Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

tisdag 31 oktober 2017

Medan jag väntar på att grannarna ska komma och hämta diskmaskinen och köksbordet,

står jag bakom skrivbordet.
Jag ska strax börja jobba.
Det är mitt nionde bokprojekt (under förutsättning att det blir av, vilket det lutar åt men som jag inte kan vara hundra på än.)
Sedan har jag ju kontrakt på det som jag i så fall kallar TIAN och som jag ska börja skriva första januari hade jag tänkt.

Åttan, Nikki, letar vi titel åt just nu.
Och så sätter nog Kerstin tänderna i den just nu.
När jag får tillbaka den i mitten av november någon gång, ska jag direkt börja redigeringsjobba med den innan jag - om allt går väl - slänger mig över nian igen.

Rörigt?
Inte för mig, tack och lov!


måndag 30 oktober 2017

Eftersom jag har gjort en överenskommelse om att lämna mer av det hemliga manuset

den 15:e november så är det just det som jag ska jobba med idag och fram till lämning.
Idag ska jag börja med att göra research för att komma in i det igen, det är länge sedan jag skrev det som nu ska bli en fortsättning. I början av året, tror jag till och med.
Well.
Det - och ta tag i alla kvitton från mina resor. Vissa ska min egen firma ta och annat ska förlaget ta hand om.

Det är väl det.
Måndag.
Wohoo.


söndag 29 oktober 2017

Fler bilder från Fjällbacka

Mysigt va? Dubbelsängen ser ni i hörnet nere till höger.


men det finns också ett sovrum med en våningssäng.
När jag är där ensam sover jag i dubbelsängen, i somras när Jonathan och Linnea var med sov jag i sovrummet.

Hej hopp.

I det här lilla huset,


som sitter ihop med min lillebrors familjs, har jag bott i när jag var hemma på västkusten. Det ligger strax utanför Tanumshede, två mil från Fjällbacka.

Jag har satt Åsaprägel på det nu, med pifferier, ljus och mattor. "Ett hotellrum", sa brorsan om det och om det var bra eller inte vet jag inte riktigt, haha. Men jag gillar och kan tänka mig att bo och jobba där en vecka om jag bara får in bredband (finns förberett) och ett skrivbord att stå bakom. 
Det behöver ju verkligen inte vara ett höj- och sänkbart.

Det var väl det.
Söndag, jag är hemma ledig. Måste väl handla lite men det är allt.
Wohoo.











torsdag 26 oktober 2017

Västkusten och soluppgång


Det är fint som snus här, får man ju ändå säga.
I morse var jag med och levererade skolbarn som går i skolan på en liten ö som heter Resö. 
Nu är jag hos mamma och ikväll ska jag föreläsa i Fjällbacka!

Hurra!


tisdag 24 oktober 2017

Idag:


  1. Redigera klart.
  2. Ta fram byrå, ett bord och tavlor som ska in i Fårdan. Det SKA gå att få in, måste gå!
  3. Packa i Ikeabag som kan tryckas in i bilen bland möblerna.
  4. Bada och kanske fixa naglar.
Busy dag, men det är ju ingen som jagar på mig och då brukar sådana dagar gå alldeles utmärkt om jag bara travar på efter mitt schema. Det var mycket värre när någon annan än jag själv hängde över axeln.

Ungefär så, denna gråa höstmorgon.
Wohoo.


måndag 23 oktober 2017

En dålig nattsömn,

kompenserades av en lång morgondito, vilket gör att jag inte har kommit igång än eftersom jag inte vaknade förrän halv tio.
Det gör inget. Det funkar att redigera senare under dagen också.
Jag har ett enda måste idag, utöver jobbet, och det är att handla, så jag tror att jag gör det först – innan jag går på dagens 25 sidor.

Bra plan.

