I övermorgon kommer det nog att stå 45 000 sålda,

i min uppföljning också, antar att det har passerat det på den som förlaget har.

45 000 var målet innan årets slut, så jag är superglad att den klarade det på 1/2 år. Grattis till mig för det och för att tvåan inte har tappat jmfrt med ettan. I april kommer pocketen, det ska bli kul att se hur den presterar. Den första har ju gått riktigt bra, över 18 000 sålda (utöver de 60 tusen som Postkodlotteriet köpte till sina lottköpare), och med tanke på att den inte har varit med på en enda kampanj i butik är det superbra. Jag har inte sålt så många pocketar på väldigt många år.

Det är energi in, den här dagen när vi ska gå i mål med den här omgångens redigering, Selma och jag. Återstår något när jag kroknar så tar jag tag i det tidigt i morgon bitti istället för att titta på hus/lägenheter/kök fram till klockan 9 som jag har gjort idag.

Men nu är det strax dags! 

Myset är igång, älskade november är här, jag har stearinljus och "brasa" tända, på tvn rullar Nyhetsmorgon utan ljud. Strax kommer Ica med mat för några dagar framåt och jag har snutit mig klart för en stund framöver. Sovrummet ska strax vädras och sedan bäddas och om någon timma ska mat in i ugnen. 

30 sidor kvar. Tjohooo!

Det tar en timma att snyta ut allt.

Men nu så, vid kopp tre, börjar snoret ge sig. HERREGUD, var ryms allt??

Jaja.

Jobb idag. 25 sidor. Så verkligen dags att börja. Sedan hämta Selma 17.00. 

Det var en bra och mycket friskare dag igår. Jag fick mycket gjort. Jag gick till centrum och köpte färg på Panduro och målade hörnet på min tavla. Nu är det inte längre iögonfallande att det saknas en bit. Men formen är ju inte den samma, såklart. Bra så länge, tänker jag om den saken.

Sedan dammade jag, plockade undan, tvättade klinkergolvet innanför ytterdörren, tvättade sängkläder och vanliga kläder, duschade och tvättade håret. När jag har lämnat manus ska jag storstäda. Tvätta av luckor i köket, ta tag i ugnen. Tvätta alla golv. Göra något åt sladdar som ligger överallt. Pyssla och göra fin inför advent, helt enkelt.

Och så behöver jag gå ned i förrådet och se hur mycket som finns där.

Det står en lägenhet tom, mitt emot min. Samma storlek. De får den inte såld och jag vet inte om de tänker dumpa priset totalt nu eller vänta till efter stambytet.

I alla fall: deras lägenhet tillhör en annan stam i huset, vilket betyder att när min lägenhet renoveras så gör inte deras det. Man tar liksom en stam i taget. Tänk om jag skulle hyra den? Flytta över mina grejer (kanske med hjälp), och bo där under renoveringen. Jag undrar om det skulle funka. Det kommer ju att låta som fan ändå förstås, och hissarna oroar mig mycket. Allt byggmaterial ska fraktas i dem, men jag antar att man använder en hiss till det och den lilla till de boende. 

Alternativt hyra den lägenheten som ett förråd och bo någon annanstans? Jag oroar mig för den finkorniga dammet, för även om det byggs slussar i lägenheten (det kommer jag att kosta på själv om inte föreningen gör det) så antar jag att de inte är 100% dammsäkra. Eller? Någon som vet? Man varnade för att försöka dammsuga upp det med vanlig dammsugare. Antingen måste man ha en industrivariant, eller tvätta bort alltihop. 

JAJA, det pågår planering i huvudet. Jag gillar ju att vara förberedd. Men ingen oro alls. Allt löser sig. De ensamma mammorna i huset har det långt mycket värre.

Jag känner mig bättre,

gjorde det jag skulle i manus igår och fortsätter med 20 sidor till idag. I morgon ska jag hämta Selma kl 17 och på måndag har vi bokat av hennes klippning eftersom jag får den dagen också till redigering. Det borde gå!

