Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

söndag 30 april 2017

Jag har varit helt slut idag.

Frusit, inte sjukfrossa utan bara varit kall.
Handlade, kom hem, läste lite, blev toktrött och sov.
Vaknade efter någon timma, läste lite till, blev ännu mer toktrött och sov ytterligare en timma.
Märkligt trött.
Jag skulle tro att det beror på att jag tillät mig äta skit igår. Födelsedagsfestandet var inte över och jag åt en STOR påse naturgodis som inte alls är så naturligt som namnet vill antyda.
Socker socker socker, vilket förstås är gift för min kropp som är "avsockrad" sedan länge.
Jag inbillar mig att det är därför kroppen tjurar idag. Den vill ha annan näring.
Efter en stor påse godis är i alla fall jag inte hungrig så mer än så åt jag nästan inte igår.

Just nu dricker jag ett glas med ingefärajuice (färdigpressad) – en liten hutt för den är stark som satan – blandat med en liten skvätt limejuice (hade inga frukter hemma) och vatten.
I ett stort glas.
Man får röra om mycket för ingefäran sjunker till botten.
Fräscht och supernyttigt sägs det.
Idag blev det liiiite för starkt, men i mig ska det ändå!

I morgon ska jag deklarera och – om det blir tid över –  städa upp på balkongen och skura plaststolarna som har stått ute, oskyddade, hela vintern.
På tisdag lämna in bilen och träffa sjukgymnasten.
Onsdag träna för första gången på evigheter, för nacken blir varken bättre eller sämre om jag låter bli - har testat i 6 veckor. Sedan ska jag hämta mitt pass.
Därefter är det en veckas hårt arbete, mest med Sonja innan hon ska tillbaka till Lena men också några möten och luncher, och sedan ska jag ska börja packa för att resa iväg med mamma.

Där har ni den.
Planen för nästan hela maj.

Nu ska jag läsa ut min bok!


Jag upplever många gånger att mitt ordförråd är ganska begränsat.

Det är verkligen inte där min styrka som författare ligger.

Så för att förbättra det använder jag mig av andras böcker. Jag snor helt enkelt ord som jag tänker skulle passa bra i min bok. Därför har jag alltid papper att anteckna på när jag läser, där jag skriver ned ordet/orden (aldrig en mening, men kanske en fras som jag aldrig har tänkt på).
Man förenar liksom jobb och nöje då, kan man säga.

Utöver läsning måste jag handla och försöka leta fram något mattaktigt att ha på balkongen i sommar.
Det är ju ingen idé att ställa fram möbler (som i att flytta ut dem från hörnan de står i) på ett kalt betonggolv.

Ungefär så.
Valborgsmässoafton, kungen fyller år och det ser ut att bli en strålande dag i min förort.



lördag 29 april 2017

På spa, bjuden av agentMaria.

Vilken supermysig dag vi hade; Maria, min förläggare Teresa och jag.
Morgonrocken ni ser på bilden hade jag på mig från jag kom in på, tills jag lämnade, Yasuragi.
Under den en baddräkt. Man fick inte ha en egen utan alla fick en sådan svart ni ser på bilden längre ned.





De här varma källorna utomhus var underbara. Som varma badkar där vattnet aldrig blev kallt. 
Sedan testade jag min arms simförmåga i 25 metersbassängen inomhus (28 grader) och den höll i de femtio meterna jag testade.
Men jag känner att det inte är hundra fortfarande så det är en rätt seg historia, det där med Frozen shoulder. Det har gått ungefär 2, 5 år sedan den började göra ont.

Vi avslutade dagen med att äta en supergod middag innan vi,  8 timmar senare, vände hemåt igen.
Tusen tack, Maria.






En fantastisk födelsedagsfirande är därmed till ända och från och med idag återgår allt till att vara som vanligt. Just idag ska jag läsa, tvätta och handla. I morgon läsa. 
På måndag börjar jag jobba i manuset igen.

Hoppas att ni får en riktigt härlig långhelg!

Med min fining på Griffins 



fredag 28 april 2017

Jag är helt slut, som sig bör efter en födelsedag,

och laddar om med kaffe vid köksbordet.
Ska strax flytta över i soffan och tanka Misse med kärlek innan jag åker och badar SPA med agent och förläggare.
Jag hade i alla fall en underbar kväll med de mina på Griffins igår.
Fler bilder får ni sen!


torsdag 27 april 2017

Vips så är manuset på väg till Tyskland.

Jag ska i lugn och ro läsa igenom det igen innan jag skickar det till Lena som i sin tur skickar det vidare till korr. Men korrläsningen är först i juni, efter att manuset är satt i sitt rätta skick, och därför kommer jag att ha lång tid på  mig till annat.

Just nu är jag allra mest sugen på att redigera Nikki.
Den är en spinoff till Sonjas andra chans och med den i fräscht minne - och hur Lena har redigerat Sonjan - så borde jag kunna piffa till den rejält.

Jag är färdigspacklad med lager på lager på lager av pynt.
Kanske aningen för mycket ögonskugga, men va fan. Man fyller bara 55 en gång.
Med höga klackar och mycket tingeltangel kommer jag att se ut som en julgran. Kläderna jag har tänkt att ha är dessutom gröna.
Bilder får ni i morgon, kanske tidigare på Instagram.
Wohoo.

Idag fyller jag år.

Jag brukar berätta det rätt högt och tydligt, så att de som bör säga grattis ska höra det så att de inte glömmer.
För det gör jag.
Jag är usel på att komma ihåg födelsedagar och väldigt tacksam för om folk kan berätta det för mig, haha.

Jag var ihop med en kille i många år som fyllde år på samma dag.
Det måste jag säga var praktiskt.
Hela min släkt är ju på västkusten (utom Jonathan) men på vår gemensamma födelsedag kom alla hans närmaste och då blev ju jag firad också.

Jag har ju varit bortrest några födelsedagar senaste åren:
50 i New York. Med Jonathan. Åh, vilken fin resa det var. Min glada unge som älskade att prata. Jag var helt pank men så lycklig för att resa med honom.
Här The Lake i Central park.
Åsa 50

51 hemma,
52 Rhodos, ensam. Höjdarresa. Jag uppgraderade mig till altan och pool på rummet på 7:e våningen och redigerade Toscana där det här rummet förstås kom med i boken.
53 hemma,
54 Cypern. Med mamma. Störtmysigt. Snart åker vi igen!

Annars måste jag säga att det mest är en dag som alla andra.
Mitt nya 55-åriga liv inleddes med att jag är rätt svullen runt ögonen och så tycker jag att det är alldeles för ljust ute och det kommer in i lägenheten. men efter ett par koppar kaffe inbillar jag mig att det kommer att gå över.
Jag ska i alla fall jobba. Det är inte mycket kvar nu och det är finslipning som gäller.
Iiiii.

