Vi, det vill säga doktor Thore,

 fick inte riktigt koll på mitt blodtryck. Ena armen sa en sak, den andra en annan sak. Första mätningarna var det väldigt högt och olika (för att vara jag) och de andra två lite lägre (annat mätsätt), men fortfarande olika i höger och vänster. Man ska inte ha olika mätvärden i armarna, inte så stor skillnad som jag hade i alla fall. 

Så för att verkligen få koll, kommer jag att få en 24-timmarsmätning. Superbra att jag gick dit om det är så att det är något som är vajsing. Jag har en egen blodtrycksmätare och den tycker han att jag ska använda.

Man kan påverka blodtrycket genom att röra på sig, och med att gå ned i vikt (vilket jag inte behöver, sa Thore. Vi pratade varken vikt eller midjemått men jag är ju en mittemellankvinna och ser väl ut som en också). Promenader plus lite flås. Kaffe kan också påverka trycket, tydligen.

Och sedan konstaterade han efter att ha klämt lite att min höft nog är en sådan där trokadero-grej, minns inte vad det hette riktigt men det är mjukdelar i kläm, tror jag, typ. Sjukgymnastik är det som funkar bäst, och vilken tur då att jag har köpt en matta för ändamålet. Röntgen visar inget om det är den diagnosen. Man kan sätta en kortisonspruta, men långsiktigt är sjukgymnastik det bästa. 

Jag kan gå till Capio rehab för det, men jag kan förstås också kolla nätet (det sa inte han men det säger jag, det finns massor av övningar där).

Och så ska jag tillbaka, fastande (man får inte dricka kaffe innan, det hade jag gjort idag) för att ta prover. 

Selma var så ledsen när jag gick, och förstås glad när jag kom hem en timma senare (hon stod innanför dörren), men inte så glad att hon kissade på sig. Hon lugnade sig väldigt snabbt och nu har hon lagt sig under soffan. 

Jag var borta en timma, och så länge har jag aldrig lämnat henne tidigare. I morgon ska jag ju ta prover och då är jag borta igen en stund. Kan jag vänja henne vid det kanske jag kan börja träna igen. Tjohej. 

Nu har jag listat mig hos Thore som husläkare, han var bra, och han ska höra av sig om hur vi ska gå vidare. 

Typ så, nu ska jag ringa min redaktör. Hon har "frågor" ang mitt manus ...

Ny dator, minsann.

 Äntligen!

Jag vet inte vad jag ska göra med den gamla, jag sparar ju alla utan att varken tömma dem eller fixa till dem på annat sätt. Mest för att jag är rädd att något ska hända den nya och att jag därför behöver den gamla ... well, vi får se. 

I morgon ska jag till doktorn och jag måste bara ta upp min höft som just nu inte är ett dugg bra. Igår kväll kunde jag inte sova, så fick ta värktabletter. Det onda går från från höften in i rumpan, runt rumpan och emellanåt ned i benet. 

Det började med en öm punkt för många år sedan och sedan har det gått lite fram och tillbaka, till och med försvunnit när jag har varit stilla ett tag. Ned i rumpan är rätt nytt. 

Jag minns när vi var i London 2019, då hade jag ont i höften och så fort vi satte oss gick det bort och så kom det tillbaka när vi hade gått en liten bit igen. 

Så ingen vilovärk, mer än om jag ligger på sidan på natten. 

Tyvärr blir det bara sämre av mina hundpromenader. 

JAJA, antagligen inte artros (för då har man väl vilovärk också?) men vad vet jag. Det kan vara slemsäckar, ischias, allt möjligt ju, enligt dr google.

Kanske sjukgymnastik kan hjälpa? Jag har precis köpt en matta till det, men behöver ju rätt rörelser. Jag minns att jag har stretchat ljumsken (heter det höftböjaren, kanske?) tidigare och att jag har för mig att det har hjälpt. 

Grejen är ju att man vänjer sig vid att alltid ha ont, i alla fall har jag gjort det, men det skadar ju inte att fråga doktorn om det i alla fall.

Jag ska ju till New York om drygt sex veckor och i den staden går man dit man ska, hur långt det än är.

