Mina föreläsningar.

VAD JAG GÖR UNDER FÖRFATTARBESÖKEN

Föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.

Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.

Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.

Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.

För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.

Bokning sker via Författarcentrum:


Vår 2020

INSTÄLLD

Samtligt blir förhoppningsvis av i höst istället.


Höst 2020, vår 2021

22 aug Feelgoodfestivalen, digitalt.

21 oktober Lysekil Bokens dag. INSTÄLLT

4 november Uddevalla Bokens dag INSTÄLLT

5 november Västerås stadsbibliotek

1 februari 2021 Borensberg bibliotek


”Med sin åttonde roman Ett oväntat besök befäster Åsa Hellberg sin position som en av landets bättre

feelgoodförfattare.” BTJ


”Varm och välskriven feelgood, en mustig story med överraskande och allvarliga vändningar. Jag bedåras ...”TTTTTara



”Det finns vissa böcker man bara sugs in i direkt. Åsa Hellbergs Välkommen till Flanagans är en sådan bok. Längtar så efter nästa del!!” - Bokmoster

”Det har gått några dagar sen jag slog ihop boken… WOW! Jag tänker inte recensera, mer än att säga till er att detta är en bok som absolut inte går att lägga ifrån sig förrän sista sidan är utläst och att du då blir galen eftersom du absolut inte ville lämna Fjällbacka eller London!” - Kustboktanten

”Hellbergs senaste bok är en riktig feel goodpralin. Som en blandning mellan hennes Sonja-böcker och SVTs tv-serie ”Vår tid är nu!” - Mediaknarkarn

”Åh nej, den är slut … Hade kunnat, och verkligen velat, sträckläsa den förra helgen men tvingade mig att hushålla med den så att den räckte hela veckan! Tack och lov att det är första delen i en serie - vill ha del 2 nu!" - Bokmalenmalin

"I välkommen till Flanagans öppnar Åsa Hellberg portarna till hotellet Flanagans. Hon bjuder samtidigt in till Fjällbacka och London 1949 och kring 1960. Och hon gör det så bra! Jag älskar kvinnorna på Flanagans, drivet i berättelsen, miljön och (sist men inte minst) omslaget!" - Bokenanna


ANDRA DELEN AV FLANGANS, KVINNORNA PÅ FLANAGANS, KOMMER 1 JULI.

torsdag 30 maj 2019

Cyoern dag 3


Det är skönt att det är helg i Sverige för då får jag inga fler mejl om ditt och datt som ska fixas. I två dagar har jag fått allt som jag kanske borde fått innan resan, men så är det att ha det här jobbet och med tre releaser på gång.
Den första redan på måndag. 
Sonja och Rebecka. Tre timmars lyssning eller läsning. 
Hela den här nya trilogin handlar om Sonja medan hon levde sina sista år, och prepareringen av arvet.
Så kul att skriva, hoppas att ni gillar att lyssna – eller läsa den som e-bok.
Andra delen kommer i november och den tredje och avslutande i vår någon gång.

Annars här så redigerar jag just nu Flanagans. 50 sidor om dagen, och hittills har jag klarat av 150. 
Jag vill vara klar den här veckan så att jag kan skriva på tvåan nästa.
Just nu försöker jag klara det på två pass, ett nu efter frukost och ett vid lunchtid. 
På kvällen är jag så  trött att jag inte orkar. Jag vill ju umgås med mamma också. Är jag ensam är det en helt annan planering såklart. Vi får väl se om jag måste sticka iväg igen i juli inför slutspurten av tvåan, det är helt omöjligt att vara lika effektiv hemma som på bortaort.

Det var det.
Nu jobb.
Tjingeling.



söndag 26 maj 2019

Det är ju rätt fint i Fjällbacka



Och när vädret är som det var igår vill man gärna bo där. Ibland.
Men huspriserna är galna, så det finns inte på kartan.
Någon gång ska jag skriva en bestseller, en riktig rökare, och då kanske.

Idag är det mest fotboll på schemat. Först ska Klara, 9 år, spela och sedan Arvid, 12 år. Jag ska hänga med Vidar, 6 år. Han spelar också, men är för liten för matcher än.

Ikväll ska vi försöka somna tidigt, för 01.45  är det uppstigning och sedan avfärd mot Göteborg. Incheckningen stänger 06.50, vilket betyder att den öppnar 04.50.
Det tar en timma och fyrtio minuter att köra till Landvetter, säger Google.

Där har ni den. PLANEN.
Nästa gång hörs vi från Cypern.
Manusbunten är nedstoppad i resväskan och målet är att redigera 45 sidor per dag om det är såpass lite som jag hoppas. 15 sidor vid tre tillfällen per dag.
I så fall är det gjort första veckan så att jag kan ägna mig åt Flanagans 2 den andra.

Fler bilder finns alltid på Instagram
https://www.instagram.com/asahellberg/

Puss och kram

lördag 25 maj 2019

Det här lilla huset är med i Flanagans.
Den som står framför är mamma Hellberg. 

fredag 24 maj 2019

Jag hittade några övningar

på Youtube som skulle vara bra för ryggskott, och peppar peppar ...
Jag har gjort dem nu på morgonen också, och tagit Voltaren.

Det vore ju jäkligt skönt om det kunde funka ända hem till västkusten. Jag har ju sett jättemycket fram emot att få komma hem ett par dagar.
Jag ska åka till Fjällbacka – mamma bor två mil därifrån i Tanumshede – heja på mina syskonbarn när de spelar fotboll, äta räkor och träffa min morbror.

Men först ska jag presentera Sexstrejken för bloggare, bibliotekarier och lite butiksfolk (tror jag). Ska bli buskul. 8.55 har jag som tid, så jag åker väl härifrån 8, tänker jag.
Jag har precis duschat och ätit frukost, ska sminka mig lite, packa ned det sista, slänga sopor och bege mig till bilen.

Bra fredag så här långt!

torsdag 23 maj 2019

Än så länge idag står och går jag.

Jag fick ryggskott igår, varför vet jag inte. Jag kände hur det smög igång i sängen tror jag och sedan växte det på sig som det brukar.
Det sitter långt ned på vänster sida. Jag har haft det förut så jag vet ungefär hur gången är. Hoppas att det är samma som tidigare för då går det över på några dagar. Mitt enda bekymmer är att jag ska köra i morgon i sex timmar och det vet jag inte om jag klarar. Det är ju lite handikappande, och att hantera pedalerna med ryggont är svårt.
Det löser sig. Jag kan köra både lördag och söndag. Det viktigaste är ju att vara i tid på flygplatsen måndag morgon.