Vi hörs sen.
Tjohej!

Ps, fick svar från onlineveterinär på min fråga om vad kattsanden Misse äter (åt, såg inget igår med jag kan ju ha missat det såklart)  kan förorsaka:

Svar från FirstVet:
Hej!
Tyvärr är det svårt att säga vad anledningen är till att din katt börjat äta sand. En del katter kan äta på saker som de inte normalt äter på om de t ex har lite magkatarr, eller mår dåligt av någon annan anledning. 
Vad bra att sanden inte är klumpbildande. Det innebär att om din katt endast får i sig några korn dagligen så är det sannolikt ingen fara, om han får i sig större mängder kan det dock orsaka irritation och i värsta fall förstoppning. 
Om du tycker att din katt uppför sig annorlunda på något annat sätt än sandätningen, eller om han verkar må sämre än vanligt, eller om han äter stora mängder sand så är det klokt att boka tid för kontroll och undersökning och blodprover redan nu hos veterinär. Om det endast är enstaka korn och din katt mår helt som vanligt och håller sin vikt så går det förmodligen bra att avvakta litegrann. 
Med vänlig hälsning Elin

Besvarad av: Elin Lindell

onsdag 26 april 2017

Jag gör mig lite fin inför morgondagen.

Jag har tagit bort hår på överläppen.
Alltså, det är faktiskt nödvändigt nu för tiden.

Men eftersom jag är så ljus så är det lätt att få bort fjunen med en kräm som sitter på i fem minuter.
Och så har jag färgat ögonbrynen.
De är ju rätt ljusa från början, i någon form av mishmash av grått och blont. Det blir bäst när jag gör det själv och numera använder jag svart färg, inte ljusbrun eller vad jag mesade med förr.

När jag har lagat mat ska jag ägna en stund åt naglar och fötter, om det nu är så att jag kanske har lust att sätta på mig skor som kräver fina hälar och målade tånaglar i morgon.
You never know.

Annars har jag jobbat precis som jag skulle idag. 20 sidor återstår och dem gör jag i morgon förmiddag.
Det blir ju så himla bra med det här petandet tillsammans med inputen från min redaktör. Hon säger saker på ett annat sätt än jag, och det gör oerhört gott för min text.

I en ruta längre upp till höger  ...(jag kan verkligen inte höger och vänster. Högerregeln sitter i ryggmärgen, men be mig aldrig svänga åt det ena eller andra hållet. Peka är det enda som funkar) Längre upp till vänster har jag lagt in datum i höst som är bokade.
Mycket hänger i luften fortfarande, men jag kommer att fylla på med signeringar och annat som kanske kommer.
Hurra vad roligt det ska bli att lansera Sonjas andra chans.
Förlaget är taggat, sälj är taggat och jag hyperventilerar. Jag tycker att det bådar gott!


Tvättstuga avbokad.

Nu köööör jag så det ryker.
Vi hörs när jag har jobbat klart, handlat, hämtat pass och ja ... typ så.


tisdag 25 april 2017

Bra jobbat, Hellberg.

45 sidor kvar. Minst 20 i morgon och om jag inte klarar fler – med tvättstugor och annat som jag bara måste ägna mig åt i morgon – kan jag göra de sista 25 på torsdag.

Jag skulle verkligen vilja gå igenom manuset en gång till och hade tänkt att ta torsdagen till det. På fredag ska jag SPA:a för första gången i mitt liv och då hinner jag inte.
Mitt enda problem är egentligen Tyskland.
För Sveriges del har jag ytterligare en vecka till på mig.
Men jag vill ju inte ge ut två olika böcker ...

Men jag tror inte att det är några större ändringar kvar nu mot slutet. Epilogen ska putsas, någon scen förstärkas, jag ska skriva klart ett tack.
Ett perfekt torsdagsjobb.

Och vid närmare eftertanke: jag flyttar tvättiden. Till middagen på torsdag kväll har jag rena kläder, och på SPA:t är det tydligen morgonrock som gäller.
Det är ett bra beslut.
Hurra!





Jag trodde att jag skulle vakna till ett snötäcke

i morse, men så blev det inte. Men nu vräker det ned. Jag bryr mig inte ett dyft om det för jag ska redigera.

Denna ynnest!

Förra omgången kände jag mig som en  oerhört dålig författare. Påpekandena var så många och mitt självförtroende sjönk alltmer ju längre jag kom in i manuset.

Den här vändan, när jag får höra vilket strålande jobb jag gjorde med den redigeringen, skiner solen igen. Det går lätt och elegant framåt.
Igår, när jag var och handlade, kom jag på ytterligare n scen jag var tvungen att lägga till och medan tårarna rann (jag vet, hjärnan stack verkligen iväg där) packade jag snabbt ihop mina matvaror och åkte hem och skrev den. Med ännu fler tårar.

Alla känslor ska ju förhoppningsvis rymma i den här boken också.
Om ni sedan blir berörda av samma saker som jag är ju en helt annan femma.

Nu börjar jag jobba-
Pillutta dig lilla snön.




måndag 24 april 2017

Jag har haft problem med en hotellbokning jag INTE har gjort,

men debiterats för.
Så här såg det ut när jag gick in på deras hemsida idag.






Min bokning av ett dubbelrum den 14 maj (när vi ska åka till Cypern dagen efter) dök upp direkt. 
Inte påskafton en person, som jag hade debiterats för.
Jag fattar fortfarande inte hur det där gick till.

Well. 
Nätet gör inte fel (ungefär så sa de när jag ringde kundservice på hotellet) och jag borde förstås ha kollat kvittensen jag fick, för där framgick tydligt att något blivit fel. Blev jag upplyst om ...

Men, det är lätt att vara efterklok. 
Ett tips till er är väl då att göra det. 
För om man har gjort fel, kan det förstås åtgärdas direkt. 
Nu hade den här påskaftonsnatten passerat innan jag insåg att min bokning hade ersatts av en annan.

Efter turer med hotellet fick jag i alla fall idag veta att de backar och låter mamma och mig bo utan att debiteras för mer än det som jag redan har betalat.

Topp, tack, svårare än så behöver det inte vara att få en kund nöjd.
Jag älskar företag som förstår god service.

Nu ser vi fram emot en natt på hotell innan avresan. Det är skönt för oss alla för då hinner jag bädda rent och göra fint för Jonathan och Linnea, istället för att hålla på med det mitt i natten för att mamma och jag ska iväg till Arlanda.
Jag har ju bara en säng numera. Hade vi stannat här hade jag tagit madrasserpågolvet till mig själv, så hade mamma fått sängen. Det hade blivit två lakansbyten på en dag. Från mina, till mammas och till sist nya till Jonathan. Och så frukost. Och duschar. Och packa det sista, etc etc. Det är helt okej när jag är själv, men två är värre.

