Måndag.

Uppe i normal tid, äntligen. Somnade 21.30, och vaknade kl 6 utan att ha varit på toa i natt. Då fattar ni att jag är galet pigg! 

Igår kväll försökte jag printa ut alla mina underlag till momsredovisningen och det gick sådär eftersom färgen inte verkade räcka, trots att det ska finnas färg kvar i patronen. Texten blev oläslig. 

Alltså måste jag fixa nya färgpatroner idag om det ändå är det som inte funkar, men sedan MÅSTE jag bara skaffa en helt ny printer, det finns ingen återvändo nu. Jag förestår inte varför jag släpar runt på den här som numera är gammal. Det är ju inte dyrt med en printer och i mitt jobb så viktigt, såklart.

I alla fall: Det har rengjorts och fixats med skrivhuvudet (man klickar i programmet så händer det bara ...) men det har inte hjälpt.

SUCK. Elektronik är mitt värsta. Det är väl det som gör att jag gärna köper en ny jacka men inte en printer. Synd att jag är så totalt ointresserad. 

Men jag ska skaffa en ny plus installation, så att jag inte behöver lyfta ett finger. Det är ju dumt att skaffa sig en hjärtinfarkt när det inte behövs. 

Installatörer är Guds gåva till ointresserade måste jag säga och att bo i Stockholm har stora fördelar. Senast jag behövde en installatör kom han samma dag. Men jag törs inte chansa på det idag, alltså köper jag ny färg till min gamla och hoppas att det funkar. 

Det var det. Börjar måndagen med manus och sedan lämnar jag Selma och går iväg och handlar printerfärg.

Tjohej.

Alltså, den här stolen med kartonger. Den står där och jag ser den inte ens. Det är lite sjukt. Upptäckte den nu. Kartongerna med lampor ska återlämnas till Ikea, tillsammans med kartonger med hyllor som ligger på golvet i vardagsrummet. Det är så mycket som återstår att göra i den här lägenheten att jag blundar för det.

Det gick bra hos Mio igår.

Men han grät när jag la honom, och Jonathan hjälpte mig att att avgöra om jag skulle gå in eller inte, en andra gång. 

Först gick jag in, lyfte upp honom, kramades en gång till, men andra gången sa Jonathan, som kunde se honom via appen, att han snart skulle lägga sig och somna och det gjorde han. Så hoppas att gråten inte har förstört något för evigt, att han gav upp för att ingen kom in. Det vore hemskt! 

Han sov i alla fall gott tills mamma och pappa kom hem vid 22-tiden. Och när de gick 15.30 brydde han sig inte ett dugg. För att fördriva tiden fram till läggning med detta oerhört aktiva barn stoppade jag ned honom i vagnen (för första gången) och så gick vi till lekplatsen och gungade lite. 

Alltså det där med barnvagn OCH hund, var en utmaning, men det är ju det mesta första gången.

Tv är okej, Babblarna och Mora träsk (som hans pappa spelade oavbrutet i flera år) Och så får han titta lite på farmors telefon, på Babblarna, och då försöker han sjunga, plutten!

När vi kom hem fick han leka lite med min telefon, men när han ville stoppa den i munnen sa jag att han inte fick det. Då lyfte han sitt lilla pekfinger och gjorde en ajabaja-rörelse med det. Flera gånger, varje gång jag stoppade honom när mobilen åkte mot munnen (för det går ju lite automatiskt när man är snart 15 månader), gjorde han exakt samma gest där han viftade med sitt finger från sida till sida, ni vet vilken gest jag menar.

Jag frågade Jonathan sen och det är verkligen ett ajabaja, han trodde att de gör så på föris. Plutten, så mycket han förstår utan att kunna prata.

När han somnat sprang jag ut med Selma, och det gick finemang. Hon kissade direkt och sedan rusade vi upp fem trappor igen. (Trappor ned, hiss upp, för att vara korrekt.)

Vi var hemma vid 22.30 och då var jag vrålhungrig.

Hade bett dem att köpa hem havregrynsgrötsduttidutter men orkade inte göra något där, smyger mest runt för att inte Mio ska vakna, så väl hemma slängde jag i mig en tallrik havrekuddar med soyghurt istället. I säng 23, somnade kanske 00.00 och vaknade och klev upp kl 6. 