När jag har lämnat in Nikki på tisdag återstår ett "vanligt" redaktörsvarv med utprintade sidor och kommentarer (skulle tro att jag får det någon gång i slutet av november, typ,) och när det är gjort är bara korret kvar. Då kan vi snacka om att vi är i god tid. Boken kommer ju  först nästa höst.
Någon titel har vi inte än, jag har inte ens en aning om vad vi ska kalla den. Det är något jag får fundera vidare på. Hittills har jag döpt alla mina böcker och hoppas att hjärnan är påskruvad nog för att hitta en bra titel även till den här.
Jag tycker ju att det är väldans kul att fundera på.

Men.

Det blir en intensiv december. Jag har ju alltid shaft å himla gott om tid på mig att det nog är första gången under min lååååååånga författarkarriär som jag känner lite press.
Vissa deadlines har varit tajta under redigeringar tidigare, men det här är annorlunda eftersom jag ju ska skriva åtminstone en halv bok samtidigt som jag slutredigerar - om nu mitt hemliga projekt får ett GO i november.

Sedan är det ju flytt också.

Det är egentligen ingen panik med den eftersom jag betalar hyra för två lägenheter i december och inte behöver flytta exakt på dagen.
Däremot vet ju ni som har följt mig minst ett år att jag ÄLSKAR jul.

Flytt och jul är en dålig kombo, det vet jag sedan jag flyttade hit veckan innan, i dec 2013. Då var Jonathan med Linneas familj, vilket var toppen då så att jag bara kunde ägna mig åt lägenhetspifferier. Dessutom hade jag god hjälp av mitt ex då, då var väldigt fiffig.

Alltså tänker jag att jag ska ha flyttlasset typ den 7:e, men småfixa innan så att allt bara är att ställa in den dagen lasset går, för i år är Jonathan hemma hos mig (hurra) och jag vill verkligen verkligen att vi ska ha både tomtar och granen framme bredvid skinkan och lussebullarna på julafton.

Det blir bra.

Nu ska jag duscha och handla.
Wohoo.


söndag 22 oktober 2017

Idag har jag:

1. Jobbat. Deadline på tisdag kväll. Ungefär 50 sidor kvar.

2. Sett klart Les Miserables (var för trött igår) och gråtit floooooder.
Jag tror att det är alltihop som berör mig men kanske mest den fantastiska musiken. Jag undrar om jag skulle klara att se den i en teatersalong, där allt ljud är ännu bättre.

3. Flyttat möbler för att prova vad som ryms i nya lägenheten.  Det visar sig att jag måste göra mig av med matbordet, men att det går utmärkt att använda datorbordet till en finfint middagsbord för fyra och då kan jag behålla mina sköna matstolar. Eftersom jag mer eller mindre alltid är ensam så är ju inte det några problem och skulle vi någonsin vara fler kan man ju sitta i mina båda soffor som får plats.
Hurra.

Det var det.
I morgon jobbar jag igen.
Vilken tur jag har!


lördag 21 oktober 2017

Åh, vad glad jag blev när min gamla flygkompis dök upp i Sala.





När jag berättade för henne att vissa numera er mig som rätt ... präktig, så förstod hon inte riktigt vem vi pratade om.
Hennes exman förbjöd henne att umgås med mig once upon a time.
Hahahaha.





På bibblan serverades Toscakakor och kaffe, i föreläsningssalen som var badhus fram till 20-talet.
Jättefint!




Föreläsningssalen var mer än halvfull, så bortåt 40-45 personer kanske?
ALLA hade läst bäcker av mig, det är nog första gången.
Så himla roligt och stämningen var god bland kvinnorna och den ende mannen.


Jag har slitit ut mina svarta converse och har köpt ett par nya dojjor om funkar när det inte är snö och is ute. Idag fick de invigas under föreläsningen eftersom höga klackar passar bättre på kvällen än 11 en förmiddag (kändes det som idag.)




På hemvägen dök en älg upp på vägen framför mig, och jag ställde mig på bromsen, men den fortsatte över vägen så jag missade den med ungefär 20 meter kanske. 
Ibland har man turen på sin sida.