Häromdagen träffade jag en granne, som i sin tur hade stött ihop med projektledaren för stambytet som sa att just nu ser det ut som om man börjar i vårt hus. I mars.

Det beror på de godkännanden som varje lägenhetsinnehavare måste ge till att renoverarna får komma in i lägenheten. Just nu ser det ut som om många inte har lämnat in dessa godkännande, och då måste det gå till hyresnämnden.

Det enda som händer där är att de godkänner alltihop, eftersom stammarna måste bytas, men det kommer att dra ut på tiden och är förenat med utökade kostnader. Just nu knackar styrelsen dörr, tror jag.

Jag undrar vad som händer om folk vägrar ändå? Man kan ju inte gå in med polis och vräka folk? Eller?

I alla fall så verkar det vara så att flest har godkänt det som behövs i just vårt hus, och det är därför man tänker börja här. Eventuellt.

Jag kan fortfarande inte göra ett skit innan jag får besked, så istället kollar jag nytt kök och låtsas som det regnar. 

Typ så, denna lördagsmorgon när jag börjar med Hemnet, sedan Booli och därefter JOBB!

Ps. Jobbar bland annat med upprepningar. SÅ irriterande. 

Ont i halsen,

varför vet jag inte, men jag är inte öm alls på utsidan så jag misstänker att det är torrhet efter miljoner doser nässpray. I don´t know. Ont gjorde det. Och sova mer kunde jag inte. Två koppar kaffe senare är det betydligt bättre.

Och det spelar heller ingen roll, förstår ni, för idag måste det jobbas i lilla Farsta. 

Lilla i det stora. 16 700 bor i själva Farsta stadsdel, men i det större området som tillhör Farsta, bor totalt 62 000:

Farsta
Farsta Strand
Farstanäset
Larsboda
Fagersjö
Hökarängen
Gubbängen
Sköndal
Svedmyra
• Tallkrogen 

Nu fick ni en lite förortslektion bara sådär, varsågoda!

Selma Orvegård Hellberg är avlämnad till Solna och jag har ett enda mål medan hon är borta: att de närmaste tre dagarna gå i land med redigeringen. Jag har också fått måndag på mig och det gör att jag i värsta fall kan fördela jobbet över en dag till, vilket är fantastiskt. 

Jag har ingen särskild feber den här morgonen – peppar peppar – tack och lov. 

Igår kväll satt jag i min nya fåtölj till kl 21.00, det händer ju aldrig när Selma är hemma. Vi lägger  oss i sovrummet efter hennes sista utgång, som sällan är senare än 19.30. Hon somnar och jag är vaken i ett par timmar. Sängen är bra för min rygg och jag aldrig ont i nacken när jag ligger där.

Jag hoppas ju att fåtöljen ska bli lika bra för mig.

Selma älskar inte när jag sitter där för hon får inte riktigt plats bredvid och att få henne att kura ihop på fotpallen har inte riktigt funkat än. 

Men det finns tusen sittplatser här och hon får väl finna sig i att inte vara i min direkta närhet. Det funkar fint om hon bara bestämmer det själv. 

Typ så, denna min andra lediga helg på raken för att hamna på rätt vecka. Jämna helger ska Selma vara i Solna och det är så jag har planerat resten av året. 

Jag ska på middag den 13e november, den 10e december är det julbord med mitt team och den 12e december luciakonstert  – på rad 3 – i Storkyrkan, i Gamla stan. Då ska jag ta tunnelbanan dit. 

Så mysigt att gena över julmarknaden och allt mys där en vinterdag i december. 

I år är familjen i Östersund på jul, i över två veckor, och då redigerar jag för fullt. 

Jag måste tänka ut vad vi ska göra på nyår, Selma och jag, för förra året var det inte roligt för henne, fy tusan. Det kanske blir Arlanda ändå. Jag bokade det förra året men chansade på att det inte skulle bli så farligt här hemma och avbokade. Stackars pluttan, hon skrapade på ytterdörren för att kunna komma ut från lägenheten vars fönster i tre väderstreck gjorde att det var som att vara i en glasburk. 