Mindre finemang var förstås att Selma kissade i soffan igår, som om hon gjorde det i sömnen, och det är andra gången nu. Tror faktiskt att det är dags för ett veterinärbesök. Tikar kan få en förslappad kissmuskel (nej, så heter det inte men typ) efter kastrering och det är dags att kolla upp. 

Att jag tror att det sker i sömnen beror på att hon är plaskblöt på rumpan, som om hon legat ned och kissat. För någon månad sedan hände samma sak i sängen. Då måste hon duschas av, så blöt är hon. 

Typ så, söndag när jag ska skriva mina 1000 fast gärna 1500, eftersom jag ligger 2500 efter mitt schema. Jag ska också printa räkenskaperna som ska in på tisdag igen. 

Igår toppade Ske din vilja Bookbeats lista över mest lyssnade, vilket ju är fantastiskt. Idag såg jag att den ligger på plats 42 typ på Storytel (där mina böcker sällan syns, numera). Men bättre att vara på deras lista än att inte vara det (det var den inte igår).

Det är ju också kul att se att den andra boken i serien drar igång den första igen. Jag drömmer ju om en rubinbok ELLER en guldbok för den (75 000 respektive 100 000 sålda de första två åren efter utgivning, inräknat ljudboksstreaming som ju har ersatt främst pocket, skulle jag säga). Vi får se. Rubinbok är inom räckhåll och jag vet att Den femte dagen är med på en stor kampanj och om den räknas in i totalen så blir det guld. 

Men några siffror har jag ju inte eftersom systemen inte funkar än, alltså kan jag bara hålla mina knäppa tummar. En av dem är i alla fall knäpp och får sina spel, men har hittat ett tumskydd som funkar på natten för det är när jag ligger ned (soffa eller säng spelar ingen roll) som den liksom hoppar och knäpper (ljudlöst) och känns som om den går ur led. 

Jag har inte ont alls längre, så det verkar eventuellt gå åt rätt håll. Peppar peppar. Jag är lite öm vid tumroten som indikerar att det inte är helt läkt, och tummen hoppar ju fortfarande ur led, så läkt är det ju inte. Men mycket bättre. Jag hoppas att jag inte har slitit upp något när jag har lyft upp Mio. 

Tumskyddet gör att tumfästet inte rör sig, och det är det viktiga för fingertoppen. Jag trodde att det var toppen som skulle vara stilla, men har av erfarenhet förstått att det är själva BASEN av tummen som ska vara orörlig på nätterna. Hel vetenskap, det där. Jag köpte fingertoppsskydd i NY som gjorde fingret helt stelt men de hjälpte inte alls, eftersom tummen ändå gick att röra, liksom. NI FATTAR!

Typ ett sådant här:

Funkar inte (tänk att det sitter på tummen)

Det här funkar. Tumme orörlig. 

Varsågoda för lektion om ni någonsin drabbas av triggerfinger. 

Igår började Mio gå.

 Från pappa till soffan, om och om igen. Sju åtta steg i alla fall. Gulle. Det blir bra för honom på förskolan där han ju är yngst. 

Sin pappa upp i dagen. De ringde upp mig direkt så jag fick följa promenaderna fram till soffan. ÅH!

Jag ska passa honom idag och lägga honom för första gången när mamma och pappa ska till vänner och äta. De ska åka redan 15.30 och Mio ska sova vid 19. Det är första gången någon annan lägger honom men det går nog bra, hoppas jag. Annars får de väl slänga sig i en taxi hem. 

Eftersom jag är en planerande typ har jag redan räknat ut när jag ska gå ut med Selma och hur. När Mio har somnat tar Selma och jag trapporna till våning 4 (törs inte ta hissen ifall den stannar) så hon får kissa snabbt utanför dörren och så går vi upp för trapporna till våning 9 igen. 

Så jag tänker att vi är i Solna vid 14.30 så han hinner vara med mig lite innan mamma och pappa går. Vi har inte setts live sedan jag kom hem från New York, bara pratat på facetime. 

Nästa gång Selma är hos dem är den 20-25e maj, då jag ska på releasefest och lite sånt, och sedan är det bara två veckor tills jag åker till Cypern. 

Jag köpte nya mjukisshorts igår (som mjukisbrallor, men korta), från H&M. Herrshorts, som var helt perfekta. Hittade inga på damavdelningen.

 

Två par. 99 kr styck.

