mer redigering i 4, redaktör 2, jag 2, redaktör 1, jag 1, korrvändor 2 veckor, genomläsning säg 1. Är lika med: 31 veckor. 

Det skulle vara om jag börjar skriva mellan redigeringarna förstås. 

Min semester är i alla fall klar för den här sommaren, det känner jag. Hjärnan försöker jobba utan att ha något att sätta fingrarna i, och det är sällan produktivt för mig. Istället reashoppar jag, vilket mest leder till en tom plånbok – även om jag blir väldigt tjusig på köpet ...

Idag fick jag veta att Uddevalla ställer in höstens Bokens afton, men Lysekil 21 oktober gäller fortfarande. Mat-Tina, Lina Bengtsdotter och jag. Ska bli så roligt. Hurra! 

Det var det, måndag.

Be safe, folks!



fredag 11 september 2020

Jag har ljudet från diskmaskinen i bakgrunden

 Troligtvis har jag packat den fel, för det låter som om armen slår emot något. Jaja,  det är bara att hoppas att den orkar hela diskningen igenom.

Igår var jag hemma hos Simona och fick se hennes nya lägenhet när den är klar. Senast jag var där hade hon precis flyttat in. Så himla fint och mysigt. 

Vi babblade i ett par timmar och sedan åkte jag förbi IKEA som inte ligger så långt därifrån, men passerade bara den fulla parkeringen. Det finns måtta på saker jag utsätter mig för! (Men jag var inte ett dugg rädd hemma hos Simona, där tvättade vi ju händerna och höll respektfullt avstånd.)

Idag ska jag hämta Jonathan på Arlanda och det blir förmodligen rätt surrealistiskt eftersom flygplatsen är rätt tom, efter vad jag har förstått. Jag ska ta ett litet varv – med mitt munskydd på – medan jag väntar. Och möjligtvis får Jonathan ha ett när han kliver in i bilen också. 

Han åkte tåg från Östersund häromdagen och fick en okänd människa bredvid sig. Jag trodde att SJ hade fixat avstånd men tydligen inte. Jag ska ju till västkusten i oktober men har redan meddelat förlaget att jag tar bilen. Tåg kommer jag att vägra. 

Jaha.

Fredag igen. Bra dag, så här långt även om jag kunde ha sovit en timma till. I Stockholm ska vädret bli sådär skönt osvettigt ljummet idag. Solen ska skina och tempen bli runt 15 grader. Perfekt, eller hur?

I helgen är jag ledig, precis som de flesta andra dagar än så länge. 

Det enda jag vet att jag ska göra är att hämta den här, mitt nya nattduksbord.



Om två veckor kommer mitt manus tillbaka och det enda jag har att göra i veckan är att förbereda den skrivskola jag ska ha i en livesändning nästa lördag i gruppen Feelgoodfredag, på Facebook. Bra arbetstempo, känns det som!

Hoppas att ni får en fin helg. Var rädda om er. It ain´t over.


onsdag 9 september 2020

Bra dag, där jag satte på mig fina kläder (till skillnad mot slabbedask som jag vanligtvis bär)

 och så åkte jag på en liten tur innan jag handlade, skickade ett paket, och åkte hem och pratade med min gamla bästis Anders i Köpenhamn. 

Han har bott där i 16 år, alltså har vi inte setts sedan dess. Men vi pratar i telefon en gång per år, eller vartannat, och då pratar vi i timmar. Idag 3,5. Nu ska vi höras oftare har vi bestämt! Vi är lika gamla, båda är singlar och vi har känt varandra i 35 år, träffades i Sälen när vi båda jobbade där, har på många sätt liknande personligheter och vet det mesta om varandra. Han är gudfar (tillsammans med min lillebror) till Jonathan och en bra man. Kul att äntligen få prata en låååång stund.

I morgon ska jag fika hos Simona som fyller år, på fredag hämta Jonathan på Arlanda och på lördag ska jag hämta en liten byrå till sovrummet som jag har beställt från samma ställe som de andra skåpen. Monterat och klart, och såpass litet att det går in i bilen.

Mina böcker har lånats nästan 70 000 gånger på biblioteken i år, fick jag just besked om. Min dröm är att komma in på topp 200-listan av Sveriges mest lånade författare, med det tar nog några år till om det ens är möjligt. 

Typ så, denna onsdag. Bra dag, så här långt!




söndag 6 september 2020

Jag har hemmapysslat hela helgen

I alla fall fredag och lördag.

Idag ska jag prata med Simona och sedan får jag se vad jag hittar på. Jag är sällan uttråkad, vet nog inte ens hur det känns faktiskt, och det är ju tur det.