Jag ska boka redan nu, det är väl lika bra. 

Typ så, fredag, tjohej.

 

38,1 den här morgonen., Högre än igår.

Men jag kunde stanna i sängen trots vaken mitt i natten, och det var ju skönt i alla fall.

Jag tänker ta piller. Finns ju ingen anledning att låta den här tempen stiga mer än nödvändigt. Plus hunden måste ut, så är det ju. I Solna är Mio hemma och sjuk idag, så jag åker dit och lämnar Selma kl 16.00, "slänger" in henne genom dörren utan att hälsa och förhoppningsvis utan att han ser mig, för han blir ju ledsen om jag inte kommer in. 

Igår jobbade jag NOLL. Idag vet jag inte hur det blir. Kanske kan jag ta tio sidor om tabletterna verkar som de ska.

Annars har jag fredag, lördag söndag på mig. Och kanske några sidor måndag morgon.

Jag har skrivit till min redaktör och beklagat mig, så hon fattar om sista 50 är sådär.

Men jag blickar framåt. 

I november ska jag till Sundsvall på deckarfestival och i mars till Norge på bokturné. Så roligt. Jag tror att sex författare ska med (alla reser tillsammans, med förlaget), till tre städer. Drömturné om ni frågar mig. Men det är typ måndag till fredag så jag har sagt att jag kan ta Selma flera helger i rad om Solna hjälper mig den veckan, och de lovade de att göra.

Däremellan ska jag till Kanarieöarna och starta upp nästa bok. Jag har två klockrena idéer efter min konferens i Dalarna. Frågan är mest vilken som passar in bäst just här, som bok fyra i serien. 

Typ så, denna torsdag. Nu ska jag ta piller och visa er min nya fåtölj.

Väldigt bekväm. Går att luta lång bak.

Passade perfekt bredvid Zebran.

Ektorp får stå här så länge, där den och Zebran stod innan jag möblerade om. Ställde en fuskpalm framför balkongdörren som ju ändå inte ska öppnas på ett tag. 

Vid min öppna spis som inte syns när.

Pluttan.

Kl 2 vaknade jag efter 4,5 timma,

 och visste att jag måste gå upp. Den där pluggen i näsan och huvudet ger sig inte förrän efter ett par koppar kaffe. Så nu sitter vi i vår gamla Ektorpfåtölj framför tv:n eftersom det blåser i köket och då vill Selma inte vara där. 

Leoparden är min morgonrock. Vi får med nöd och näppe plats här båda två, i den nya fåtöljen kommer vi inte att få det om hon inte ligger i mitt knä. 

Den ska flyttas idag (vart vet jag ännu inte) för idag behöver jag göra rum för den bekväma som jag har beställt från Mio. Jag får väl ha tre fåtöljer i tv-hörnan tills jag vet vad som funkar. 

Det är ju inte så att mitt feberhuvud har lust att ta några större beslut, kan jag meddela. 

Men jag jobbade igår, wohooo, 10 fina sidor la sig på rätt sida i manus. Jag får strax ta alvedon igen och sedan igen när klockan är 9-10, typ, och då kan jag säkert jobba lite igen. Igår kväll fick jag superfrossa och så långt tänker jag inte låta det gå idag. 

Jag har också haft drömmar, sådana där som loopar om och om igen, som är så typiska för när man är sjuk och då är det så skönt att gå upp en stund, dricka kaffe, och sedan somna om. 

Hämta Mio i morgon kan jag glömma, däremot ska jag lämna Selma. Ska höra av mig till Linnea och fråga om jag får lämna henne utanför hennes jobb på söder, det underlättar enormt för dels är det nära, men jag slipper också trafiken som annars stockar sig på andra sidan stan vid den tiden. 

