Mina föreläsningar.

VAD JAG GÖR UNDER FÖRFATTARBESÖKEN

Föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.

Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.

Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.

Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.

För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.

Bokning sker via Författarcentrum:


Vår 2020

INSTÄLLD

Samtligt blir förhoppningsvis av i höst istället.


Höst 2020

22 aug Feelgoodfestivalen

24-27 september Bokmässan i Göteborg

29 och 30e oktober Uddevalla och Lysekil Bokens dag.

NYTT DATUM 5 nov Västerås stadsbibliotek


”Med sin åttonde roman Ett oväntat besök befäster Åsa Hellberg sin position som en av landets bättre

feelgoodförfattare.” BTJ


”Varm och välskriven feelgood, en mustig story med överraskande och allvarliga vändningar. Jag bedåras ...”TTTTTara



”Det finns vissa böcker man bara sugs in i direkt. Åsa Hellbergs Välkommen till Flanagans är en sådan bok. Längtar så efter nästa del!!” - Bokmoster

”Det har gått några dagar sen jag slog ihop boken… WOW! Jag tänker inte recensera, mer än att säga till er att detta är en bok som absolut inte går att lägga ifrån sig förrän sista sidan är utläst och att du då blir galen eftersom du absolut inte ville lämna Fjällbacka eller London!” - Kustboktanten

”Hellbergs senaste bok är en riktig feel goodpralin. Som en blandning mellan hennes Sonja-böcker och SVTs tv-serie ”Vår tid är nu!” - Mediaknarkarn

”Åh nej, den är slut … Hade kunnat, och verkligen velat, sträckläsa den förra helgen men tvingade mig att hushålla med den så att den räckte hela veckan! Tack och lov att det är första delen i en serie - vill ha del 2 nu!" - Bokmalenmalin

"I välkommen till Flanagans öppnar Åsa Hellberg portarna till hotellet Flanagans. Hon bjuder samtidigt in till Fjällbacka och London 1949 och kring 1960. Och hon gör det så bra! Jag älskar kvinnorna på Flanagans, drivet i berättelsen, miljön och (sist men inte minst) omslaget!" - Bokenanna


ANDRA DELEN AV FLANGANS, KVINNORNA PÅ FLANAGANS, KOMMER 1 JULI.

onsdag 5 augusti 2020

Jaha, semester.

Inte alls dumt, måste jag säga. Idag tog jag en biltur till Värmdö, där jag tog ett varv vid vattnet och sedan åkte hem igen. En perfekt liten utflykt.
Jag är annars fenomenal på att inte göra ett dugg. Jag är egentligen inte särskilt rastlös – däremot har jag ett omvittnat dåligt tålamod. men det är liksom en annan sak.

Dent här sommaren har jag gått bananas på onlineshoppingsreor och jag är nu helt ekiperad till hösten. Idag kom ett par coola handskar med fransar eftersom mina covid19skinnhandskar nog ska slängas efter den här epidemien ... jag har på mig dem fortfarande så fort jag lämnar lägenheten. Vill inte ta i några dörrar och det är ju möjligt att de är fulla av virus vid det här laget. Ewh.




I morgon kanske jag åker någon annanstans, vem vet. Att ha tillgång till oceaner av tid känns underbart.
Förresten vill jag nog fortsätta läsa min bok i morgon. Vädret ska bli sådär, så det passar ju snorbra.


Det var det. Onsdag, första semesterveckan av FYRA!!
Hurra!





söndag 2 augusti 2020

Har inget bredband,

eftersom Telia stängde av mitt 250 utan att koppla på  det nya 500. Och surfa via mobilens4g är segt.
Att jag är irriterad är en underdrift!
Jag återkommer när det är tippetopp  igen!

torsdag 30 juli 2020

Så ny spis

Montörerna var här, och när det åkte funkade den. Sedan gick larmet i fläkten spisen är kopplad till. Först vid 21. Sedan 01. Och  05. Ni fattar.
Var fjärde timme.
Så i morse ringde jag montören, som var ledig och som hänvisade till sin chef, lämnade meddelande och skickade sms men inte ett ljud från chefen på hela dagen.
Plattorna funkar, ugnen gör det inte. Eftersom den har en digital display tror  jag att min koppling, som har med elen att göra får spader eftersom den nu ständigt behöver stå på. Den  gamla var bara "aktiv" när jag satte på  den.
Fyra timmar kanske är limit, på något sätt. Inga långkok här inte.

Ikväll drar jag ur sladden.

Annars idag, min allra första semesterdag, har jag städat. Det var så dammig i sovrummet att det nästan var obehagligt!!

I morgon ska jag hjälpa Jonathan att flytta lite grejer till hans nya studio. På lördag ska jag hänga med min bästis på hennes terrass en stund  och på söndag morgon, 9.15 är jag på Nyhetsmorgon igen. och svarar på tittarfrågor (lätt surrealistiskt måste jag säga.)

Sedan  har jag inget inbokat förrän vi åker till Kolmården den 12e och den digitala feelgoodfestivalen den 22a.

Wohooo minus spisen.







onsdag 29 juli 2020

Två viktiga, nej tre, viktiga saker idag.

1. Min belöning för mitt HÅRDA slit det här halvåret, en ny spis, kommer strax.

2. Jag ska hämta min belöning 2, på posten, en kappa som jag köpte med 70% rabatt. Om den passar vet jag inte, det ska bli spännande att se. Brittiska storlekar kan vara tricky om man som jag  är mitt emellan två. Annars är det ju bara att skicka tillbaka den igen. Eller så kan det bootsen jag köpte som kommer idag? Jaja, jag minns inte. Kappan är i alla fall på gång, så mycket vet jag.

3. Jag ska JOBBA. Det är bara roligt just nu. Jag läser, ändrar ett par ord här och där, men så mycket mer redigering blir det inte innan jag skickar det vidare till min förläggare Teresa. Jag har 50 sidor kvar innan jag ska skicka det på fredag och möjligtvis kommer jag att skriva till lite. Vi får se.

Där har ni min dag. Full av godis, alltså.




Tjohej,  nu ska jag läsa manualer!









tisdag 28 juli 2020

Tisdag, för tidigt på morgonen

jag har varit vaken sedan 5.30 och kan ha somnat redan halv tio. Eller halv elva. Minns inte mer än nu är det dags.
Jag har bara sömnproblem när jag är orolig för något, annars sover jag gott. Igår var jag uppe klockan fem och det var ändå ett under att jag klarade mig så länge.

Idag tror jag på en tupplur senare men först ska jag redigera, tjohooo. Manuslämning på fredag och det kommer att funka finfint eftersom jag skulle kunna skicka den oredigerade versionen också. Och det är inte ens redigering jag håller på med nu, jag läser och ändrar detaljer men inget stort. Jag vill att förlaget tittar på det först.

Jag rekommenderar inte en debutant att vara så obrydd över sitt första utkast, men jag har förmånen att kunna vara det tack vare gammal i går´n.
Något ska man ju ha för att vara det!

Igår hade jag skrivskola på Fyran och på söndag avslutas den med insända frågor.
Har du någon så mejla till nyhetsmorgon@tv4.se

Här är gårdagens program.

https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/13284104








lördag 25 juli 2020

LEDIG HELG.

Helt galet.
Idag har jag handlat,  lyssnat på ett utmärkt samtal mellan kompisar till mig som befinner sig på Ängsö, en liten ö i Stockholms skärgård (samtalet handlade om skrivande och finns att se i efterhand på Carina Bergfeldts instagram), har spanat in solen på balkongen och ska hämta Jonathan och Linnea på Ikea där de först ska få sätta på sig ansiktsmasker innan jag släpper in dem i bilen.
De är inte lika rädda om sig som jag, och vill de inte ha mask får de ta en taxi.
Punkt.

Jag läste igenom ungefär 100 sidor av manuset igår, och drygt 100 återstår plus kanske något kapitel som jag behöver skriva till, men jag hinner det nästa vecka. Deadline är fredag och jag kommer att jobba med det tis-tors.
Förmodligen är det här sista delen – i alla fall för nu  – av Flanagans, och den vill jag inte avsluta med någon clifffhanger.

Typ så, en LEDIG LÖRDAG.

På måndag ska jag prata om att skriva, på Tv4 strax efter nio, och i morgon ska jag till frissan så är det klart inför min semester. Man vill ju vara lite fin även om man bara ska vara fin hemma på balkongen.









torsdag 23 juli 2020

Undrar ni hur en mallgroda ser ut?



Exakt så här. 
Flaganans 3 är färdig för bearbetning, och jag är stolt som en tupp över jobbet jag har lagt ned, 

Det gick med en jädra fart på slutet och nu kan ägna en hel vecka åt att läsa igenom, lägga till för min romaner blir alltid längre efter redigering, innan jag skickar det vidare till Teresa nästa fredag.

