04.18 sitter vi i kökssoffan,

Selma sover förstås. Vi får vänja oss av med soffan en annan dag.

Jag vaknade strax innan 4 och visste direkt att det inte var ett somnaomläge, så istället gick vi upp och MYSET så här dags är värt det. Det är mörkt i lägenheten, måste tända lampor och jag har ändå sovit i 6 timmar, det är okej. 

Igår satt jag upp mina tavlor och NÖJDET över det är enormt. Jag borrade själv eftersom Åke inte har läst mitt mejl. Spotlightsen över ny bokhyllan lossar och i natt trillade en lampa ned, så det behöver jag möjligtvis att Åke åtgärdar och jag vet inte om jag får upp min klocka själv, men det andra har jag fixat.

Det blev OBESKRIVLIGT bra! Är så glad att jag inte sålde min gula skänk!

Den stora tavlan var ingen lek eftersom den är otymplig, tung och skulle sitta långt upp, men med LISTIGHET kommer man långt. Jag fick till det, hurra!

Idag kommer ett sidobord jag ska ha till alla mina laddare, dator, telefon etc, mellan 12 och 16, men först ska jag lämna Selma kl 10 i Solna för att jag har en hundledig helg, tjohej. Jonathan ska iväg en sväng och ta sin tredje körlektion, så han är mest hemma idag och kan ta henne tidigt på dagen.

Han hörde av sig igår och det hade varit så roligt att köra lektion 2. Är väldigt glad att han tycker det!

Jag har älskat att köra bil sedan den dagen jag tog körkort, 6e juni (tror jag att det var, jag gick ur gymnaiset (2-årig linje) samma dag) 1980. 

46 år. O M G! 

Jag hade bilar så länge jag bodde hemma på landet. Den allra första var en grön SAAB som inte skulle klara nästa besiktning. 

I Stockholm1991 (flyttade hit 1986) fick jag en tjänstebil och har i princip haft bil sedan dess, utom Jonathans tre första levnadsår då vi åkte tunnelbana. 

Sedan 2004, typ, har jag ägt mina bilar igen. Då fick jag köpa ut en tjänstebil jag haft sedan 1999. Fårdan. Hon var med mig i många år efter det och blev allt blekare, den lilla gumman. Jag sörjde henne när hon tvingades pensionera sig. Jag fick 74:- för henne. På öret. 

Efter typ 2017 då jag tog adjö av Fårdan har jag haft två Hondor, en Hyundai, en Volkswagen, en Ford igen och nu en Peugeot. 

Slut på bilprat.

Manusslutspurten fortsätter i Farsta, antar att det är en av anledningarna till att jag inte kan somna om. Kanske 4 kapitel kvar?

Tjohej!

Inget nytt från Farsta,

mer än att vi vänjer oss av vid att sitta i soffan i köket direkt på morgonen, så nu är vi redan på plats vid bordet.

Skulle borra igår, förstår egentligen inte vad det är som tar emot så med att göra det, men till sist mejlade jag till Åke (har inte fått svar), ska messa idag (jag ringer ju inte om jag inte måste), så får han komma hit och borra de hål jag behöver. Tavlor ska upp och rosa coola klockan ska upp, eftersom jag inte längre har någonstans att ställa den. 

I morgon klockan 10 ska jag lämna Selma, hem och jobba och efter 12 kommer ett litet sidobord som jag har skickat efter och på fredag 9.15 har jag fått en läkartid för tummen (wohooo) och 12.30 ska jag på bio med Helen och se The Odyssey. Jag har inte vart på bio på evigheter, så ser verkligen fram emot det.

Utöver det ska jag bara jobba fram till jag hämtar Selma på måndag igen. 

Nästa helg (tors-lörd) är jag ju ledig (fram till konferensen på söndag-måndag) från både hund och manus och då ska jag rensa garderober. Det ska bli mig ett sant nöje! Jag ska försöka hitta svarta byxor. Det måste jag ju bara ha någonstans. 

Vet inte när jag får feedback på manus men jag vet att min redaktör ska ha det den 15 september, så innan det ska jag hinna med en runda med det som min förläggare tycker och tänker. Vet inte riktigt när agent ska in, kanske samtidigt som redaktör. Jag ska fråga henne vilken version hon vill läsa. 