Så ni hör. Det finns hopp om livet den här gången också. Wohoo. 

Klockan är återigen ställd på rätt tid. Älskar den! Cloqtwo för intresserade. Jag köpte min på rea.

Sjuk igen, jävla skit.

Jag träffar så lite folk att jag har noll motståndskraft mot deras baciller när jag gör det, känns det som. PLUS att jag inte tvättar händerna så ofta när jag har sprickor i eksemet, för det gör så förbenat ont. Så jag skyller på London. På teatrar, där folk satt och hostade. På dörrhandtag, köer och att att jag kanske råkade pilla mig i nästan eller munnen med BAKTERIEFINGRAR!

Så förkyld sedan igår, begynnande feber och det jobbiga slemmet i halsen häromkvällen var väl starten på det men det känner jag tack och lov inte av längre. Bara hesheten efter hostandet jag ägnade mig åt för att få bort det. 

JAJA, this to shall pass, men var sjuk första veckan i redigeringsrundan på fem veckor och då gjorde jag inget i manus. Nu måste jag, hur jag än mår, för det återstår 85 sidor innan den här godingen har fått en hel genomgång.

Vi var uppe halv 4 för då gick det inte mer, så innan minsta lilla blir gjort i manus måste jag sova igen. 

Ica kommer mellan 8-10, så efter det kanske sov och manus. Jag är glad om jag kan göra 10 sidor per dag. Jag skulle behöva redigera 15, men i helgen är jag ledig från Selma och då kanske jag mår bättre och kan klämma 30!

Vilken dag det blev igår.

 Bröllop! 

Åh, en sådan överraskning.

Kevin kom in med Charlie, 3 år, i handen och det tog en stund för mig att förstå varför inte Robyn var med. Först när Mendelssohn spelades och någon bakom mig sa "men, gud, de ska gifta sig", så fattade jag.

Jag är så glad att jag tog med ett paket näsdukar, för de fick jag dela ut på bänken där jag satt med modern till bruden, Helen, och hennes bästis Lotta och Lottas mamma Margareta. 

Det var så fint! Bara Helen och Kevins mamma (och faddrarna till Alice som döptes) visste om vad som skulle ske. Vi andra 60 personer var ovetande, även papporna till brudparet. 

Och efter den fina vigseln döptes Alice och vi åkte till nästa slott och åt tårta och skålade i champagne. Inte jag då förstås, men det gick ingen nöd på mig, jag åkte ju hem till Solnagänget efteråt och fick middag och Miokärlek. 

Han är fantastisk på att inkludera mig. Han kryper upp i knäet, vill sitta tätt intill, går runt med mig i lägenheten och visar på alla sätt att jag tillhör familjen. Vi dansade ringdans igår och det gick inte utan att farmor också var med. Och det gick inte för Selma att inte få vara med heller, så henne höll vi i famnen medan vi dansade runt. Gullisen. 

Jag ska hämta honom på torsdag när jag lämnar Selma, för hon ska vara där en helg till för att vi ska landa rätt med våra helger. 

Igår kväll kunde jag inte somna, jag var sååå slemmig i halsen och jag fick liksom inte loss det. Det är rätt obehagligt, så jag hostade och hostade för att få det att lossna, men det enda som hände var att jag blev hes.

Jag vet inte om jag har fått någon ny bacill, eller om det fortfarande är en rest från förkylningen jag hade för 3 veckor sedan. 

JAJA. En vecka till deadline. Det ska gå!

Söndag.

Jag har mat i ugnen, kycklinglår och grönsaker, och till detta ska jag äta pepparsås. Bra frukost. Nu blir det inga fler ägg. Jag har eksem på tre fingrar och alla tre sprack i London. Det behöver inte bero på äggen jag åt, men det kan göra det. Hemma behöver jag ju inte äta det. 

