Frunchat, och ska strax dra igång dagens beting.

Var rätt övertygad om att jag vid den här tiden skulle varit igång, men fick för mig att jag ville sola idag, vanligt solarium (som jag inte har en aning om ifall det fungerar eller inte), och när jag kom hem var jag hungrig. Men NU ska jag alldeles strax dra igång.

Det blev väldigt sent igår också, en av mina typ fem bästa vänner (sedan vi var 12) ringde från Söderköping och vi pratade nog en timma, så jag kom inte igång förrän 14 kanske. Men det gick bra, 2500 klararades av, och idag har jag samma beting. Kaffet är upphällt, bananen uppäten och det finns inga hinder som måste undanröjas. 

Hoppas att ni får en fin helg, här vräker snön ner just nu. Backen utanför, som var helt kal för en timma sidan, är nu täckt av snö. Men det är plusgrader så det försvinner nog lite snabbt.

På fredag ska jag byta till sommardäck, och dagen innan tvätta bilen. Då får det banne mig vara klart med snö och skit. Tisdagen efter nästa helg åker jag ju till min lilla lägenhet i Fjällbacka och firar påsk med att jobba. Hurra för det!

Det brinner i knutarna den här våren och definitivt i höst, och igår gjorde jag en uppskattning till min förläggare på hur en plan skulle kunna se ut och jag måste leverera nytt manus, det som jag inte har börjat på än, den 15 juli om vi ska hinna släppa den i januari. 

Då behöver jag börja skriva den tidigare än 24 april, som var min tanke. Istället får jag redigera och skriva parallellt som jag har gjort nu. Funkar finfint, ju, i alla fall om allt går som det ska, det vill säga PÅ RÄLS!

För mig är allt glädjande, mer än något annat, jag tycker ju aldrig att det här jobbet är ... jobbigt. Vissa redigeringar är tuffare än andra, men jobbigt? NÄ. Inte så länge jag får lov att ge ut böcker. Jag är för tacksam för det här arbetet för att känna något annat än glädje. 

Om förlaget skulle säga att de inte vill ha mina alster längre skulle det förstås bli ekonomiska problem för mig, men än är vi inte där och har jag tur hinner jag gå i pension innan det (eller samtidigt). 

Typ så, hejhej

Lagar frunch,

 hamburgare, grönsaker och lingonsylt. Det låter kanske inte alls gott, men jag gillart och är okräsen (tack och lov) och det är sådant jag tål. Att jag inte äter frukost när jag går upp, handlar primärt om att jag inte vet vad jag ska äta. Ägg tror jag att jag tål, jag testade på Kanarieöarna, men låter bli det helt nu när jag återgår till att äta 100% Paleo AIP, MEN jag använder peppar och dricker kaffe. Det är det enda avsteget. 

MUMS!

Jag började äta D-vitamin när jag kom hem från Spanien, använda väldigt mycket vinäger och min älskade pepparmix (som innehåller paprika), men har tagit bort alla tre nu. Bara olivolja och örtsalt på grönsakerna. 

Inget jobb än idag, eftersom jag var tvungen att handla, men så fort jag har ätit sätter jag igång. Målet är klar och det är bara att mata på. Heja Åsa. Igår kändes det trögt, hoppas på mer flyt idag. Flyt innebär att inte behöva tänka på formuleringar, det sköter sig självt, och den känslan vill man allt ha. Men man har den bara då och då, och rätt oväntat, skulle jag säga. Jag vet aldrig från en gång till en annan om det blir en sådan dag eller inte.

Flyt eller inte, 2500 ska ned innan jag stänger för idag.

Tjohoo

Passerade 55 idag.

 på söndag ska det stå 62 500 på mätaren. Sedan har jag FEM arbetsdagar kvar, nästa fredag inkluderat, och då ska det alltså stå 75 000 ungefär. 

Och ännu vet jag inte hur det ska SLUTA! Spänningen är OLIDLIG!

Idén jag har för bok 20, finns på sätt och vis redan insåg jag av en händelse (de flesta idéer finns, men settingen och var det ska utspelas behöver man ju inte upprepa.) Jag är inte längre ensam om att skriva om 50 plus, det har många hängt på sedan Sonjaböckera 2012, och jag behöver tänka på vilka karaktärer jag själv tycker vore kul att följa i bok 20 och 21. 