Typ så, onsdag 29 juli. Bra dag, så här långt. 

Barnvaktsfarmor

 klarade biffen också denna gång. 

Jag var där redan kl 3, vi lekte och gick runt, han tar mig i handen och visar exakt vad han vill att jag ska göra utan att använda några ord. Han lägger min hand där han tycker att jag ska öppna något. Drar den mot golvet när han tycker jag ska sätta mig och drar med mig när vi ska gå någonstans. Jag bjöds på mat och sedan gick föräldrarna på bio och då var klockan halv sex.

Sedan underhöll vi varandra, Mio och jag, med vatten i köket, lego som var roligast att packa ned och sedan hälla över sig, min telefon som han nu ruskar på huvudet åt och säger "nä" om jag tar fram fel film på Youtube och förstås hans nya kök som han i alla fall kan stanna till vid i en minut. Utöver det är det full fart. Läsa en bok finns inte ens på kartan. 

De har varit på några barnteatrar med honom, korta, typ 20 minuter, och då har han suttit som ett ljus. Tänk om också han har teatern och musiken i sig som hans pappa hade? Hoppas hoppas!

Selma cirkulerade som vanligt runt mig eftersom hon inte riktigt kan släppa taget om mig när vi är där, pluttan. Hon är inte alls sådan med Jonathan och Linnea. Då går hon in och lägger sig i Mios rum när han stökar som mest. Men mig måste hon vara nära och så fort Mio lämnar mitt knä hoppar hon dit. 

Mio grät inte en tår när de gick, men gallskrek när jag la honom klockan sju, så jag tog upp honom i famnen, satt på deras sängkant i en minut och sedan la jag ned honom igen. Inte ett pip mer innan de kom hem typ halv tio. Väldigt lyxig läggning. Han var inte redo klockan 7 men fem minuter senare. 

Idag här hemma börjar avvänjningen vid kökssoffan. Igår la Selma sig under den och vägrade komma fram på 1,5 timma och jag är så trött på det där gömmandet när vi ska gå ut. Det sinkar som tusan. Jag råkade duscha igår och då låser sig allt för henne. Hon måste hitta andra ställen, där jag i värsta fall kan ta tag i henne. 

Typ så. Slutspurten fortsätter idag med full fart. Tjohej. 

I natt,

när jag var upptagen med att prata med den URTREVLIGA, pigga roliga drottning Silva, stals min väska. I den hade jag förstås allt.

Ibland är det skönt att vakna. Jag tar med mig bilden av drottningen som en väldigt härlig person.

Igår hade jag en otroligt bra arbetsdag. Trodde, när jag läst igenom det mesta igen (herregud vad jag gör det mycket i den här), att jag inte orkade mer, men det gjorde jag och jag skrev nog nästan 1500 i sluttampen av dagen.

På det igen idag. I eftermiddag ska jag till Mio, ge honom mat och lägga honom medan mor och far går på bio.

Kommande helg är jag hundledig och nästa också, eftersom Solnaparet snodde den här helgen av mig, TJOHOOO! 

Den första helgen ska jag enbart jobba, eftersom jag har deadline veckan efter, men helgen EFTER deadline har jag flera dagar där jag inte ska jobba ett dugg innan jag åker på min konferens till Dalarna den 9e. Jag behöver planera för den, men det har jag redan i huvudet.  Kvällsaktiviteten är att se Chess på Dalhalla (men det får de betala själva). Hemresa efter lunch den 10e. Då vill jag ha bollat två böcker framåt, dem jag har kontrakt på.

Jag kör, och redan i bilen tänker jag att vi kan börja! Hurra!

Nu kopp 2, kissrunda och sedan jobb! 

Juli månads tröttaste dag

 inföll igår. Jag var verkligen klubbad. Nådde halva skrivmålet, och ägnade mig mycket åt manusläsning, men mest gäspade jag och SOV. Först en timma på förmiddagen och därefter mellan 16 och 18 på eftermiddagen. Ändå lyckades jag somna igen 23.30.

Vaknade strax efter 6 i morse och är ändå utvilad, känns det som.

Jag får en sådan totaltrött dag i månaden ungefär, och då är det lika bra att att hänge sig åt att sova.