Dagens dop (kanske högmässa också?) är 12.30 i Drottningholms slottskyrka. Fint som snus. Och sedan är det kaffe och tårta på ett annat slott, Åkeshovs slott.  Jag åker därifrån till mys i Solna med min lilla familj, innan Selma och jag åker hem till STÖKET i Farsta. 

Städning har inte stått högst upp på listan när jag har haft ont i min axel, men peppar peppar, så känns det som om det har börjat släppa lite under mina mil i London. Jag har inte burit på något, har haft en magväska med mina småprylar och jag tror att det också har gjort gott. Inga värktabletter igår och jag känner inte att jag behöver det idag heller, det är inte den typen av värk längre. Håll tummarna!

Igår gjorde jag inte många knop. Jag handlade, hämtade paket, såg en tv-serie, tvättade lite, dagen bara gick. La mig tidigt, vaknade mitt i natten, men lyckades somna om till klockan var halv sex. 

Jag är inte pigg, men det kommer att bli bättre efter mat och en dusch. 

Tjohej!

 

Hemma igen.

Jag hade inte framme min dator i London (först på flygplatsen igår), jag var för trött för det när jag väl kom till hotellet efter mina långa promenader hit och dit.

Tåg hit från flyget, sen taxi.

Kaffe på rummet.

Lax på stan.

Något kryddigt asiatiskt och gott på stan.

Den här tjejen, grym, minns inte namnet, spelade Emelie Blunts roll i musikalen.

Frukost på hotellet.

Sprang rakt in i julen under värsta regnskuren.

"Flanagans", som i Claridges.

Hyde Park. Det finns gröna vilda papegojor här, det hade jag inte en aning om förrän jag passerade flera och sedan googlade. 

Favvislunchställe. Restaurangen på femte våningen på Harvey Nichols. Dit kommer kändisar, gamla tanter, par, singlar, alla möjliga roliga människor att titta på. Jag var tidig men inom 15 minuter var det fullt. 

Den här laxen var fantastisk!

Det spöregnade när jag kom ut från teatern, så jag gick ner i tunnebanan för att kolla hur man tog sig "hem" kommunalt. Men det var krångligt så jag tänkte att jag tar en taxi istället, men när jag kom ut hade det slutat regna, så jag köpte en påse godis och knatade tillbaka på regnblöta gator i 25 minuter medan man satte upp julbelysning som kom på stora lastbilar. 

Mysigt. 

Resan har varit så bra. Jag har gjort det jag skulle, och fått min dos av inspiration på teatern. Först The Devil wears prada, en feelgoodmusikal, förstås, och sedan Hay fever, en komedi men utan musik. Jag försöker lära mig hur de gör det: scenbyten, när de sker, hur de får flyyyyytet i dramaturgin. Vilka scener väljer man och varför, när det finns tusen till välja bland?

I Pradamusikalen byter man kulisser hela tiden för att markera var man är, men i Hay fever är det samma kuliss. Man kommer och går ur rummet, helt enkelt. Det är mer av en fars, skulle jag väl säga.

Så roligt att se Christin Baranski live, rakt framför näsan på första raden. Fler kända skådisar: Richard E Grant och Charles Edwards (googla!) 

Det är alltid kul!

I The Devil kände jag bara igen Teri Hatcher från Desperate Housewifes.

Men även de okända var superduktiga. 

Bra val av förställningar när man som jag vill lära mig något. De här två var totalt olika. 

Jag hade en superfin solig dag där jag gick 20 000 steg och en regnpåriktigtdag, den dagen jag kom (när jag ändå gick13 000). 

Igår var jag ledig fram tills jag åkte till flyget. Det spöregnade men jag bodde vid Oxford street och hade Zara utanför dörren, så sprängde väskan med barnkläder. 

Istället jobbade jag på flygplatsen eftersom jag var där fem timmar innan avgång.  Jag gillar att jobba på flygplatser. Och särskilt en sådan stor som Heathrow. Jag tror att det finns totalt fem terminaler, och man kan åka både buss och tåg mellan dem, jag gjort båda när jag har mellanlandat på väg till USA.  