En huvudkaraktär blir djupast, två helt okej, och tre lite ytligare. Det måste bli så när man hoppar mellan dem om inte boken är extremt lång. Dessutom vill jag skriva en ROLIG bok och då kan det upplevas ännu ytligare. SKIT SAMMA. 

Jag har inte varit utanför dörren idag, men i morgon måste jag handla inför helgen, och jag funderar på att köra några gånger på solariet igen, alltså helkropps med början i morgon. 

Jag vet inte om det påverkar mina händer alls, det kanske krävs de där specialsolarierna, men det är värt att prova nu när våren har så stora problem med att komma igång och händerna är sämre. 

Nu ska jag googla hotell i NEW YORK. Titta får man!

Grand Central, 2015

Ny utmaning.

 Nästa år släpper jag två böcker, precis som jag har önskat! En av dem redan i januari (ev) och den har jag inte ens skrivit än, så det blir en galen gas här framöver. SÅ ROLIGT! 

Jag måste planera allt väldigt noga. Ett nytt manus ska skrivas och lämnas in senast sista juli, men det klarar jag om livet är schysst mot mig. 

I höst sedan måste jag ju redigera det nya om det ska hinna komma ut i januari, men också redigera 3e boken i Fjällbackaserien som är planerad till nästa sommar. 

Tjohej tjohopp, vad roligt. Gaspedal är min grej. Inte för hårt pressad dock, för lite måste jag känna att det är jag som kontrollerar processen, men jag har ju satt min limits själv och ska också komma in med önskemål till förlaget om höstens redigeringsupplägg. 

Idag, efter lunchen med Teresa, fikade jag med tre gamla arbetskamrater från Philip Morris. Så kul! 

Det var det, onsdag och mest ledig. I morgon är det Fjällbacka3 som gäller. Eftersom jag har passerat 50 tusen kommer det att gå fort framöver. Det ska bli mig ett sant nöje!

Jag tror att jag la in 24 april som startdatum för projekt januari, som jag från och med nu kommer att kalla BOK 20! 

Den här 18-åriga snorpan ville sjunga, spela teater och dansa. Åh, vad hon ville det.

42 år senare satt samma snorpa här, åt lunch, och planerade sin 20e bokutgivningen.

Coolt, ändå.

Wohooo!

Tisdag, arbetsdag, och jag kämpar på

 med mina händer. 

JAJA, sluttjatat om det (för idag i alla fall)

Ikväll är Simona med på Go´kväll! 

Så stort för oss bokmänniskor, eftersom det ger en jäkla skjuts i försäljningen, i alla fall den dagen. Sedan kommer folk ihåg det efteråt när de ser boken i butik. 

Ska bli så kul att se, det är ju idag hennes bok släpps. 

Jag läser den just nu och den är så bra, det är något speciellt med historiska romaner och ännu mer med Simonas, tycker jag. Jag kan inte sätta fingret på vad det är, för ämnena är lika "tunga", fast det är också mer komedi, på något sätt. Eftersom jag känner hennes humor och var hon lägger betoningen (DET ÄR SÅ VIKTIGT, men så svårt för en inläsare), så läser jag själv och har skrattat högt flera gånger. 

Ni vill läsa om Atle och Alexandra, så är det bara. 

Och på tal om skrivande så tänker jag att jag ska testa en grej i manus idag, vi får väl se om det kommer att funka. Ska jag hålla deadline sista mars är utflykter som dessa riskabla, men jag inbillar mig att det kanske kan bli bra, annars får jag väl bara ta bort det. 

Sedan drömmer jag fortfarande om New York. Och om sol, om det nu är det mina händer behöver. Jag ska ju skriva en helt ny roman i sommar och kan ju kickstarta den också utomlands, det är ju ett arbetssätt som funkar så himla bra för mig. Jag har ALDRIG misslyckats med ett skrivprojekt under en skrivresa. Jag kanske inte "misslyckas" hemma heller, men farten jag får upp på en skrivresa är ju enastående, faktiskt. Och om händerna fortfarande håller är det ju ännu bättre. 