Slut på klag. Idag ser det ut att bli fint väder igen. Vi vaknade strax efter sex för då var det nästan LJUST ute. På bara ett par veckor har det helt vänt, känns det som. Idag ska jag sätta upp mörkläggningsgardinerna. De är i ljust beig, får se om jag gillar det eller inte. Det måste ju vara FINT också!

Mello igår gick precis som Jonathan ville. Hans skivbolag hade topp tre (eller om det till och med var topp fyra) i sitt stall. Han var på plats och skickade små filmer till sin melloälskande mamma i Farsta. Jag höll på Greczula, vilken låt! 

Jag har varit på finalen en gång, det är en kul och stor tillställning. Inte för att man ser så bra, vi satt på parkett, rätt långt fram, och tror att man ser bättre från läktarna, men det är ju stämningen och att hela arenan är med, som gör det. 

Där har vi det. Söndag. 

Selma och jag har inget direkt att göra idag, mer än att ensamträna. Jag ska skicka tillbaka ett paket, så det blir ju en superbra träning senare eftersom hon inte får följa med in i Farsta centrum ändå och det tar ungefär max15 minuter för mig att göra det ärendet. 

Det är tufft att vara en pluttig liten hund och så fixerad vid sin matte, men det ska gå. Tror inte att någon hund vill vara ensam egentligen. 

Jag hade verkligen längtat efter mitt godis,

men det gick ju lite år fanders. Vid 15.30 skickade chauffören en bild på att de hade ställt det utanför dörren och jag slängde mig över telefonen när jag såg att det var utanför min GAMLA dörr på Ingarö! 

Först 19.00 kunde jag hämta det i Hammarby sjöstad, och då åt jag upp en godispåse i bilen, och sedan var jag nöjd. När vi kom hem gick vi och la oss, istället för att smaska i oss mer. 

Jag vet inte hur jag kom in på IcaNacka, istället för IcaHaninge, men gjort är gjort och nu har jag tagit bort Ingaröadressen permanent. Alltid lär man sig något. (Jag hörde av mig till min gamla granne, men hon var på jobbet, annars hade hon ju tagit in varorna.)

En gång när Ica skulle till Ingarö (när jag officiellt bytt adress för att köpet hade gått igenom), men ännu inte hade flyttat, åkte de hit, så nu har jag gjort misstag åt båda hållen. 

Men med EN ADRESS kan det ju inte bli fel.

Idag ska jag jobba pyttelite, jag ska titta på timings inför bok 3. Och, kanske, faktiskt, starta upp en ny dator. Det är dags. Hög tid, till och med. Jag minns inte hur lång tid det tar, men säkert en bra stund. Man kopierar ju över allt från den ena till den andra. Nu har den nya legat sedan förra året och bara väntat på att jag ska ta tag. 

Så får det bli! Idag eller i morgon. 

Idag och i morgon måste jag också träna Selma på att vara lite ensam. Måndag morgon, 8.15, ska jag till doktorn och då blir det ju kanske en timma som hon behöver vara ensam. Och nu har vi inte tränat på det på jättelänge. Det är svårt att få till det regelbundet.

Mello ikväll och jag håller på Greczula. Annars röstar jag som Jonathan ber mig eftersom hans skivbolag har många artister i fältet. Men Greczula är en av dem, alltså kan jag rösta på min favorit. Älskar Half of me. Den går ständigt i mitt huvud. 

Typ så, när hunden gömmer sig under soffan eftersom jag svor över något och då blir hon rädd, pluttan. 

Framme och nödig. Nu går vi ut!

Då har vi tränat på att jag lämnar och hon blev helt förtvivlad. Det räckte med att jag sa att hon skulle stanna hemma så började hon gråta och sedan grät hon tills jag gick in i hissen och inte hörde henne längre.

När jag kom upp, efter att ha slängt en kartong, grät hon inte längre, hon satt på mattan och väntade och blev förstås så himla glad. I morgon ska jag lämna henne, slänga ännu en kartong men också gå och skicka ett paket. Det tar ju en lite längre studn. Hon kan vara ensam hos Jonathan, jag håller det i huvudet. (Hon kanske gråter där med, det vet jag faktiskt inte.)

Pluttan. 