Ju mindre stress desto bättre.

Nu kan jag istället hämta mamma på centralen när hon kommer med tåget och så kan vi åka direkt till Arlanda och hotellet. Ta en dusch nästa morgon, äta frukost i lugn och ro och sedan promenera inomhus från Sky city till terminal 5.

Tack Clarion Arlanda!




Jag har en fråga. Och nu måste ni våga svara.

Följer ni mig på andra ställen än på bloggen?

Jag har egentligen inga tankar på att sluta blogga, den är min dagbok och jag har fortfarande stor glädje av att gå bakåt i den och söka på olika saker. Mina resor, releaser, skrivarbetet etc är rätt noga beskrivet och det är jag så himla glad för.

Den här dagen kommer det att stå jobb, för det är mest det jag ska ägna mig åt när jag har duschat. Senare måste jag handla. Jag tar det som en mittpådagenpaus innan jag fortsätter jobba.

Hurra.
Måndag.
Alltid en härlig dag, tycker jag.
Den här veckan är speciell, men födelsedag på torsdag och SPA-dag på fredag (med agent och förläggare), så tre dagar kvar av arbete.
Om inget oförutsett ... blablalbla ... så kommer jag att hinna!

söndag 23 april 2017

Eftersom förlaget har lagt ut omslaget så ...



Vad tycks?



Om man gör den här mannen till nya Bond

kommer jag att se filmerna både på bio och dvd.

Idris Elba.
What a man!




När jag inte har drömt om honom har jag jobbat. 
Sedan åt jag mat och blev så trött att jag var tvungen att lägga mig och förstöra nattsömnen.

Men bra jobbat och jag gillar min nya bok som tusan. 
Jättetusan. 
Hurra!


Söndag minsann.

Jag redigerar, Misse äter sandkorn. Allt är som det var igår.
En ny dag, bara.

Vi hörs senare.
Wohoo.


lördag 22 april 2017

Nä, några 100 sidor om dagen kan jag nog glömma.

50 är mer rimligt och det funkar med min tanke om att vara klar redan på onsdag trots en deadline 10 maj.
Vad jag ska göra sen vet jag inte riktigt. Det kommer inte tillbaka för korrläsning förrän i början av juni och jag kan ju inte vara ledig så länge.
Min tanke är förstås att plocka fram Nikki igen.  Det skulle vara kul att redigera den direkt, faktiskt. Det är ju genomgången, men ju fler putsar desto bättre!

Och den jag kallar nian – som jag har skrivit lite på men inte vet vad det ska bli av än så länge (om det ens blir något) – ligger ju också på vänt.

Vi får se.
Jag skulle behöva göra en hemsida och planera för att föreläsa mer också, men vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja. Det är väl sånt jag kan fundera på när jag är klar med Sonja3 för den här gången.

Ungefär så.
jag har precis kommit tillbaka från en promenad där jag hade på lurarna och lyssnade på Ninni och Carolines podd "Skriv en bestseller."
Idag var Simona gäst och berättade om sin redigeringsprocess.

Superbra podd om skrivandets konst och vedermödor i samband med detta. Inget trams, inget skvaller utan mer "så här gör jag."

Det var det, del 2, lördag.
Kommer det en del 3?

Där fick han!

Alltså Misse.

Vi har alltid samma procedur varje morgon.Han ligger i soffan, jag väcker honom, han mjauar till svar, vi går tillsammans på toa, han sitter framför mig medan jag uträttar mina behov och när jag tvättar händerna går han till soffan och lägger sig.
Inte idag.
Idag ställde han sig och åt kattsand direkt ur lådan (jag inte en klumpbildande tack och lov) och jag tycker att det där beteendet är rätt jobbigt måste jag säga. För att jag är rädd för att de där stenarna kan fastna någonstans. Jag har inte sett att det kommer ut med kräkset (som är mer frekvent just nu igen.)

Som hämnd klippte jag hans klor.
Det är vanligtvis det värsta han vet men idag behövde jag inte hålla så hårt. Han fattade helt enkelt att jag var sur, smartkatten, och när jag är sur gör man inte hur som helst med mig inte.

Nu ska jag jobba.
Jag har inte kollat några nyheter så har det hänt hemskheter igen får ni ursäkta mig om jag inte har kommenterat dem.
För det händer ju grejer varje dag nu, känns det som.
Maktfullkomliga män och deras kompis Le Pen.
Usch.

Vi hörs sen.

fredag 21 april 2017

Jag måste säga att jag har väldigt svårt med

den där MITT land-grejen som vissa säger.
Mitt land hit och mitt land dit.
För mig känns det som om de och jag bor på olika planeter. 

Jag kan inte påstå att jag är särskilt stor anhängare av landsgränser. Vi bor alla på samma runda plätt, tänker jag.
Det är liksom inte klokt att vissa tycker sig ha mer rätt än andra till att få vara safe.  Det verkar för dem vara okej att vissa i andra delar av världen svälter, går under av krig, får sina hem utplånade av naturkatastrofer, får sina familjer splittrade. En pappa är där, en mamma här. Ett barn ensamt i ett främmande land.

En stor del av befolkningen säger nej, mums mums fredagsmys,  kom inte hit och stör.

Eftersom det nu pratas en hel del om vissa bokmässdeltagare (orkar faktiskt inte skriva ut namnet) som inte har direkt människovänliga åsikter, och det på politikerveckan i Visby också kommer att dyka upp ett gäng som väl inte heller direkt älskar några andra än sig själva tänkte jag att jag borde allmänbilda mig lite och kolla vad de verkligen står för.

Well.

De hatar de flesta som inte har blekt skinn. Mest hatar de samma religon som Hitler hatade.
En tjej/kvinna på sidan var så arg att hon inte ens kunde stava till ljude.

Tongångarna är egentligen exakt detsamma som hos riksdagspartiet som en femtedel av svenskarna sympatiserar med.
Och jag kan inte förstå det!

För den femtedelen har inga problem med integrationen (jag tror inte på dem när de säger det), det är invandringen i sig som är deras problem.
Andra språk, hudfärger, religioner, kläder.

För mig är de 20 procenten långt mer obegripliga än invandrarfamiljen som bor i dörren mitt emot min.