Och ett par ljusare

249:-

Så mjuka och sköna. Eftersom jag aldrig klär upp mig på Cypern är de perfekta till det mesta: strand, middag och som skrivkläder i soffan. Hurra. 

Man, alltså jag, borde handla oftare på herrsidan. Jag har två mjukisshorts, långa, för det är viktigt för mig, men de är noppriga vid det här laget och jag har inte hittat nya på damavdelningen. Bara korta, som inte passar mig och mina ben alls (LÄNGRE). Så hurra för herrshorts. 

Det var det. Annars idag inleds dagen snart med sedvanlig promenad. 

Mellan 8-10 kommer Ica med mat och så ska jag jobba och skriva mina 1000 nu när jag ÄNTLIGEN har tagit mig igenom det jag redan har skrivit. Jag hade glömt så mycket så det var bra. Det tog sin lilla tid, för annat pockade också på som release och sånt, ju. Nu vill jag bara tuffa på framåt i del 3. Jag har inte den blekaste om hur försäljningen av 2an går för systemet där jag hittar försäljningsinfo om mina böcker ligger nere, men det är nästan skönt.

I höst får jag inte åka till bokmässan, BUHU! Men man får inte göra det varje år och det här året är det min tur att avstå. Tror att jag ska åka någon annanstans då istället. Till London, eller nåt. 

Jag ska ju åka till Dalhalla med Hedström och Hagberg i augusti, och har arrangerat om nu så att vi kan ha en konferens. Jag behöver bollplank, inte av proffs utan av amatörer, så temat är MORD. 

Jag behöver hitta en plan för bok 4a och 5, jag har redan fått förfrågningar om det från mina agenter, och igår skickade jag en mycket grov plan för bok 3 (som jag ju skriver nu, grovmanus är precis klart när vi har konferensen i augusti).

Båda har lovat att ställa upp och verkar tycka att det är roligt. De får naturligtvis inte betalt, men jag betalar deras boende för vi behöver ett hotell och ett konferensrum, istället för ett härbre. 

Vi tar min bil tidigt, drar till Tällberg, konfererar under eftermiddagen och på kvällen är vi lediga och ser vi Chess på Dalhalla (en mil därifrån). Sedan har vi ett par timmar konferens på morgonen innan vi åker hem. 

Älskar organiserade planer. ÄLSKAR!

Vi lunchfirade Ske din vilja igår.

Det var helt perfekt. Förläggare, ljud, sälj, redaktör plus agenter. Så god lunch på Farang medan Selma var hos Jonathan, två gator bort. Perfekt asiatisk restaurang för mig som har krav på maten. Jag åt kyckling med en jordnötssås. Så himla gott! Till dessert åt de andra riskakor med choklad (dem minns man ju från barndomen) medan jag åt sorbet.

Marie och Josefina från PR kunde inte komma.

Hisselfie var inte igår. Älskar min nya mockajacka med fransar som jag köpte på Arlanda innan jag åkte till New York. Jag hade tittat på den online länge, men inte hittat rätt storklek, men på Arlanda hängde den och jag kunde prova! Det visade sig att den var såpass oversize att jag kunde ha 38. Vanligtvis har jag 42. 

GÄNGET!

Med Lena, min redaktör som hade åkt från Helsingborg. 

Med min sorbet, två sorter för säkerhets skull. 

Vi tog tunnelbanan. Jag blir glad varje gång jag kommer på att det är en möjlighet istället för att leta parkering på det totalt hopplösa Norrmalm. Nu klev vi av vid Hötorget och fick en liten vårsolspromenad till Jonathans jobb eftersom vi var där i god tid. Selma fick kissa och jag röra på mig lite. Hur perfekt? 

Älskar tunnelbanan som tar 22 minuter till T-centralen (och ligger på 3 minuters promenad från mig). Pendeln går snabbare, 15 minuter, men då måste vi gå/åka till Farsta strand som ligger en liten bit bort, och då är det ingen tidsvinst längre. 

Helt galet att jag har bott permanent i Stockholm i 40 år nu. Jag var nybakad flygvärdinna prick nu, för 40 år sedan. Min första övernattning var på Kanarieöarna, Gran Canaria, där vi bodde på det vi kallade Maggans pang. Hotel Margarita, i Playa del Ingles, och alla mina kollegor var så snälla. Det var en sådan märkligt känsla att flyga till utlandet och stanna en eller om det var två nätter och sedan flyga hem igen. Vi stannade många gånger flera nätter. Det var ju fantastiskt, såklart. Jag hade varit på två chartersresor i hela mitt liv. En till Mallis när jag var 10 och en till Italien när jag var 18.