Bra tisdag, så här långt.

Våren kämpar där ute, och fort går det inte. Nu är snön borta i alla fall, alltid något!

I morgon har jag möte med förlaget och sedan fika på stan, det ska bli supermysigt!

20e mars.

 Idag når jag 50 000 i mitt manus, och i första utkastet räknar jag med att ha ungefär 75 00 på pränt, det betyder 25 000 till på 11 dagar. Det borde jag klara om inte livet sätter käppar i hjulet. 

Under den här perioden fram till 1a april, ska jag vara ledig en dag, 1 och 2a april vill jag deklarera så det är klart, och den 3e får jag tillbaka sista redigeringsrundan på bok 2. 

I tre veckor ska jag ägna mig åt den redigeringen, bland annat i Fjällbacka i påsk (plus de dagar efteråt som jag är kvar där).

Förra gången fick jag lappsjuka i Fjällbacka (det kanske man inte säger numera, i så fall ber jag om ursäkt. Säg gärna till mig i så fall!), det hoppas jag att jag klarar mig från den här gången. Det är ljusare nu, samhället lite öppnare med krogar och butiker. När jag var hemma senast var Coop öppet, det var allt. Kanske apoteket. Kanske en lunchrestaurang. Men det var mörkt och folktomt och jag ville hem. 

Jag har en pensionsfråga för den som kan sådant.

Tidigare har ju jag varit anställd, vilket betyder att jag då tjänade in till en tjänstepension. 

För att få ta ut den till 100% måste man ha slutat arbeta helt, men även om jag slutar arbeta kommer det förmodligen att trilla in lite pengar varje år i royalty, vilket väl ändå får anses som arbete. 

Och om jag arbetar tills jag är 80, kan jag inte ta ut min tjänstepension förrän då?

Det är lite knepigt och snårigt när man har en enskild firma och inte ett AB. Jag hittar inte info om oss som har både och: anställning då och enskild firma nu. 

JAJA, det är långt kvar, i alla fall 2 år innan jag ens får lov att ta ut allmän pension. 

Men det är mycket att lära sig, tycker jag. Min kompis Helen stoppar den allmänna pensionsutbetalningen när hon jobbar för att den ska räcka längre. 

Det är av henne jag har förstått att 

1. börjar man ta ut tjänstepension så kan man inte stoppa den. 

2. Man får inte jobba om man tar ut den, och kan då bli återbetalningsskyldig (har jag för mig.)

Där har vi det, dagens fundering i Farsta när klockan har blivit 10 och jag inte ens har BÖRJAT jobba.

Fikar inplastad!

 

Ägnade gårdagen åt

 att läsa det senaste jag skrev från varje karaktärs perspektiv, det är helt galet vad man glömmer på några dagar. I alla fall jag. Det är säkert skillnad om man har ett synopsis, men det har ju inte jag. Mycket återstår, det blir en kamp mot klockan! Jag behöver få flow igen, om det ska funka. HOPPPAS att det kommer, för igår var bara en arbetsseger, jag fick inget gratis

Idag sitter jag med plasthandskar på igen, för händerna bråkar lite utan att få helt nya utbrott. Som om det pågår en kamp där huden inte har bestämt sig för hur den ska göra. JAG har å andra sidan bestämt mig för att inte låta mig provoceras, inte peta på den, inte klia på torra fläckar utan bara smörja in och låtsas som det regnar. 

Jag gläds istället för att mina fötter är så fina, snart som bebisfötter, och jag skulle just nu kunna ha slingbackskor, och det är så stor stort för mig. När jag var på Canarias var hälarna fortfarande rätt hårda och liksom ... hårda. 

Det är ju lite skillnad bara på en dryg månad

Varje morgon smörjer jag in fötterna rätt rikligt med Helosansalva (för fötterna), sätter på ett par strumpor och mina gympadojor (som jag alltid har på mig här hemma). Det är nog ett bra tips för alla som har lite torra fötter så här års. 