LEDIG!

Det är så ovanligt att jag inte riktigt vet vad jag ska göra med den här dagen, mer än damma för ALLT syns just nu. 

I morse vaknade vi kl sju och då var det ljust ute. Helt galet! Nu måste jag snart sätta upp mörkläggningsgardiner som ligger på vänt. 

Jag funderar på gardiner till resten av lägenheten också. På Ingarö hade jag hissgardiner från Ikea och det gillade jag mycket, funderar på om jag ska ha det här också kanske. 

Det kommer att behövas gardiner i sommar, tror jag. Och det blir mysigare. Vi får se, det är ingen panik än och jag har ju persienner i de flesta fönster utom i tv-delen där de är trasiga.

Idag har Mio flugit till Östersund igen, det är tredje gången de reser på det sättet, Linnea och han. Precis som de andra gångerna somnade han redan på startbanan och sov hela resan. Exakt som sin pappa. 

Plutten. Nästa vecka börjar han skolas in på förskolan. 

Typ så, denna slöa slappa underbara fredag. I eftermiddag kommer Ica och jag har beställt godis, vilket egentligen är ett no-no med tanke på mitt eksem, men jag skiter i det denna gång. Jag äter tills jag nästa mår illa och så slänger jag resten. 

Ringblomma, heter den. 

Jag funderar också på att byta dator innan korret. Har haft så mycket problem med word och tror att min dator är rätt full, faktiskt. 

Det är bara veckor kvar tills jag ska börja skriva del 3 och då ska bytet definitivt vara gjort. 

Började jobba halv sex,

men det var inte så mycket kvar, bara rätt kapitelnummer och lite småpyssel på slutet. Och det är lättare att göra på morgonen än på kvällen när jag är stuptrött. Nu gick det finemang och snabbare än jag hade trott. 

Så, andas ut.

Jag har två coachingsamtal idag, det första klockan 10-11 och det andra 12.15-13.15.

I helgen ska jag kolla andra listor jag har fått inför korrläsningen. 

Men först nu MÅSTE Selma ut. Hon har inte kissat sedan 18.30 igår. Hon fick gå ut innan min gruppcoaching (då hon låg i en stol bredvid min), och sedan bar jag in henne i sängen och hon somnade om direkt.

_________

Nu har vi varit ute, hon har ätit och jag har slängt in dagens första mål i ugnen. Är svinhungrig!

Idag hoppas jag att jag håller mig under 37 hela dagen, det gjorde jag inte igår när jag var rätt slut på eftermiddagen. Det tar verkligen tid att känna sig helt frisk igen. Tänk då de som inte har vaccinerat sig, fy vad sjuka de måste ha blivit. 

Jag är fortfarande chockad över att jag har kunnat redigera ett helt manus under en influensa och det är säkert tack vare vaccinet, alvedon/ipren i kombination och arbete vråltidiga morgnar. 

Typ så, nu har vi paus fram till klockan 10.00. 

Tjohej!

36,3

 denna sista redigeringsdag. Antingen har den här redigeringen gått strålande eller så har jag misslyckats totalt. Det känns inte som om det finns något mellanting.

Det Lena har bett om, att jag dessutom vid sidan om ska fylla i ett redigeringsdokument, kan vi tyvärr glömma. Det har jag inte orkat, det har räckt med manus.

Sista 20 sidorna idag, plus ytterligare ett kapitel. Och i kväll har jag kurs.

Det kommer att gå. Möjligtvis måste jag sova lite i eftermiddag när manus jobbet är klart. Igår däckade jag verkligen. Tröttheten är en biverkan av influensan, har jag läst mig till. Peppar peppar har jag klarat mig från ett få den där vidriga hostan som många andra släpar på. Jag hostar till några gånger, sedan är det bra. Den kan förstås bli värre, men nu känns det ändå som om det är klart, på något sätt. 

I eftermiddag kommer Mathem med äppelmos från Kung Markatta som de inte har på Ica. 100 % eko-äpplen, inga tillsatser. Inget socker, inga konserveringsmedel, inget utom äpplen. Förut fanns samma mos från Urtekram, men det verkar inte tillverkas längre. Jag hittar det i alla fall inte. 