En storstädning, som jag hade planerat för idag, blir det dock inte. Jag ska damma och försöka dammsuga, that´s it.
Och så fort det slutar regna ska jag gå till centrum och hämta ut hårsrpray som jag har beställt till mamma, och hormoner i lägre dos. Det är bra att röra på sig. Min brorsa, som också får ryggskott ibland, gav mig några övningar igår, men det kändes inte bättre.
Jag kanske gick på  dem för fort.

Det var det, denna torsdag. Jag gör klart allt så får vi väl se om jag kommer iväg. En bra test blir bilresan till förlaget där jag ska presentera Sexstrejken i morgon.
Är resan för jävlig åker jag hem. Står jag ut, åker jag till västkusten.
Spännande liv. det här!

Men ändå. Jag har det gött och än så länge är det ändå en rätt bra torsdag.



onsdag 22 maj 2019

Det blir en sådan här dag här idag.


Jag ska jobba och sedan sola lite. Ikväll ska jag på Forumfest. Späckad och bra dag. 
NU KÖR VI!


tisdag 21 maj 2019

Min redaktör ringde idag.

Hon är klar och har skickat manusbunten, för säkerhets skull till västkusten så att det är där när jag kommer på fredag.
Hon sa så mycket fint att jag blev superpeppad på både sista redigeringsvarvet och del 2. 
Att någon ser och uttrycker sådan glädje för romanen betyder så himla mycket när man sitter ensam hela dagarna, Strunt samma om hon "måste" säga så, eller säger samma sak till alla hon jobbar med: Jag tar åt mig och gör något bra av det.

Jag var en sväng på stranden när jag var klar med dagens jobb. Det är omöjligt att sitta på balkongen utan att vilja städa, men tydligen ska fällningen från träden hålla på ytterligare ett par veckor så jag skiter i det.

Det var det. Jag har räknat lite fel på mina arbetsdagar, trodde jag hade ännu en till, men har bestämt mig för att göra klart allt inför resan på torsdag och blir det någon tid över kan jag jobba lite då.
Jag vill städa och bädda rent så att inte husvakterna får en chock!

Bra tisdag så här långt.
I morgon kväll är det Forumfest.

23 T-shirt är nu vikta för transport.

Man vet ju aldrig. Senast jag var på Cypern fick vi en försening på 54 timmar.  Då var jag glad att jag hade packat en aning för mycket.
Idag tvättar jag det sista, och på torsdag tar jag ledigt och fixar med resten som måste med och tas hand om.
Som vanligt måste jag förstås skriva en lista, det är alldeles nödvändigt om jag inte ska bli förvirrad.

Sent igår läste jag igenom mitt manus och plötsligt hade jag adderat en hel del så nu är jag uppe i de första tiotusen. Det måste bli femton innan jag åker på fredag morgon, så ledig på torsdag handlar om att jag kanske  måste jobba lite på morgonen ändå.

Mot föregående år ligger jag en bra bit efter. Två veckor i tid och 10 tusen ord.  (En hel roman för mig är runt 90. Flanagans 1 just nu 95, typ.)

Jag pratade med Teresa igår och det är nog inga problem att få lite mer tid. Men jag strävar mot att klara sista juli. Det är min grej att fixa deadlines och det blir en bra utmaning. Dessutom skriver jag bäst om jag får göra det utan uppehåll och bara stå på gasen. Det blir ett fint flöde av det (för mig. Andra får fina flöden av annat).

Nu frukost sedan manus. Blir det tid över och solen fortfarande skiner är det en bra grej att sola. Det ska bli varmt här idag.

Mitt stackars apelsinträd håller för övrigt på att ge upp.
Jag gör ett sista försök med vattenbad medan jag är borta.


Tjohej.
Bra tisdag så här långt!

måndag 20 maj 2019

Alldeles för sent för mig att börja jobba,

kom hem för en stund sedan efter två möten på förlaget.
Först om Flanagans och sedan om Sexstrejken.
Alltså, vilka proffs man få jobba med, det känns fortfarande så oerhört lyxigt!

Som det ser ut nu – men låt oss hoppas att det löser sig – så kommer inte mina nya böcker att kunna streamas på Storytel, för villkoren de vill ge oss författare är faktiskt under all värdighet. Jag är tacksam för att mitt förlag sätter ned foten.

Men det gör ju att inga nya böcker från Bonnierförlagen släpps på Storytel. Däremot på Book Beat och Nextory, så om man vill ha alla Sveriges ljudböcker – där författarna dessutom får skäligt betalt för sitt arbete - så är ju det snorbra alternativ.

Jag har själv Book beat och trivs med den tjänsten.  Just nu lyssnar jag på allt möjligt, men när jag åker till Fjällbacka på fredag ska jag lyssna på Denise Rydbergs nya: Det första chiffret.
Att kunna lyssna i min bil är också lyxigt. Förra gången jag åkte var det i Fårdan och då låg mobilen i knäet så att jag skulle kunna lyssna. Nu använder jag bluetoth och vips är inläsarens röst i alla högtalare.
Inläsare här är Maria Käll.

Tre unga kvinnors liv förändras för alltid i andra världskrigets Stockholm.Året är 1940. Samtidigt som hotet från Nazi-Tyskland växer sig starkare förenas tre kvinnor: Signe flyttar från landet till storstaden. Elisabeth säger upp sig från sitt jobb under dramatiska omständigheter. Iris flyr från Estland med sina två söner. De väljs ut av regeringen för att genom signalspaning knäcka tyskarnas kod. I en tid då ingen vet var man har den andre och där farliga män med tveksam moral verkar i det fördolda, blir Signe, Elisabeth och Iris livsviktiga för rikets säkerhet.”Det första chiffret” utgör del ett i en spännande serie i samma anda som Hidden Figures och Bletchley Circle. Mitt under brinnande krig, bland spioner och fiender, är vänskap och lojalitet avgörande.



Visst låter den bra??

Det var det.