Hurra för det och för SEMESTERN som börjar efter det.



tisdag 21 juli 2020

Exakt en månad utan mjöl, socker och mjölk


God morgon från skrivbordet.
Jag har nog inte gått ned något i vikt av min kosthållning, men har å andra sidan inte gått upp heller.
Fast jag väger mig aldrig. Av någon anledning gör siffrorna mig på vågen ledsen och eftersom jag inte är ledsen om jag INTE ställer mig på vågen så är ju det beslutet ganska självklart.

Men det funkar ju inte att äta så här i all evighet, jag får väl modifiera det lite om ett tag. Men bröd och mjölk går ju att låta bli, i alla fall oftast.
Nästa gång det planeras är på Jonathans födelsedag den 12 augusti, mitt i min SEMESTER!

Gud vad jag längtar.
Samtidigt som det är så himla kul att jobba.
Men jag har gjort det oavbrutet i flera år känns det som, och aldrig varit ledig mer än högst några dagar i taget.

Hittills i år har jag redigerat Kvinnorna på Flanagans, skrivit och redigerat Sonja och Susanne (kommer i augusti) och skrivit Flanagans 3.

Resten av året ska jag bara redigera, jag tror inte att jag startar upp något nytt förrän nästa år. Möjligtvis research och testskrivande, men det vet jag inte än och i så fall bara för att det är roligt. Det vore fantastiskt med en lugn höst.
Min favvisårstid.
Jag antar att jag inte kan åka till London i november-december som är min egen tradition eftersom det passar perfekt till den stora redigeringen som brukar börja efter jul, men jag hoppas att jag har allt jag behöver till bok nummer 3.

Det var det, tisdag morgon.

Fin dag ute än så länge








söndag 19 juli 2020

Bra jobbat, Hellberg!

Nu tuffar det på mot slutet. Jag kanske har en tio kapitel kvar, typ.

Idag var en flytdag. Först jobb, sedan Söndagslive och därefter jobb igen. Sol och ännu mer jobb och mat. Sedan kom Carina och Hamilton med bilen, jag körde dem till Kungsholmen och nu är jag hemma igen och ska bara latmaska mig.

Hela kommande vecka är jag bara hemma och jobbar. Veckan efter ska jag göra annat en dag men sedan jobba som en iller till fredagen den sista juli.
Just nu, om allt bara går som det ska, kommer jag att hinna.

En oanvänd kind mot en använd. Fint ändå.



lördag 18 juli 2020

Sedan min mage mådde dåligt

för några veckor sedan, har jag varit 100 % procent ensidig i min kost. Inte en avstickare.

Jag äter paprikahalvor fyllda med ost och kokt skinka till frukostlunch vid halv elva,
en banan mitt på dagen och
kycklingfiléer med massor av kokta grönsaker som jag gör till mos med en klick smör.  Och osötat äpplemos som jag råkar älska just nu.
That´s it. Jag åt det när jag var hemma hos mamma också.

Inga mjölkprodukter, inget mjöl.
Och inga ägg, som jag verkligen tål men som jag åt strax innan jag blev dålig och därför inte är ett dugg sugen på längre

Jag fick ont en annan gång efter att jag hade ätit ugnsstekt lax och det har jag inte ätit sedan dess. Det är som om kroppen vägrar.

Det enda jag är sugen på är bröd. Segt, gott, FÄRSKT polarbröd av vete med en massa ost på.

Å andra sidan är bröd alltid min ingång till det som jag inte mår bra av, som socker, ännu mer vete och gräddbakelser, och jag vill inte dit igen.

Idag efter en UTMÄRKT dag i skrivstugan plockade jag undan kläder som är för små. Jag skulle säkert kunna städa bort lika mycket till, men jag tar det pö och pö.
Jag har inte ens börjat titta på alla tröjor.
Man växer inte ur dem på samma sätt, men jag ska ändå ta tag i dem i morgon om jag hinner.

Det var det. Lördag. I morgon ska jag söndagslajva med Simona klockan 10. Hurra!

Polarpärlan Vete - 600g - Ditt svenska skafferi





fredag 17 juli 2020

Bil utlånad.

Bebis gosad med.
Roman just nu ettusen efter, totalt sextusen efter.

Jag måste öka de två veckor som är kvar och från med i morgon får jag göra som när jag är på Cypern; skriva 1500 på morgonen/förmiddagen och 500 senare plus lägga mig i tid och bara göra det jag ska. Inget annat än jobb på morgonen är det viktigaste eftersom det är min bästa kreativa tid.


Två veckor kvar. Kämpa Åsa!








torsdag 16 juli 2020

Nio timmar senare är jag pigg, hurra!

Är galet glad att jag klarade målet igår, för tusan vad trött jag var.
Inte idag.
Bra, för schemat är späckat:

Nu ska jag tvätta håret och sånt (så tråååkigt) 
och sedan hämta bokhyllor (stegar typ, praktiska som man lätt kan flytta),
handla mat,
sola (hela dagen fint väder, tjohoo)
jobba
och sedan fixa en lektion till skrivskolan.

Busy dag, men lånar ut min bil hela helgen så jag gör det idag så är det klart sedan.
Tjohej!


Balkongkompisar




Snälla. Behöver vatten ibland, det är allt.


onsdag 15 juli 2020

Får ni också låtar i huvudet.

Det  är omöjligt för mig att höra tex något ut  Les Miserebles utan att ha musiken i huvudet och munnen konstant i veckor efteråt.
Idag har jag gnolat på den här sedan jag vaknade i morse och fråga mig inte varför, jag har inte hört den någonstans  och  förmodar att jag i så fall har drömt något med den i.
Den är fantastisk och ur Chess.
Här med Lea Solonga.






Vaknade lite tidigt idag, men ska ge järnet direkt för i eftermiddag tänkte jag börja rensa i mina garderober. Igen. Lägga det i stora förvaringspåsar i källaren så länge, för att sedan skeppa vidare någon gång när jag inser att jag aldrig kommer att använda det igen.
Som en mellanplats innan jag gör mig av med det.

Det kommer några fina dagar framöver och jag tänker att det är skönt att ha det gjort om jag nu blir sugen på att sola.
Jag är en blekfis den här sommaren, så det borde jag göra. Det är mumma för min hy om inte annat.

Det var det.
Trist inlägg, men Lea Solonga är bäst!

tisdag 14 juli 2020

Alltså, det där med att släppa en bok.

Fasiken vad det är svååååårt att låta andra ha en åsikt och känna att boken nu tillhör alla andra att slänga sig över.

Man jobbar så länge med något, känner, reviderar, gör om, får feedback ... och sedan ligger den där öppen för att kritiseras. Det är ju helt sjukt egentligen. Vem har det så på jobbet. Hundratals chefer kommer in och säger vad de tycker. Och inte bara  det. De skriver dessutom om det överallt.
Det finns inget mätbart, inget åh vad du har  jobbat effektivt och bra, utan det är slutresultatet som är öppet för granskning.

Fast så är det ju med konst. Alla får ha en åsikt och alla har det. Många har åsikter utan att kunna sätta fingret på varför, många säger sig vara recensenter men är egentligen "bara" tipsare och förmår  inte en analys  – men når många andra med sitt tipsande.

Därför blir man JAG extra glad när någon faktiskt verkar ha förstått. Tidsandan, vad som krävs av karaktärerna etc.
Hurra för det och för att man kan förstå kvinnor trots att de inte är gulligulliga.

För det går ju inte att förklara konst. Jag gillar ju inte ett verk mer för att någon förklarar tanken bakom. Jag kan sympatisera, känna för hur man har tänkt, men  det betyder ju inget för mig när jag ska ta in konsten i mig.

Och kanske det är det som är det svåra när man har  lämnat det ifrån sig.
När det är klart är det klart. Inga diskussioner i världen kan ändra på romanen/tavlan/låten efteråt.

Svårt, fy fan.


Det är lättare för mig att skriva nytt. Och jag travar på framåt.Jag ligger efter men hoppas ta igen en del. Inte mycket mer än två veckor kvar och det återstår MASSOR!


Hoppas att ni har en fin dag/vecka/semester.

Tjohoo!





lördag 11 juli 2020

Kala väggar är verkligen inte min grej.

Men det är en gräns mot när det blir för mycket. Jag brukar fota för att få en känsla av om det är för mycket eller för lite. Det är tyvärr sällan perfekt. Så jag byter,  sätter upp nytt och  är alldeles kär i de där krokarna man kan fästa med tejp så att man slipper borra.
Inga tunga grejer såklart med mina tavlor väger inte så mycket.