Mina ständiga funderingar på hur jag kan förbättra här hemma är en bra uppgift för mig. Just nu tänker jag på gardiner till sovrummet. Det är så enhetlig färg där på allt, att det behöver livas upp en aning. Igår ställde jag in en planta vid fönstret och vips såg det trevligare ut.

Dessutom behöver jag en ny tv till sovrummet. Den jag har är säkert 10 år och ljuset fladdrar oroväckande i den.
Kanske ska sätta en på väggen?

Jag minns när jag köpte min första platt-tv. 40 tum kostade typ 16-17 tusen, och femmans logga brände rätt omedelbart fast och sedan höll den bara i typ 2 år innan den helt pajjade.

Nu kostar en ny tv under 5000, i alla fall den storleken jag söker till sovrummet.

Det var dagens funderingar i Farsta.
Jag förmodar att jag har löst antingen gardinproblemet eller tv-frågan innan dagen är över, möjligtvis båda två. Det är ju lite så jag jobbar.




Jag kan öppna sovrumsfönstret tack vare den nya tv-bänken. Tjohooo








fredag 4 september 2020

Mitellan bort, sa jag igår.

 Idag efter röntgen konstaterades att ingenting verkar läkt och att en aggressiv sjukgymnastik, med Citodon i kroppen, måste till för att Jonathans armbåge inte ska fastna i det läget den är nu. Att räta på armen går inte, även om han kommer längre nu är tidigare. Han har fem veckor på sig innan den fastnar.

Det var ju inte så kul att höra för honom, såklart. Han trodde ju att han var frisk nu, att trots armbågens  stelhet och svårighet att vrida bara var vanlig träning som gällde. För det beskedet fick han av en läkare, men sedan det mer trista beskedet av en annan. Hans plåtar var tydligen svåra att läsa. 

Gulleplutt. 

Själv väntar jag på möbler som ska komma idag mellan 8-15. I alla fall den till sovrummet. Skåpet till  vardagsrummet kanske kommer en annan dag. Infon om det är sådär. 

Halva tiden har gått. Hoppas att de verkligen kommer för jag är luttrad nog att veta att man inte riktigt kan veta sådant helt säkert.

skänk svart

Det var det. Fredagsrapport från Farsta. Om tre veckor får jag tillbaka mitt manus, tjohej.

torsdag 3 september 2020

Nu börjar jag nog också tänka på att byta bloggplattform

 Man tvingas in i Bloggers nya gränssnitt och jag känner mig inte bekväm med det.

Vi får se hur länge jag pallar.


Idag ska jag passa barn (håll en tumme för att det blir uppehåll), handla och läsa, typ. Fick just prelbesked om att jag nog får tillbaka manuset från Teresa den 25e, vilket känns helt perfekt!

I morgon kommer min nya möbel till sovrummet, och det gör att jag kan öppna och tvätta fönster på fredag. Hurra för det, för efter mer än 1,5 år i den här lägenheten behövs det. Då ska jag också höstpackaihop balkongen, slänga den stackars blommor som är kvar, vända upp och ned på krukor som jag inte vill ska vattenfyllas och sedan frysa ... och tvätta alla fönster som vetter åt balkongen. 

Min lägenhet är så mysig när det är en sådan här mulen och grå dag och när till och med fönstren blir rena, kommer det att bli ännu härligare.



Hittade min favvvisolja när jag var på stan.
Tips!





onsdag 2 september 2020

Möte igår,

det första fysiska sedan i mars, och min nacke är sur idag eftersom jag möjligtvis satt lite stilla i min stol på mötet. Jaja, det var det värt.

Efteråt träffade jag Jonathan som hade fått ta av sig mitellan och vi åt lunch på Vau de Ville, mitt på Norrmalmstorg, sedan köpte jag mig en klocka som passar till en av mina ringar (har redan en klocka som passar de andra, jag är ju noga med sånt där, rent av petig faktiskt ...) och sedan åkte jag hem och läste – något jag ska fortsätta med idag. Är mitt inne i Ninnis bok och känner igen mig i väldigt mycket av det hon beskriver.

I morgon ska jag vara barnvakt och har beslutat mig för att vara det under en långpromenad med bebisvagnen, och förhoppningsvis håller sig regnet borta. Annars får väl bebben och jag sätta oss på ett café någonstans. Det ska bli mysigt, oavsett.

Igår fick jag också besked om att Bokens dag i  Lysekil BLIR AV!
Så kul. De kan coronasäkra lokalen utifrån de regler som kommer att komma (max 500, en meters avstånd mellan stolarna.
21 oktober, för den som är intresserad!

Återstår att få besked om Bokens dag i Uddevalla, 4e november.
Den 5e ska jag till stadbibblan i Västerås, och det kan kanske genomföras nu. Hoppas det!