Jaha,







då var det fredag.
Har sovit som en kratta, funderade på att hoppa av dagens verkstadsbesök, men när jag väl vaknade klockan åtta var jag ändå okej så efter en dusch åker jag dit och kollar Fårdan och om de kan säga vad som skrapar efter däckbytet häromdagen.
Innan jag gjorde det lät det pyttelite när vinterdäcken tog emot på insidan, och det har det alltid gjort, men här är det nästan som om de har satt på fel och större däck. Det känns som om de inte får plats när jag svänger.

Det ska i alla fall inte kosta mig något, för så här var det inte innan.

Sedan ska jag handla lite och ladda upp inför helgen i skrivsoffan med manusbunten




Lena har ritat en sol ovanpå, vilket känns skönt för jag vet ju att hon var supernöjd och att det inte är särskilt mycket som återstår. Jag skulle väldigt gärna ha gjort allt till på onsdag så att mitt tyska förlag kan få det då.

Ungefär så, inledningsvis den här dagen.

På instagram tävlar jag ut två Gloriapocketar.

torsdag 20 april 2017

Manusluntan har kommit,

den ligger ouppackad på köksbordet. Jag börjar så smått i morgon, för att sedan tokköra i helgen. Att jag inte drar igång i morgon beror på ett skrapande ljud under bilen, som kommer bara när jag vrider på ratten. Som om däcken stöter emot något.
Eftersom de började efter jag satt på sommardäcken så ska jag tillbaka till däckverkstan så det få kika på vad det kan vara.

Och då går morgonen, mina mest värdefulla skrivtimmar, till det eftersom det behöver kollas.

Annars då?
Jo tack, jag har precis ätit någon form av lunchmiddag. Galet hungrig. Kyckling och blomkål som jag ställde i ugnen på 200 grader i 20 minuter (snittad kycklingfile för att den ska tillagas lite snabbare.)
Olivolja och flingsalt på blomkålen och vitpeppar på kycklingen.
Ät man mer grönsakssugen kan man skicka in både morötter och paprika samtidigt, såklart.

Jag gillar allt i ett. Tre minuters förberedelse, 20 min i ugnen, och vips är middagen klar medan jag ligger i soffan och läser Läckberg.

Där har ni torsdagen 20 april.
Om en vecka fyller jag 55 år.
Vi behöver inte prata mer om det.

54 år och 51 veckor.

Snart så.

25

dagar kvar
till avresa

Mammas och min årliga semesterresa. Den närmar sig minsann.
Innan avresa ska en hel del vara avklarat. 
Först och främst manuset såklart. Jag har fram till 10 maj på mig men behöver vara klar så fort som möjligt eftersom Tyskland väntar på manus och vill ha det i april ...
Tyska förlaget ska förstås översätta och det borde inte vara några korrfel då som de inte ser, i alla fall inga som stör översättaren. 
Manuset borde ligga i lådan senare idag och i morgon börjar jag jobba med det. Hurra för mig. 

Jag älskar mitt jobb.





onsdag 19 april 2017

Är det detta som kallas diskbänksrealism?




Möjligtvis.

Bra dag lider mot sitt slut. 
PR-möte som var oerhört positivt, 
träffade min agent som var positiv, 
det verkar som om jag ska få en förfrågan om att föreläsa på FARSTA bibliotek - vilket är galet positivt 
och sedan ringde en säljare och ville skicka ut mig på en miniturné i södra Sverige i september vilket jag ställde mig positiv till.

Och så har jag pratat med min redaktör som var POSITIV efter att ha läst min redigering.  Det är bara detaljer kvar nu. Allt annat sitter tycker hon. Både hon och Teresa gillar min epilog. Hurra för det.

Om man då summerar blir förstås den här första arbetsdagen på en vecka ett stort fett plus.



Ser ni hur positivt fett plusladdad jag är?

Semestern är över.

Jag skötte mig igår och somnade före tolv, men vaknade istället lite väl tidigt och gäspar stort den här morgonen.

Det går över om en stund när jag har duschat och piffat lite inför att åka till förlaget för PR-möte.
Just det är alltid lika spännande för då ligger medialandskapet öppet att ta för sig av.
I oktober kan jag tjura igen för att ingen fattar hur trevligt det är att ha mig i en morgonsoffa (eller  i Gokväll) och så kommer jag att skylla det på att jag skriver lättsam kvinnolitteratur – dessutom om 50-plussare – och att ingen vill prata om denna trevliga genre som man mår gött av att läsa.

Men idag är allt utlagt: Man får ha önskemål om att prata med Pekka Heino (I love Pekka), gå på djupet i DN och kläs upp för ett modereportage i Elle.
Ni fattar.

Två minusgrader var det när jag vaknade och som mest ska tempen upp till åtta idag, enligt SMHI.
Det är samma sak varje år; jag hänger undan kläder och måste ta fram dem igen.

Nu hänger ju inte vinterjackorna särskilt långt borta eftersom min lägenhet är liten och utrymmena få, men ändå. Det är känslan av att bara ha tunnisar hängande i hallen som är härlig.
WELL.
Det kommer att bli varmt här också snart. Det blir alltid det till sist. Och jag kan inte påstå att jag har bråttom med det direkt.

Däremot funderar jag på hur jag ska göra med årets balkong.
Jag gick så väldigt all in förra året, men kanske inte ska göra det i år.
Å andra sidan var det en sådan stor glädje för mig att jag kanske ändå ...
Jag har allt jag behöver utom blommorna och jorden.
Jag funderar vidare så får vi väl se vad det slutar med.

Det var det så länge.
Onsdag, som verkligen känns som en tisdag.
Wohoo.






tisdag 18 april 2017

Semester.

Den har varit bra, känns det som.

Jag har däremot vänt på dygnet och sett på tv-serier halva nätterna (fjärde säsongen av Nashville, Viaplay, och fjärde säsongen av Suits, Netflix), så där har jag lite att jobba med idag. Inga små eftermiddagslurar nu inte.
I morgon ska jag vara i stan på möte  och behöver kliva upp i vanlig tid, inte sova till nio som de senaste dagarna.

Det här är alltså min sista semesterdag för den här gången.
I morgon möte, som sagt, och jag tror att jag får tillbaka manuset på torsdag då jag också ska träna och skaffa nytt pass.
Från fredag och framåt till 10 maj är det sedan full manusgas igen.

Vi närmar oss i alla fall ett omslag, vilket är superkul. Den första idén släppte vi eftersom den helt enkelt inte gick att göra bra.

Och så börjar trilla in lite höstgrejer. Jag ska vara med på två Books & Dreams (Stockholm 19/9 och Göteborg 29/9), det är bokmässa sista helgen i september och jag är bokad på ett bibliotek i Gävle i början av oktober.
Däremot är jag inte alls intresserad av att ha en releasefest i år, jag hade den bästa förra gången och sitter gärna hemma i soffan för mig själv och firar Sonjas andra chans när den kommer ut, 20 september.
Men en signering i akademibokhandeln i Farsta, kan jag förstås alltid tänka mig.