Den stora  tavlan här väger fyra kilon och har många små ställen på baksidan där man fästa, så den sitter med tre stycken tejpade krokar.



Här får morfars klocka dela utrymme med modern konst (numrerat tryck, I love it) spegel från en gammal släkting, en fin akvarell som Simonas äldste son har målat av ett foto av Jonathan och Linnea och så Jonathans dagismålning. Förut satt enbart Chanel or Die ovanför soffan. Nu fick väggen mer liv. 

Jag ser också  att jag har fått några skrapmärken på väggen och den ska jag fixa med målarfärg någon gång när jag orkar.

Idag har jag gjort mitt, känns det som. Köra i 50 mil  är tröttsammare än man kan tro, i alla fall dagen efter. Jag har jobbat, men inte så mycket som jag kanske borde ha gjort.

Men, jag tar igen det. Jag har TÄNKT idag och lagt till ett ytterligare perspektiv långt bak i historien som inte kommer att påverka annat än att historien också får ytterligare en annan vinkel. Tror att det blir bra.

Tjohej.
Lördag.
Bra dag, så här långt.


fredag 10 juli 2020

Foton


från Västkusten eftersom jag åkte hem en snabbis i onsdag.

Nu är jag tillbaka, ska jobba som en tok och jag tror fortfarande att jag hinner till min deadline.
Det ska bli bra skrivväder, det hjälper mig. Regn och rusk är precis det jag behöver även om jag förstås förstår att det inte är vad andra vill ha.




Lillebror med fru och två av tre barn.



En lampa som alltid stod i Fjällbacka när jag växte upp fick jag med mig hem, tillsammans med ett väggur som Morfar fick av sina arbetskamrater i 50 års present, 1955. I morgon ska jag fixa väggen där den ska sitta. Uret funkar inte just nu, ska försöka hitta en urmakare till den.



Fjällbacka


Mammas katt.


Mamma. Pigg som en mört igen, tack och lov.

måndag 6 juli 2020

Man är verkligen ständigt utsatt för den där smittan.

Det spelar ju ingen hur noggrann jag är om de som står mig närmast inte är det.
Igår, när jag skulle åka hem, sa Jonathan att han kramar sin pappa och sina kompisar när de ses och jag blev alldeles förskräckt när jag hörde det. Någon av dem (förslagsvis pappan kanske?) kunde väl ändå backa och säga nono.

Men min son är vuxen, hans pappa ännu vuxnare, och jag umgås ju bara på distans med Jonathan och Linnea så jag hoppas att vi alla klarar oss.
Son och far får ta eget ansvar. Mitt är för mig själv och för att jag inte ska kunna smitta andra, men jag önskar att jag kunde ta både pappan och sonen i örat men det har jag gjort klart.

Men vilken kväll vi hade igår. Vi åt god mat och såg musikal. Det är så himla mysigt att umgås med de där två.
Jag jobbade inte igår, alltså har jag extra mycket att göra idag och den här veckan.
Men nu är det lugnt framöver. Inte någon inbokat förrän den 27e på tv4.
I augusti har jag två grejer, 2a tv4 igen och den 22a feelgoodfestival. Resten av månaden har jag ju semester (hur många gånger har jag sagt att jag har semester? Det är en världsnyhet. Jag minns inte när jag var ledig senast, i alla fall inte så länge som jag planerar den här gången.)

Idag ska jag till 51, som egentligen borde varit 54 ... men livet kommer emellan ibland. Jag sover som en stock, men ibland för korta nätter eftersom jag släcker för sent och kroppen oftast vill vakna kl 8.
Det straffar sig.
Jag ska skärpa mig den här veckan!



lördag 4 juli 2020

Lördag och jag har sovit UT,

och har inte ens börjat jobba än. Men jag ska nu.
Det regnar ute och är tvärgrått, och det är nästan skönt för mig som kämpar (nåja) med mitt jobb vid skrivbordet. Som för övrigt nog är det bästa köpet jag har gjort (Ikea höj och sänk). I ärlighetens namn sitter jag mest men det funkar så himla bra och är perfekt i hörnan i vardagsrummet. Det stör inte, och när jag är OSTÖRD av min omgivning funkar jag som bäst.

Nu har jag alltid funderingar på nästa projekt, om det så är att sätta upp en hylla eller om jag behöver en lampa till (eller gå ned i vikt, skaffa en träningscykel, eller om jag ska äta godis en lördag). Så håller mitt huvud på och jag låter det vara.
Jag mår rätt gött så det stör mig inte.

Nu sista köret mot 50 000. Jag passerar det i morgon. Min semester i augusti hägrar.
Jag har inga planer, för vem törs ha sådana nu, mer än att jag ska läsa, läsa och läsa. Jag längtar så efter det. Just nu lyssnar jag mest, men jag vill ha en bok i handen också.

Helst skulle jag vilja dra på en Sverigeturné, men vi får se om jag pallar när det är dags. För vart ska man åka om man inte vill bli smittad men se vackra vyer, bo på fina hotell och vara ensam?
Jag har tittat på hus att hyra en vecka eller två, men det kniper till i magen av tanken och då är den nog fel.

Jaja.
Jag ska jobba i 27 dagar till.
Sen så.



fredag 3 juli 2020

Jag blir ju löjligt glad när någon tycker om min bok,

och att få en fin recension i Bohusläningen betydde så mycket att jag började gråta. Jag kände mig väldigt sedd som författare. Man kan också känna motsatsen när någon har tolkat ens alster på ett sätt som man inte känner igen sig i.

Superglad i alla fall.

Igår fastnade jag med utskick igen och valde faktiskt bort att jobba. Det gör att jag kommer att sluta arbetsveckan på måndag (jag räknar tisdag-måndag) 1500 bakom målet eftersom jag inte har jobbat in något av det jag hade tänkt.
Well.
Nu är alla utskick klara, både mina privata och mer officiella, så nu kan jag bara ägna mig åt skrivjobbet. Förlaget går på semester och nästa gång jag måste prestera är på tv4 i slutet av juli och i början av augusti, men dit är det ju flera veckor.

Bra fredag, så här långt. Jag behöver inte ens handla!

Hoppas att ni får en fin helg!

Här är ett förkortat skryt:

Intelligent feelgood där starka kvinnor utmanar patriarkatet

Starka kvinnor som utmanar strukturer i en traditionellt manlig värld. Åsa Hellberg fortsätter på den inslagna vägen i sin helt nya bok om Hotell Flanagan i London.
Det här är en intelligent form av feelgood som lyfter kvinnlig vänskap och systerskap. Åsa Hellberg gör det dessutom raffinerat och med mycket humor.


onsdag 1 juli 2020

Dagens vilda fest är över,

och lugnet har åter sänkt sig över Farstas nejder. Eller kanske snarare hyreshus. Förutom barnkören på dagiset som just har sjungit Let it go, från Frost (?), är det tyst ute.
Några måsar gastar högt, en hund skäller, men inga ljud från bilar eller något annat motorigt.

Jag har jobbat klart för idag, satte punkt en stund innan Instagramsändningen med Hultgrens bokhandel.

Snart är jag över krönet i berättelsen, för min del kommer det vid ungefär 50 000, och där tror jag att jag är på lördag.
Det är ju inte så värst många dagar kvar till sista juli. Helst hade jag velat göra en ordentlig redigering innan jag skickar manus med det hinner jag nog inte, i alla fal inte om jag ska hålla  den här takten. Får se om jag kan öka på slutet.
De senaste två åren har jag slutspurtat på Cypern och skrivit 2000 om dagen, men jag vet inte om jag orkar det tempot här hemma.

Ja ja.
Releasedag och jag är mest sömnig just nu.
Men Skål!
Bra onsdag så här långt!





tisdag 30 juni 2020

Jag skulle ha handlat efter bebisgoset

igår, men orkade helt enkelt inte. Jag gör det nu istället. Så här dags är det dessutom rätt tomt i butiken.
Jag trodde att folk hade semester nu, och det är möjligt att de har, men något gjorde de på gatorna i Stockholm när klockan var halv fem. Satan vad mycket trafik! Och efter det var jag för hungrig för att handla.

Igår tändes min däcklampa igen, den som säger att jag har olika tryck i däcken. Well. Det kontrollerade jag för en vecka sedan och trycket var perfekt.
Problemet uppstod efter servicen i månadsskiftet mars april och jag har kollat däcken tre gånger sedan dess.
Däckfirman sa att det KAN uppstå om systemet är känsligt och bilen står i solen,  men det gjorde den  ju förra  året också och då hade jag inte alls det här besväret.