JAJA, i alla fall:

När jag kom hem från stan igår filmade jag mig själv till Norge och Tyskland, och ber en stilla bön om att det duger. Vi får se. Det var så perfekt att göra när smink och hår satt på plats men jag var också trött och det krävdes flera tagningar. Jag gillar annars att sätta dem på första försöket. Och det går på morgonen, sällan efter kl 14. 

Just det. FÖRE alltihop lämnade jag Selma ensam hemma och åker för att skaffa nytt pass. Det kan man numera göra i Farsta. Så bra, ju. Klart om 4-5 dagar. De tipsade på Arlanda om att göra det nu istället för att vänta till oktober, för många fler än jag skaffade nytt pass under pandemin som går ut nu (kan ni fatta att det redan har gått 5-6 år sedan vi var inlåsta!) och köerna till att få ett nytt kommer att växa under sensommar/höst.

Idag ska vi jobba med manus, Selma och jag! Jag städade bort allt på matbordet/arbetsbordet igår så nu är det tomt (alltså typ) och luftigt, vilket gör det lättare att jobba vid än när det var fyllt av New York-uppackning.

 Jag skulle verkligen vilja ha ett nytt matbord. Ett där jag inte behöver ligga på golvet och torka av stativet. Ett bord med 4 ben, och inget annat. Stativet blir sååååå dammigt. 

Jag ska också tvätta lite, men det tar ju ingen tid alls. 

Typ så! Fredag. 

Jag borde beställa mat också. JAJA. Det finns inget som går snabbare för mig. Jag är ju totalt trist med att alltid beställa samma samma. 

Just det, måste printa momsdeklarationsunderlagen också. På tisdag är det dags igen. Tjohej!

Jag läser igenom allt just nu.

 "Allt", som i de 11 tusen jag har skrivit. Målet den här veckan är att stå på 14 på söndag. En dag går bort,  torsdag, då vi har firarlunch i stan, och de andra dagarna kommer jag att jobba. Lördag kväll ska jag passa Mio, men det är ju senare på dagen.

Tänk att jag inte har någon som helst jetlag. Första dagen, naturligtvis, men inte mer än så.

Däremot somnar och vaknar jag senare (typ 23.30-08.00) vilket säkert är en konsekvens av resandet, men det gör ju inget. Jag är pigg som en mört under dagarna. 

Igår bokade Hedström, Hagberg och Hellberg, tre glada flygvärdinnor från kurs 2 (av 3 el 4 st), 1986, en liten tripp till Dalarna och Dalhalla för att se Chess, den 9e augusti. SÅ roligt!

Helen (Hedström) och jag var där och såg Carmen för typ 10 år sedan, och jag har inte varit där sedan då. Ulrica (Hagberg) kommer från Rättvik där hennes familj hade ett hotell. 

En natt borta, helt perfekt!

(Jag har också bokat parkering på Arlanda, och en hotellnatt, för min skrivresa till Cypern den 12e juni. Jag tycker om att ha ordning på mina resor.)

Typ så, onsdag. Releasen är över, men hur det går vet jag inte riktigt. Systemet där man såg alla sina siffror är under ombyggnad och skulle varit uppe igen den 23 april, men så blev det inte. Alltså har jag inte en aning. Det återstår att se. 

Jag är väldigt förtjust i den här röriga väggen. Den är kurerat rörig för att mitt öga inte ska få spader. 

För andra är det naturligtvis kasos, men inte inom mig. Blommorna fick jag från förlaget igår, det är födelsedagsblommor. 

Jag har också betalat av allt jag spenderade i NY. Där använder jag mitt Klarnakort (ett kreditkort, utan månadskostnad) eftersom det inte har något valutapåslag som många andra kort har. Funkar så bra. Kursen för dollarn, ungefär 9,20. 

Jag har haft krångel med mitt Nordeakort varje resa tidigare, men Klarna fungerar så bra. 

Däremot har det kortet tagit bort sin reseförsäkring, för att få en sådan behöver man numera ha ett kort som kostar ... vi får väl se hur jag gör med det. Tycker att det här är enkelt och bra för övrigt, ju. 

