Vi lunchfirade Ske din vilja igår.

Det var helt perfekt. Förläggare, ljud, sälj, redaktör plus agenter. Så god lunch på Farang medan Selma var hos Jonathan, två gator bort. Perfekt asiatisk restaurang för mig som har krav på maten. Jag åt kyckling med en jordnötssås. Så himla gott! Till dessert åt de andra riskakor med choklad (dem minns man ju från barndomen) medan jag åt sorbet.

Marie och Josefina från PR kunde inte komma.

Hisselfie var inte igår. Älskar min nya mockajacka med fransar som jag köpte på Arlanda innan jag åkte till New York. Jag hade tittat på den online länge, men inte hittat rätt storklek, men på Arlanda hängde den och jag kunde prova! Det visade sig att den var såpass oversize att jag kunde ha 38. Vanligtvis har jag 42. 

GÄNGET!

Med Lena, min redaktör som hade åkt från Helsingborg. 

Med min sorbet, två sorter för säkerhets skull. 

Vi tog tunnelbanan. Jag blir glad varje gång jag kommer på att det är en möjlighet istället för att leta parkering på det totalt hopplösa Norrmalm. Nu klev vi av vid Hötorget och fick en liten vårsolspromenad till Jonathans jobb eftersom vi var där i god tid. Selma fick kissa och jag röra på mig lite. Hur perfekt? 

Älskar tunnelbanan som tar 22 minuter till T-centralen (och ligger på 3 minuters promenad från mig). Pendeln går snabbare, 15 minuter, men då måste vi gå/åka till Farsta strand som ligger en liten bit bort, och då är det ingen tidsvinst längre. 

Helt galet att jag har bott permanent i Stockholm i 40 år nu. Jag var nybakad flygvärdinna prick nu, för 40 år sedan. Min första övernattning var på Kanarieöarna, Gran Canaria, där vi bodde på det vi kallade Maggans pang. Hotel Margarita, i Playa del Ingles, och alla mina kollegor var så snälla. Det var en sådan märkligt känsla att flyga till utlandet och stanna en eller om det var två nätter och sedan flyga hem igen. Vi stannade många gånger flera nätter. Det var ju fantastiskt, såklart. Jag hade varit på två chartersresor i hela mitt liv. En till Mallis när jag var 10 och en till Italien när jag var 18.

JAJA, i alla fall:

När jag kom hem från stan igår filmade jag mig själv till Norge och Tyskland, och ber en stilla bön om att det duger. Vi får se. Det var så perfekt att göra när smink och hår satt på plats men jag var också trött och det krävdes flera tagningar. Jag gillar annars att sätta dem på första försöket. Och det går på morgonen, sällan efter kl 14. 

Just det. FÖRE alltihop lämnade jag Selma ensam hemma och åker för att skaffa nytt pass. Det kan man numera göra i Farsta. Så bra, ju. Klart om 4-5 dagar. De tipsade på Arlanda om att göra det nu istället för att vänta till oktober, för många fler än jag skaffade nytt pass under pandemin som går ut nu (kan ni fatta att det redan har gått 5-6 år sedan vi var inlåsta!) och köerna till att få ett nytt kommer att växa under sensommar/höst.

Idag ska vi jobba med manus, Selma och jag! Jag städade bort allt på matbordet/arbetsbordet igår så nu är det tomt (alltså typ) och luftigt, vilket gör det lättare att jobba vid än när det var fyllt av New York-uppackning.

 Jag skulle verkligen vilja ha ett nytt matbord. Ett där jag inte behöver ligga på golvet och torka av stativet. Ett bord med 4 ben, och inget annat. Stativet blir sååååå dammigt. 

Jag ska också tvätta lite, men det tar ju ingen tid alls. 

Typ så! Fredag. 

Jag borde beställa mat också. JAJA. Det finns inget som går snabbare för mig. Jag är ju totalt trist med att alltid beställa samma samma. 

Just det, måste printa momsdeklarationsunderlagen också. På tisdag är det dags igen. Tjohej!

Jag läser igenom allt just nu.

 "Allt", som i de 11 tusen jag har skrivit. Målet den här veckan är att stå på 14 på söndag. En dag går bort,  torsdag, då vi har firarlunch i stan, och de andra dagarna kommer jag att jobba. Lördag kväll ska jag passa Mio, men det är ju senare på dagen.

Tänk att jag inte har någon som helst jetlag. Första dagen, naturligtvis, men inte mer än så.

Däremot somnar och vaknar jag senare (typ 23.30-08.00) vilket säkert är en konsekvens av resandet, men det gör ju inget. Jag är pigg som en mört under dagarna. 