Jag har börjat skölja upp kläder inför resan. Det mesta är tvättan men skrynkligt så 15 minuter i maskinen kommer att göra susen. T-shirts viker jag bara en gång, på mitten, i packningen. Då är de superfräscha när man packar upp.
För det är mest t-shirts och short som jag kommer att ha ändå. På kvällen kanske byxor istället.
Typ.
På dagen, när jag skriver, har jag en lång klänning utan något under. Jag måste ju vara bekväm.

Visst ser det härligt ut?
Hoppas att vädret är fin i år också.
Jag är ingen storsolare, mamma kan ligga längre än jag. Men det är mer att titta på här och jag hoppas att det är varmt nog i vattnet. Då kan jag också stanna några timmar på stranden. 
Utöver redigering och att jag ska skriva 20 tusen ord nya manuset ... lycka till med det, Hellberg.






När jag var på väg hem var det molnfritt så jag tänkte att jag skulle gå ut lite. Nu är det inte lika fint, alltså ser jag sista avsnittet av Game of Thrones när jag ändå ska tvätta.

Tjohej!

Galet bra söndag.

Idag är det uppstartsmöte för Flanagans på förlaget, alltid kul att åka dit tycker jag.
Jag ska passa på att lämna tillbaka tre av tre sommarplagg som jag köpte på H&M online eftersom min farstabutik är stängd för renovering.

Inget passar min kropp längre, för formen är annorlunda mot tidigare
Det är som att klä en fyrkantig kartong. Drar man åt på mitten ser både nedre och övre delen gigantiska ut, och drar man inte åt alls kommer kartongformen fram.
Där har ni Åsa, Beach2019.
Fåfäng så inåt bängen!

Men bra måndag så här långt!


söndag 19 maj 2019

Jonathan var här igår.

Störtmysigt!
Vi år pizza, godis, såg på bloopers op Youtube och sedan Eurovision.
Sista minuterna stod vi upp för att det var så spännande.

Hollands vinnare har Jonathan varit i Holland och jobbat med.. Sympatisk kille.
Men vilken nervpress för John Lundvik! Som alla andra hade jag förstås önskat att han vann, vilka artister han och The mamas är.

Av någon anledning sjöng Madonna falskt, det var jobbigt att lyssna på.
Nu har hon aldrig varit en personlig favorit för mig mer än som provokativ kvinna (och hatten av för det), men jag hade förväntat mig mer av hennes sånginsats.

Det var det, denna morgon när två gamla kompisar, systrar, kommer hit på en kaffe innan de åker vidare till Göteborg. En av dem har målat min fina tavla som jag köpte när jag flyttade hit.

Resten av dagen är bara jobb, menn det är kul och det går framåt.
Tjohej!




fredag 17 maj 2019

Bra fart på skrivandet idag, känns bra!

Bara action och dialog, ingen miljö alls hittills och det lilla jag pratar berättar om miljö behöver jag putta in redan nu, så jag ska gå tillbaka i morgon och göra det.

När JAG saknar miljö då saknas det verkligen det.

Sedan har jag blivit intervjuad av Ottar angående Sextrejken och den sexstrejk som skådespelerskan Alyssa Milano utlyste häromdagen som ett sätt att påverka de nya abortlagar som stiftas I USA just nu.
Kul att få prata om boken. Frågorna var de förväntade: kan man använda sex som ett maktmedel.
Well. If you ask me ...
Män har alltid gjort det, så det kan man väl? Varför ska kvinnokroppen alltid vara tillgänglig?

Nu ska jag och min dramaten gå och handla.
Tjohej!








Om en vecka åker jag till västkusten.

På morgonen har jag först en presentation av Sexstrejken och sedan DRAR jag.
Jag har beställt en ny bikini och en ny överdel (den andra var sååå solblekt) från Evanette,  https://www.evanette.com/sv/, där jag numera köper alla mina bikinis.  Jag gillar inte baddräkt alls även om jag tycker att det är fint på andra.

Nedan årets inköp, men översta bilden har inte rätt byxa. Det har den under, som är vikbar, alltså kan man låta den gå till midjan om man vill dölja sig lite. På bilden är den nedvikt.

Den understa bikinin har jag haft i flera år, den är superfin när man är brun. När tyget bleks köper jag en ny (och STÖRRE!)
Alltid samma modell: Kerstin BH och vikbyxa till.



Idag ska jag intervjuas per telefon efter klockan 13, så fram till dess är det gaspedal med Flanagans 2.
Efter intervjun tänker jag att det vore skönt med lite sooooool.
Igår satt jag en stund men jag har ett träd som fäller vita tussar (asp, om jag förstått det rätt) och det bara vräkte ned på min balkong igår, såg nästan ut som om det snöade. Jag tänker inte städa balkongen innan jag åker, min lägenhetsvakt får göra det i så fall, jag skiter i det tills jag kommer tillbaka.


Det är det här vita dunet som lossnar och flyger runt. Trädet står mitt framför min lägenhet. Kan man hoppas att en regnskur tvättar bort allt vitt kanske?

Igår promenerade vi förbi min gynmottagning så jag klev in och pratade med mottagningssköterskan som ställde sig väldigt frågande till att mina symptom skulle bero op mina hormoner, men min läkare ringer mig på måndag.
Superställe, det där.
Gyndoktorerna längst upp på Drottninggatan, bara kvinnor och man får TID rätt snabbt.

När jag var 43 och opererade bort livmodern gick jag till en man som var bra som tusan, men sedan dess har jag valt kvinnor. Jag känner mig tryggare med dem.

Det var det.
Fredag och jag ska börja med att klippa av naglarna eftersom jag jobbar bättre med dem stenkorta.
Tjohoo!







torsdag 16 maj 2019

Helt ärligt.

Feelgood med djup.
Vafan är det?
På riktigt?
Det finns förlag som säger det om sina böcker och jag undrar alltid vad de menar.
Finns det känslor i boken, är det detta som är djupet?
Eller händer det svåra saker som karaktärerna ska hantera? Är det djupet?
Ställs det svåra frågor som kräver lite analys. Är det månne det som är djupet?

Jag skulle bli tokig om mitt förlag ville beskriva mina böcker så.

Sluta genast!!





Torsdag och jag har vaccinerat mig för sista gången på några år.

Sedan bjöd jag, som den goda moder jag är , Jonathan och Linnea på lunch innan vi traskade vidare till Zara.
Där skildes vi åt och jag tog pendeln hem. Hellre pendel än tunnebana. Det tar en kvart från T-centralen.