JAJA. 

Bra dag igår betyder bra förutsättningar än så länge idag. 

Tjohooo.

Releasedagen över.

Deklarationen inlämnad (det är alltid en pärs, även om jag har ett superbra program som tar hand om alla siffror för det hade inte klarat själv. Har haft samma sedan jag startade firman). Programmet gör fördelningar hit och dit som jag själv inte hade förstått hur det går till och sedan fyller jag manuellt i allt hos Skattemyndigheten. Igår fixade jag också nya momsdeklarationer och andra grejer som jag missat förra året (alltså jag gjorde deklarationerna perfekt i tid då som alltid, det var förändringar i dem som jag behövde göra nu) som jag säkert blir bestraffad för men det får jag ta. Jag har en ny agent och deras avtal med mig och utlandet ser annorlunda ut än det gjorde hos min gamla.

I alla fall: idag ska jag ÄNTLIGEN fortsätta skriva på min bok. 

Senast jag gjorde det var på flygplatslounchen på Newark. Omringad av pladder och mycket folk, gick det så bra. Kul! (Bara jag tänker på det längtar jag tillbaka till New York! Tänker jag på att Chess nog kanske inte går nästa år igen faller jag inte i gråt, men nästan.)

Chesscasten tackar orkestern.

Vi har varit ute (jag sov 23.30-08), jag svettas som en gris, och ska väl äta något innan jag börjar jobba. 

Selma sover bredvid mig i soffan och hur jag någonsin ska kunna göra mig av med den är frågan. Det här är ju så himla vrålfult MYSIGT!

Releasedag!

 (I alla fall efter att deklarationen är klar)

Dagen till ära har jag skrubbat bort resten av New York och håret är fluffigt som nygjord sockervadd.

Det händer inte så mycket mer idag än att SKE DIN VILJA kommer ut. Jag hade en stor releasefest förra året, det räcker flera år framöver. Men på torsdag ska jag fira med förlaget och agenterna, teamet ska äta lunch och min redaktör kommer hit ända från Helsingborg. Det är firande utan att vara fest, och perfekt mitt på dagen.

Jag ska göra lite frukost och sedan sätta igång. Först ändra grejer i momsdeklaration kvartal 3 och 4, skicka in blanketter jag skulle ha gjort samma kvartal, sen kan jag deklarera och därefter fira nya boken!

Tjohoo! 

Selma och jag somnade som ovänner.

Upptäckte att hon hade kissat på mattan i sovrummet och jag blev tokig. Fast det var nog mitt fel, förstås. När jag själv var på toa (här stänger vi förstås inga dörrar) såg jag att hon gick in i sovrummet men hade inte en tanke på att hon skulle kissa där. Tröttsamt, trodde att det där ofoget var över, men ibland kan hon uppenbarligen inte hålla sig, vad annat kan det vara?

När hon ligger bredvid mig har jag i alla fall koll.

MEN, det händer inte i Solna, om nu det är en ledtråd till något. 

Det går aldrig längre än 3 timmar mellan utgångarna och jag tror inte att de går ut oftare där. Däremot går hon ofta och lägger sig i deras extrarum när hon är där för hon vill vara ifred från Mio och orättvisan att han får all uppmärksamhet, och om hon sover behöver hon förstås gå ut mer sällan. 

Igår drack hon väldigt mycket och det spelar förstås också in. Plus att hon flera gånger ställde sig och stirrade på mig och då är det svårt att veta vad hon vill, det kan vara ett tecken på att hon vill gå ut men lika väl ett tecken på att hon vill leka. Jag tänkte att hon väl inte redan ville gå ut, men det ville hon förstås. 

Jag behöver verkligen bli mer uppmärksam. GRRRR.

Idag MÅSTE jag börja med deklarationen, så är det bara. Jag har grejer som måste ändras i de två sista momsdeklarationerna innan själva deklararationen och det gör att jag drar mig. 

Vaknade efter bara 5,5 timmars sömn i natt, så tupplur senare kommer att bli nödvändigt! 

Typ så, en mulen morgon (så skönt) i Farsta. 

Hemma igen efter den fantastiska veckan

i New York.

Allt, från resor till det jag har behövt se, har klaffat. Fågelbajs i huvudet och en toalett som blev full är det enda irriterande på hela veckan. 