Nu har vi varit ute, betraktat hundbajs i hästsize, Selma har ätit, jag ska ta en kaffe till och sedan börja jobba.

Betydligt bättre dag i Farsta idag. 

Tjohooo! 

När jag har jobbat klart får jag se en gammal DVD om jag vill. Vet inte varför den här högen ligger i köket men är inte förvånad ... jag lägger grejer här och där och först flera månader kommer jag på att de ligger där. Jag blir helt hemmablind. Förmodligen ligger en prydlig hög med damm runt dem på stolen, som inte har använts eller dammats på väldigt länge.

Selma och jag var på middag i stan igår.

Han tyckte om sitt kök.

Lille hjärtat

STAN, OMG.

Supertrevligt. Det är sällan jag är i stan numera. Min kompis bor i Vasastan, en stadsdel jag verkligen gillar. Selma var ett under av trevlig hund och sista timman, när maten var slut, låg hon i min famn och sov. Innan dess tiggde hon och var med min kompis i köket och lagade mat. 

Är stuptrött. Vaknade alldeles för tidigt sett till hur sent jag somnade, så kan knappt hålla ögonen öppna. Men kunde bara inte somna om, det gick inte. Så gör ett nytt försök senare i soffan. Det ska bli mulet här idag, tack och lov, för trötta dagar orkar jag bara inte med sol. 

Bokade nästan en restresa igår, men ångrade mig. Insåg att jag egentligen inte har lust. Men något vill jag göra, får se vad det kan bli framöver. 

Först ska manus färdigställas. 11 dagar kvar till deadline. Weeeeee. PLUS före jag gör något: min tumme. Skulle få besked om en läkartid igår, men det fick jag inte. 

Det här systemet är helt galet. Man måste fylla i en hälsodeklaration online, där mitt problem inte ens finns med som alternativ, och sedan ska Capio alltså fundera på saken i fem dagar innan de kan ge mig en läkartid. Och sedan blir det ändå pannkaka eftersom jag inte fick någon tid. 

JAJA. Mer kaffe till författaren, för nu ska jag jobba!

Så här skulle jag vilja ha mina somrar:

Två veckors skrivresa utomlands, två veckor i Fjällbacka, Farsta i två-tre veckor och sedan ytterligare två skrivveckor utomlands. Alltså under sommaren. Det är drömmen. Saknas alltså två veckor till utomlands 2026. Innan Selma åkte jag ofta 2x2 veckor till Cypern på sommaren. Något år var jag på Rhodos.

Tror att jag skulle gilla den mer om jag slapp vara i Stockholm. Jag får liksom inte bukt med sommaren här. Så fort det regnar blir jag överlycklig, tänder lampor och stearinljus och låtsas att det är höst, och så ska det ju inte vara. 

WELL, snart går vi in i augusti, då har jag ändå lite planer. 5e levererar jag manus till förläggare, den 9-10 ska jag till Dalarna på uppstartskonferens och bollande av min nästa bok i serien. (Jag börjar inte skriva förrän i januari som planen är just nu men det är svårt att hitta bollplank som är lediga innan det och kan åka bort i två hela dagar.)

12e fyller Jonathan 32. 

13-16e ska jag och Mios mormor vara barnvakter tillsammans. Hon kommer nedfarande från Östersund den 14e. Jag undrar om jag kan övertala Solnagänget om att ta Selma de två sista veckorna i augusti. Jag ska fråga dem det. 

Kolla bilden jag just fick från tåget hem från Östersund.

Älsklingen!

Sedan är det ju mest bara redigering hela hösten, utöver en avstickare till Tyskland 18-19 september och Deckarfestvalen i Sundsvall i november. 

Jag sörjer bokmässan för ingen tycker att den är roligare än jag, och avsikten har varit att resa bort någon annanstans under den tiden, men nu dök ju Tyskland upp och jag vet inte om jag kan få ihop något helgen efter.

JAJA. 

Rastlösheten bråkar och jag får hålla i mig. Det är ju själva fan att det krävs en pandemi för att jag ska känna mig helt lugn. 

Barn och katt och dålig ekonomi var också bra, jag kände mig aldrig rastlös då eller fångad på något sätt. Det här är nytt sedan Jonathan flyttade hemifrån. Då hade jag visserligen katten några år till, men det drog som satan i mig. 