Nu har jag satt ned mina tankar om Flanagans 2 på papper och skickat till min förläggare. Det kan ju vara bra om hon ser det redan nu eftersom jag den här gången har rätt klart för mig vad som ska vara centralt i den här boken.

Om man ska skriva en trilogi tycker jag att det är kul att ha olika typer av konflikter i alla tre.
Första delen utspelar sig 1949 och 1960. Del 2, 1972 och 1984.

Typ så.

Ikväll är det John Lundvik i semi. Hoppas hoppas. Mest för att Jonathan kommer hit och ser finalen med mig på lördag. Linnea ska åka bort med sin tvillingsyster och då snor jag hit honom.
Vi ska äta pizza från vårt gamla favvishak. Det heter lilla Bas, men vi kallade det Lilla Bajs när Jonathan bodde hemma.
Jag tror inte att jag har ätit pizza sedan flytten till Årstadal för ett och ett halv år sedan.


onsdag 15 maj 2019

Bra dag och projekt Flanagans 2 är nu igångsparkat.

Första kapitlet är skrivet och herregud vad många konflikter jag fick igång direkt.

Sedan har jag hämtar nyservad bil, handlat, sovit och ätit. Typ.

Nu ska jag se klart Robinson, och sedan  Eurovision, semi 2.

Äsch, det är ju i morgon.
Jaja. Jag har ett osett avsnitt av Billions. Bra serie!

Tjohej!

Jag hade så roligt igår. En av de bästa festerna jag har varit på de senaste tio åren.


De är något speciellt med den här gamla kollegorna från Scanair, numera Thomas Cook.
De är generösa, roliga, intresserade av andra människor och har fullständig koll på hur man båder inleder och avslutar ett samtal. Och hur man fester och ändå har koll.
Jag brukar oftast gå när folk fyllnar till, men bland de här märks det inte på samma sätt.
Jag tror att det hänger ihop med deras sociala kompetens. De vill hellre ha roligt än att bli fulla.
Det är ingen som spårar ur.
217 personer var där.

Igår firades de som valt att sluta nu, de som hade jobbat längst hade gjort det i 40 år. I bakgrunden snurrade bilder från alla år, supekul att se. Man hade skakat fram gamla uniformer och jag provad genast "min" gamla hatt.
Åh vad många minnen.

Klockan ett la mina dansfötter av och jag åkte hem och nu ska jag skriva ny bok.
Det blir nog inte en fullproduktionsdag, jag ska hämta bilen och har inte sovit tillräckligt många timmar, men jag tänker att jag i alla fall ska kunna få till början kanske.

Tjohej!

I bilden nedan ser ni min Helen i kaftan och glasögon.








Bandet bestod av piloter och värdinnor. Superkul!




tisdag 14 maj 2019

Jag bloggade visst inte igår.

Det händer nästa aldrig, men igår deklarerade jag först, sedan sprang jag iväg till frissan, och väl hemma igen körde jag kroppspynt som verkligen behövdes.
Jag filade fötter, målade naglarna både på tårna och fingrarna, gjorde ögonbyn, tog bort mustaschen
Idag ska jag på FEST!

Min bästis och många med henne slutar ju flyga nu efter 33 år och idag ska det firas med en jättefest för 190 personer där de som går i pension har fått bjuda med sig några vänner var. Det ska bli superkul. Många gamla bekanta kommer säkert att dyka upp.

Så det är en anledning till piff.
Sedan åker jag till västkusten nästa fredag för vidare transport till Cypern måndagen efter, och piffet till det blir ju betydligt enklare om det värsta redan är åtgärdat.

Idag är jag ledig. I eftermiddag ska jag lämna in bilen eftersom den ska på service. Egentligen ville de ha den 7.30 i morgon, men även om jag inte dricker så vill jag slippa tänka på att gå upp bustidigt i morgon bitti, så firman var schysst och låter mig lämna bilen redan idag.
Först ska den tvättas.
Vilket egentligen är idiotisk med all pollen som lägger sig på den, men jag älskar när den är ren och fin!
Mer tvätt än så blir det inte innan resan till västkusten.

Der var det denna tisdag med fint väder.



söndag 12 maj 2019

Klar!

Det tog tretton timmar med total kanske 25 minuters paus när jag åt, men nu är det inskickat och det som återstår, torr jag i alla fall, är korr.

Tyvärr ska det matchas med min resa till Cypern, nytt manus och allt annat jag håller på med men det ska väl gå, hoppas jag.

Nästa år ska jag vara ännu tydligare med vilka veckor jag ska vara borta - om jag ska vara det då också. Hittills har inga på förlaget direkt lyssnat ...

Jag vet inte hur andra författare gör  för egentligen finns det ju ingen gång det är bra att vara ledig.
När folk på förlaget är lediga har ju de oftast lämnat något i knäet på oss författare som ska vara klart när förlaget är på plats igen efter sommar/jul eller vad det kan vara.

Jaja.
Jag är väldig lycklig över att vara klar.
Och genomläst.
I alla fall det mesta.
Resten tar jag i korret.

HURRA!

Jag sitter alltid på den här sidan av bordet


Ryggen åt ett rum är inte min grej.
Jag möblerar alltid så att jag ser ut, trivs inte vid skrivbord som står mot en vägg.

Jag måste komma ihåg att köpa pluggar till stolsbenen. Nu har jag bara klisterkuddar under för att skydda golvet och de sitter aldrig fast bra nog eftersom de höga stolarna ju flyttas hela tiden, i alla fall den jag sitter i. Och det blir klistermärken på golvet. Jag har sett att Clas Olsson har sådana man i plast som man slår i med en hammare. De blir toppen här.

Annars då? 
Jo tack, jag har återigen mejlat Stockholmshem om fakturor jag får för en spisplatta i gamla lägenheten, igår kom det två påminnelser igen. Det verkar vara svårlöst ... Men nu har jag i alla fall en kontaktperson på Stockholmshem, det är alltid en början på något jag kontaktade dem om redan 21 januari.