Hej då, Manhattan!

Jag KAN ha ätit det här varje dag. Blev tjenis med personalen som älskade min jacka med fransar (pga var från Mexico, alltså personalen inte jackan).

Han såg rakt på mig som om han ville säga: jaha, här är du igen.

Den här gången vågade jag fota från första raden.

Och här Chess applådtack.

Närmare än så här kom jag inte Empire state building den här gången.

Böcker, böcker böcker. Jag handlade inte här utan i The Drama store (bara NAMNET!)

Alltså, Facetime! Bästa uppfinningen. Efter det kommer parkeringsappen.

Cool 64-åring ska ut i New York

The Boathouse

Chess, OMG!

Från rummet

Cast Just in time

Flighten hems förrätt. Jojatackar.

Vädret blev till sist perfekt med en dags regn, resten av dagarna var det perfekt promenadväder även om jag denna gång som längst gick till 11e gatan och mina gamla fastrars hus, innan jag vände norrut igen. 18 000 steg. Det räckte och så långt gick jag aldrig de resterande dagarna. Fötterna klarade sig med nöd och näppe.

Det var ju inte något sådant jag var ute efter den här gången utan det jag ville se låg ju inte så långt från hotellet. Ett medelklasshotell med perfekt läge för mig. 

Målet var DRAMA och DRAMATURGI på de bästa scener som världen erbjuder. 

Det var sinnesjukt att jag satt i de där salongerna, har skrivit 23 egna böcker och nått såpass framgång att jag kan leva på det. 

Den lilla sjungande Åsa i Fjällbacka hade drömmar om scener, men jag minns inte hur långt hon vågade drömma. Visste hon ens vad Broadway var? Hollywood visste hon, Fred Astair var en idol. Och bort från Bohuslän ville hon, långt bort. 

Under en sekund när Jeremy Jordan sjöng som bäst fällde jag en tår i ett nyp-mig-i-armenögonblick. Jag har fällt många tårar i veckan, men då har musiken tagit mig, den här gången handlade det om platsen, jaget och vad jag fick vara mitt i. Det var stort och det är en känsla jag bär på ofta. Om jag någonsin blir blasé är det dags att göra något annat. 

Fredag: Jag åkte tunnelbana till och från föreställningen med Hugh Jackman, en teaterföreställning som var precis lika bra som förra året. Man förstår varför vissa blir superstjärnor. Jag tycker att det här manuset borde översättas. Det är verkligen inte bara Jackman och hans motspelare Ella Beatty som gör den bra.

Lördag: dags för Chess i regnet. TACK OCH LOV tog jag fram biljetten för att se vilken tid som föreställningen skulle vara och såg att jag hade köpt en matiné, inte en kvällsföreställning, så vysch iväg med mig till teatern kl 13 då kön börjar. 14 började det. Jag satt vid två tjejer, som inte kände varandra men som båda hade sett den 6 ggr tidigare. 

FAAANTASTISK. Visst, man kan musiken, det spelar roll, men vilka sångare! Och dansare. Manus bra, tycker jag ändå, Kalla kriget som var över när den skrev 1984 är ju i allra högsta grad aktuellt igen och det utnyttjar man i musikalen, där amerikanen heter Trumper (och har alltid hetat).

Söndag: Book of Mormon. Hur många gånger har jag sett den? Vet inte. London, Sverige och många gånger på Broadway. Den är tillbaka i Sverige i höst igen, tror jag. Eller om det är 2027. Manus är ju makalöst bra. Vilken enormt bra idé! 

Måndag. The great Gatsby. Inte riktigt min smak med 20-tals vibb på musiken. Storyn bygger ju på boken och det gör den väl, tycker jag. Scenografin är också veckans bästa. Sådär sånginsatsar. 

Tisdag. Chess återigen. Lika bra igen. Satt på rad sju typ. Kvinnan bredvid mig var extremt pratglad. Jag fick höra allt om hennes europaresor och barn och barnbarn. Hon bodde i Texas och var i stan och hälsade på sin kompis. Jag ville bara vara i min Chessbubbla. 