JAJA.
Nu vet jag ju att inget är fel.
Problemet är att jag inte vet om det är det när den tänds nästa gång.
Den här gången trycker jag bort lampan i alla fall. Jag orkar inte lämna på verkstad nu och däckfirman vill nog inte se mig där på ett tag.

En sak till: satan vad jag sover gott i min nya säng. Som en stock och peppar peppar, jag har inte ont någonstans när jag vaknar. Stel, men det är jag ju alltid.
Så lyxigt.
Jag var rädd att den skulle vara för mjuk, men med den här sovkvalitén kan den inte vara det.

Det var det.
Tisdag.
I morgon släpps Kvinnorna på Flanagans.






måndag 29 juni 2020

1700 back den här veckan.

Men idag fick jag träffa en bebis och vem kan tacka nej till något sådant. Jag har inte sett honom sedan han var några veckor och nu har han just fyllt 4 månader, och har blivit en glad och vaken bebis som var väldigt nöjd med livet.




Sedan kom ännu en kompis och så blev jag fast, insikten om att jag inte hade träffat en enda människa jag känner (utöver Jonathan och Linnea) sedan 2 mars gjorde att jag satt kvar och bara hade trevligt. En av vännerna är mamman och jag gick inte nära henne, den andra har haft bekräftad Covid.
Bebisen var den enda jag petade på.

Så en och en halv timma blev fyra och en halv, och nu måste jag äta och sedan skiter jag i jobbet.
Trehundra extra per dag fram till och med söndag gör att jag tar igen det.

Tjohoo.






söndag 28 juni 2020

Men du tillhör ju ingen riskgrupp,

kan folk säga till mig när jag berättar att jag är rädd för att bli sjuk i Corona.
Nä.
Men många blir ju supersjuka ändå.
Jag tror kanske att jag hade varit lite mindre rädd om jag inte hade bott ensam. Kanske.
Jaja.
Det funkar bra för mig det här. Jag har jobb hela juli, semester i augusti och sedan tar redigeringar vid.

Jag kan faktiskt inte minnas att jag någonsin har varit uttråkad.
Ända sedan jag var liten i Fjällbacka hos mormor och morfar har jag lyckats sysselsätta mig själv och haft nöje av det. Det tog ju väldigt lång tid för mig att förstå att jag trivs bäst ensam, utan partner och kompisar för tätt inpå, och ibland tänker jag på att vi nog för sällan bjöd hem folk när Jonathan var liten. Att det behovet utgick från mig, snarare än från honom.
Fast å andra sidan hade jag sällan råd med sådana extravaganser som fester. Då och då kom en kompis och fikade, det kunde jag bjuda på.

Idag är det söndagslive från Simonas instagramkonto.
Kl 10.
Vi ska prata om olikheter.
Tjohej!


lördag 27 juni 2020

Igår gjorde jag hemma,

det jag vanligtvis gör på förlaget där jag får hjälp med allt utom att signera. Så häromdagen kom ett bud med allt, och sedan ägnade jag hela skrivdagen åt att signera, packa skriva adresser etc.
Jag hade tänkt ta det till posten idag men gör det i morgon istället..
Efter Simonas och min Instapodd. Klockan 10 börjar vi. Tjohoo.

Så idag måste jag jobba igen massor och jag har till och med måndag på mig att nå målet den här veckan, som är på  45 000. Det ska adderas med 9 000 per vecka fram till sista juli är tanken.
Nu är jag halvvägs, och det som brukar gå trögt mellan 20 och 40 har inte gjort det den här gången. I huvudet pågår massor med vinklar hit och dit men vad  som blir av det vet jag inte. Jag jobbar på så löser väl det sig, hoppas jag.

Det var det, så här långt lördag.
Nu jobb och sedan lite balkonghäng.
Min mage, peppar peppar, är fortfarande okej, men jag går helst inte till en strand. Det får bli nästa sväng med fint väder. Det ska bli svalare i veckan och det passar förstås mig rätt bra.


Från min solstol under parasollet 


Hoppas att ni får en fin helg!

torsdag 25 juni 2020

Torsdag.

Tror att magen är bättre (peppar peppar peppar).

Jag har jobbat och tagit igen en hel del av det jag missade häromdagen,
har gjort klart en massa listor för recensionsexutskick,
solat en liten stund (är konstigt ointresserad av det i år än så länge. Jag är beige, inte brun, och det är okej) medan jag lyssnade på Filip och Fredrik,
duschat,
handlat,
lagat mat,
pratat i telefon TRE gånger (det händer nästan aldrig)
och nu slöar jag i soffan.

Fläkten går för fullt, jag ligger i den soffan som är precis under luftintaget i taket (som det alltid är i nya lägenheter) och det är okej värme inomhus. På vintern ligger jag gärna i den andra soffan, för då kan det bli lite kallt i den här.
Perfekt med två, alltså.

I morgon fortsätter jag exakt på samma sätt som idag, först jobb och sedan fixa med böckerna som ska skickas. Förhoppningsvis får jag iväg dem i helgen.
Mina egna ex har inte kommit än, så familj och vänner får väntat.

Jaha.
Någon skrivskola blev det inte idag.
Det känns som om jag behöver ta tag i böckerna här först innan jag har kul i skrivskolan.

Typ så.
Torsdag har så här långt varit bättre än de andra dagarna den här veckan.

Tjohoo



onsdag 24 juni 2020

Nu blir det snarare en dagboksanteckning,

jag behöver kunna hitta till senare.
Försökte få en tid på Capio i Farsta idag men det gick inte, inte en tid förrän i september ...
Tre dagar av besvär i magtrakten (som man inte ska ha - men som jag inte vill skriva ut) och istället får jag åka till Närakuten om inte besvären går över ... om jag är orolig.

Nu är det tretusen grader ute och jag tänker, med min distriktsköterska-svägerskas råd, avvakta till fredag, men inte längre enligt henne. Vårdcentralen gav en diagnos, var lite väl easy med tanke på google som säger "måste kollas upp". Capios diagnos kan vara rätt. Den kan också vara fel, och min svägerska lutade nog mer mot att åka till akuten och kolla, än inte.
Håll en tumme att jag slipper, att allt är tippetopp på fredag.

Nu lämnar vi det och går över på MANUS.
Mycket roligare.
Nu har jag startat sent i dag och om en stund vill jag ligga i hettan på min balkong, men jag hoppas att jag kan jobba senare i eftermiddag istället.
Det går inte att missa en dag fram till deadline och  i morgon måste jag kombinera skrivandet med att skicka ut recensionsexemplar som kom idag.

Jag vet inte  om hela landet ska ha den här värmen som vi har här, men om det är så hoppas jag att ni kan njuta av den.
Tycker synd om dem som lider. Värme är ju hemskt då.




måndag 22 juni 2020

Bloggeliblogg

Måndag efter midsommar och jag behöver åka till däckfirman, jobba och  ... det är nog allt idag.

Igår premiärsände vi vår Instapodd, Söndagslive med Ahrnstedt och Hellberg, och det var superkul. Vi har pratat podd länge, men det kräver något annat än det här som vi kan göra hemma med varsin telefon i handen (eller i stativ, som vi båda hade).





Vi sände klockan 10 och det  rörde till dagen lite för mig, så istället för att kämpa framåt i manuset, gick jag tillbaka och ändrade sådant som jag visste att jag ändå skulle behöva göra efteråt. Nu är allt i fas och det är "bara" att tuffa på framåt.

Av den anledningen ska jag börja med manus idag och åka till bilfirman senare.
Det här blir tredje gången jag är där med mitt däck och nu lutar det säkert åt att jag måste köpa ett ny. Förra gången kollade man så noga, bytte ventil och sa att de inte kunde hitta något fel. Vi får väl se om det har pyst ut någon luft nu, annars kanske det är fel på varningssystemet.

Jaja.
Jobba först.

Hoppas att ni har haft en topplilopphelg och att ni får en fin vecka.





lördag 20 juni 2020

Av någon anledning

tog solen mer igår på stranden än den gör på min balkong. Märkligt, samma sol, samma tidslängd, men idag är näsan röd.

Alltså tar jag det lite lugnt med solandet idag. Jag vägrar att använda solskyddscreme hemma där jag kan reglera tiden jag är  i solen.
Min tilltro till solskyddscreme är låg. Jag tror på mer på att lämna solen, klä på sig eller att ligga i skuggan.
Det hade varit en annan sak om jag hade varit på havet eller någonstans där jag inte kan gå in efter att jag har fått nog.
Hemma här kan jag ju det.