Härlig dag. 
Ikväll ska jag bara se på tv och vila, i morgon ska jag redigera igen.
På onsdag drar Fårdan och jag, en byrå och ett bord, till västkusten!

fredag 20 oktober 2017

Man blir bättre med tiden,

det är helt sant.

Jag själv skriver så väldans mycket bättre nu än när jag skrev Casanova och första Sonjan, och det är härligt att jobba när jag känner att det verkligen är så.
Vilken historia man sedan gillar bäst är ju en smaksak. Väldigt många håller första Sonjan högt, men de bästa omdömena jag har fått någonsin kommer nu för Sonjas andra chnas. Jag är så otroligt glad för det!
Tusen tack till alla er som har bidragit!

Och på tal om mina böcker: I Småland var det väldigt många, oberoende av varandra, som tyckte om En liten värld och frågade mycket om den, vilket var kul. Det är hittills min näst mest sålda bok (efter första Sonjan).
Själv gillar jag alla mina böcker på olika sätt.
Men Nikki är favvisen just nu.
Tur, eftersom det är den jag redigerar!

Nu tar jag fredagkväll, i morgon ska jag upp tidigt.
Hoppas att ni får en fin helg.Vi hörs när jag är tillbaka från Sala.


Mitt huvud är i fullständigt spinn

och i natt att har ett flygplan landat i min lägenhet. En jättemaskin som gled genom taket och sedan vidare ned i golvet. Piloten hade gjort ett misstag – landat tre meter fel – vilket gjorde att en vinge skrapade upp en vägg inne i lägenheten men enligt mina flygkompisar var det lätt åtgärdat ... och att han skulle köra genom lägenheten var inget konstigt. Det var som det skulle vara. Jag stod vid sidan i lägenheten och tittade på.

Troligtvis för att jag tänker förfärligt mycket på nya lägenheten. Och nej, jag har fortfarande inte skrivit på kontraktet. Stockholmshem har inte hört av sig efter mitt  senaste mejl förra veckan. Det är en ren formalitet, men jag vill få det gjort så att jag kan börja planera mina väldigt upptagna dagar.
Och anmäla flytt.
El.
Säga upp Comhem som inte finns i nya lägenheten.
Boka flytt och städning.
Det är ju massor som behövs göras och exakt 6 veckor kvar (och en massa jobb samtidigt), så på måndag måste jag kontakta någon annan på bostadsbolaget för jag blir lite för oplanerad för att det ska passa mig som före detta utbränd ... struktur är det bästa jag vet.

Det var dagens gnäll.

I morgon åker Fårdan och jag till Sala.
Det ser jag fram emot som tusan!

Och nu ska jag jobba.
Jag har fyra dagar på mig med resten av den här redigeringen.
Nästa onsdag drar jag till Västkusten!
Wohoo!

torsdag 19 oktober 2017

I kölvattnet ...

Vanliga snubbar som beter sig som folk blir plötsligt några slags hjältar (???)
Kvinnor känner behov av att säga "det finns jättemånga bra män också."
Suck.

De har det rätt lätt, vita män i Sverige.
Gå med en barnvagn, ta föräldraledig eller öppna en dörr för en gamling, låt bli att våldta och kränka, laga mat ibland så är du plötsligt ett fantastiskt människoexemplar.

Nu ska jag jobba.







onsdag 18 oktober 2017

#metoo,

en sådan liten hashtag men vilket genomslag den har haft.
Allra mest tänker jag på alla dem som har levt, lever i, skam över trakasserier och övergrepp och som nu får höra att de inte är ensamma.

Jag minns ju själv hur det var när jag kom in på Dysberoendekliniken som svårt medberoende och helt och hållet ensam om min upplevelse  ända tills jag öppnade dörren till mötesrummet och träffade massor med kvinnor med samma erfarenhet av att leva med någon som missbrukar. Det är nog det mest stärkande jag har varit med om, tror jag. Än idag kan jag sakna gruppmötena.

Idag ska jag jobba på Nikki. Började igår, trots att jag inte skulle, vilket kändes bra. Nu är jag inne i berättelsen redan.