Sedan har jag ju filat försiktigt hela vinter, ungefär var 10e dag, för påväxten har ju varit enorm. Jag har filat överallt där huden har förtjockats, det är ju inte bara hälarna som har drabbats. Även tår och framfot har haft många stora utslag. Vissa gånger efter min filning har det spruckit efteråt, och då har jag lärt mig att bara ta bort så lite som möjligt. 

Jag var ute på tre middagar förra veckan, och vet ju inte helt 100 vad jag fick i mig, även om jag såg till att inte äta mjöl och mjölk. Men i tre dagar åt jag potatis, och därför gör jag inte det nu på ett tag så får vi se om händerna vänder. Sen kan jag testa CHIPS igen, som är den potatis jag längtar mest efter. Estrellas vanliga salta potatischips, som är min favvissmak.

Idag ska jag jobba, handla och fortsätta läsa Simonas nya bok. Om den är bra? Ehhh, JAAAAA!

Ledig fredag.

 Jag ska ju på trevligheter i stan och ska strax duscha och tvätta håret. Planen är att ta bilen till Farsta centrum, och tunnelbanan därifrån. Eftersom min utetermometer tappade själva utedelen igår, så vet jag inte hur kallt det är, men det är i alla fall långt ifrån vår, så mycket kan vi väl konstatera. 

Det ska bli så roligt att träffa Simona och de andra idag, jag älskar releaseluncher och ska baske mig ha det själv när jag släpper bok 20. 

Om det går som det ska så är nummer 20 den första i nya tvåboksserien (kan ev bli fler böcker, men har kontrakt på 2 och det tycker jag känns superbra just nu.) Jag har inte haft någon arrangerad fest sedan jag släppte första Flanagans så det känns som om det är dags något gång nästa år då (eller om det blir året efter).

Frågan den här lediga dagen är förstås vad man ska ha på sig när man ska på finlunch. Det är vår men ändå inte. Jag tänker ljust men inte vitt. Vi får väl se vad jag får ihop. 

Innan jag åker ska jag äta, det är ju lunch jag ska på men vill ändå grunda med mat hemma så att jag först blir mätt på det jag verkligen vet att jag tål. 

Att händerna är lite sämre oroar mig och jag ska vara konservativ igen ett tag. Ingen potatis i någon form (bye bye chips, även om jag faktiskt tror att jag tål just det) och ingen grillolja (jag var så glad när jag la till den igen, så god!), för så mycket annat kan jag inte ta bort. 

Det KAN ju vara så enkelt att solens effekt nu försvinner, och att maten behöver längre tid på sig för att helt och hållet fungera. Jag kör på (sedan juldagen, så 2,5 månad nu), för det går verkligen ingen nöd på mig. Jag äter olivoljor, grönsaker, fisk och kött så att jag alltid är mätt men blir så avundsjuk när jag ser folk som inte behöver bry sig. Men som sagt, ger det resultat så är det värt varje uppoffring. 

Och jag ser ju också effekter på piggheten. SOM EN JÄVLA MÖRT! Jag sover i åtta timmar, jobbar i åtta timmar och är inte ett dugg eftermiddagsseg som jag har varit tidigare. Hurra för det.

Hoppas att ni får en fin helg!

Tjohoo, har skickat manus.

 Dagens fika på stan blev inställd, flyttad till nästa vecka, så det blev en dag i skrivstugan då såklart.

I morgon firar vi Simona, som släpper sin nya bok Ett otänkbart öde, och sedan är det åter i skrivbordsstolen i helgen och då jäklars ska det skrivas nytt (alltså nytt i trean),  jag skulle säga att 40% återstår, alltså typ 30 000 och det är tufft på 13 arbetsdagar, men jag ska KÄMPA! Skriver jag 2500 om dagen så går det. Och då får jag väl göra det, helt enkelt. Jag hoppas att jag FÅR Simonas nya bok i morgon, i så fall ska jag läsa och jobba hela helgen vilket är en perfekt kombination. 

Annars har jag just avslutat en Bridgerton, den sista, på ljud, och på min platta läser jag Åsa Larssons senaste. Och så läser jag förstås research, fast det är inte lika lustfullt utan mer tvunget. 