Igår hade jag det trevligt för mig själv.
Jag skrev mina 1500, tog bilen till badplatsen förbi ett stängt Farsta centrum (trodde att jag kunde hämta ut ett paket), åkte hem efter ett par timmar, kokade potatis, slängde in kyckling i ugnen, gjorde i ordning en tårta (119 kr litern kostade jordgubbarna på Ica och jag fick slänga hälften), åt och åt och åt och sedan såg jag på Mia Skäringers No More Fucks To Give på Netflix. Jag är väl en av de få som inte har sett den live.
Bra dag.

Idag kommer jag igång senare med jobbet. Jag sov som en stock till 9, har testat att prata med lurar inför Simonas och min live på insta i morgon (klockan 10) och slöat eftersom jag inte känner att jag har bråttom ut idag.

Men nu drar jag igång. Är supernöjd med att vara i fas och vill förstås att det ska fortsätta så.

Hoppas att ni får en fin midsommardag och att vi ses i morgon!






onsdag 17 juni 2020

Det är tamejfan som att få en ny dator.


Efter att ha lämnat in den på rengöring.
Alla bokstäver funkar, mellanslaget tar ett steg, inte två eller tre. Backknappen gör att texten backar.

Från och med nu är mat och dator förbjudna tillsammans. Äter gör man vid köksbordet och jag ska ladda min reservdator och ha den till hands om jag nu måste ha en när jag äter.
Jag kan ju läsa mina tidningar som ligger på hög.
Allt jag gillar: mode, inredning – och idag kom Fjällbackabladet. Kanske Världens viktigaste tidning som kommer ut två gånger per år.

Applebutiken var den första butiken jag har varit inne i som verkligen tar corona på allvar (det tackar jag för).
Sprit, febertemp i pannan och munskydd.
Alla säljare hade också det, i ELVA lager (tror att de jag har är tre).
Jag blev varm den lilla stunden jag var där och hade det på mig. Då kan man ju bara tänka sig hur de anställda hade det under masken.

Supernnöjd med dagen så här långt, när klockan är  20.20.





tisdag 16 juni 2020

Så jag bakade.

Frukostbullar, typ. Med mjöl, salt, bakpulver, mjölk och matolja.
Men nä, jag tyckte att det blev för mycket mjölsmak och jag saknade fluffet. Nu gjorde jag bara några stycken tack och lov, och kommer inte att stoppa in något i frysen.

För naturligtvis åt jag för mycket och fick ont i magen.
Mjöl går ibland. Grädde ibland.
Men min kropp gillar om jag låter bli de där två.
Synd. För bröd och gräddsås kan vara det godaste jag vet.
Så jag äter det ibland ändå. Om jag är hemma och kan springa på toa som jag vill.

Jaha. Just den informationen kunde man ju kanske ha besparat er.


Sommaren tog paus idag och det var nästan skönt. Ingen press med att ha jobbat klart utan jag drog på det, pratade i telefon, och tog det lite lugnare än när det är fint väder. Jag har bytt lakan, tvättat, igår städade jag. Jag har skurat och organiserat om ett av mina köksskåp. Är det dåligt väder i morgon igen ska jag rensa skåpet i badrummet när jag har jobbat klart.
Det kommer några fina dagar senare i veckan igen och då är det skönt om det är gjort.

Fy fan  vilket tråkigt blogginlägg.
Jag kan bättre.
EN ANNAN DAG!

Ni får en bild på Fjällbacka som tröst.










lördag 13 juni 2020

Det blåser som satan.

Men om jag lägger mig på balkonggolvet borde det ändå vara skönt.
Jag blir inte särkilt brun på min balkong, men att sola en stund tar i alla fall bort den värsta likblekheten.

Jag bor mitt emellan två badplatser, båda på gångavstånd, och någon varmare lä-dag ska jag väl ta mig dit. Det ena har varit på varenda sommar sedan vi flyttade hit. Och sommaren jag flyttade till Årstadal (2018), åkte jag till den trots att det naturligtvis fanns bad på betydligt närmare håll. Jag bodde ju 300 meter från Mälaren.

Men det är bryggbad och jag är inte bekväm på sådana uppvisningsplatser. Jag blir plötsligt självmedveten och det slipper jag på större bad där alla är av olika typer och åldrar.
På bryggbadet blev jag plötsligt gammal och kände mig dum som la mig där i min bikini.Trots att jag låg stilla och inte hade för avsikt att bada.
Det gör jag bara Medelhavet och om det är minst 24 grader.

Så, någon av mina stränder här blir det framöver. Här är jag en i mängden.
Planen är att göra som idag: gå upp åtta och börja jobba direkt, för då kan jag vara klar tolv.
Perfekt om jag får lust att röra på benen lite.

På balkongen igår hade jag min fläkt på golvet. Idag kommer nog inte det att behövas.
Jag ska fortsätta lyssna på Camilla Grebes Skuggjägaren. Snorbra inläst av Katarina Ewerlöv.

Hoppas att ni har en fin helg!

torsdag 11 juni 2020

Är det så att man måste ha ett googlekonto för att kunna kommentera här?

Det gör mig sur i så fall.
Alla har väl ingen lust att skaffa det bara för att säga något på en blogg?

Hoppas någon UTAN ett sådant konto har lust att svara:)

Anyhow.

Jag var uppe tidigt idag.
Småvaknade först runt halv sex, då jag hade tagit en promenad mellan Fagersjö och  Farsta. I min dröm var det betydligt backigare än i verkligheten och personen som gick något före mig pekade på en björnunge längre bort.
När jag vred på huvudet såg jag 4 vuxna björnar och 3 ungar.

Jag började springa uppåt, såg en gigantisk sten som jag skulle känna mig säker på.
Men när jag sprang ditåt, och nu hade björnarna börjat hänga efter, såg jag att det var björnspår hela vägen upp till den stora stenen och att jag inte alls skulle vara säker där.
Jag vaknade när jag hade börjar leta efter något att slänga i huvudet på dem.

När jag vaknade på riktigt halvåtta drack jag ett par koppar kaffe, drog en kam genom håret håret och så var det livesändning med Adlibris på Instagram.
Den här gången, tack vare min nya telefon, gick det bra.

Annars är jag faktiskt inte så imponerad av den svindyra nya Samsung jag köpte.
Min gamla Huawei var minst lika bra. Men om det inte funkar att livesända med någon annan så kan jag inte ha den. Det måste vara något fel på just min telefon när det gällde den funktionen. Allt annat funkade.
Ja ja. Nu har jag en ny och det gick bra idag, tjohej.





Sedan kom jag på att det var längesedan jag såg den här.
Har plöjt, i alla fall med ett öga, Krigets vindar och Krig och hågkomst. Den andra är så förbenat mycket krig och jag är ju ute efter vad kriget gör med relationerna ... Men jag ska se klart.
Kanske bara se Stolthet och fördom emellan?
Den är fem timmar (DVD) och det är en perfekt serielängd.

Sedan måste jag googla kläder år 2000. Jag minns inte alls hur man klädde sig då. Gör ni?








måndag 8 juni 2020

Jag tittar igenom mina synopsis

för Flanagans, för att se om något stämmer och jag inser att det gör det bitvis för att jag har uppdaterat det första utkastet.
Inför del tre, som jag skriver just nu, står det överst:

Tredje boken
London 2015-2020 (någonstans där).
(Vi vet inte vad som har hänt i världen, antar att jag skriver den här någon gång 2019, men vi låtsas att allt är som det ska i vår stad.)


Nu hade jag tack och lov ändrat det där till år 2000. Och är förstås tacksam för det, för jag behöver inte förhålla mig till Coronan alls i den boken.

Som alltid när man har varit med någonstans där det är många lyssnare, tittare eller andra glada så är det lite pyssel efteråt. Det kommer frågor, nya följare, och snälla tillrop, och allt vill jag förstås ta hand om.
Jag hade ett betydligt kortare skrivmål idag, och än är jag inte där.
400 ord återstår och jag ska dit idag. Det finns inget som helst utrymme för något annat. Hela den här veckan är jobb. 
På söndag ska ordräknaren stå på 27 000.

Just nu förstår jag inte hur jag hann allt, 2019. Fyra böcker, intervjuer, resor, 8-10 biblioteksbesök om inte mer. Bokmässa, Feelgoodfestival.
Det här är ett år som jag faktiskt uppskattar i mitt personliga liv. 
Jag har fått varva ned och det har jag behövt.

Nu är det jag och  mitt manus fram till sista juli.
Releasen av Kvinnorna på Flanagans blir av naturliga skäl rätt tystlåten, men jag hade ändå inte planerat för ett större evenemang. Jag hade det för ettan, när jag också firade 10 år som författare, och det räcker gott och väl.
Jag hoppas att den når ut.
Det är den bästa boken jag har skrivit för jag tycker att jag har dragit ännu ett litet steg åt något håll som jag inte riktigt är klar över vilket det är. 