Fullt upp idag. Vi ska få mat från Ica, ska hämta en ny borrhammare som jag har köpt från Bauhaus (det finns bara ingen back på den gamla, nu har jag undersökt den ännu en gång), jobba och ikväll är vi bjudna på middag i stan av kompis. Så en bra fredag!

Borren ska användas i helgen för nu ska minsann i mig alla tavlor upp, så är det bara. 

Frågan är vad jag ska göra när jag är klar med allt. Jag är nästan glad när jag kommer på grejer som jag måste göra framöver:

• Lägga golv i köket så den där springan mellan vardagsrum och kök äntligen täpps till.
• Rensa ut kläder som inte används och lägga dem i förrådet så länge. 
• Skaffa ett litet bord vid soffan där jag kan ladda telefon och dator. Nu är det sladdar precis överallt. Vill få bort synen av dem.
• Så småningom: nytt matbord där disktrasan inte fastnar när jag drar den över bordsskivans ojämnheter. Det går inte att slipa och de sitter små strån efter disktrasan överallt. Det är bara jag som ser, men det räcker ju.
• Köket. Minst ny bänkskiva, diskho, kakel (kanske räcker med två plattor att laga det med, de som elektrikerna fick knacka bort för att komma åt elen) och fläkt (den jag har funkar inte). 

Soppåsar så att Selma inte doppar tungan i springan som hon gjorde när vi flyttade in.

No words needed.

Sladdar sladdar sladdar. 

Stora tavlan ska hänga högre och centrerad över skänken. De andra ska in bredvid över varandra, plus på kortväggen vid dörren, eventuellt också över dörren. Har ju några små, så fina, som inte heller har kommit upp än. 

Köpte kök och fick besök.

så inte jättemycket jobb igår, ska ta igen det fredag till söndag då inget står på agendan mer än middag fredag kväll. 

Idag ska köket levereras så att det står på plats när Mio kommer hem i morgon. Jag ska smyga in och ställa det i vardagsrummet där han leker, eftersom hans föräldrar inte vet att jag har köpt det. (Och jag har nycklar).

Här kan han han öppna och stänga egna skåp, som han tycker är så roligt. I dem står kastruller just nu. 

Det är pyttelitet och så fint.

Nu ska jag jobba, äta något och sedan dra till Solna plus promenera med Selma. Jag vet inte hur många millimeter det regnade igår eftermiddag och kväll, men inte ens Selma ville gå ut, och då är det mycket. Det vräkte verkligen ned. 

Det ser ut att kunna komma en skvätt idag också, vi får väl se. 

Typ så, torsdag. Tjohej.

Onsdag morgon,

och Selma sprang direkt och la sig i kökssoffan när vi lämnade sängen. HUR jag någonsin ska kunna göra mig av den är den ständiga frågan.

Själv vill jag ju ha en köksö, mest för att det är fint. En sådan här från Ikea. 

Men barstolar gör inget mys för Selma. 

Kanske jag ska mogonsitta i Ektorpfåtöljen i tv-hörnan? Men då kan inte hon ligga bredvid, det är bara i kökssoffan OCH tv-soffan hon kan det, men tv-soffan kan jag inte sitta i, bara ligga, för att den är så djup.

Ni fattar. Det är krångligt när möbleringen också ska passa en liten hund. 

Kolla på henne! 

Något annat som är krångligt är mitt manus. Nä, inte krångligt kanske men jag laddar med för mycket, så är det bara. Och jag vill hinna rensa ordentligt innan jag skickar in det. OM jag ska ha med grejer nu måste de ha planterats tidigare, till exempel. 

Och för många karaktärer kan göra det rörigt för läsaren, och jag har många karaktärer här. Jag gillar ju det. 

Jag ser det den här gången som om jag har kluster. Ett litet kluster där och ett litet kluster där. Det ska bara presenteras så för läsaren också, för att få det lättbegripligt. 

JAJA.

Det ska redigeras sen, men ändå. Jag vill ju att det ska hålla redan nu. 

Där har vi det. Onsdag. Bra dag, så här långt. 