Och jag ska skriva slutet på Flanagans och det är BLANKT i huvudet.
Jag ska börja med att gå igenom hur det är skrivet just nu, och se om jag får någon känsla från det. OM jag får det så är en bra utgångspunkt.
Men varken förläggare eller redaktör var helt nöjda så något måste jag göra.
När man redigerar flera gånger kan element från små gamla trådar ligga kvar och jag har rensat bort allt sådant nu sista omgången för att ha ett bra utgångsläge inför slutet.

Håll en tumme!
Det här är första gången jag inte varit helt klar över exakt hur slutet ska vara och det är ju en spännande utmaning.


Tjohej så länge!

lördag 11 maj 2019

Jag får väldigt ofta frågan om vad som krävs för att en bok ska vara en feelgood,


Finns det regler, frågade någon mig rätt nyligen.
Jamen, det finns det väl i alla böcker? (svarade jag)
I alla fall i all genrelitteratur.

Det är de som skriver utan att bli kategoriserade som slipper reglerna och kan låta en person ligga och svamla i en kökssoffa från sida ett till etthudraåttionio (längre än så är sällan den typen av roman).

Jag skulle säga att den här nytagna bilden rätt väl illustrerar en bok i min genre.
Det finns ett mörker, i alla fall svårigheter att bemästra, men långt därborta hägrar ändå ljuset.

Man löser problemet. Har man en depression söker man hjälp, man ligger inte kvar i kökssoffan.
Personligen är jag förtjust i gråta när jag stänger pärmarna. För att slutet är så berörande.

Idag ska jag jobba med just slutet på min egen roman. 
Idag och imorgon.
Jag hade trott att jag skulle göra det igår, men insåg att jag behöver dra ut på jobbet lite.

För att ladda har jag nu ätit ett kokt ägg, ett paket bacon och en banan.
Det är dags.
Tjohej!



fredag 10 maj 2019

Om någon dag passerar jag 300 000 sålda böcker på Forum.

Det är fem böcker.
Sedan har vi Sonjorna och Casanovas kvinna och utlandsförsäljningen på det som är minst lika mycket.
Lägger man till biblioteksutlåning, låna av varandra och att första Sonjan var följetong i Hemmets journal, så är jag läst av en väldans massa människor.

Det är rätt hisnande att tänka på, och det skulle inte fungera alls att tänka på alla dem när jag skriver nytt.

Jag skriver fortfarande i bok 10, enbart för min första genomläsning.
Egentligen är det först nu, när jag tillsammans med förlaget, börjar titta på hur vi ska lägga upp planen för releasen i september, som läsarna kommer in i bilden

Vi sätter mål (försäljningsmål och målgrupp), tittar på aktiviteter och PR-byrån gör det den kan för att jag ska synas och höras eftersom det sedan, tyvärr, speglar försäljningen. Vi är ju väldigt intresserade av personen bakom numera.
Och att då försöka lyfta fram en 57-åring (dessutom kvinna, OMG!) är en avancerad, snudd på omöjligt uppgift. Bäst är förstås om man har varit utsatt för något. Då vill alla prata med en, men hur vinklar man MIG så att jag blir intressant.

Det är där vi är nu :)

Allt det där engagerar mig. Jag har jobbat i en säljorganisation, sedan på en marknadsavdelning, haft att göra med PR-byråer och projektlett marknadsaktiviteter.
Det är svårt för mig att hålla fingrarna borta, men Bonniers är extremt prestigelösa och om jag kommer med något intressant så tar de den bollen direkt.

När jag var som mest engagerad i en release var under Gloria.
Då tävlade jag (min lilla firma), ut tjusiga hotellvistelser så att två+två läsare från Bonniers bokklubb kunde vara med på releasen, arrangerade ett Gloriateam under vårruset med picknick (och personal, Jonathan och Linnea :) och betalade själv halva kostnaden för att ha releasefesten i Guldfoajén på Operan. Sedan körde jag varje lördag till olika butiker Stockholmsområdet och signerade böcker.
Jag minns inte vad vi kallade den turnén, men det var kul som tusan. Fårdan och jag och en stor vepa drog runt. Vepan betalade Bonniers.
Ibland var jag i 2 butiker på en dag. På något ställe kom 15 pers, i en annan butik 2 ...

Men.
Slutresultatet var ju ynkligt  sett till insatsen som är svårt att bedöma långsiktigt eftersom varje titel i sig måste bära sina egna kostnader.
Gloria är min enda bok som har sålt under 50 tusen (nä, Casanovas kvinna också) och det är för lite. Över 50 ska jag över redan första året.

Fast jag älskar Gloria.
Den var rolig att skriva och researcha.
Och den var en utmaning med sin grundhistoria från Carmen och sättet den var skriven på med nedräkning. 50 kapitel. Varje kapitel motsvarade en dag.
En utmaning, minst sagt. Kanske den största hittills.

Nu ska jag ägna mig åt slutet av Flanagans.
Iiiiiii

torsdag 9 maj 2019

Galet bra tempo idag,

städningen gick som en dans, redigeringen kunde jag påbörja (har kanske åtta sidor kvar senare) och jag kunde tvätta håret – detta lidande.
Jag har badkar här vilket gör att jag inte vet hur mycket hår jag tappar under själva tvättandet. I Årstadal låg det ju på golvet i duschen efteråt. Så här ser jag bara det som lossar när jag tar i det och när jag borstar. Illa nog, efter två månader känns det som om halva håret är borta.

Nu ska jag frissan på måndag, vilket är superbra så att hon kan se om det har fallit mer bak, som det känns som.
Det kan ha vänt LIIITE sista veckan. Jag hoppas att jag har rätt.

Det var det.
Nu strax möte med PR-byrå och därefter mer jobb på Flanagans.
Tjohej!


Vaknade tidigt,

ingen hosta inatt, desto mer nu men det spelar ju ingen som helst roll.
Hurra och peppar peppar!! peppar

Jag tog en promenad igår och lyssande lite på Backmans nya, och egentligen tycker jag mycket om uppläsaren men här kändes texten jobbig uppläst eftersom ljud inte är mitt förstaval egentligen, så jag ska nog läsa den istället.
Min platta fylls på men någon gång ska jag väl komma ikapp.

Idag är det städning på schemat, sedan möte och någonstans ska jag  också klämma in 20 sidor manus, men jag börjar med röj och städ  (och förstås duschen och HÅRTVÄTTEN) så det är klart.