Vi får se.
Jag önskar inget hellre än att jag får läsarna med mig.

Det var det. 
Här är länken till dagens program om någon är intresserad.

https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/13164014









torsdag 4 juni 2020

Lektionerna ligger i min nya blogg,

men det vet  ni redan.

På måndag ska jag prata skrivskola i  Nyhetsmorgon, och då kan det ju vara bra att ha en blogg bara för det ändamålet. Bra tajming av mig.

Och så ska jag äntligen få prata om Kvinnorna på  Flanagans som jag är oändligt stolt över. Ska bli kul. Och de är bra på coronaavstånd, jag var ju där med Denise Rudberg och alla höll verklig distans. Man sminkar sig hemma och där fixar de bara till det sista. Håret likaså.
Jag ska till frissan på söndag och är mer orolig för att bli smittad där än på tv4.

Annars traskar livet på. Igår kom min nya säng som jag kan höja och sänka både huvuddelen och fotdelen på. Väry lyxigt. Och störtskön att sova i.
Ikväll ska jag verkligen göra det jag inte orkade igår: se en film.

Del tre av Flanagans  går som  en dans att skriva men det vet jag ju att det brukar göra så här i början. Det är först vid 30 tusen (av mellan 80 och 90) som det går trögt. Då är man i den delen av boken när saker ska få vara lite lugnare en stund innan nästa vändning kommer in. När allt det där sker vet jag inte, jag tänker aldrig på dramaturgin. Det kommer alldeles naturligt med mitt sätt att berätta (kronologiskt, A-Ö).
1600 ord om dagen till och med söndag så  har jag kirrat målet för den här veckan.

Måndag är jag manusledig/tv4, för det är alltid lite ståhej efter att man har varit med på tv och det blir svårt att stänga och jobba.
Tisdag skrivjobb,
Onsdag telefonintervju och skrivjobb
Torsdag, Storytelfrukost på insta och skrivjobb.
Fre-söndag skrivjobb.

Jag är såpass borta från allt vad evenemang heter att ett litet avsteg från mitt enahanda, triviala liv i tvåan i Farsta, måste skrivas ned. Annars blir jag stressad 😃😃😃

Där har ni det.
Torsdag.
Bra dag, så här långt.








måndag 1 juni 2020

Nu har virusskrivskolan fått en egen blogg.

Ni kan klicka er vidare här.
https://virusskrivskolan.blogspot.com/

Jag lägger in den som en länk på Instagram i min profil.


(Scrolla för lektioner)

1 juni.
I USA demonstrerar man mot landets utpräglade rasism och de strukturer som alltid har funnits, men som aktualiseras för alla när svarta liv släcks enbart för att de är svarta.

Som vit och privilegierad, kan jag inte förstå hur svarta kvinnor känner, jag kan bara göra mitt bästa när jag har har med utsatta människor i mina böcker.
Jag tycker att det så viktigt att försöka belysa annat är vita människor, och i andra boken om Flanagans som kommer om en månad har den svarta karaktären Elinor en av "huvudrollerna".

Den utsatthet jag själv känt då och då  i mitt liv kan aldrig jämföras med den strukturella rasismen som sker överallt i världen, inte minst i USA där fattigdomen och utsattheten märks på så många sätt.
Under Coronaepidemien är det de fattigaste och mest utsatta som har haft det svårast, och som har blivit sjukast. Har högst dödstal.
I Sverige är det inte så. Här är de äldre skörast. De är inte mindre viktiga, det är inte det jag menar, bara att det är åldern som gör dem sköra.

Men också i Sverige ser vi fler döda i invandrartäta områden.

I Sverige kan 20% tänka sig att rösta på ett rasistisk parti.
De kommer igen efter pandemien, var så säkra.
Då kommer grupper att ställas emot varandra, särskilt gamla mot invandrare. Det är bäddat för den typen av rasism och partiledaren gottar sig förmodligen just nu.

Jag såg en intervju med Jane Fonda, denna kloka kvinna som har sett en hel del vid det här laget och hon sa att hon nog aldrig hade sett ett större engagemang från vita människor än nu. De gick i demonstrationstågen och var förtvivlade över det som hände svarta medmänniskor.
Hon hade två råd:
Se till att Trump inte får nytt förtroende.
Läs på.

Idag ska Hellberg städa.
Jag hittade återigen in silverfisk, typ, igår.
Den andra på en månad.
Det är en typisk storsdadsbadsrumäckliginsekt men jag har inte sett någon hemma hos mig sedan jag bodde i min bostadsrätt och där hände det kanske 3 ggr på 7 år.

Och så ska jag skura sovrummet.
När sängen kommer vet jag fortfarande inte.
Mio sa torsdag eller fredag.
FÖRRA VECKAN.

Men det är ett lyxproblem, sängen kommer naturligtvis någon gång snart.

Hoppas att ni får en fin vecka, lektionerna återkommer, möjligtvis på en egen blogg.




lördag 30 maj 2020

Scrolla för lektioner

Hellbergs egen skrivstuga har idag LEVERERAT.

Jag hade tänkt att fördela gårdagens frånvaro av ordentligt arbete på ett par dagar, men idag rann det på så att jag plötsligt att hade tagit igen alltihop, tjohoo.

Och när jag var klar sken solen plötslig, alltså kunde jag sola på min balkong.
När jag får ihop skrivandet och solen är jag mer än nöjd.
Någon promenad hann jag inte med och nu orkar jag inte.
Istället ska jag titta på tv och försöka hålla mig vaken. Jag sover helt okej i min soffa, men vaknar lite för tidigt.

Fy satan i gatan vilket tråkigt blogginlägg.
Strunta i att kommentera. Jag kan bättre en annan dag.

Kolla det här huset i Fjällbacka istället.

https://www.hemnet.se/bostad/villa-10rum-fjallbacka-tanums-kommun-brandgatan-8-16886197

Här låg tidigare en liten stuga skymd av stora träd. I stugan bodde en skygg man som man alltid såg med en grå mössa på huvudet. Jag minns honom mycket väl, däremot tror jag inte att jag någonsin pratade med honom. Om jag inte minns fel så kom han bara på somrarna.
Jag vet inte heller om han sålde huset, eller om han kanske dog och någon ärvde det.

Det jag vet är att ägarna till den här kåken rev stugan och byggde det här schabraket.
Rätt oslagbar utsikt.
Och nu längtar jag hem till Fjällbacka.





fredag 29 maj 2020

Scrolla för lektioner

Jag överväger att starta en blogg till där jag kan lägga lektionerna, för så här blir det bara stökigt ju fler lektioner som kommer till.

Och jag vill ju vanligtblogga också, det har jag gjort i 11 år och har inga tankar på att sluta med det.
Och jag vill virusskrivskolecoacha också. För att det är roligt.

Så en blogg till.
När jag har tiiiid.
Idag måste jag jobba igen. Jag tog ledigt igår, skickade iväg min säng med min bästis (hennes dotter och dotterns kille var bärhjälp) som jag inte har träffat på 4 månader och som höll avstånd som vi hade kommit överens om. Sedan handlade jag, sov lite och sedan var dagen liksom slut.
Jag skrev yttepyttelite.

Men jag kan ta någon ledig dag här och där, och ändå få ihop det. Men helst jobba varje dag, så att jag vet att jag är i fas.
Därför vill jag jobba ikapp lite.

I natt sov jag i soffan. Min säng skulle komma in igår eller idag. Miomöbler i Haninge är inte direkt uppdaterade på vad som händer med min säng, måste jag säga.
Som det verkar ska den komma in på ett företag som sedan ska leverera och montera sängen, och det företaget är inte Mio.
Men det är till Mio jag har betalat en jävla mängd pengar, så jag tänker hålla dem ansvariga om sängen inte levereras innan söndag då v 22 är över.

Det funkar att sova i soffan, men det är naturligtvis långt från optimalt.

Idag kommer i alla fall min nya sänggavel som jag har köpt på Jysk som hade rea. Den gamla fick min väninna med sig eftersom den var för stor för nya sängen.
Mellan 8 och 12 är det sagt att de ska komma. Leverans till trottoarkant, så min bästis pirran ska få jobba idag också.

Det var det.
Fredag.
Hoppas att ni får en tippetopp helg.

onsdag 27 maj 2020

Skrivskola, scrolla nedåt.


Bra jobbdag.
Mycket planeras nu inför releasen av Kvinnorna på Flanagans. Intervjuer per telefon, mejl och jag är inbjuden till Nyhetsmorgon den 9e juni. Då har inte boken kommit än, men på åtminstone Adlibris går den att förboka.