Det var det.
Tisdagsstart.
Jag har redovisat allt.
Därmed är det vardag och precis som vanligt.

måndag 17 april 2017

Det gick som en dans när jag väl började skriva på epilogen,

och nu känner jag mig äntligen nöjd. Skavet är borta.

Jag vet exakt vad jag ska göra resten av dagen. Jag ska plocka fram mina sommarkläder som tröjor, short och kjolar och kolla vad som passar i år ... Det kan göra att påsken avslutas med gråt och tandagnisslan. Men det är lika bra att ta det nu och inte när jag ska åka på semester med mamma.

För övrigt måste jag säga att saronger är strandplagget framför alla andra.
Bikini när man ligger ned och sarong runt celluliterna när man reser sig. Otroligt bra.
Allt som får mig mindre självupptagen är bra.

Det var den här påsken.
Jag tycker att den (så här långt då) har varit fin.
Kallt ute, men varmt inne. Jag har haft stearinljus igång sedan skärtorsdagen för att få upp värmen lite och ska tända dem nu igen.
Jag tänker inte sätta min for utanför dörren idag.

När jag har provat klart sommargarderoben ska jag istället fortsätta läsa Läckbergs Häxan.
Den är snorbra.

söndag 16 april 2017

På onsdag ska jag ansöka om nytt pass.

Var inte rädda. Det är bara jag.




Jag har bokat tid. Passet går ut i juli, men vet av erfarenhet att ju närmare sommaren vi kommer desto svårare att få tid, alternativt är köerna gigantiska.

Tänk att fem år går så himla fort. 
Jag var gravt missnöjd med bilden ovan. Vi skaffade nya pass, både Jonathan och jag, och medan han är sig lik så är inte jag det.
Jag sträckte mig mot kameran och det var där jag gick fel enligt sonen. Jag skulle sänkt hakan något istället. 
Så på onsdag ska jag göra det. 

Får man le nu för tiden?
Till Helen som var här igår sa de vid något fototillfälle: sluta grimasera (när hon log.) Det vill man ju inte höra.



lördag 15 april 2017

Men vad kallt det var idag.

Vi åkte ända fram till gravarna vi skulle besöka (man kan köra bil på Skogskyrkogården). Det var lite för kyligt för promenad.
Istället åkte vi hem till mig, eftersom jag bor rätt nära, och åt lunch och babblade fram till klockan åtta.

Det var påskafton, det.
I morgon ska jag tvätta, fortsätta läsa min bok och fundera på epilogen till Sonja. Någon skaver och jag får ingen riktig rätsida på vad det är. Men jag är inte orolig. Det kommer.
Jag ska försöka jobba aktivt, alltså skriva mig till det, på måndag.

Det var väl det.
Hoppas att ni har det bra i kylan!



Glad påsk!

I Bohuslän kommer häxorna idag, dagen efter lidandet.
Själv är jag för tillfället, och faktiskt allt som oftast, rätt olidande - olidlig kanske man ska säga.
Å andra sidan är det mest jag själv som får lida av det i så fall.

Idag ska jag träffa Helen. Vi ska hälsa på Marianne som vilar på Skogskyrkogården och ta en promenad i de vackra omgivningarna där.
Jag är så himla glad för mina vänner. De är få, jag träffar dem inte särskilt ofta, men de står mig ändå väldigt nära.

Helen och jag har hängt ihop sedan mitten av 80-talet. Vi klev in i vuxenlivet tillsammans, som spattiga flygvärdinnor i 25-årsåldern.
Hon fyller 60 senare i år, jag 55.
Helt galet.
Men jag tror att hon fortfarande knäcker de flesta i en slalombacke.
Själv tror jag att jag fortfarande skulle knäcka de flesta på ett dansgolv. (Jag sa ju att jag var olidlig. Jonathan hade dött, och då är han ändå rätt långt från skämskuddarna vid det här laget.)

Det var det.
Nu ska jag läsa Häxan på min läsplatta.
Jag har den inbundna också, men den är tjock och tung och plattan är perfekt för mig då.




fredag 14 april 2017

Jag har två gamla Ektorpsoffor

från Ikea, som jag gillar som tusan eftersom de har tre sittdynor, inte är så djupa och med en kudde bakom ryggen kan jag sitta med fötterna på golvet och skriva mina böcker.
Jag måste göra om emellanåt, fråga mig inte varför men det är så jag är. Och att bara byta klädsel och mattor är en billig investering för att helt byta känslan i rummet.
En ny klädsel kostar 1200 på Ikea. En ny ryamatta, 299.
När katten kräks gråter man inte blod som om man har något dyrare, tänker jag.


OCH det går att förnya, vilket ju passar mig som person väldigt bra.
Överst vit som jag använde fram till sommaren 2016. Klicka på bilderna så ser du dem, och skillnaden, i större format.

Grågrågrå



Beige som idag!



Nu är mitt påskfirande över.

Men vi hade en störtmysig kväll som avslutades med att vi såg en film med bland andra Jeff Bridges. En modern western: Hell or High water.
Bra och prisbelönt.







Men innan det: Jag fick fina blommor,






Vi åt och åt och åt. 






Och till sist också tårta eftersom jag fyller år om ett par veckor och för att Jonathan och Linnea älskar den.

Den fick serveras i en låg stor skål, eftersom fatet jag brukar använda gick förlorat i min senaste separation och det hade jag glömt. Jag ska försöka komma ihåg att skaffa ett nytt nästa gång jag är på Ö&B, där jag köpte det förra för en tia.




Jag hade tänkt tvätta idag, men struntar i det. Jag behöver en dag av ren sysslolöshet.
Ligga i soffan och läsa-dag. Häxan, av Läckberg. 
Det ska bli mig ett sant nöje!

Hoppas att ni också har det som ni vill ha det!


torsdag 13 april 2017

Han – alltså Misse –

accepterade till sist att jag hade bytt klädsel i soffan. Det har jag gjort massor med gånger utan problem tidigare, men nu var det något som inte passade herrn förrän jag sprejade mjukmedel på hans nya filt.
Innan det la han sig i sovrummet en stund.
Och i badrummet.
Min plutt.

När jag inte har honom längre inbillar ju jag mig att jag ska ta en restresa och sticka iväg med möjligtvis en sekunds eftertanke.
Packa ned dator och bikini och bara dra.
Well. Vi får väl se hur det blir med den saken.
Just nu finns han ju här och dominerar mitt liv fullständigt.