Grejen är att jag längtar efter att redigera.
Än så länge har jag inte fått någon manusdipp, ni vet som i Jävlaskitbordeslängas. Jag vet inte om det är bra eller dåligt.
Det blir roligare att jobba om man tycker om det, det är ju helt klart. Men betyder det något? Är det här så bra som jag känner i magen att det är?
I don´t know!
Jag har inga testläsare sedan mitt ex och jag gjorde slut, så jag förlitar mig på förläggare och redaktör – och min egen magkänsla.

Ett oväntat besök var en favvis hos mig, inte lika mycket hos förläggare/redaktör, men aldrig har jag väl fått bättre recensioner.
Ska jag ta det som att min magkänsla funkar?
Inte riktigt.
Jag hade en stark känsla för Gloria också, men den blev ingen favorit hos läsarna, så min känsla är nog inte bättre än någon annans (å andra sidan jublade förlaget över den, så vad vet man.)

Just nu säljs allt med ordet lilla i titeln väldigt bra. Jenny Colgan och Nina George är ju galet framgångsrika med sina böcker. Frågan är om de hade nått samma framgång utan gulliga titlar? Kanske, för det är ju himla duktiga författare, men det har nog hjälpt dem i alla fall.

Strategiskt kanske det är rätt att rätta sig in i det ledet, både med titel och omslag.
Men.
Det är inte jag. De senaste omslagen har inte känts hundra för mig del. Visst har de signalerat Feelgoog, men också gulligull, som jag kan kräkas lite av (trots att vissa säkert tycker att mina böcker är kräks också, haha).

I alla fall: Vi försöker att skilja mina böcker från mängden med Välkommen till Flanagans, vilket kan vara smart eller idiotiskt.
Det återstår att se.
Boken är i alla fall GRYM (just nu!) och personligen älskar jag omslaget.

Nu ska jag städa.



onsdag 8 maj 2019

Det ser ju så härligt ut


Men satan i gatan vad kallt det är.
4 grader utanför mitt sovrumsfönster.

Jag hoppas att det blir varmare under dagen och att solen håller sig framme för jag behöver verkligen komma ut.
Jag kanske inte ska ta längsta turen, men en promenad längtar jag efter.

Först 40 sidor manus, 
Eftersom jag vaknade 7 och kände att hostan var på väg, så gick jag istället upp och gjorde frukost.
Nu en dusch, och sedan är jag good to go to my skrivstol.

Senare ska jag röja lite.
Jag hittade en bra städteknik senast för det är när jag ska GÖRA något som min talang för organisation kommer fram. 
Good enough funkar skitbra för mig resten av tiden så länge det inte handlar om en läkare som ska operera, en pilot som ska flyga eller någon annan som ska ska manövrera ett fordon.

När det gäller mig själv lägger jag mig gärna med benen högt trots damm, klädhögar och allmänt stök. Rör mig inte ryggen.
Någon duktig flicka har jag aldrig varit, men heller aldrig en virrpanna.  


Det var en parantes. 

Om mindre än tre veckor åker mamma och jag till Cypen, så om drygt två sticker jag till västkusten eftersom vi flyger från Göteborg. Ska bli kul att vara hemma ett par dagar och träffa mina syskonbarn, som är 12, 9 och 6 1/2. Jag träffar dem ju inte mer än en gång om året. 

Nästa vecka är jag busy: 
måndag momsdeklaration och frissa, 
tisdag stor fest för mina flygvänner som går i pension, 
onsdag service på bilen.

OCH jag börjar skriva på nya Flanagans.
Hurra!

Onsdag. Bra dag, så här långt.



tisdag 7 maj 2019

Alltså paniken

när man inser att man nog har jobbat i fel version av manuset. Förhoppningsvis har jag gjort det hela dagen, för nu har jag kopierat arbetet från det gamla manuset till det nya som är korrekt och som jag ska jobba i.
Jag orkar inte kolla mer idag men ska göra det first thing i morgon bitti. ´Fasan är ju om jag har jobbat i båda.
Det var som om Word ville visa upp ett nytt uppdaterat utseende idag och det är väl helt okej en annan dag, men INTE mitt i en slutredigering.
Grrrr.

Jag ska ha bättre koll i morogn. Nu har jag döpt om den gamla till GAMMAL Version.
Om något saknas måste jag ju har kvar den, men när jag har kollat det ryker den ned i papperskorgen.


100 sidor kvar

Jag ska försöka göra 40 i morgon, 20 på torsdag (eftersom jag har ett möte på eftermiddagen och behöver, typ, dammsuga) och 40 på fredag.
Då har jag lördag och söndag på mig att kolla att jag har fått med allt som redaktören bad om.
Bland annat jag gödslat med vissa ord som behöver bytas ut.

Men satan i gatan vad jag gillar Välkommen till Flanagans.
Det ska bli otroligt kul att låta den flyga i början av september.

Redan i juni släpper jag ju två böcker och när jag jobbar som jag  gör nu med något helt annat, så har jag nästan glömt de där två så vitt skilda romanerna.
Det som förenar är att båda kommer i början av juni.
Tjohej.
Sexstrejken är ju en speciell bok, eftersom den vänder sig till unga.
Jag har inte en aning om hur den kommer att bli mottagen, det återstår att se.

Sonjan är speciell för i den lever Sonja. Det är ju nytt, minst sagt.
Del två ska komma i november tror jag, den har jag ju inte skrivit än. Först Flanagans 2.

Tisdag. Bra dag, så här långt.

I morgon har Ett oväntat besök gått förbi Sonjas andra chans

i lyssningar.
Helt galet.
De två ligger höööögt över de andra. De enda som nog matchar dem på totalen är de första två Sonjorna som ju fick ett uppsving när den tredje kom.

Idag är en vanlig dag hos Hellberg. Jag har hostat som en galning i natt, men lyckades somna om efter cypriotiska gröna piller, alvedon och en banan. Då hade jag lungorna runt halsen, kändes det som.
Sedan vaknade jag efter fem timmar men kunde somna igen och då drömde jag att jag var på väg till NY i EN natt.
Med Linnea.
Sedan blev jag Jonathan och när jag (Jonathan) och Linnea skulle gå till vårt hotell vaknade jag.
Då var klockan 10.