Onsdag. Just in time. Men Brodwaystorstjärnan Jeremy Jordan i huvudrollen som Bobby Darren och Isa Briones (från the Pitt) i en biroll som Connie Francis. Vilka sångare! Scenen var dessutom byggd så att man, om man som jag satt längst fram, kom väldigt nära. De dansade förbi så att man kände doften av dem. Så glad att jag såg den! Jag hade aldrig hört talas om Bobby Darren, vars liv den baseras på, men kände ju igen mycket av musiken. Han dog redan vid 37 års ålder.

Ni fattar ju vilken vecka! Det kommer att ta tid att smälta, men till min hjälp har jag manus och böcker att ta tag i så småningom. När jag kom tillbaka hem bråkade hissen igen, så rakt tillbaka till verkligheten.

I helgen ska jag deklarera, det ska bli mig ett sant nöje (nä, kanske inte, men jag försöker peppa mig lite).

Näst sista dagen.

 Efter MÅNGA musikaler (en i eftermiddag, ev en ikväll), inköp av manus och diverse scenrelaterat är jag redo att åka hem med fullt av nya tankar. Så inspirerande för den lilla författaren. 

Från mitt rum, gatan nedanför är Broadway.

Jag bor på 53e gatan och Chess går på 45e.

Å andra hållet skymtas Hudson River, jag bor precis mellan öst och väst, även om hotellet nog tillhör västsidan med en meter eller två. 

Och regnet uteblev. En heldag regnade det men efter det har vädret varit toppen. Alldeles perfekt, faktiskt. Idag ska det bli 15-16 grader. 

Kl 14 en ny musikal. Annorlunda scen, ska bli intressant. 

Bäst hittills: utan minsta tvekan: Chess. Scenen var väl inte den mest upphetsande, men till skillnad mot vissa kritiker så tycker jag att storyn håller. Och MUSIKEN. Och texterna. HERREGUD! Och sånginsatser som var bortom ord, enastående. 

The great Gatsby hade jag höga förväntningar på men det var inte min typ av föreställning det tog mig 10 minuter att inse. MEN scenografin var enastående. Storyn är också bra. Men rätt svaga sånginsatser tillsammans med musik som inte riktigt klickar med mig, drar ned betyget. 

Sedan har jag också sett Book of mormon igen. Så inspirerande! Den har precis allt. 

För övrigt har jag nog lagt på mig 20 kilon sedan jag kom hit. Det är godis, bagels och annat som jag bara trycker i mig. Jag ser fram emot en RENSNING när jag kommer hem. Det är alltid samma sak när jag reser, känns det som. 

Typ så, denna här tidiga härliga onsdag. Kl är 7.41 här hos mig. 

New York dag 1.

Vaknade 3 i natt (somnade 20.00) men efter några koppar kaffe plus några bagels som jag var ute och handlade igår, så lyckades jag somna om kanske kl 7, och sov till strax innan 10. 

Så idag är jag piggelin. Ingen jetlag. 

Jag började med en promenad till Central park, och plask sa det, så landade fågelskit i mitt hår. Hur äckligt? Jag rusade till närmaste toalett, insåg att det där går inte att få bort med annat än hårtvätt, så hem till rummet, tvättade håret stående hukande i duschen för kroppen hade jag ju duschat en timma tidigare och sedan föneri, nya kläder och ut igen.

Fika på Saks, varje år!

På väg mot mitt hotell passerad jag Times Square. Det ligger ju samma gata, Broadway.

Har strövat omkring i närområdet idag, ska söderut på teater sen (19.30) och ifall jag går hem därifrån så vill jag ha pigga fötter. Och dagens 11 000 har inte påverkat dem som jag kan känna än i alla fall. Jag har preventivt satt skavsårsplåster där jag minns att jag brukar få ont/blåsor, det har nog hjälpt. 

Måste köpa paraply för i morgon kommer ovädret och det håller i sig hela dagen. Jag stannar nog inne en hel del och jobbar då, tror jag. På kvällen ska jag se CHESS och då ska det regna som tusan. Jag vet inte hur långt det är till teatern men paraply kommer att behövas vilket avstånd det än är. 

Typ så. Bye bye. Jag lovar att hälsa Hugh Jackman.

Arlanda, arla morgon.

Vaknade 3.40, vilket är drygt en timma före min klocka skulle ringa – men ändå. Sov 6,5 timma vilket är oehört bra för mig med tanke på min ständiga resfeber. Känner mig just nu inte ett dugg trött. 