En annan berättelse som kommer ut idag är den här:


Den är så RÄTT in i debatten som sker nu på alla möjliga plan.

Bokens handlar om kärlek förstås, men det som än faktiskt ännu viktigare (för mig) är temat kroppsaktivism. Och precis den hashtag jag pratar om ovan: mäns trakasserier. 
Simona skriver om det så skickligt, insatt och inte ett dugg skriva på näsan utan utifrån en ung kvinnas perspektiv.

Lexia är 28 år, är copywriter på en byrå och har alltid känt sig tjock och när uppdraget att jobba med en kampanj som ska visa kvinnor som de faktiskt ser ut får hon något att bita i. 

Läsläsläsläs!

tisdag 17 oktober 2017

Tisdag, ska läsa klart min bok, handla och tvätta.

Under tiden ska redigeringen av Nikki mala i huvudet, har jag tänkt.
Jag sätter igång rent fysiskt i morgon efter träningen som jag verkligen behöver. Eftersom mina pass har varit under mina resor så har jag inte tränat på en månad.
Jag hoppas verkligen kunna komma igång igen i november. Just nu har jag inte riktig kontakt med min kropp men träningen ger det (plus väldigt mycket annat.)

Det är väl det.
Jag har inte så mycket mer att säga denna tisdag.

Jo, min förläggare varnade för att det kan bli tomt på nya Sonjor men att en ny fin upplaga är på väg in på måndag!

Vi hörs.
Tjohej.


måndag 16 oktober 2017

Johanna Mo, Anna Fredriksson oc jag


åt lunch tillsammans efter mitt hemliga möte om hemligt projekt.
Det kommer att vara hemligt fram till mitten av november då jag har en deadline, men det verkar lovande.
Sedan sprang jag på Teresa och träffade redaktör Kerstin och så fick jag bolla ett par grejer med dem också.
Det är många bollar nu och jag tror på en grej i taget, så i morgon hugger jag tag i Nikki.
Redigeringsskylten är uppe till och med tisdag nästa vecka (bortsett från lördag då jag är i Sala).)
När jag kommer hem från Västkusten (ska det vara ett litet eller stort V?)är det det hemliga som gäller ett par veckor, och därefter mer Nikki i december parallellt med att skriva klart det hemliga (om jag får go i mitten av november.)
Och så ska jag flytta.

Ni fattar att jag behöver struktur om jag inte ska stressa ihjäl mig.
Det kommer jag att skapa. 
Just precis det är min specialitet: Deadlines och planering är A och O. Får jag till det är det bara att jobba på.

Det var väl det.
Resten av den här dagen är jag ledig.


söndag 15 oktober 2017

Jag har aldrig haft en inbunden bok på en flygplats förut,



så detta kändes stort: Sonjas andra chans låg bland andra böcker i butiken på Sturup.
Jag blir både stolt och lite rörd, faktiskt.

Söndag, och min mentala preparering för flytt guppar medan jag läser Simonas härliga nya bok.
Jag behöver också komma ut en stund. Promenera. Röra på påkarna. Blä, så tråkigt men nödvändigt efter en hel dag i soffan och för att solen skiner.

Hoppas att ni har en finfin helg!

lördag 14 oktober 2017

Först sov jag två timmar igår eftermiddag,

och sedan tio timmar i natt.
Dessutom är det skitväder som gör att man inte kan gå ut.
Den här lördagen kunde förstås inte börjat bättre för min del.
Efter dusch och hårinpackning är planen är att mest läsa, men också att tänka på flytten. Jag behöver främst gå igenom vad som ska skänkas till insamlingar av olika slag. Så mycket släng har jag inte eftersom jag inte har annat än en pyttelitet förråd där inget får plats.

Möblerna jag inte kan ta med ska säljas, som en av sofforna (som finns hundratals av på Blocket ... man får vad glad om man blir av med den alls) och en diskmaskin (som man får max en tia för) eftersom det finns i nya lägenheten och jag inte får tag på den som ska ta över den här (det är som en mur emellan, och bostadsbolaget ruskar bara på huvudet.)