Igår bokade Hedström, Hagberg och Hellberg, tre glada flygvärdinnor från kurs 2 (av 3 el 4 st), 1986, en liten tripp till Dalarna och Dalhalla för att se Chess, den 9e augusti. SÅ roligt!

Helen (Hedström) och jag var där och såg Carmen för typ 10 år sedan, och jag har inte varit där sedan då. Ulrica (Hagberg) kommer från Rättvik där hennes familj hade ett hotell. 

En natt borta, helt perfekt!

(Jag har också bokat parkering på Arlanda, och en hotellnatt, för min skrivresa till Cypern den 12e juni. Jag tycker om att ha ordning på mina resor.)

Typ så, onsdag. Releasen är över, men hur det går vet jag inte riktigt. Systemet där man såg alla sina siffror är under ombyggnad och skulle varit uppe igen den 23 april, men så blev det inte. Alltså har jag inte en aning. Det återstår att se. 

Jag är väldigt förtjust i den här röriga väggen. Den är kurerat rörig för att mitt öga inte ska få spader. 

För andra är det naturligtvis kasos, men inte inom mig. Blommorna fick jag från förlaget igår, det är födelsedagsblommor. 

Jag har också betalat av allt jag spenderade i NY. Där använder jag mitt Klarnakort (ett kreditkort, utan månadskostnad) eftersom det inte har något valutapåslag som många andra kort har. Funkar så bra. Kursen för dollarn, ungefär 9,20. 

Jag har haft krångel med mitt Nordeakort varje resa tidigare, men Klarna fungerar så bra. 

Däremot har det kortet tagit bort sin reseförsäkring, för att få en sådan behöver man numera ha ett kort som kostar ... vi får väl se hur jag gör med det. Tycker att det här är enkelt och bra för övrigt, ju. 

JAJA. 

Bra dag igår betyder bra förutsättningar än så länge idag. 

Tjohooo.

Releasedagen över.

Deklarationen inlämnad (det är alltid en pärs, även om jag har ett superbra program som tar hand om alla siffror för det hade inte klarat själv. Har haft samma sedan jag startade firman). Programmet gör fördelningar hit och dit som jag själv inte hade förstått hur det går till och sedan fyller jag manuellt i allt hos Skattemyndigheten. Igår fixade jag också nya momsdeklarationer och andra grejer som jag missat förra året (alltså jag gjorde deklarationerna perfekt i tid då som alltid, det var förändringar i dem som jag behövde göra nu) som jag säkert blir bestraffad för men det får jag ta. Jag har en ny agent och deras avtal med mig och utlandet ser annorlunda ut än det gjorde hos min gamla.

I alla fall: idag ska jag ÄNTLIGEN fortsätta skriva på min bok. 

Senast jag gjorde det var på flygplatslounchen på Newark. Omringad av pladder och mycket folk, gick det så bra. Kul! (Bara jag tänker på det längtar jag tillbaka till New York! Tänker jag på att Chess nog kanske inte går nästa år igen faller jag inte i gråt, men nästan.)

Chesscasten tackar orkestern.

Vi har varit ute (jag sov 23.30-08), jag svettas som en gris, och ska väl äta något innan jag börjar jobba. 

Selma sover bredvid mig i soffan och hur jag någonsin ska kunna göra mig av med den är frågan. Det här är ju så himla vrålfult MYSIGT!

Releasedag!

 (I alla fall efter att deklarationen är klar)

Dagen till ära har jag skrubbat bort resten av New York och håret är fluffigt som nygjord sockervadd.

Det händer inte så mycket mer idag än att SKE DIN VILJA kommer ut. Jag hade en stor releasefest förra året, det räcker flera år framöver. Men på torsdag ska jag fira med förlaget och agenterna, teamet ska äta lunch och min redaktör kommer hit ända från Helsingborg. Det är firande utan att vara fest, och perfekt mitt på dagen.

Jag ska göra lite frukost och sedan sätta igång. Först ändra grejer i momsdeklaration kvartal 3 och 4, skicka in blanketter jag skulle ha gjort samma kvartal, sen kan jag deklarera och därefter fira nya boken!

Tjohoo! 

Selma och jag somnade som ovänner.

Upptäckte att hon hade kissat på mattan i sovrummet och jag blev tokig. Fast det var nog mitt fel, förstås. När jag själv var på toa (här stänger vi förstås inga dörrar) såg jag att hon gick in i sovrummet men hade inte en tanke på att hon skulle kissa där. Tröttsamt, trodde att det där ofoget var över, men ibland kan hon uppenbarligen inte hålla sig, vad annat kan det vara?