Jag har galet mycket energi, fortfarande, vilket är skönt. Kosten spelar säkert roll i det. Däremot oroar jag mig för mina händer, som jag tycker är lite sämre igen. Fötterna bättre, händerna sämre , kan vi väl summera det så här långt. Jag smörjer på och hoppas att det vänder igen. Jag ska läsa på lite igen, har inte gjort det på ett tag. Det kanske går lite fram och tillbaka i början?

Det var torsdag, bra dag så här långt. Jag åt lax till lunch och ska äta lax till middag. Det är lite så jag jobbar just nu.

Hejhej

Kolla det här vädret som man inte har varit ute i idag.

Jag måste säga att det gör mig väldigt glad

 när jag kan ha mina kläder. Jag är precis som ett barn, jag drar på och av och känner hur lycklig jag blir i just de där brallorna. Sedan kanske jag aldrig använder dem igen men det verkar inte spela så stor roll för mig. De finns där OM jag skulle vilja ha dem. Fast man vet ju inte om de passar då, förstås.

Det senaste på kroppsfronten är annars att mina fötter bara blir allt bättre, medan händerna har små partier som är torra och som skulle kunna bli något nytt men som inte bryter ut. Jag funderar på vad jag har ätit som skulle kunna framkalla det, och det enda jag kommer på sådär på rak arm är potatis i olika former. Stekt, i lördags, (och jag vet ju inte hur de stekte den, och med vilka kryddor) och sedan chips när jag kom hem. 

Om det ens har med det att göra, jag vet ju inte det.

Nåväl, jag äter som jag har gjort ett tag här hemma (som ju har funkat) och är försiktig när jag är borta, så får det bli. Sedan fortsätter jag med mina mjukgörande, förstås. 

Igår presenterade jag en idé om mina nästa två böcker för min förläggare Teresa, som jublade, tjohooo, och då blev jag ännu mer pepp såklart. Jag har ju börjat på något redan med den första och även om själva idén från den inte går att använda (eftersom jag såg att en kommande tv-serie hade samma tema) så hittade jag en ton i det som definitivt är användbar. 

Ton är så himla viktigt. Om jag bara vet tonen innan jag börjar så bär den skrivandet framåt genom hela boken. 

Jag tror själv att jag har en grundton som är lätt för mig att anamma, som ligger närmare mitt eget jag än andra.  

Många som träffar mig live säger att jag är som mina böcker, och då tänker jag i och för sig att de kanske träffar mig i ett sammanhang där det är LJUST även runt om, som ett föredrag mässa eller signering, men att de har rätt. Min sonjaserie, och böckerna fram till Flanagans har ju den ljusa tonen. 

I böckerna jag skriver nu är tonen mer dämpad. Jag märker själv hur jag drar den nedåt på något sätt. 

Det finns många molltoner och svåra berättelser där karaktärerna inte mår så bra och som gör berättelsen mer ... varsam, kanske? Jag försöker ha med karaktärer som lyser upp, såklart, annars vore det inte en Åsaroman, tänker jag, men det är ju inga sonjaböcker direkt. 

I Flanagans ville jag skapa drama, det var det övergripande ordet när jag skrev den och BEkskrev den för Teresa, och drama är för mig också en ton. Det vill jag skriva mer av framöver, för det var roligt. 

Där har vi det, the morning news from Farsta.

Jag snyter mig mycket på morgonen. Tror att det är en tantgrej. Eller nässprejgrej. Kanske en kombo?

Jag tackade ja till lägenheten i Hökarängen, har plats 6, men tror inte att jag får den. Jag vet inte ens om jag inners inne ens vill ha den, men det finns ju många ekonomiska fördelar, det går inte att komma ifrån. Och jag vill ju fortsätta RESA och göra research på plats så länge det går, inte bara betala för mina boenden.

Fjällbacka vill jag inte ge upp, inte så länge jag trivs att vara där längre perioder. 

Får jag för mig att jag bara vill vara där en vecka, eller två, vore det en annan sak men nu vill jag ju ha det som bas i alla fall hela juni och juli, med avstickare hit och dit. Nästa gång jag åker, i påsk, är jag där i 10 dagar. I maj vet jag inte än, det beror på andra resor jag eventuellt vill göra. Vi får se. Den 15e maj måste jag vara i Stockholm på en bibbla, och jag skulle ju så gärna åka till New York, men alla eventuella resor måste gå ihop med korrläsandet som är intensivt i maj.