Jag har beställt 10 burkar, det är så tungt och de drar det ju på en kärra fram till dörren, så perfekt att beställa mycket. Älskar det här moset. Jag använder till till gröt, till kyckling, till allt känns det som. 

Om 6-7 veckor åker jag till New York är planen. Vi får väl se hur det blir med resor framöver. Världen är ju skakig just nu.

Typ så, onsdag. Nu ska jag jobba!

Måndag,

 tre redigeringsdagar kvar. Igår kom jag igång som jag skulle och då gick det svinbra, i förrgår för sent, och då blev det inget gjort.

Kaffe i kökssoffan.

Lärdom: börja alltid tidig (som om jag inte vet det efter alla år).

Mellan 7-9 kommer Ica och klockan 12 måste jag åka och hämta Selma, via Farsta centrum där jag ska hämta ut paket som skickas tillbaka om jag inte hämtar dem idag.

Men fram till dess enbart jobb.

Igår var jag feberfri hela förmiddagen, 37,6 typ på  eftermiddagen, så idag satsar jag på feberfri hela dagen. Det tar 5-7 dagar att bli smittfri (från att det bröt ut), och det är dag 7 idag. 

Strax över 37 just nu, vill helst ha 36,5. 

Jag ska starta försiktigt. Det är så lätt att ta ut sig när man piggnar till. Så inga långpromenader, men Selma gillar ändå bäst om hon bara får gå runt och nosa och det passar mig utmärkt just nu.  

Jag var ute med sopor igår, hade inte varit i friska luften sedan i torsdags, och det var en märkligt känsla. Jag gick sakta och försiktigt, trots att alla snö och halka var borta.

När jag har hämtat henne ska vi i alla fall klippa klor, äntligen. Det blev inställt förra veckan. 

Hon är svinrädd när de klipper, darrar och piper, men i samma sekund som tången läggs bort börjar hon hoppa på klipptjejen som om de vore bästa vänner, för att få godis. Hon är smart, det lilla livet. 

Nu behöver jag få in vardag igen och hålla tummarna för att det inte blir bakslag och en massa hosta i efterhand. Selma ska vara hos mig i två veckor nu. Jonathan ska på mellofinalen, hans skivbolag har 7 av 11 artister i finalen, och Linnea och Mio ska till Östersund.

Resten av veckan: redigering, som sagt, coachinggrupper tisdag och onsdag, enskild coaching torsdag (och tisdag nästa vecka). 

Måndag ska jag till doktorn och ta lite prover, hoppas jag. Jag går inte dit för att jag vet om att jag är sjuk utan för att jag behöver veta hur jag mår där inne. Det finns så mycket man inte märker själv, och vi har en familj med högt blodtryck diabetes och annat smått och gott. Plus Psoriasis, som ju också kan påverka insidan. Bra grej att kolla!

Minns inte när jag får tillbaka manus, men nästa grej är är korr i en vecka (tror jag), och när jag åker till Åland den 20e är det sista korr (som jag får göra på båten). 

Sista mars går den till tryck. Helt galet. Jag ändrar fortfarande massor, lägger till och drar ifrån. 

Den femte dagen

och jag är bättre idag än igår, bättre igår än i förrgår så det går åt rätt håll, tjohej.

Men igår kunde jag inte hålla ögonen öppna efter 18.30, så jag somnade, med en förhoppning om att sova hela natten. WELL, så blev det inte, jag vaknade 23.30 och kunde inte somna om direkt så jag gjorde det jag brukar, gav mig alvedon, kaffe och en stunds tv. Kl 2 släckte jag ned allt igen och sov till kl 6.

Får se hur mycket piller jag behöver idag, ingen frossa än så länge i alla fall och nu är det ju i alla fall sju timmar sedan jag tog dem senast. Däremot har jag fortfarande ont när jag hostar, så frisk är jag inte, men mycket mycket bättre!

Gjorde mina 30 sidor igår och önskar i och för sig att jag kunde gjort mer, men det gick inte. Men kanske när jag mår bättre. Jag har fram till och med onsdag på mig. 40 om dagen från och med i morgon vore fantastiskt bra. 