Bodde på ett bra hotell! Så fina rum. Radisson på Bond street. Rekommenderas.

Typ så, en dag när jag behöver handla och ladda om. I morgon ska jag på dop och därefter hämta Selma. Från och med måndag är det oavbrutet arbete (ska byta däck, men det går ju fort) resten av veckan fram till söndag. Nästa måndag kl 9 ska jag lämna manus. 

Lediga, uppe sedan kl 4,

för att jag vaknade då och insåg att jag måste vakna 2.30 i natt, så det var perfekt att gå upp vid den tiden idag. Än är jag inte trött, jag hoppas att det kommer först ikväll på hotellet. 

Swedavia tycker att jag ska vara på flygplatsen 04.05, tre timmar innan flyget avgår, så runt den tiden är jag nog där. Jag brukar ju följa sånt där. Jag har köpt till (resan var ju gratis, på poäng) fast track, så att kön till säkerhetskontrollen går fort. 

Vi har inget speciellt som vi måste göra innan vi åker till Mio halv två. Jag har plockat fram lite kläder, naturligtvis för mycket, men det behövs kanske både polotröjor och ylletröjor under min kappa. Eller så tar jag min tjockare kappa, men den är tung på mina små sköra axlar om jag ska gå så mycket. Min sladdriga djurmönstrade Burberry är bättre. Den kan man också ha tjocka tröjor under. 

Nu måste jag rusa, vi ses i London!

Över två timmars övningskörning igår,

och att få tillbringa så myeket tid med Jonathan är ju härligt, som gamla tider ungefär. Det händer aldrig nu för tiden att det är bara vi.

Sen fick jag umgås lite med Mio och Linnea och det blir mer av det i morgon när jag hämtar honom på föris och Linnea kommer hem vid 16-tiden. 

Idag jobb och sol promenader. Finns det tid över ska jag plocka fram lite grejer som ska packas inför Londonresan men om jag jobbar på bra kommer jag inte att behöva jobba i morgon och kan ägna mig åt packning då. Jag har hittat lite pund i en låda, det kan ju vara bra att ha. 

Här är hotellet. Radisson på Bond street. Bra utgångspunkt (och hyfsat pris).

Jag är så taggad! 

Planen är klar, anteckningsboken och pennan ligger framme, promenadskorna är klara (två par ifall det blir väldigt mycket regn) och jag behöver packa ett paraply. 

Tjohooo! Jag älskar planer. Nästa gång jag reser är det på skrivresa till Kanarieöarna i januari och sedan inspirationsresa till New York i slutet av april. 3 månader mellan resorna är perfekt. Då hinner jag landa, tänka till och planera för nästa steg.

Lyssnade på en podd igår där man berättade att Aaron Sorkin skrev sin första teaterföreställning på servetter i baren han jobbade. SÅ inspirerande!

Typ så, måndag. Måndag. Bra dag (med alvedon) så här långt. Nästa vecka kommer min nya fåtölj som jag ju inbillar mig ska göra en enorm skillnad för min rygg. 

Söndag,

har just avbokat naprapaten i morgon, det är bättre jag tar tag i det efter London, jag har så mycket att göra innan jag åker och jag orkar inte höra att jag ska avstå från värktabletter när det hjälper mig så mycket.

15 sidor manus idag, innan Selma och jag åker till Solna och övningskör med Jonathan. De har haft familjen från Östersund där i helgen och Mio har haft så roligt med sin bara halvåret äldre kusin Vera. De leker verkligen (och bråkar om leksaker). Mio är lika stor som hon, så det han har i underläge av att vara yngre, märks inte i styrka. Hans andra kusin är 6 år och tycker att de små är mest tröttsamma, tror jag. 

Min hund har vaknat, nu ska vi gå ut. Vi sov till 6.30 idag. Efter jobbet ska jag sola igen innan vi åker till Solna, det borde jag hinna.

Vi sätter fart direkt, tjohej.