Sedan har jag pratat filmprojekt.
Sonjas sista vilja lever ännu, även om det återigen har varit förändringar runt projektet.
Men SF  tror ju att det kan bli en film någon gång, uppenbarligen.
Håll samma tumme som ni har hållit i bortåt fem år? :)

I morgon kommer min bästis och hämtar min säng. Själv väntar jag fortfarande på besked om när den nya kan tänkas komma. Den här veckan är det sagt, men det känns ju tveksamt om de inte har hört av sig än. Så länge sover jag i min soffa. Det funkar i några nätter.
Jag är bara lycklig över att någon vill ha den gamla (som inte alls är gammal) så jag slipper Blocket.

Typ så.

Onsdag. Bra dag, så här långt.

Idag fick jag hem en dummy på boken eftersom det inte finns några ex att visa upp än.

Jag tycker att den är superfin!



tisdag 26 maj 2020

Scrolla för lektioner. Min morgon sprack så det tjoade om det.

Jag somnade tolv, typ, vaknade fem. Klarvaken och skittrött.
Sex gick jag upp, hungrig, åt frukost, drack två koppar kaffe, skrev en fullmatad manussida och gick och la mig igen.
Nu har jag sovit ut, ätit frukost nummer två och ska skriva två sidor till.
Tack och lov låg jag på plus igår och det gör att jag kommer att nå de tretusen jag ska ligga på idag, dag 2 av manusskrivandet.

Jag vet inte varför jag vaknar så tidigt. Min väninna klagade på det häromdagen och då var jag löjligt stolt när jag sa att jag minsann inte hade de problemen.
NATTEN EFTER detta uttalande vaknade jag fyra.

Jaja.
Det funkar ju eftersom jag är hemma, ensam, utan några som helst krav från omgivningen.
Fy fasiken vad jag trivs bra med att ha det så.
Idag är det sol och jag ska lägga mig på min balkong.
Så här vit har jag aldrig varit i slutet av maj. Jag brukar grunda några gången i solarium, det gillar min hud (jag har lite problem med eksem) och sedan har vi ju de senaste åren rest till Cypern.
Nu vågar jag inte gå till solariet och vädret har verkligen inte bjudit på särskilt mycket sol i Stockholm.
Och när det har varit sol, så har den försvunnit bakom moln vid ett-tiden när jag kan sola på balkongen (fram tills dess står solen i fel vinkel ).

Idag peppar peppar, ser det något ljusare ut.
Är jag inte klar med manus då, fortsätter jag att skriva senare.


OBS INSTÄLLT INTÄLLT INSTÄLLLT

Nytt datum, 3e juni, nästa onsdag.
I övrigt gäller allt här nedan:

I morgon ska jag vara med på ett instagram-event med Selma stories.
https://www.instagram.com/selmastories/

Eventet sker i deras story, ni vet de där bubblorna längst upp

En feelgood-frukost.
Det ska bli kul.
Jag har aldrig varit med på det tidigare.
Jag ska kamma mig, för tydligen syns man lite i bild, men det är så långt jag kommer att sträcka mig i pifferier!
I eftermiddag ska jag ändå ge mig själv nya ögonbryn, har jag tänkt. Mina bleka, grå, försvinner i mitt ansikte.

Det var det, nu jobb!



måndag 25 maj 2020

Scrolla för lektioner

Det här är ett vanligt blogginlägg.

Idag har jag börjat skriva Flanagans 3.
Jag korrläste det sista av Sommar med Sonja och Susanne igår, så idag var det äntligen dags att börja på det nya projektet. Egentligen hade jag velat börja tidigare, men det kändes skönt att ta ett projekt i taget, jag behöver det känns det som.

Hurra, det ska bli så himla kul trots att jag vet vad jag har framför mig.

68 dagar till deadline sista juli, och jag kommer nog att försöka arbeta varje dag.
Då kan jag eventuellt vara klar vid 12-12.30 om dagarna och kan gå till stranden eller göra något annat på eftermiddagen.

Men ska jag klara det (bortåt 1500 ord per dag) behöver jag komma igång tidigare än idag. 10 är för sent. 8.30 vore perfekt.
Det var planen jag hade för dagen men jag var klarvaken mellan 4 och 5 och kunde bara inte gå upp klockan 8 som jag hade planerat.

Jag är en usel skribent när jag är för trött.

Resan framåt mot deadline kommer att gå hyfsat lätt fram till 30 tusen. Sedan blir det trööögt fram till 50, men därefter rinner det på bra mot slutet (som jag räknar med landar runt 85).

Nu ska ju trilogin avslutas och det ska bli spännande att se hur slutet blir, Jag har förstås inte en aning om varken handling eller slut, utan skriver på för att få till det.
Det här är min SEXTONDE bok (inklusive de fyra korta - Laholmsflickan och 3 Sonjor), så jag lutar mig som vanligt mot min erfarenhet och gör på det sättet som jag vet funkar för mig.
Bara jag håller mig på benen kommer det nog att gå bra (peppar peppar peppar peppar etc etc etc etc).

Ungefär så när molnen har tätnat och jag egentligen precis nu skulle ha landat på Cypern för två veckors sol, bad och jobb tillsammans med min mamma.
Jag längtar så efter att resa. Till Västkusten, Norge, utomlands.
För tre månader sedan åkte Jonathan och jag till New York, och det är ju inte länge sedan, men jag tror att den strypta möjligheten att resa gör längtan större.
Och att jag hade planer. Norge i april. Cypern nu, Cypern två sista veckorna i juli.

Istället bakar jag. Igår rågbröd som blev goda men alldeles för små. Jag vet inte riktigt varför. Tror kanske att jag bearbetade degen för lite. Jag använde händerna, inte maskinen, och råg ska inte knådas lika länge som vete.
Men jag vet inte.
Jag får helt enkelt prova igen.







söndag 24 maj 2020

Lektion 21.

Gestaltning.

Det är mycket prat om gestaltning när det gäller böcker och hur vi skriver dem.
GP recenserade min bok Sexstrejken och sa ungefär så här. "Hellberg kan inte gestalta."
(Go´kväll sa däremot att det var en lysande bok som alla måste läsa).

Det är inte så enkelt som att den ena recensenten har fel och den andra rätt.
Förmodligen har man närmat sig texten med olika förväntningar.

Att gestalta något är att skapa en upplevelse och en känsla hos läsaren, medan den berättande texten mest når hjärnan. Och de flesta av oss som läser vill ju känna i hjärtat, och då behöver vi gestaltningen som hjälp på traven för att se det som händer som om det skedde framför oss.

Man kan gestalta med att använda sig av verb – göra en händelse av det man vill berätta om – eller genom dialog som också är gestaltning.

För att få till det där kan man öva om man vill.
Jag tycker att jag lär mig mycket av skrivövningar.
Senast jag gjorde det blev det en kortroman, Laholmsflickan, som ingen som har läst mig tidigare kan se att det är jag som har skrivit. Inte ens min förläggare kunde se det.

Jag skrev den enbart som en övning efter dagens ordinarie arbetspass, jag ville testa flera saker:

  1. Jagperspektiv
  2. Inga personnamn.
  3. Inga citattecken i konversationer, inte heller några talstreck.
  4. Inga leenden.  
Det fanns ingen som helst avsikt med den här övningen annat än att testa om jag kunde uttrycka mig annorlunda.
(Jag är inte en tålmodig författare, jag behöver nya utmaningar).

Och ju längre jag kom i min övning, desto mer började det likna något roman-aktigt.
Så jag skickade det till min förläggare som sa att så där måste jag skriva för dem någon gång, men kunde jag kanske tänka mig att skriva den här för Bonnier Bookery.
Och så blev det. 
Jag skrev klart, fick en redaktör som älskade min tokiga lilla mördarhistoria och jag är fortfarande oerhört stolt över det testskrivningsprojeketet som kom ut i bokform förra året.

Alltså är det förstås övningsdags i virusskrivskolan också.

Skriv först minst en A4a, som mest 3,  som handlar om Emma Lundbergs första dag på jobbet. Hon har fått jobb på ett kontor som assistent till en – sägs det – brutal affärskvinna.

Du ska få med:

vilka träffar hon, 
vad gör hon, 
vad känner hon, 
vad säger hon, 
vad tänker hon. 

Kort sagt: vad händer utanför och inne i Emma första dagen på nya jobbet.