Det var dagens sjukrapport. Jag tycker, med tanke på att det här var värsta tajmingen någonsin att få en influensa, att det har gått riktigt bra (om vi förutsätter att det inte kommer några bakslag, så peppar peppar såklart). Jag har varit småpigg på morgonen och tagit tillvara det. 

På måndag hämtar jag Selma, ska försöka göra det när jobbet är klart och på tisdag och onsdag har jag mina sista grupper i onlinecoaching men det är ju på kvällen. (Sedan har jag bara några enskilda samtal kvar.) 

Hellberg coaching & inspiration, som mitt lilla företag fortfarande heter, packar då ihop coachinggrenen i firman för den här gången.

Det har varit roligt, pressande och givande. Så fint gäng tjejer som verkligen har gjort allt de kunnat för att skriva ett manus under ett år. Vissa har till och med lyckats få ur sig TVÅ! Helt galet. 

Jag har inte ens kollat när jag får tilbaka manus igen, orkar inte veta det just nu. Då är det i alla fall korrläsning i en vecka. 

Den 11e ska jag till Sollentuna bibliotek. Det är ett drömjobb. 5 km från Solna, så Selma får vara hos Mio den stunden det tar. OCH det är på dagen! Mellan 14-15! Vilken grej. Så bra ju. 

Helgen runt den 20e ska jag till Åland på författardagar. Jag ska åka båt, korrläsa och väl framme är det mingel på Sveriges generalkonsulat, litterär afton med Pekka Heino och andra författare och dagen efter har jag ett samtal med Kristina Ohlsson och Yukiko Duke och sedan åker jag hem med färjan som går 14.25 och då måste jag korrläsa igen. 

Den här redigeringen har inte känts bra, bortsett från influensan så har jag haft för lite tid, jag har använt för många kockar för tidigt i processen, man har tagit bort dagar (korrdagar, som är så viktiga för mig).

Men om jag kan skylla på vissa saker på förlaget så vilar det tyngsta ansvaret för processen på mig själv.

Så inför nästa ska jag:

1. Skriva ett helt manus innan jag bjuder in någon.
2. Inte flytta. Viktigast av allt!
3. Inte coacha.
4. Kräva mer redigeringstid.

Då borde det gå!

Nu frukost, sen så!

Lite hungrig idag, ändå. Igår åt jag visserligen också sådana här mackor men sedan åt jag bara popcorn och glass.

Växten bakom stolen hittar inte sin plats här alls, det passar bara inte någonstans (den står på golvet, och när jag köpte den var det en grön lite växt som stod på fönsterbrädan). Hittills har den stått i det stökiga köket men jag måste nog hiva iväg den. Den växer mig ur huset! Den får stå här så länge, medan jag funderar på om man verkligen kan slänga en växt som lever. 

Glömde ju säga det viktiga som hände kl 00.00 i natt. Ett mail från New York, från teatern jag var på förra året. Hugh Jackman och Ella Beatty återkommer för några veckors spel PRECIS när jag är i stan! Jag bokade en biljett direkt! 

Första raden, så att jag kan klia Jackman under fötterna om jag vill, tjohooo.

Dag 3? 4, kanske? Måste kolla (älskar blogg!)

Vaknade av fruktansvärd frossa men herregud vad snabbt det gick över till svettning när jag fick piller i kroppen. Tog typ 10 minuter, hurra. 

Har sovit som en kratta men det kan jag ta igen senare om det behövs, det viktiga nu är att jobbet blir gjort! Jag sov ingenting igår eftermiddag, jag vet inte varför jag inte var tröttare. Till sist var jag ändå sjukare igår än dagen innan. Jag borde väl vara trött av den här höga febern (38,8 som mest igår)? Å andra sidan låter jag den ju inte härja fritt, så i med piller i kroppen så ofta jag kan, och då blir man piggare.

Först igår hörde Simona av sig och sa att hon kunde hämta Selma och köra henne till Solna så slapp jag, men just då kändes det okej att köra själv. Jag hade lite förträngt att jag är pigg på förmiddagen och att det går över. 

Men hur snälla kompisar har jag?