Nu har jag ätit frukost, tagit ytterligare ett grönt piller och ska börja jobba.
Hurra, det är trots allt det roligaste jag vet och just nu är det extra roligt.
Jag tycker att det är så himla kul att jobba med den här boken. Den har nå´t.
Min dröm är att andra ska tycka det också så att jag kan sälja massor, bli så rik att jag har råd att skita i returer och bara känna mig lugn och trygg.

Med det sagt:
Jag har haft några extremt goda år, så jag ska inte klaga!!
Jag säger som jag har sagt tidigare: om jag inte skulle sälja tillräckligt med böcker för att överleva ska jag öppna en liten städfirma. Jag har 19 gamla flygkollegor som går i tidig pension nu, jag är säker på att de skulle vilja ha extrajob ibland.
Dessutom tror jag att det skulle vara fantastiskt roligt.

Men nu ska jag skriva bok!
Nästa vecka börjar jag på nästa del, jag har en hel del klart till den, åtminstone i huvudet.
Det handlar förstås fortfarande om Flanagans, men jag vill också att den ska utspela sig i Sverige och jag tror kanske att jag ska ha Uppsala som svensk skådeplats.
Enkelt för mig att åka till och det när en himla fin stad.
Vad tror ni om det?
Alternativet är Göteborg, men då måste jag resa.

Vi får se, jag ser i alla fram emot den nya delen också. Många av karaktärerna är ju redan "satta" i ettan.


måndag 6 maj 2019

Kan vi prata kort om RETURER.

Detta system som gör att handeln inte behöver anstränga sig särskilt mycket för att sälja sina produkter. De kan nämligen lämna tillbaka det som inte har sålts.

Det drabbar förstås oss författare som får betalt för sålda ex vid en viss tidpunkt och sedan i princip kan bli skyldiga pengar om handeln väljer att returnera ens ex mer än ett år senare.
Som jag har förstått det finns det inte ens en tidsgräns för returerna.

Yes box, det har hänt mig och det händer andra.

Jag har aldrig blivit så drabbad som den här gången, och det känns otroligt trist att behöva säga att jag nästan inte vill sälja mina böcker i bokhandeln (läs stormarknad) med det här systemet, för man blir så jävla livegen.
Det går ju inte att planera någonting som inkluderar försäljning av inbjudna böcker, det som trots allt känns som det "finaste" vi ger ut.

Jag är sur och irriterad, men ska jobba så blir det bättre.
Jag ska finjustera min nästa INBUNDNA bok!

Häpp.



Projekt tvätta hår.

Det är vad jag ska börja med idag. Ny insamlingsperiod. Jag har börjat spara allt avfallande hår från en tvätt till en annan för att se om det minskar. De två första högarna är lika stora.

Sedan måste jag åka och handla för det är tomt i kylskåpet. Jag har inte varit utomhus sedan i tisdags då jag var hos doktorn, jag tror inte det i alla fall. Möjligtvis har jag slängt sopor, och jag vet att jag tömde postfacket typ i fredags.
Idag ska jag dessutom ta bilen eftersom jag inte har någon energi att anstränga mig. Den sparar jag åt manuset senare.
Det här kan bli en feberfri dag och den måste man ju vara rädd om.

Eftermiddagens möte, som vi skulle haft här hos mig,  gick i alla fall att boka om till på torsdag och det var ju finemang! Mötet handlar om PR för Flanagans och det ska bli kul att höra om byrån har något bra påhitt runt det.
Det är ju onekligen lättare att promota en ny, ung författare, än en äldre som ger ut sin 10e bok.
Marknaden skriker efter nyheter. Är det unga som levererar dem är det ju ännu bättre. Ungt är bra, särskilt i Sverige.

Fast jag är oändligt tacksam så länge jag slipper vara en känt ansikte. Jag önskade att jag kunde sälja förfärligt många böcker utan att behöva synas alls. Men det är nog också en åldersgrej för jag har ju varit betydligt mer utåtriktad tidigare
Och föreläser gör jag gärna, så på det sättet syns jag alldeles tillräckligt.
I höst i bl a Trosa, Timrå, Arvika och på Bokens dag i Motala.

Det var det, denna måndag.
Bra dag så här långt.






söndag 5 maj 2019

Det tråkigaste med val nuförtiden är att

det viktigaste blir att rösta bort, snarare än att rösta in.
Ett EU med en extremhöger som bara växer känns olidigt.

Vallokalerna för oss som ska förtidsrösta öppnar 8 maj, hos mig kan man göra det på bibblan.
Jag är på västkusten hos mamma på valdagen och kan förstås rösta där också, men jag tror ändå att jag gör det här så är det klart.

I alla år har jag tyckt att min röst har varit viktig. Vid förra årets riksdagsval så viktig att jag för en stund övervägde att ändra mitt val (man kan det fram till valdagen). Så viktig så att det kändes som om min enda röst var avgörande.
Det är en bra inställning till val, det blir ju väldigt viktigt och noga övervägt då.

Jag är inte feberfri idag heller, men bättre än igår och väldigt mycket bättre än i förrgår, så peppar peppar.
Ska jobba en stund så får vi se hur det går. Det är ju inte så att det spritter i kroppen än.
Om jag inte kommer igång i morgon så kan det bli lite panik. Nästa måndag har jag deadline och jag måste vara klar på söndag eftersom måndag är momsdeklarationsdags.

Jag gjorde fel i min årliga deklaration häromdagen. Återinförde in en stor summa som jag redan hade gjort förra året. Jag skyller på feber och rädsla för att göra fel. Hellre redovisa för mycket än för lite om man är osäker, var nog tanken.
Men nu vet jag att det var fel så jag ska ringa skatteverket och höra hur jag ska göra, om det går att ändra i efterskott. Det borde det väl göra.

Hopppas att ni har en fin söndag. Solen skiner här men tror att det är buskallt ute.


lördag 4 maj 2019

Sjukdag 4.

Vaknade risig och febrig tidigt, tog alvedon, åt en banan, somnade om i ett par timmar, och just nu mår jag såpass okej att jag ska passa på att jobba lite. Om jag så bara kan redigera några sidor är ju det positivt.
Jag hoppas att det har vänt nu. Igår var en usel dag med hög feber.
Jag skulle gärna gå ut en stund men känner inte att jag orkar det. I morgon kanske.