Idag fortsätter röjandet av allt jag har lagt i hallen, och sedan ska jag handla.
Skärtorsdag, minsann.
Idag kommer påskkärringar eventuellt på besök i den här delen av landet. Det är naturligtvis helt fel.
De ska komma på påskafton.

Mitt ris är rosa.
Jag fick ju spader av en stackars blomma som gick i gult, så jag tordes inget annat än att matcha kuddarna den här gången.





Jaja, ett helt spretigt blogginlägg.
Men så är det när man har semester!



onsdag 12 april 2017

Då är sommarkläderna på.




Det blev de beiga istället för vita överdragen den här gången. 
Stackars Misse är förvirrad. Massor med grejer överallt eftersom jag verkligen MÅSTE rensa det enda lilla förrådet jag har och slänga sådan som bara ligger och tar plats (och som inte går att sälja.) Det är så skrymmande med kuddar, fällar och täcken att det är helt galet. 
Mitt förråd är 2x2 meter och helt fullt av de andra soffklädslarna (grå och vit), julsaker

Utanför dörren har jag en insamling som tar allt från kläder till hushållsprylar som gardiner, typ. Superbra.
Annat slänger jag och känner mig galet nöjd eftersom jag behöver ANDAS.
Just det. En sväng till Ikea hann jag också med. 

I morgon kommer Jonathan och Linnea hit.
Äntligen. De var här i julas senast. 

Det var väl det. Nu ska jag försöka lugna katten lite. Han vägrar ligga i soffan som han alltid brukar.



Tanken var att jag skulle ha de här glitterpjucken



på mig när jag presenterade Sonja för säljteamet häromdagen men de fick inte plats i handväskan.
Nu står de kvar på sovrumsgolvet och är bara ett av många par skor som ska förflyttas idag.
Inte långt.
Jag har rätt dåligt med utrymme här. Vinterdojor ska i alla fall längre in i garderoben och sommardito ska fram. Vilket betyder Vans och Converse. High heels har jag numera bara när jag ska vara tjusig. 

Just det här kommer väl till pass på till exempel bokmässan i höst. Vid framträdanden i alla fall. Att ha de här på fötterna någon längre stund på ett stenhårt mässgolv är inte att rekommendera.







Det är så min dag ser ut. Fix och don hemma.
Vårpiff.
Ungefär så.

Är ni också lediga?


tisdag 11 april 2017

Jag funderar mycket på

hur det kommer sig att vissa av oss känner så mycket medkänsla för det som går utanför vår egen krets, och att andra inte gör det. De bryr sig enormt mycket om sina nära men det sträcker sig inte längre än så.

Jag vet att jag har varit en snällis sedan jag var liten, jag har fått det berättat för mig många gånger. Av familjen men också av vänner. Du var alltid schyst sa en gammal skolkompis på FB för inte så länge sedan.
Jag vet också att jag alltid hellre friar än fäller, men varför är jag sådan?
Har det mitt medberoende att göra? Kanske.
Har det med uppfostran att göra? Kanske.
Är det medfött. Har inte en aning.

Min fråga är egentligen: skulle jag kunna ansluta mig till hatarna? Vad skulle det krävas för att jag skulle göra ett sådant skifte?
Kan hatarna ansluta sig till snällisarna?
Är vi pre dispositionerade att tillhöra ena eller andra sidan?
Hur tidigt visade det sig i så fall. Redan i tidig skolålder?

Är det så att hatarna inte har blivit fler. Har de bara hållit truten om sina åsikter tidigare?

Funderingar en tisdag när jag har bytt däck, varit hos sjukgymnasten, bakat scones, läst Elle och så har jag sovit eftersom jag var trött efter nattens drömmande.
I morgon är min plan att jag ska träna för första gången på en månad.
Förra gången fick jag så himla ont i nacken att jag istället körde på med sjukgymnasövningarna hemma istället.

Well.
Nacken är inte bra så jag kan lika gärna träna.
Det är bra för resten av kroppen i alla fall.
Om det inte har lättat till nästa besök, om tre veckor, tycker sjukgymnasten att jag ska kontakta ortoped som kanske kan göra ett ultraljud.

Det var det.


Jag behöver inte säga att Gloriapocketen är ute,

min nya bild räcker väl, haha.

Eftersom jag hade turen att inse att det är först i maj som jag måste ta tag i momsredovisningen, så kan jag ta SEMESTER nu i en hel vecka.
SOM jag förtjänar det.

Jag ska läsa Camilla Läckbergs nya bok Häxan, som jag fick på posten av mitt fina förlag i fredags, jag ska bjuda Jonathan och Linnea på någon form av påskmiddag på skärtorsdagen, vinterkläder ska hängas in och sommardito plockas fram. Jag ska nog byta sofföverdrag från de grå till de vita och idag ska jag till sjukgymnasten (nä, det hjälper inte något särskilt) och byta däck på Fårdan.

Där har ni det.
Kommande veckas aktiviteter.
Nästa vecka är det möten och en ny manusomgång som börjar igen, så en HEL VECKA ledigt innan det är grymt.

Wohoo.


måndag 10 april 2017

Först presentation, och sedan lunch med Simona.



Vi ställde oss upp klockan tolv, Simona bad restaurangen stänga av musiken, och sedan blev det faktiskt helt tyst. En man längre bort nickade när vi reste oss och gjorde det också. Några andra kom in och väntade med att sätta sig ned.
Det är ett av de finaste sätten att hedra, tycker jag, och jag är glad att jag var där och inte i bilkö eller något liknande.

När jag kom till förlaget idag, som ligger hundra meter från händelserna i fredags, så kunde de berätta om hur panikartat det hade varit. Hur människor kom springande i hundratals från Drottninggatan till Sveavägen. Vissa över kyrkogården. Människor ramlade över räcken. 
Fruktansvärda scener, sa ögonvittnena.

Det var en lågmäld stämning idag. Men ändå fin. Människor såg varandra i ögonen. Nickade. Log.
Som om vi delade en erfarenhet - och på sätt och vis gör vi ju det.
Vi har i alla fall delat en tyst minut.

Jag snor den här bilden från Aftonbladet (tack), för att visa vår kronprinsessa. Hennes sätt att se människor, att lyssna aktivt på dem, är enastående. (klicka på bilden för att göra den större.)




Nu ska jag ta lite tag i bokföringen.
Usch.
UPDATE: lyckan att inse att redovisningen inte ska vara inne 12 april utan 12 maj!






Måndag,

efter en helg som på många sätt har var berörande. Så förfärligt sorgligt, fruktansvärt och  till sist fint med Stockholmarnas samling.