Och sedan, när jag inte var lika pigg längre, föreslog Linnea att hon och Mio kunde komma och hämta Selma med tunnelbanan när de ändå var på promenad, så istället för att backa ut bilen i feberdimma, kunde jag gå med Selma till tuben och möta Linnea och lämna över vår hund. 

Så himla snällt! Vilken sjuklyx!

Så nu har jag hela helgen på mig att tillfriskna, och det borde ju gå. Efter en vecka ska det ju vara klart, det som är feber och akut. 

Hosta och trötthet kan man få dras med ett tag efteråt, har jag läst mig till.

Jag utgår från att det är influensa eftersom jag har varje symptom. 

Det var länge sedan jag hade det nu. Men ett år smittade jag förmodligen Simona. Jag gick ut på lunchdejt med henne alldeles för tidigt och ett par dagar senare låg hon däckad. 

Efter två influenser rätt tätt den säsongen började jag vaccinera mig. ÄLSKAR vaccin och troligtvis mår jag lite bättre ändå än de som är utan. Den här virusstammen slank förbi årets vaccin, har jag fått lära mig. 

Varsågoda för informationen. Nu ska jag dricka kaffe, byta ut mina svettiga kläder och jobba, lyllos mig, tjohooo.

Min fina fina lägenhet som jag är så glad för.

Alltså min taklampa som lampaffären i Jakobsberg lagade åt mig, är sååååå fin. Den här bilden gör den inte rättvisa ett dugg. Det är åtta lampor i den och jag ska byta ut 4 mot mindre storlek, men lampan är PERFEKT och jag valde helt rätt, lite kallt, ljus. Den går att dimma och känns så lyxig. 2500 kostade renoveringen. Jag hade läst mig till att det skulle kosta ungefär 7-800 kr per ljuskälla, så jag kom billig undan tycker jag. Och så trevlig butik. Värd den extra resan från stan på alla sätt. 

Här syns inte tredje och fjärde armen men det gör det när man ser den på avstånd. 

Jag blev sjuk i tisdags kl 12, såg jag nu, så dag 4, men dygn 3 (men alltså så avancerat en sådan här morgon).

Just det, har ju bestämt mig för att inte använda extraelementen alls och jösses vad det sparar energi. Jag kommer plötsligt inte över 8 kwh/dag, oftast lägre (kanske 7 om jag tvättar eller diskar). Jag kan hålla koll på det via Ellevios app. 

Det betyder ju att mina maskiner är i god form för om jag har max 280 kwh per månad, är det ju bra för 80 kvm lägenhet. Det är som på supermoderna Ingarö där allt var nytt. Här är spis och kyl/frys om inte gamla, så säkert 10 år i alla fall. Och än har jag många lampor igång, i sommar blir ju den avgiften också lägre. 

Sjukstuga.

38,6 igår eftermiddag plus hosta. Så någon luftrörsgrej, snarare än vanligt förkyld, för jag snorar inte särskilt mycket, inte än så länge i alla fall. Hosta brukar ju komma efteråt. 

I natt tog jag kombon 2 alvedon PLUS 1 Ipren. Magiskt! Inte för hostan men för febern. De verkar fortfarande, 5,5 timma senare. Man får ta max 3 ipren per dag, så nästa dos blir enbart alvedon och så tar jag alvedon+ ipren i eftermiddag innan jag åker och lämnar Selma i Solna.  

Det finns de som inte använder febernedsättande av egen fri vilja, det har jag svårt att förstå för man mår ju så mycket bättre en stund. 

Vilken ynnest att ha tillgång till medicin, varma duntäcken och en varm lägenhet när man är sjuk. Så många människor har inte det. Denna orättvisa!      

Selma ville direkt gå ut idag, vid femtiden och det gick inte att misstolka, hon stirrade på mig tills jag gick till dörren och väl ute gjorde hon båda sina behov direkt. Men så var vi ute kvart i sju igår kväll (kväll och kväll), och låg i sängen prick klockan sju. 

Jag stängde av tv:n 21.00, vaknade och tog piller 00.00 och vaknade sedan först 4.30, det tycker jag var bra ändå. 

Igår gick det bra att jobba på morgonen, så jag kör igång direkt idag också. 