Men mest vill jag jobba. Jag tycker att Flanagans är det bästa jag har skrivit, men så ska man väl tycka om det senaste man har gjort.
Den är annorlunda för mig eftersom den handlar om yngre kvinnor den här gången, den är också annorlunda eftersom jag går tillbaka i tiden vilket jag inte har gjort tidigare. Att skriva om andra årtionden är nytt men också att öka på dramatiken.
Jag har fortfarande slutet att jobba med, men det handlar nog mer om att bygga på än att ändra.

Det var det.
Nu fem sidor innan jag kroknar igen.

Tjohoo

fredag 3 maj 2019

Alla prover på sköldkörtel coh blod var tippetopp.

Det var ju ändå ett skönt besked. Sköldkörteln kan ju vara lite trixig.
Alltså måste jag ringa min gyn på måndag och höra vad hon säger om mina hormoner.
Idag är allt inställt här i Farsta men hoppas jag är pigg på måndag igen.

Inte så mycket tjoho här idag.

Sjukstuga.

 

Idag vetifan om kan jobba. 

Jag har inte en ansiktsförlamning utan försöker demonstrera att jag är sur. 

Jaja. Jag hinner ändå. 

Hoppas att ni får en fin helg! ❤️

torsdag 2 maj 2019

Det bästa är att sluta flyga helt,

men om jag ändå ska upp i det blå så kan jag i alla fall bidra med att klimatkompensera.
Jag gör det via https://klimatkompensera.se/ då får jag se vart pengar nagår och får också hjälp med att räkna ut hur mycket jag ska betala.

"Härmed intygas att asahellberg100@gmail.com har klimatkompenserat 3.5 ton koldioxid"

Mitt New York-resa kostade ungefär 1200 kronor om man investerade i biomassa som var det dyraste projektet. Det fanns billigare också, nyplanterad skog för 750 kr typ.
Jag har för mig att min resa till Canarias kostade ungefär hälften, alltså 600.

Nästa resa går till Cypern, mammas 80-årspresent och då ska jag kompensera för oss båda. även om Vingresor nu säger att de kompenserar för alla resor. Det känns helt enkelt bättre så.

Så här är det med den här stan:


man hinner inte landa förrän man vill tillbaka. Det är alltid saker jag ångrar att jag inte gick till, eller stannade och njöt av längre, men Åsabråttom ska se så mycket att stanna inte ingår i researchresorna. 
Utom i den till London i höstas/vintras då jag satt på en stol i foajén på The Ritz i något som kändes som timmar. Men så fick jag mycket info också.

Det här är Flatiron building, som ligger på väg Down Town. I alla fall den vägen jag går. Jag gick den  någon dag, men jag promenerade också in mot Hudson river några gator ovanför och sedan The High Line, där man går på ett gammalt tågspår.
Inte min grej alls, visade det sig. Man såg inget särkilt och det var för mycket folk för att kunna ha tempo i stegen.

Annars är mitt tips om man nu vill gå High Line att när man går ned vid Meatpack (för då tar den slut) fortsätter man ned mot Hudson och till promenadvägen där söderut. Fantastiska vyer!


Jaja.
Nu är jag hemma i Farsta, halvseg, och ska deklarera. Inte på den här datorn utan på en gammal tröska som jag borde bytt ut för länge sedan.
Det är en PC för mitt program går inte att köra på mac, då måste jag ha systemet online och jag orkar inte lära mig något nytt när det enda jag gör är lägger siffror i ett program.
Däremot behöver jag nog en ny PC för ändamålet, men det får bli senare (säger jag varje kvartal när tröskan ska fram).

Idag kommer bud med mat från Mathem någongång mellan 10 och 15. Hittills har de kommit närmare 15 än 10 när jag har beställt, men man vet ju aldrig.
Den här gången, för att jag är sjuk, har jag beställt bagels. Jag undviker bröd annars, eftersom jag mår bättre utan. Men nu mår jag ju ändå sådär, och blir extremt glad av bröd eftersom det är som godis för mig, och det piggar ju upp ...
De ska tinas och sedan värmas i ugnen tydligen. Jag har aldrig gjort det, så det blir ju spännande.
Men som de amerikanska blir de ju aldrig.

På mitt NY-hotell finns kanel- och russinbagels som är så goda att man kan slåss om dem.

Så: Alvedon, dusch – och hårtvätt med schampon som ska vara bra för håravfall, därefter frukost och deklaration.
Dagens plan.
Kan jag sedan göra de 20 sidor jag inte gjorde igår (skulle ju ha gjort 40, men kroknade) är det bra. Men det är ingen panik. 
Jag kan göra 40 om dagen nästa vecka, när jag förhoppningsvis är piggelin igen.

Tjohej.




onsdag 1 maj 2019

Fansjävlaskit.

Har ont i halsen som satan och det har jag inte riktigt tid med faktiskt. Ontet är väl okej, det är sömnbristen det för med sig som blir problemet.

Idag måste jag jag kunna redigera 40 sidor och i morgon MÅSTE jag deklarera.

Jag har i alla lagt in en order till Mathem så jag slipper åka och handla i morgon. Till och med Alvedon och näsdroppar kan man köpa därifrån.

Nu dricker jag kaffe, har tagit ett par Alvedon och hoppas på att kunna somna om. Om inte, får jag väl försöka jobba. Jag kan ta 10 sidor åt gången. Innan dagen är över har jag nog fått ihop mina 40.

Just nu är det ett jäkla solsken i Farsta, men det ska bli grått och regn senare.
Det är bra det, för det behövs.
Inte minst behöver min bil som är grå av allt pollen, en rejäl dusch, Jag hoppas på spöregn!
Egentligen hade jag tänkt att tvätta den i slutet av veckan, men det struntar jag i nu. Jag har ett möte på måndag, hemma hos mig, det är enda gången jag behöver träffa människor den närmaste veckan.

Det var klagande från någon som förstås egentligen har det väldigt bra.
Senast jag var sjuk var för ett år sedan när jag först hade influensa och sedan fick två rejäla förkylningar; en när jag var på Cypern med mamma och en till strax efteråt några dagar innan jag åkte till New York.
Peppar peppar så har jag inte sett en droppe snor sedan dess.

Muntrare rapporter har jag gett, men då jag använder min kära blogg som dagbok så är även dessa sjukare inlägg viktiga.
När jag går tillbaka har jag vrålkoll på skrivprocess och sjukdomshistoria.
Snorbra! (hehe)