När du är klar har du en text att träna på.
  1. Ta bort alla adjektiv (adjektiv beskriver en person, typ Åsa Hellberg är en urtjusig människa). Hur blir texten då? 
  2. Ta bort alla adverb (beskriver en handling, typ Åsa Hellberg gör skrivövningarna vrålfort). Vad händer med din text utan adverb?
  3. Lägg till så många adjektiv du kan.
  4. Lägg till så många adverb du kan.
  5. Landa där du är bekväm och nöjd.
  6. Ändra nu texten om Emma Lundberg till 3e person om du skrev den i första, eller tvärtom.
  7. Ändra från det tempus du skrev den i: från presens till imperfekt (heter det inte nuförtiden, men ni vet vad jag menar) och tvärtom.
  8. Ändra till det du är bekväm och nöjd med.
  9. Kan du se om din text mer berättande än gestaltande. Kan du göra om de berättande meningarna om känslor och gestalta dem istället? Första dagen på jobbet är man förstås nervös. hur gestaltar man det?
  10. Klart.
Övningen syftar till att hitta ett skrivsätt som du är bekväm med. 

För många kan det lossna rejält bara genom att byta perspektiv från det svåra första person (jag) till det lite enklare tredje person (hon). Även om du skriver en självbiografi kan tredje ge dig den distansen du behöver för att kunna ge din text det den behöver. Att stå för nära texten kan vara lika förödande som att stå för långt bort.

Och nu kommer det roliga:
När du är klar med din text OCH ÄR NÖJD med både berättande och gestaltande får du skicka den till mig.
Men bara om den handlar om det jag skrev ovan.
Jag kommer att ge dig enkel feedback utifrån den här övningen.

Skicka din sida, max tre, till asahellberg100@gmail.com Virusskrivskolan i rubriksfältet 
Senast 21 juni.

Tjohej.









lördag 23 maj 2020

Gamla bilder poppar upp på FB




Den första är från Vårruset där jag hade med ett Glorialag. Här springer jag för kameran, men gick både före och efter. Jag tror att jag la minst 50 tusen på den boklanseringen, kanske mer. Det är ändå den boken som har sålt minst. 





Det här är en favoritbild. Mitt första besök som publik på operan i Stockholm, Don Giovanni. Billig biljett, "begränsad sikt." Jo tack.



Min härligaste bild någonsin. Titta på damen till vänster i bild. Den här hänger förstorad i min garderob och jag blir alltid lika glad när jag ser den. Mamma Mia the party, som Simona och jag såg dagen efter premiären. Sussie Eriksson som nu dansar i Lets Dance är hon i pälscapen.


Ser ni att de är jag på omslaget?
Jag prydde de tre första av min utgivning på Forum: En liten värld, Toscana tur och retur och den här, Gloria. 
Det var kul att klä ut sig.

Nu fortsätter min korrläsning.


torsdag 21 maj 2020

Ny plan.


FÖRST korrläsning av Sonja3, sedan skriva Flanagans3.
Rent deadlinemässigt borde jag komma igång med Flanagans först, men hur  jag än bär mig åt så måste jag korrläsa Sonjan med deadline 1 juni, och det finns inget som säger att jag inte kan lämna den den 25 maj istället och då faktiskt vara klar (förutom en genomläsning efter att allt är helt och hållet klart).
Efter erfarenheten häromdagen, där det tryckfärdiga manuset tyvärr var alltför dåligt korrläst, så skickar jag verkligen ingenting utan att ha läst en sista gång.
TACK OCH LOV för att jag läste det, för det var inte alls givet.
Allt ska ju vara perfekt när jag och korrläsaren har gjort vårt.
Problemet är att jag har blivit blind för min egen text, och därför måste ha en klarvaken korrläsare som hittar allt som jag själv missar.

Jaja. Håll en tumme för att jag hittade i alla fall det mesta i min genomläsning.


Just nu bakar jag.
Jag har köpt en köksassistent, en riktig tungviktare, som har fått blanda degen åt mig.
Jäkligt smart.
Jag hade i för lite mjöl, men då vet jag det till nästa gång.

Just nu gräddas det för fullt. Två i form, en limpa utan eftersom jag bara hade två formar. Vi får väl se hur det blir.
Jag trodde att jag hade köpt rågmjöl men det hade jag inte. Vetemjöl med 50% fullkorn. Jag använde receptet som stod på påsen. Osötat och okomplicerat.

Det var det.
När jag har tryckt i mig ena limpan (fullt möjligt, jag har ost hemma!) ska jag sortera Sonjajobbet så att jag blir klar med det på söndag.

Skrivskolan återkommer i helgen!



Klar, har ätit massor, har nu ont i magen. Men det var det värt. Bild jag la ut på instagram.

tisdag 19 maj 2020

Man kan väl lätt säga att den här dagen inte blev den jag hade planerat för.

Istället har jag nagelfarit ett manus sedan igår eftermiddag, upptog det jobbet tidigt i morse och var klar 14.30.

Det som skulle vara städning idag skjuts till i morgon, och det som skulle vara manusstart i morgon skjuts till på torsdag.
För städa måste jag innan jag går igång med Flanagans 3.

Det enda jobbmässiga jag ska göra i morgon är att svara på frågor från mitt danska förlag.
Snart släpps Flanagans där, tjohoo.

Och så måste jag piffa mig själv. Jag behöver både nya ögonbryn och ta bort hårstrån som jag flyttat sig från huvudet till andra ställen.
(Jag sopade snabbt igår, det blev en rejäl hårtofs i sopborsten ... )
Alltså gör jag sånt i morgon när jag har städat.

Skrivskolan får vänta några dagar.
Fan.
Men mitt ordinarie jobb går förstås före lustigheter som skrivcoaching.




söndag 17 maj 2020

Alla andra säger det mycket bättre än jag,


jag uttrycker mig ofta i affekt, stavar fel, blir för arg istället för efterstänksam och vältalig, så jag har hållit mig rätt borta från att  säga något om sexköp, eventuell våldtäkt och att göra tummen upp på instagram dagen efter man har fått möjlighet att tala ut i en tv-soffa om sitt inre hål. (Jag har inte sett intervjun, bara det som har återgetts efteråt.)

Nu kan vi väl ändå hoppas på att de flesta inte köper det där. 
Visst kan det finnas hål, det bär nog de flesta av oss på, men i det fallet kan man välja vad man ska fylla det med. Sexköp/våldtäkt är väl inte det första som kommer upp som god idé kanske.

Tummen upp på bilden dagen efter (Paolos instagram) visar också för mig att han naturligtvis inte har förstått något annat än sin egen misär (som det säkert inte alls är, han får väl betalt för företagen han lämnar) och att det han har förorsakat flickan/kvinnan, flickorna/kvinnorna han köpt har han överhuvudtaget inte reflekterat över.

Men just det faktumet är jag inte så förvånad över.

Om man köper sex, och i allra högsta grad om man förstår att det här eventuellt är kan vara en flicka/kvinna som ingår i ett människohandelssystem, så finns inte empatin där. Och har man ingen empati så blir det svårt att lida med någon annan, såklart.
Eller se sin egen skuld i någon annans lidande.
Då kan man som Paolo göra tummen upp och säga att man ska pussla ihop sig igen.

Det finns många sätt att stötta de här flickorna/kvinnorna på. Själv har jag valt att uppmärksamma barn och unga (både pojkar och flickor) som utsätt för sexuell exploatering (som kan betyda allt från bilder, övergreppsfilmer till prostitution och människohandel) via Epcat, som drar en hundring varje månad.

Sedan tänker jag på den här flickan/kvinnan som han köpte sig rätten att förgripa sig på. Hur behandlas hon nu? Är hon förföljd av press som vill veta mer? Får hon någon hjälp?


_____________________________________________________________________________

Det var mina tankar den här morgonen. 
Resten av dagen ska den här lyckosten få jobba. (Fy tusan vad lyckligt lottad jag är att jag är född i det här landet.) 
Jag hoppade över det mesta av jobbet igår, för när jag väl hade satt upp en lampa över köksbordet var jag helt slut.
Naturligtvis började jag med den när jag borde ha gjort tvärtom. Jag såg kartongen från skrivbordsplatsen och kunde inte låta bli. 
Jag skulle "bara" packa upp och "titta" på lampan och förlängningsarmen.
Sedan började jag skruva, för det går nog jättefort. 
Men efter att ha skruvat fel i när jag skulle byta eluttag och jag dessutom hade köpt fel glödlampor, fick jag åka tillbaka till Farsta och skaffa nytt.
Och klockan bara tickade på.









Nu visar det sig att glödlamporna jag redan hade köpt var perfekta till resten av hemmets lampor, så det var ju ändå bra såklart.

Det var det. Söndag.

Skrivskolan återkommer på tisdag.
Gårdagens skolk gör att jag har en HEL DEL att ta igen.
I morgon halv åtta kommer målaren. Innan dess måste jag flytta allt i min hall, inklusive garderober. 
Jag hoppas så att han blir klar på en dag!