Coachingen idag är inställd, det hade jag verkligen inte klarat. Mello med Helen är också inställd, för jag tror inte att jag är frisk på lördag. Hon har aldrig varit här, men det får såklart bli en annan gång. 

Det blåser ute idag och det är fortfarande inte Selmas grej, hon har så svårt att komma till ro som är hennes paradgren vanligtvis. Pluttan. Kanske är det värst i köket där jag sitter nu. Jag ska sätta mig vid matbordet strax, det kanske lugnar henne lite. Hon vankar runt, stannar och stirrar på mig och vill liksom inget mer än att jag ska resa på rumpan tror jag. Ute har vi ju varit. 

NU börjar jag jobba!

Så jag messade Helen igår klockan 12

 och en sekund efter blev jag sjuk, som i att halsen plötsligt kändes trång, kroppsdelar värkte och tempen klev över 37,5 (skratta ni, men jag känner temp på 37,1, med mina låga 36,5 som utgångspunkt.)

Jag var på pillren direkt, förstås, eftersom jag inte hade jobbat klart, men det hjälper ju inte mot själva sjuket, bara mot hur mycket sjuket känns.

Nu är klockan 5 och jag har dragit upp den stackars Selma. Det går inte att ligga mer, halsen gör svinont när jag hostar (fast bara då) och jag behöver KAFFE istället för att ligga kvar (sedan 3.30) och försöka somna om. 

Kroppen är varm och händerna iskalla, alltså är det dags för piller igen och för att öppna den här dagen. Lägga mig kan jag göra senare.Jag måste ju igenom mina 30 sidor, så är det, men det ska gå om jag gör det nu direkt på morgonen. Ett par alvedon gör alltid susen, ju. 

Och vilken TUR att Selma ska till Solna i morgon! Idag och i morgon måste vi ju gå ut så att hon får göra det hon ska, ut men roligare än så blir det ju inte här. Inga långpromenader och inga snölekar. Hon kommer att bli så besviken, hon älskar nysnö, men det går bara inte.

En omsomnad Selma på filten bredvid datorn. Jag vägrar ju värme, så länge som elen är så dyr. Filtar och fleece är vad som gäller här.

Förmodligen får jag väl ställa in min coaching i morgon också, rösten är i alla fall just nu helt kass och då är det bättre att skjuta på det i några dagar. 

(Mejlade direkt. Hoppas det funkar för dem att skjuta upp det.)

Helgens Mello med Helen kan jag nog också glömma. Många blir friska på två-tre dagar, men det blir inte jag och jag utgår från det nu också.  

En gång har jag tappat rösten helt, så att jag inte ens kunde väsa. Det var hemskt att försöka prata när sådana som inte respekterade det, ändå ringde för personen för den trodde väl att jag var döende. GRRRRR. Det var på riktigt obehagligt för det kändes som om jag inte fick luft.  (Men det fick jag ju, om jag bara fick vara tyst i lugn och ro.) 

Det är enda gången jag har haft det så, andra gånger har jag blivit väldigt hes men det där var verkligen något helt annat.

Nåväl, vi hoppas väl att det inte går så långt den här gången. 

(Ursäkta sjukrant men behöver få det på pränt.)

Nu till lite roliga saker.

Igår fick vi upp tv:n på väggen i sovrummet, och jag är SÅ nöjd. Det blev direkt mer utrymme framför sängen och som jag hade hoppats passade hyllorna den stått på in perfekt framför elementet i rosa rummet där de nu får agera skoställ. Superbra!

Ser ni skorna till höger? Och spejset framför sängen till vänster?

Nu behöver jag en stor korg till överkast och filtar, som kan stå i hörnet, men det är allt.

 

Långsamt börjar saker och ting landa här. En vacker dag ska jag väl också komma på vad jag ska göra åt köket. 

Tjohej!

Tisdag, och jag har fått manus.

Det betyder ytterligare två dagar till min redigering, så nu har jag nio. Tack Lena! Om jag gör trettio sidor per dag så klarar jag det. Slutet är det jag behöver jobba mest med och det kräver tid.

Vi pratade också en timma om manuset igår, och det lugnade mig något. Det iommer att bli fullspäckade nio dagar, men hon, som jag, tycker inte att jag ska göra mer än små korrigeringar. En stämning här och där, miljö, förtydliga, öka spänning. 