Den mycket trevliga

solbränna jag kunde visa upp efter min resa till Cypern är borta. Gone gone. Så när det blir sol på min balkong här idag (13.30 typ) ska jag parkera mig där en timme.

Mio i Fjällbacka

Hans pappa i samma ålder.

Kolla axlarna!

Så här ska det se ut på sommaren. Det gör det inte nu.

Utöver det finns ingenting i plan alls mer än ett par nya ögonbryn, som gör att man ser så mycket piggare ut.

Selma och jag ska på middag på fredag till en nybliven 65-åring med en lika ny lägenhet, så vi funderar på vad vi ska köpa i present. Det lutar åt väldigt god olivolja. Det är ingen present man har kvar, men å andra sidan är det en gåva man förhoppningsvis kan njuta av ett tag. 

Min favvisaffär för ändamålet har flyttat från NK, nu måste jag bara komma på vart den har flyttat.

Typ så, en dag när jag som vanligt ska jobba först. 

Tummen gör inte ont just nu, men vaknade i natt av att den hade fastnat vikt läge och jag får ju lite panik då för att den gör så ont att bryta loss

Men nu vet jag att den fastnar mer när jag ligger i en viss position, och att den långsamt lossnar av sig själv när jag lägger mig i en annan, så jag bröt inte upp den i natt, istället la jag mig på sidan och lyckades ligga så resten av natten för när jag vaknade var den som vilken tumme som helst. 

Jag ska utnyttja stunden den är normal till att jobba. Den börjar snart krångla igen.

16 arbetsdagar till deadline. Jag som tyckte att jag hade oceaner av tid när jag började för 4 månader sedan. Jag tog det lugnt, tog en massa lediga dagar efter redigeringen av tvåan som var förskräckligt pressande, och såg ingen deadline i sikte eftersom den var sååå långt borta.

WELL, de kommer uppenbarligen till sist, de där skälvande sista dagarna innan leverans. 

Vad jag tar med mig i bok 3 är: börja i tid, skriv inte så mycket varje dag (men skriv varje dag), ta två lediga dagar i veckan (skriv bara en mening eller två). Särskilt viktigt att ta ledigt i början, för att vila ut boken innan. 

Trean kommer ut på min födelsedag, den 27e april nästa år, och jag antar att fyran kommer att ha ett likartat schema och också bli en vårbok (2028). Fyran ska börja skrivas i januari är tanken just nu, men heltidsjobbet börjar ju först när trean har gått till tryck. 

Typ så, PLANÅSA är igång. Älskar planer. Är så stökig i mycket annat (här hemma till exempel), men planer och struktur skulle jag kunna göra en andra karriär på. 

 

Så här såg den ut på visningen.

Numera väldfylld, färggrann och stökig där borta vid stora tavlan. Den ska flyttas lite uppåt, flera ska upp, men först måste jag få koll på min borrmaskin. Var inne på Clas Ohlson igår med Selma som får följa med dit, men de hittade inte en manual och hade inga kvar för gamla modeller. 

Älskar min lägenhet!

Nu står jag till och med ut med hörnet mot den färgglada tapeten eftersom det inte hänger några guldtavlor där längre utan där står fina bokskåp och i skåpen står färgglada böcker (många mina egna) som ju passar ihop med väggen. 

Det som saknas (det saknas alltid något) är ett litet bord vid soffan där jag kan ladda min dator och telefon, samt dölja sladdar. Budade på ett på en auktion, men det drog iväg för att någon hade designat det plus att det skulle skickas från ett auktionshus i Finland. Då drar det ju iväg. 

Jag behöver inte något märkvärdigt men det ska har rätt mått och färg, som det hade som jag budade på. 

Fläkten ska stoppas in i rosa rummet, så länge. Jag törs inte flytta ned den till källaren än. 

Skrivandet går just nu finemang, kan jag hålla det här tempot kommer jag att klara mig i mål OCH kanske hinna läsa igenom. Det är möjligt att jag laddar in lite för mycket nu mot sista delen, och det behöver jag se över innan jag skickar. 

Jag ska också få ihop ett slut, utan en backstory, och det får vi se hur jag får. Det är ju nytt för mig i denna deckarhimmel och därför en utmaning. 