Nu höjs rösterna, precis som väntat, och jag hoppas att de flesta sansar sig och inser att hat inte är lösningen. Det är terroristers lösning och jag hoppas att det inte ska bli vår nu när vi hela helgen har propagerat för kärlek. Att 12 000 personer har gömt sig efter ett utvisningsbeslut betyder inte att de är potentiella terrorister bara för att det var den här mannens situation.

Idag ska jag presentera Sonjas andra chans för säljkåren i Bonnierhuset och sedan ska jag försöka sätta min in i ett nytt bokföringssprogram eftersom mitt gamla har slutat tillverkas. Jag tycker att det är sååååå omständligt och besvärligt, men det måste göras.

Hoppas att ni får en fin påskvecka!

söndag 9 april 2017

fredag 7 april 2017

Fruktansvärda scener från stan.

Alla i min familj är okej, men Linnea jobbar på en krog i Kungsan och hon sitter fortfarande i källaren med arbetskamraterna och får inte gå någonstans (vem som har bestämt det vet jag inte.) Det är inte så långt att gå hem, men vilken väg hon ska ta vet jag inte. Jag tror att hela centralen är avstängd och det är den vägen hon går. Stockholm omringas av vatten, så det är inte så lätt att ta sig runt om det är avspärrningar.

Någons dotter jobbade på Åhlens och skulle sluta vid den tiden lastbilen körde in i varuhuset, men hon är okej. En annan är på väg för att hämta sin tonåring som inte kan lämna stan eftersom både tåg och tunnelbana är inställt.

Jag var så upptagen med jobb att jag inte såg något av det här förrän Jonathan ringde och sa att han var okej. Han är förstås orolig för sin flickvän, men hon är ju okej i alla fall.

Mina tankar är hos dem som inte kan säga detsamma, som saknar familjemedlemmar efter dådet.


Det blir ju en sådan himla bra bok!

Plotten är grym, helt unik och har en naturlig dramaturgi.
Hurra!

(Med det sagt: häromdagen var jag deprimerad för att jag inte skrev bättre.)

Nu har jag exakt 97 sidor kvar att redigera och jag tänkte ta 60 av dem i morgon, så har jag lite mer tid att peta i slutet på söndag.

Nu MAT.
Och sedan kolla postlådan om jag har fått Läckbergs nya HÄXAN som jag avkrävde av förlaget som varandes Fjällbackabo.
Jag kan varenda kullersten i hennes böcker och älskar dem.

Det var det, så länge.
Fin fredag.



För tre år sedan

gjorde jag min debut som ensamresare. London. Eftersom det handlade om research hade jag en diger lista att gå efter.
Den här dagen var det tydligen marknadsbesök som stod på schemat.
Har ni varit på Camden market?
Onekligen en annorlunda plats, men lika ljuvlig som allt annat i den där staden.

Här är en härlig bildkavalkad från samma resa. Klicka på första bilden så kommer de upp i ett större format.

Jag åker till exempel gärna tunnelbana när jag är där. Alltså dagtid (men jag åker inte tunnelbana i Stockholm heller efter 19.00) Och det är inte så noga om jag åker fel, då kan jag promenera som är mitt främsta transportmedel i den stan.

I år blir det nog inget London, inte bara av ekonomiska skäl (även om de verkligen också finns) utan
måste pga kattvakt. Först och främst ska mamma och jag åka bort en vecka och längre fram i år kommer bokmässan. Det är nog allt jag kan kräva att Jonathan kommer till förorten utanför förorten och passar gamlingen.
Om han finns med så länge, vill säga.
Än så länge tuffar han på i alla fall, men han är lite vinglig. Om jag puttar på honom tror jag att han ramlar. I alla fall om han just har rest sig. Då är det väldigt stappligt.

Jaha.
Nu ska jag jobba.
55 sidor in da making.

Wohoo.




torsdag 6 april 2017

Det blev inte så mycket gjort idag,

kanske 25 sidor eller något sådant.
55 om dagen återstår till och med söndag.
Det funkar om jag bara kommer igång i tid.

Nya tag i morgon.
Jag är grym på nya tag. Har tagit sådana i hela mitt liv. Det här är en piss i Mississippi i jämförelse med tag jag tagit tidigare.
Bá så att ni vet.

Nu ska jag äta smörstekta vaxbönor (och lite kyckling). Satan i gatan vad gott det är.

Jag äter det som jag trivs med. Blir bara trött på all matinfo. När jag läser kostdoktorns sida om LCHf blir jag mest förvirrad. Just nu ska man inte äta så mycket protein. Och naturligtvis inga kolhydrater. Återstår då fett.
Hur? Ska man hälla i sig olivolja?
Jag är förvirrad och då gör jag det som passar mig och min mage och hud och onda svullna fingrar (som är så mycket bättre nu känns det som): inget socker och inget vetemjöl (även om jag fuskade häromdagen på tågresan.)
Hurra för det.

Jag har inte kommit igång än,

istället tvättar jag för fullt.
Efter det har jag tänkt mig att handla och först därefter ta tag i dagens jobb.
Jag har ungefär 160 sidor kvar vilket inte borde vara några som helst problem fram till söndag eftersom jag nu vet att vi har en omgång till att jobba på. Men det krävs ungefär 50 sidor idag ändå för att jag ska känna mig nöjd. Jag har också ett sista stycke kvar att jobba på och det kommer att ta minst halva söndag i anspråk.

Men utan en omgång till hade jag suttit i skiten rejält. Nu blev det lite tiddelipom över det hela vilket nog är väldans bra både för mig och för min text.

Torsdag.
Bra dag, så här långt.


onsdag 5 april 2017

Hämtat pocket



Och jag har på kollat slutet av den, som precis som överenskommet innehåller en skvätt ur Sonjas andra chans.

Det är nästan ett år sedan den inbundna kom och nu går vi in i slutskedet av redigeringen av nästa bok. 
Det är liksom nu det börjar. 
Mötena. 
Lanseringsplanen. 
(Drömmarna om många sålda exemplar så att jag kan fortsätta jobba med det här på heltid). 

Och så kommer bokmässan i september, där jag har bett om att få stå i pocketmontern och prata om Gloria, även om huvudfokuset förstås är nya Sonja. 
Men jag vill ha mycket att göra om jag ändå är där, och om Månpocket vill så är jag deras då och då under dagarna. 
Jag har inte varit med sedan 2014 och det ska bli jätteroligt.