Jag fick en ny fönsterplats igår, för när jag checkade in kunde jag ändra plats till två rader bakom den jag hade beställt från början. Perfekt. Fönster är viktigare för mig än rad.

Nu har jag duschat, satt på mig mascara, fixat håret, ätit frukost (gröt och ägg), varit på toa och bestämt mig för vilka kläder jag skar resa i. Tror jag. Jag har två alternativ, men tror att det blir brunt nu så får det bli svart på hemvägen. Det viktiga är att det är BEKVÄMT.

Jag behöver inte gå till terminalen än på en halvtimma Nu är den 6.31. (Kvart i åtta, rekommenderas, men jag vill ha ÄNNU mer tid. Jag vill gå till loungen, ta ett kopp kaffe, stirra på folk, och liksom ha gott om tid. Min favvisgrej ärvd i rakt nedstigande led av först mormor och sedan mamma. Linnea är exakt likadan, medan Jonathan försöker vara coolare, haha. 

Vy från mitt rum. Bor alltid på Clarion när jag övernattar på Arlanda, som jag tycker är så skönt att göra. 

I alla fall: Jag har köpt en film om det som finns ombord inte passar mig, jag har ljudböcker och poddar. Med lite sov, upp och gå, lite mat och förhoppningsvis en glimt av Grönland så kommer 8 timmar att funka fint. 

Hoppas kunna använda wifi ombord, vi får väl se hur det går. 

Där har vi det. Avresedag till New York. Som jag har längtat! Wohooo!

Avresedag 1.

Men inte längre än till Arlanda. Och först i eftermiddag. Idag fortsätter pysslet här hemma.

Jag hittade en gammal packlista och den är ju perfekt att återanvända för det jag tar med är ju samma saker, vare sig jag reser till USA eller något annat land. Eller Sverige, för den delen. 

Längst upp står alltid dator och laddare. Jag har skrivit in anteckningsbok och pennor för det hade jag tydligen tyckt vara självklart på den här lappen, men det är det inte. Däremot är förstås det lätt att hitta i en bokhandel vart man än kommer.

Allt det där, printa ut grejer och duttidutter, vill jag bli klar med rätt snart på morgonen eftersom jag säkert slöar till huvudet senare, det är i alla fall så det brukar vara.

Vi ska vara hos Jonathan vid 17-tiden, och sedan ska jag sola (om jag inte gör det här under dagen) och lämna tillbaka grejer i Mall of Scandinavia innan jag sticker. 

Jag ska inte träffa Mio, ifall han bär på något dagisvirus. De får komma ned och hämta Selma vid bilen. Plutten. Hans moster, Linneas tvillingsyster Moa, är här och hälsar på, och det är ju toppen för honom! 

Linnea har ju själv så fin kontakt med Moas två barn, som hon pratar med på Facetime ofta. Synd att de bort så långt från varandra (Moa bor i Jämtland), de saknar varandra mycket men har väl vant sig efter alla år. Linnea var ju bara 18 när hon flyttade till Stockholm (de är 31, snart 32 nu)

Jag fick en kommentar på Insta igår, efter att jag hade sagt att jag är väldigt nöjd med svart färg på mina nyfärgade ögonbrun, att jag borde blanda in grått i färgen för att den var alldeles för skarp. "Det ser du väl själv?" Hon gav sig liksom inte ens när jag sa ifrån. Det var ju i "all välmening." Hon skrev också att jag borde ta emot råd, det gjorde hon själv på sin insta. 

WELL!

Sedan när kommenterar man en annan människas utseende "i all välmening"? 

Och hur har man mage att ge O-OMBEDDA råd om hur någon ser ut?

Jag vill verkligen ha mitt ansikte och kropp ifred, för även om jag visar upp det hela tiden så är det ju inte en målning att kommentera, varken som vacker eller ful.

Min kropp bara är. Även mina nyfärgade ögonbryn. 

Den dagen, och det händer rätt ofta, som jag behöver råd så ber jag om det. 

Men jag ber ALDRIG om råd om mitt utseende och jag har exakt NOLL behov av att höra negativa eller positiva saker om det. 

Jag vet själv när jag är ful och när jag är snygg. Det räcker för mig. 

Vad man sedan tänker om mitt utseende är en helt annan sak. Varsågod och tänk precis hur mycket som helst. 

Här får ni något att tänka på!

Typ så, denna onsdag den 22a april. 

Wohooo.