JAJA, prick allt måste inte vara perfekt när jag skickar manus nu, men jag vill gärna i alla fall ha 99% på plats om jag kan plus en story som håller. Jag fick jobba med ettan en del, men ännu mer med tvåan eftersom jag tyckte att jag fick så många olika budskap under skrivandet av den. Nu går jag tillbaka till att inte släppa in någon under arbetet och det har varit superbra. Mycket tajtare, så det ska jag fortsätta med i bok 4.

Ska börja skriva den under resan till Kanarieöarna i januari. Första veckan redigera och andra skriva nytt, tror jag, eller om det var tvärtom. 

Nu har vi varit ut, Selma har fått mat, och jag ska, efter ännu en kopp kaffe, duscha och tvätta håret. SEN ska jag jobba!

Jag hade glömt att slänga den andra glassen.

och de galet goda glutenfria kakorna med choklad men nu är lagret helt tömt, jag säkerställde det igår genom att äta upp allt. 

Jag sover inte särskilt bra efter mängder med socker och det är mycket i KAKOR, så den här dagen är jag lite trött men vid gott mod. Det regnar, jag ska jobba och är nöjd och glad.

Jag skulle vilja borra upp tavlor efter jobbet, men senast jag gjorde det fastade borret i väggen för jag hittade inte "backen" på min borrhammare, så till sist fick jag lossa själva borrhammaren och använda min skruvdragare för att få ut borret från väggen. Jag ska göra ett nytt försök att hitta backen , men annars får jag ta med den till Clas Ohlson och fråga och det orkar jag inte idag. 

Typ så, söndag när klockan närmar sig 10 och det är HÖG tid för mig att börja jobba. 1500 igår. Vore bra om jag nådde samma höjder idag.

Och på tal om höjder. På 15e våningen blåser det just nu, vilket gör Selma obs på varenda ljud utifrån. Utomhus struntar hon i det helt men aldrig hemma i lägenheten. När mitt ben inte räcker som skydd kryper hon under soffan. Jag måste verkligen hitta en ny safesplace för henne när soffan ryker. 

Rubinsiffrorna är inne,

jag går vidare, och om gårdagen säger något om hur det kommer att gå att arbeta idag så har vi en full roman, med en början en mitt och ett slut, om 8 dagar. 

Och det har vi ju inte, för 2,5 tusen ord på en dag, kan bli tusen nästan. Men ändå, igår var det verkligen full fart i skrivstugan. Nu jobbar jag på, till skillnad mot tidigare när jag la av efter tusen, oavsett hur bra det gick. Så gör jag inte nu när jag spurtar mot en deadline. 18 arbetsdagar kvar. 

Idag är det molnigt. Och fuktigt. MEN ACK, vad skönt i jämförelse. 

Selma och jag måste snart gå ut igen, för jag har sopor som stinker i köket, men skulle vilja komma igång med manus först.

I morse la hon sig inte bredvid mig i soffan som hon brukar, utan parkerade sig vid dörren. När jag såg det fick hon såklart massor av beröm och jag trodde att hon skulle kissa det första hon gjorde när vi kom ut. 

Inte då, hon slängde sig över gräsmattan utanför och började äta gräs istället, som om det var just det hon sett framför sig när hon satte sig vid ytterdörren. 

Min kompis tipsade om att tillsätta probiotika i hundmaten. Hennes hund hade slutat äta gräs och slutat klia sig efter det, så kanske värt att prova. Selma älskar gräs. Det är gott att äta och gott att slicka bort vatten från. Men kliar sig kan jag inte påstå att hon gör, direkt. 

JAJA, det är ju inget farligt att äta probiotika, det gör jag också (när jag kommer ihåg det.)

Idag återgår jag till att vara en nyttig människa igen, efter en dag med bara glass och godis. Resterna är slängda och nu blir det RÅKOST fram till nästa fredag. Skoja bara. Men nyttigare än godis, i alla fall. 

Alltså, den här hemska branden i Drammen. Tänk vad fort det kan gå. 400 personer har förlorat sia hem, sa man nu på nyheterna. Så sorgligt. 

Det var den här morgonrapporten. Nu ska jag sätta mig vid skrivbordet/matbordet, och hoppas att tummen håller. Den är bråkig, låser sig och hoppar, men det viktiga är att den inte gör så förbannat ont.