Jag åt lunch med min förläggare och det ger mig alltid energi att träffa henne i lugn och ro. Hon är så himla klok och vi har alltid massor att prata om, inte bara om böcker.
Så.
Nu måste jag stå på en galen gas resten av veckan. 
På söndag kväll skickas manuset tillbaka till min redaktör. På måndag är det säljkonferens och sedan tar jag PÅSKLOV.
Hemma, såklart. 
Jag har ingen kattvakt förrän jag ska på semester med mamma, men det gör inget. Jag ska läsa, och på torsdag bjuda Jonathan och Linnea på någon form av påskmiddag. Det är allt.

20e får jag tillbaka manuset för ytterligare en omgång.

Iiiiiii.
Det närmar sig igen.








Today

Förlaget. Pocketar. Gloria. Wohoo.

Sedan lunch med förläggare och prat om Sonja andra chans. Wohoo på det också.

Vi hörs senare.

PS, Facebook berättade att jag var i London för tre år sedan. Jag längtar dit så att det gör ONT!

tisdag 4 april 2017

Jag tuggar på framåt i manuset.

Ändrar lite här, lite där. Lägger till något ord. Ett hav blir azurblått. Googlar. Funderar. Skriver om, men ångrar mig. Läser. Skrattar lite. Tar bort sådant som känns fånigt nu. Korrigerar övertydlighet, vill inte skriva på näsan.

Jag har fått exakta tajmings idag, och om ni visste vad jag älskar det!
Då kan jag tratta ned mina huvudmål till att överensstämma med deadlines hela vägen fram till releasedatum.
Ordning och reda. Inget konstnärsskap på det sättet här inte.

I morgon går hela dagen bort eftersom jag ska till förlaget, men min första deadline är på måndag och det kommer jag att kunna hålla. Sedan tar jag ledigt medan manuset är hos Lena en vecka, och därefter ska jag få en ny lunta för ännu en genomgång. Det är en gång mer än vad jag har gjort med tidigare böcker, men så vill hon jobba och det är helt okej för mig. Ju fler genomläsningar desto färre fel, inbillar jag mig.

Ungefär så.
Nu ska läsa min bok och strunta i att det är fint väder ute.
Tjohej.








Tisdagsmorgon.

Jag läser om den amerikanske vicepresidenten Mike Pence som inte äter middag med en kvinna om inte hans hustru är närvarande. Detta för att garantera sitt äktenskap mot yttre påverkan och för att karln är djupt religiös (kristen).

I en annan del av Ovala rummet står mannen som inte kan låta bli att tafsa.

Två män leder USA och ingen av dem kan uppenbarligen behärska sig med en kvinna mitt emot.

Det är så tragiskt att jag inte vet vad jag ska säga om det mer än så.





måndag 3 april 2017

Jag har helt enkelt glömt bort att blogga idag.

Så kan det gå.
Jag lät mig somna om några gånger i morse, vilket var bra eftersom jag fortfarande var trött efter utflykten till Skövde i lördags.
Sedan direkt på manuset som jag är rätt att jag läste lite för fort, så jag måste gå tillbaka i morgon igen.
Anyhow. Jag åkte till centrum. Tog en promenad. Handlade. Lagade mat för fy tusan vad hungrig jag var.
Nu ska jag dricka en kopp kaffe och se det allra sista avsnittet av Big little lies, i min säng.
Jag har inte läst boken, har inte en aning om vem som är mördad eller vem som har gjort vad. Det är mycket skickligt upplagt, måste jag säga, och jag förmodar att boken är lika smart.

Det var väl det.
I morgon är det gaspedal igen, på onsdag ska jag till förlaget och signera pocketar och äta lunch med min förläggare, på onsdag till och med söndag jobba som en gnu så får vi se var jag står då. Min redaktör vill gärna ha hälften på fredag morgon, vi får väl se hur långt jag har hunnit till dess.

Tjohej.


söndag 2 april 2017

Fy fan för oron som föräldrarna till eleverna i bussolyckan måste känna.

Jag var själv med om en mindre bussolycka en gång. I en minibuss som for av vägen när min schack-klubb var på väg till Stockholm för att spela SM. Jag tror att jag var 14.
Chaufförens ansikte blev rätt mosat, vi andra klarade oss utan en skråma och vi fick en ny buss och fortsatte till Sollentuna (där tävlingen var) vill jag minnas.
Och jag tror att vi stannade och hälsade på chauffören Mats på sjukhuset i Värmland någon stans, på vägen hem.

Men den här olyckan utanför Sveg verkar allvarlig.
Stackars alla elever som skulle åka skidor och säkert sett fram emot det länge. Och lärare. Och chauffören.
Hoppas hoppas att alla klarar sig.

Jag sov i elva timmar i natt, är trött som en gnu, men ser fram emot de fyra sista sidorna som jag ska jobba med. Sedan promenad. Jag känner mig svullen och rätt däst efter sockerintaget och de många timmarna i tåget igår. Idag blir det nya tag.

Har någon av er juicefastat någon gång (med mest grönsaker och bara lite frukt)?
Jag tänker att det vore intressant att prova.
Jag ska läsa på om det kan vara något för mig.



lördag 1 april 2017

2,5 timmas försening, eftersom tåget gick sönder utanför Flen.

Nu hade jag ju sådan tur ändå att Värsås bibliotek kunde styra om programmet så att jag kunde starta vid ett-tiden istället för klockan elva.


Jag träffade en gammal kompis på tåget, så vi kunde babbla ett tag medan vi väntade på nästa tåg. Eftersom vi stod in the middle of nowhere, fick vi klättra ut på stegar från det ena tåget och klättra in på samma sätt på det nya som skickades för att plocka upp oss och som parkerade mitt emot.
Äventyr minsann.
Är ändå glad för att det var på ditresan och inte hemresan, för då är man ju klar och vill hem till sin Misse!

Mest synd var de om de barn som skulle med föräldrarna till Göteborg, Ullevi och fotbollspremiären mellan Blåvitt-MalmöFF. De missade allt utom eventuellt 20 minuter i andra halvlek.









HEMMA.
Jag älskar HEMMA ännu mer när jag har varit borta.

Idag har jag bara ätit skit, och till och godis eftersom dagen blev tokig (och jag med den) tack vare förseningen.
Frågan är om jag orkar laga mat nu eller om jag ska äta Keso och popcorn till middag. Ska det ändå gå åt fanders kan det ju göra det rejält.

Ikväll ser jag nya säsongen av Poldark på ettan.

I morgon ska jag redigera fyra sista sidorna och sedan vänder vi på steken.
Wohoo.




Jag har varit vaken sedan 03.30.

Fråga mig inte varför.

Nu ska jag i alla fall duscha, sätta på mig någon form av ansikte och åka till SKÖVDE.
Wohoo.

Jonathan är stand by för Misseomvårdnad medan jag föreläser.
Bra killar, de där två.

Häng med på resan här. https://www.instagram.com/asahellberg/