Igår redigerade jag 75 sidor, idag hoppas jag på lika många, för i morgon och på fredag är jag ju ledig.

Lördag är sista redigeringsdagen i den här omgången, och när jag får tillbaka det 3e april har jag ytterligare 3 veckor på mig. Men det känns som om det är mer färdigt den här gången, men det har jag trott tidigare och så har det visat sig att det är det inte alls, haha.  Men jag tycker OM manuset, det är så skönt att känna!

Sol i Farsta idag, vi får väl se om den är tillräckligt varm att avnjutas på balkongen. 

Hoppas ni har en finfin vecka!

Måndag, jag har tagit bort ALLA markeringar i manus,

 och det är en fröjd att läsa/redigera när det är RENT från allt. 

40 sidor idag, men det är för lite, så i morgon behöver jag gå upp tidigare om jag ska få till de 60 som är målet. Deadline är söndag kväll, men jag är gärna klar redan på lördag så att jag hinner sätta ny fart med att skriva på trean som jag inte kommer att hinna innan jag har skickat manus 2. Torsdag och fredag är jag ledig eftersom jag ska göra grejer mitt på dagen och då hinner jag inte jobba. 

Jag var på visning i Hökarängen idag (strax norr om Farsta), och lägenheten var supermysig. Husen är från 40-50 talet i hela Hökarängen och de är stambytta sedan typ 7-8 år. Som jag skrev häromdagen så bodde jag ju när jag gravid och fram tills Jonathan fyllde ett år, och trots att lägenheten var exakt som den jag hade kändes den här mindre. 

Hyran där (en liten tvåa) är på 6300, det är drygt 3000 mindre än här. MEN. Parkering! Jag tror att det skulle bli bekymmersamt. Man kan nog parkera på gatan men jag ser framför mig hur man skulle åka varv efter varv och leta plats. 

Om jag verkligen vill få ned mina månadskostnader, så behöver jag också sälja bilen och lösa in lånet och istället köpa en kontant (för billös kan jag ju inte vara). Om jag kommer ned 3000 i hyra, 2200 i billån och 1200 i garageplats, är ju det en hel del av de 20 000 jag har i fasta utgifter nu. 

Jag tycker att de där tankarna bara är stimulerande, jag sitter ju inte alls i sjön utan vill bara vara förberedd om det blir sämre tider. 

Nu har jag bara plats 14 i kön, och jag tror att damen som har förstaplatsen vill ha den. Hon berättade hela sitt liv för en annan kvinna när vi väntade på att gå in, så jag vet var hon bor, vilken storlek hon har på lägenheten hon bor i nu, hur länge hennes mamma bodde i Hökis, var hennes barn bor OCH att hon är först i kön. Och nej, hon ställde inte en enda fråga till den andra, för henne okända kvinnan, utan babblade bara på om sig själv. 

Sådana där ensidiga konversationer är intressanta, tycker jag. 

JAJA. 

Måndag, klaffsig dag ute i tö/snö och regn, men finfint här inne. 

I morgon ska jag upp ÅTTA!

Bilden är från serien jag kollar på Svt Play. 2 singlar och Colin. KUL och kvick serie.

Har inte kommit igång än,

 kom på att det är en bra grej att äta först, så nu tillagar jag min frunch: hamburgare, broccoli, blomkål, lingonsylt, osötad med en liten klick honung. Vinäger på grönsakerna. Mums!

Vi hade tur med allt igår. Vi lyckades hitta ett parkeringsgarage, istället för att köa bakom alla andra bilar som parkerade under Mall of Scandinavia och Friens arena. Vi svängde av och bam, där var ett näst intill tom garage. 

Sedan passerade vi restaurangköerna på Mall of Scandinavia och gick istället till biorestaurangen högst upp, där vi förvisso kanske fick betala mer, men det var det värt. Trevlig miljö, personal och väldigt god mat. Carina åt pepparstek och jag åt Biff Rydberg (utan pepparrotscremen- för den innehåller mjölk, fick Bea istället). 