På måndag måste jag börja jaga Stockholmshem igen. Det närmar sig och ett påskrivet avtal – och koll på förråd och sånt i nya lägenheten – vore ju bra.

Men nu, lördag och läääääsning.
Hurra!

fredag 13 oktober 2017

Sista stoppet i Skåne


Ystad bokhandel. Supertrevligt och nästan alla hade läst mina böcker. Bara två dagar tidigare hade möjligtvis en gjort det.
Det handlar så mycket om personalen i butikerna, vad de gillar och rekommenderar. Den här butiken drivs av en kvinna som gillar.
Superkul.

Tack Anders de la Motte för ett fint samarbete och tack läsare och butiker. Det här var verkligen roligt!

Om en kvart hämtar min taxi och jag ska åka till Sturup och flyga hem.
Jag tror att jag ska ta ledigt mer eller mindre hela helgen.
På måndag ska jag på möte om mitt hemliga projekt, och på tisdag börjar jag redigera Nikki.
Tjoho!

torsdag 12 oktober 2017

Sitter i frukostmatsalen med datorn på bordet.

I natt har jag sovit gott, tack och lov, och nu tänker jag ta ett tidigare tåg till Ystad. Biljetterna är ombokningsbara, så jag tror att det ska funka om tågstationen är bemannad.
Det ska jag kolla strax. Att sitta på ett hotell en hel förmiddag är inte min grej, och det är en liten bit att gå till Båstad centrum i regnet.
Nä, på det igen. Ny stad nya möjligheter.

Största överraskningen igår stod Helsingborg för (jag åkte ju via den staden för att komma hit till Båstad från Höganäs.)
Plötsligt gled ett stort skepp ut centrala stan. Och jag ruskade på huvudet innan jag förstod att det gick som en kanal in mitt i typ torget och att det där var färjan som tog glada människor över sundet till Helsingör i något som kallas en tur.
Det turas i Helsingborg och att ta sig till Danmark tar exakt 20 minuter, berättade Anders de la Motte (som är skåning och gick i gymnasiet i Helsingborg.)

Båstad var supertrevligt. Sisådär 40 pers tog sig i regnet till butiken.
Både Anders och jag är pratglada och fick egentligen 20 minuter var men höll på i 35. Har man mycket att säga så har man.
Alla var i alla fall nöjda och författarna återses ikväll i Ystad.

I morgon åker jag hem!

onsdag 11 oktober 2017

Onsdag i Båstad.

Jag tog mig hit för egen maskin, eftersom skjutsen skulle dröja till sent på eftermiddagen. Buss och tåg. Perfekt. Sedan slocknade jag i bortåt två timmar. Jag sov bedrövlig i natt så det var rent tvunget.

Så nu är jag färdigklädd och redo för en kväll i bokhandeln. I morgon reser jag ännu längre söderut: Ystad.
Då ska dialekten ändras, sägs det.
Spännande.
Så här långt känns det som om jag skulle kunna flytta hit, men det är å andra sidan så jag känner överallt. Åh här, tänker jag när jag är i Bollnäs. Eller i Gävle häromdagen.
Det är fint i vårt land, det är nog det.

Ungefär så.
Vi hörs.



tisdag 10 oktober 2017

Bra sak när man trycker till en upplaga:

Man kan ändra felet som retade en i förstaupplagan.
Bra va?
Jag är så himla glad att jag har en bok som, i min ögon, går bra. Det är roligt att vakna och se siffror den här gången.

Toscana tickade också på bra, men det gick inte att följa så när förlaget tryckte till den så hade jag ingen som helst koll. Det har numera alla Bonnierförfattare om de vill. Vikan gå in och se per format hur mycket böckerna säljer.
Det är både roligt och deppigt, haha.

Well, idag drar jag till Skåne med Anders de la Motte. Det ska bli kul som tusan.
Flygtaxin (väldigt lyxigt, det är INTE jag som betalar) kommer och hämtar strax efter lunch så jag kan ta det lugnt hela förmiddagen. Jag ska jobba lite och sedan packa det sista.