Det är jag som bestämmer, så är det, men det är hål i huvudet att inte lyssna på sina kompetenta förlagsmedarbetare, så det gör jag förstås. Ofta kan man ge mindre än man tror för att de ska bli nöjda. 

Jag har precis öppnat dokumentet och sögs direkt in, och det är positivt!

Tror att jag ska äta innan jag börjar.

Selma är hemma, och jag har bokat kloklippning till i morgon eftermiddag. Idag kommer någon och sätter upp min tv i sovrummet. Så skönt! Det är trångt som satan där och de två tv-bänker jag har i sovrummet ska jag flytta till rosa rummet där de får sluka mina skor, eller kanske handväskor. Något av det.

Trångt som satan här! Hoppas  bänkarna passar i rosa rummet. De är två, en meter breda och typ 90 höga med tre hyllplan.

Älskar mina krokar i sovrummet. Väskan är precis som skorna nedan, från Louboutain och en favvis, trots att de är öppen. Jag har en liten handledsväska i den som extra skydd mot tjuvar och banditer. Det sitter en krok i mitten på väskan och när den är stängd går det inte att få upp en handledsväska. I love it!

Älskar förresten hela sovrmmet. Sett på bild behövs något över sängen, det upplever jag inte på samma sätt i verkligheten. I taket hänger en lampa från mormor och morfars hus. Skulle gärna vilja hitta glaskupor som fanns från början men som har gått sönder genom många flyttar.

Jag borde rensa bland mina skor. Har flera som bara är fina, som jag inte använder. Ska kolla med Helen om hon vill ha ett par, som jag eventuellt tror passar henne. Hon har lite mindre fötter än jag (jag har numera 38,5 och kan i vissa fall ha 39) 

TVÅ PAR oanvända Loubotuain står i hyllan. Ett par boots och ett par high heels och de är i helt rätt storlek, och inte till salu eller till bortgivning!

Om jag kommer till bokmässan i höst, hoppas hoppas, ska jag använda båda. Eller om jag blir inbjuden till ett sittande bokprat. Det är inte skor som direkt passar på ett bibliotek där jag kliver runt ensam på en scen i en timma. 

Dem ska jag i alla fall inte sälja, utan använda!

Jag har ju ett par sneakers från samma varumärke och de är verkligen ett par favoriter, jag använder dem så ofta jag kan. Just det, har ett par skyhöga med platå också, och de var för stora ett tag men det verkar som om fötterna har växt lite för när jag provade dem så passade de nästan. 

Alltså, mina skor men kanske främst väskor, är som smycken.

Jag har en handledsväska jag använder varje dag (när inte fickor räcker), men så fort jag ska göra något väljer jag oftast, NOGGRANNT, något annat. 

Typ så, denna tisdag när vi har varit ute, Selma har fått mat och jag har sparat dokumentet. 

Tjohej tjohopp. 

Måndag, Selma ska hem,

 men tillbaka till Solna till helgen, eftersom hon inte kan vara där om två veckor.

Det är svinbra för jag har ju börjat redigera igen då och behöver verkligen lugn och ro till det. Vaknade av panik inför det i natt och först efter kaffe, tv och två alvedon kunde jag somna om. 

Men nu är jag piggelin, ska ta tag i den här dagen för den är rätt späckad innan jag hämtar Selma i Solna klockan 12.

Jag ska börja med att dammsuga, tjohej, sedan duscha, äta frukost och dra iväg till SOLEN i Farsta, det vill säga solariet. Just det, ska hämta paket på posten också. Därefter åker jag till Jakobsberg, hämtar min lampa och om det finns tid över, åker jag till MOS och tar ett varv innan jag hämtar hunden. Det är dock inte viktig för annat än att få lite mat i mig innan jag träffar Mio! 

Klockan 15 ska jag prata med min redaktör, jag hoppas att hon kan hjälpa mig att få ned pulsen lite. Det är tidspressen som ställer till det. Hade jag haft två veckor hade det varit en annan sak men det har jag ju inte. Jag har bara en. 

Tavlan klistrad men inte upphängd. Den får stå så ett tag.