Snabbt och lätt avklarat. 

Efter det var det mingeldags, via en vip-entré, där en massa Svt-människor hängde innan Mello. Där var allt från partiledare till vanligt folk som jag, som var medföljare. Trevligt, tycker jag. 

Mello var härligt att vara med om på plats. Vi satt på parkett, rad 15 kanske, och även om man sitter rätt nära scenen så ser man den nog kanske ändå bättre från läktaren. Det här är ju främst en tv-sändning, och det märks men gjorde inte ett dugg att man inte såg det som hände på scenen, för det fanns stora skärmar som visade det alla såg hemifrån. 

Loréen fick störst jubel på arenan, men jag är inte riktigt lika förtjust i just den låten som alla andra verkar vara. Jag gillade Theoz, Panetoz och Mariette. 

Det  var det, söndag. Bra dag så här långt, och märkligt nog är jag inte särskilt trött efter mina tre härliga utekvällar. Det är ju bra när jag strax ska jobba!

Vi MISSADE att träffa Michael Bublé igår.

 Jonathans jobbarkompisar på skivbolaget fick gå backstage och träffa honom på en så kallad Meet and greet innan konserten, och han visade sig vara precis så trevlig som man upplever att han är om man följer honom på instagram. Men då var vi inte ens på arenan än, för vi satt och åt tills absolut sista sekunden. Jag blev bjuden igår och dagen innan bjöd Helen. Jag känner mig väldigt bortskämd, måste jag säga. 

Rolig och publikfriande, och det finns inget bättre tycker jag. Han älskar sitt jobb!

Innan konserten hade han fått sprutor mot en katarr i struphuvudet (typ), fy fasiken att sjunga då. Men det märktes inte ett dugg. Hans röst är fantastisk. 

Körsångarna var en upplevelse i sig. SOM de levde sig in i musiken diggade loss. 

Konserten var superbra, och sammantaget var det en fantastik kväll. Jag tycker att det är så kul att umgås med Jonathan, vi delar ju många intressen och för mig har det alltid varit viktig att hänga med honom när han frågar,  oavsett vad jag tycker om att titta på eller lyssna på. Bio är ju en sådan grej, där vi ser filmer som han och Linnea gillar, men som kanske inte alltid är min tekopp. Men jag har bestämt mig för att det är den mamman jag vill vara, och för oss funkar det. 

Nu har jag precis handlat, lagat lunch (färdiga hamburgare på 100% kött, salt och peppar, till det blomkål, broccoli med vinäger, salt och sedan en sked osötad lingonsylt med lite honung.)

Jag har också skrivit ned en boktitel. Igen. Jag har många bra titlar, för det är viktigt för mig eftersom jag får inspiration av det. Ett oväntat besök, var en sådan. En liten värld, likaså. 

Titeln blir en ledtråd för mig och kanske till och med en röd tråd (den viktigaste av alla). 

Teresa har bett om titelförslag på den tredje Fjällbackaboken men jag har inte fått feedback på det, däremot skriver jag den som om något av förslagen är okej. 

Annars idag har jag tagit ledigt. Jag ska på Mello i Friends Arena och ska hämta Carina, som har bjudit med mig, kvart i fem. Vi får väl se var det går att hitta parkering, det kan nog bli svårt, men vi får chansa. Vi ska äta något är tanken, och sedan är det tydligen mingel innan sändningen. Ska bli kul. 

Jonathan och jag var på ett genrep när Afrodite vann, år (måste googla) 2002. Då var han 8. HERREGUD!

Då låg vi i min stora säng varje kväll och kollade på Fame Factory på trean. Åh, vad det var mysigt. Åtta var en bra ålder. Stor nog att hänga med på kul grejer, och liten nog att tycka att mamma är bäst.

Vi åkte till Cypern den sommaren, och han var bara ett stort solsken. Bästa ressällskapet. Och det är han ju fortfarande, vi har alltid kul när vi reser ihop. 

JAJA.

Nu ska jag leta Mellokavaj. Det kan hända att jag frågar Instagram vad man tycker där.