Typ så.
Vi hörs.
Wohooo.


måndag 9 oktober 2017

Vi såg Borg,



åt lunch och strosade runt i ett rätt fullpackat Mall of Scandinavia.
Naturligtvis tittade vi jag på kuddar. Jag skulle vilja gå så långt som att säga att det är en av det viktigaste strosmålen man kan ha. Kuddaffären. Här representerad av Room.

Filmen då?
Jättebra!
Sådär tyckte Linnéa (men också att den tog sig mot slutet), men Jonathan var oerhört berörd och kunde identifiera sig med Borgs kämpande och vilja att bli bäst.
Jag tyckte om den och att den var otroligt väl uppbyggd. En central händelse – Wimbledon 1980 – som motor, som man sedan cirkulerade runt med tillbakablickar. Nästan som i en bok. 
Well done Ronnie Sandahl som skrev manus!

Idag tvätt, packning, nagelvård och annat groooming. I morgon drar Hellberg till Skåne!
Häng med på instagram:
https://www.instagram.com/asahellberg/


söndag 8 oktober 2017

En bra söndag väntar, förhoppningsvis peppar peppar.

Jonathan Linnea och jag ska se Borg och umgås.
Det är det bästa jag vet.

Jag vet många föräldrar som betraktar sina barn som sina bästa vänner men det gör inte jag. Och jag vet att Jonathan inte vill det heller. Han sa själv för några år sedan att han behöver en mamma, inte en bästis. Vad det betyder för hans del tror jag är support, någon form av gränser och att någon påpekar att han ska ha på sig en mössa.
Nevertheless,
att umgås är en höjdare!

Hurra för mig!

I morgon är det måndag, tvättdag, ompackningsdag och så är det rent av nödvändigt att måla om naglarna. Jag har inte gjort det sedan mässan och de är i ett bedröööövligt skick.
Veckan efter ryker de, för då ska jag REDIGERA. Det ser jag fram emot. Det har inte blivit så mycket skrivet på att tag. Först var jag sjuk och sedan release/turné.
Men nu så (peppar peppar igen) måste jag för att jag har en deadline!

Det var väl det.
Söndag.
Känns fint på något sätt.




lördag 7 oktober 2017

Jag känner mig rastlös idag.

Jag tror att det är en bieffekt av att det är många resor nu.
Alltså motstår jag impulsen att GÖRA massor. Istället lägger jag mig i min soffa och viftar med tårna och läser ut min reskamrat Camilla Grebes spännande bok "Husdjuret."
Och så måste jag handla för de dagarna jag är hemma nu.
Wohoo.

Igår hivade jag ut alla pelargoner som jag haft i fönstret i vardagsrummet. I nya lägenheten finns inte alls så många fönster som här (dessutom bara åt ett håll) så att spara några blommor till nästa år kommer inte på tal.
Jag har mina favvisar doftrankorna som jag tror att jag kanske ska ska ta med, som är gamla som gatan men som fortfarande ger en blomma ibland. Vi får se när jag packar hur jag gör med dem.

Och på tal om packning så måste jag göra mig av med kläder.
Jag har många "tänk om" som hänger i garderoben. Men nu får inte allt plats och jag måste välja bort det som jag faktiskt inte använder.
Och böcker!
Kuddar.
Gardiner! Kära nån, vad mycket gardiner jag har.
Jag vet ännu inte om det finns något förråd, det är sånt jag måste ta reda på när jag väl kommer till kontraktsskrivningen.

Well.
Jag behöver vila, jag ser det nu när jag skriver.
Handla. Det är allt jag får GÖRA idag.
Tjingeling.




fredag 6 oktober 2017

Hemma i soffan

och har just fått besked om att vi trycker fler exemplar av Sonjas andra chans, vilket är så himla roligt eftersom jag också har varit med om tvärtom, att det har tryckts för många: att förväntningarna inte har levts upp till.

Den här helgen ska jag bara fundera på redigeringen av Nikki, inte göra något i manuset. jag sparar det tills skånesvängen nästa vecka är över.
16 september har jag möte i stan men resten av veckan är jag hemma och jobbar med manuset. Jag ska till Sala på lördagen, men sedan har jag ytterligare ett par dagar innan jag tar Fårdan och drar till västkusten. Förhoppningsvis hinner jag redigera det jag ska.

Jag har just skrivit på ett avtal om det som ska komma 2019, och det har en deadline första april, så i december tänker jag börja jobba med det.
Sedan har jag ju också det där hemliga som väl kommer att få en deadline skulle jag tro. Min tanke är att jobba med det i november.

Och så måste jag packa inför flytt. Första december ska jag ju få nycklarna till den nya lyan och i huvudet pågår planeringen för fullt.
(Har fortfarande inte blivit kallad till kontraktsskrivning, så på måndag måste jag påminna Stockholmshem igen.)

Det var väl det, så länge.
Hoppas att ni får en härlig helg!




torsdag 5 oktober 2017

Vilken fin turné jag är ute på.

Här smyger jag bakom och fotar.


Idag åkte jag tidigt från Västervik, tänkte åka hem ett par timmar innan jag åkte till Gävle, men jag bestämde om.Åkte direkt, tog in på hotell, för jag insåg att jag nog skulle vara för trött för att köra hem vid åtta-tiden på kvällen.
Så nu sitter jag i min hotellsäng efter en härlig fullsatt föreläsning på Forsbacka bibliotek utanför Gävle, ska se Wahlgrens värld, och åker hem i morgon förmiddag.
Mycket bra idé.

I helgen är jag ledig, på måndag ska jag tvätta, och på tisdag åker jag till Skåne.
Hej, vad det går!

tisdag 3 oktober 2017

Håll en tumme för att Fårdan vill hänga med till Småland,

och tillbaka för att därefter dra till Gävle fram och tillbaka.
Nästa vecka flyger jag till Skåne på turné, och efter en veckas vila ska hon till Sala och veckan därefter till västkusten.
Hon har inte körts så många mil på åratal.

För säkerhets skull har jag laddat mig med Voltaren.
Nacken var lagom förtjust efter mässan och ryggen är okej med jag känner av den fortfarande, så mediciner är det som gäller i mina bilgamla säten.
Och en kudde för rumpan.

Jaha, det var väl den rapporten denna morgon.
I morgon är det den 5:e och min styvpappa fyller år i himlen.
Morfar fyller 112 år den 9:e.




måndag 2 oktober 2017

Att hänga i taket - över Bonniers monter -


är rätt surrealistiskt (dessutom med min gamla idol Mia Törnblom), och jag är glad att jag fångar de ögonblicken på bilder. 
Att jag jobbar med det jag gör idag är ibland svårt att  ta in. Kanske också för att det aldrig har varit min dröm. Jo, en del med det: att jobba hemifrån. Just det drömde jag, om speciellt när Jonathan var liten. Men aldrig om att jag skulle skriva på heltid, inte ens på deltid. Skrivandet gjorde jag till mitt först när jag skrev Casanovas kvinna. Jag har lärt mig allt sedan dess, och gör förstås fortfarande.
Och jag är en hungrig elev, tycker att det finns ett smörgåsbord av bra saker att ta till mig nästan jämt.
Så kan det tydligen gå.
Jag är förstås tacksam så att jag vill gråta när jag tänker på det.

Idag ska jag tvätta och i morgon åker jag till Vimmerby via Söderköping där jag ska göra research hade jag tänkt.
Häpp!



söndag 1 oktober 2017

En första proffsrecension

Med den tillsammans med alla härliga andra fina omdömen jag har fått, är jag nöjd.
Jag behöver inget mer än det här. (När hon pratar om TON, som är så viktigt för mig, börjar jag nästan tjura.)


Vilodag hos Hellbergs.

Jag återkommer i morgon igen!