När hon ligger bredvid mig har jag i alla fall koll.

MEN, det händer inte i Solna, om nu det är en ledtråd till något. 

Det går aldrig längre än 3 timmar mellan utgångarna och jag tror inte att de går ut oftare där. Däremot går hon ofta och lägger sig i deras extrarum när hon är där för hon vill vara ifred från Mio och orättvisan att han får all uppmärksamhet, och om hon sover behöver hon förstås gå ut mer sällan. 

Igår drack hon väldigt mycket och det spelar förstås också in. Plus att hon flera gånger ställde sig och stirrade på mig och då är det svårt att veta vad hon vill, det kan vara ett tecken på att hon vill gå ut men lika väl ett tecken på att hon vill leka. Jag tänkte att hon väl inte redan ville gå ut, men det ville hon förstås. 

Jag behöver verkligen bli mer uppmärksam. GRRRR.

Idag MÅSTE jag börja med deklarationen, så är det bara. Jag har grejer som måste ändras i de två sista momsdeklarationerna innan själva deklararationen och det gör att jag drar mig. 

Vaknade efter bara 5,5 timmars sömn i natt, så tupplur senare kommer att bli nödvändigt! 

Typ så, en mulen morgon (så skönt) i Farsta. 

Hemma igen efter den fantastiska veckan

i New York.

Allt, från resor till det jag har behövt se, har klaffat. Fågelbajs i huvudet och en toalett som blev full är det enda irriterande på hela veckan. 

Hej då, Manhattan!

Jag KAN ha ätit det här varje dag. Blev tjenis med personalen som älskade min jacka med fransar (pga var från Mexico, alltså personalen inte jackan).

Han såg rakt på mig som om han ville säga: jaha, här är du igen.

Den här gången vågade jag fota från första raden.

Och här Chess applådtack.

Närmare än så här kom jag inte Empire state building den här gången.

Böcker, böcker böcker. Jag handlade inte här utan i The Drama store (bara NAMNET!)

Alltså, Facetime! Bästa uppfinningen. Efter det kommer parkeringsappen.

Cool 64-åring ska ut i New York

The Boathouse

Chess, OMG!

Från rummet

Cast Just in time

Flighten hems förrätt. Jojatackar.

Vädret blev till sist perfekt med en dags regn, resten av dagarna var det perfekt promenadväder även om jag denna gång som längst gick till 11e gatan och mina gamla fastrars hus, innan jag vände norrut igen. 18 000 steg. Det räckte och så långt gick jag aldrig de resterande dagarna. Fötterna klarade sig med nöd och näppe.

Det var ju inte något sådant jag var ute efter den här gången utan det jag ville se låg ju inte så långt från hotellet. Ett medelklasshotell med perfekt läge för mig. 

Målet var DRAMA och DRAMATURGI på de bästa scener som världen erbjuder. 

Det var sinnesjukt att jag satt i de där salongerna, har skrivit 23 egna böcker och nått såpass framgång att jag kan leva på det. 

Den lilla sjungande Åsa i Fjällbacka hade drömmar om scener, men jag minns inte hur långt hon vågade drömma. Visste hon ens vad Broadway var? Hollywood visste hon, Fred Astair var en idol. Och bort från Bohuslän ville hon, långt bort. 

Under en sekund när Jeremy Jordan sjöng som bäst fällde jag en tår i ett nyp-mig-i-armenögonblick. Jag har fällt många tårar i veckan, men då har musiken tagit mig, den här gången handlade det om platsen, jaget och vad jag fick vara mitt i. Det var stort och det är en känsla jag bär på ofta. Om jag någonsin blir blasé är det dags att göra något annat. 

Fredag: Jag åkte tunnelbana till och från föreställningen med Hugh Jackman, en teaterföreställning som var precis lika bra som förra året. Man förstår varför vissa blir superstjärnor. Jag tycker att det här manuset borde översättas. Det är verkligen inte bara Jackman och hans motspelare Ella Beatty som gör den bra.

Lördag: dags för Chess i regnet. TACK OCH LOV tog jag fram biljetten för att se vilken tid som föreställningen skulle vara och såg att jag hade köpt en matiné, inte en kvällsföreställning, så vysch iväg med mig till teatern kl 13 då kön börjar. 14 började det. Jag satt vid två tjejer, som inte kände varandra men som båda hade sett den 6 ggr tidigare. 

FAAANTASTISK. Visst, man kan musiken, det spelar roll, men vilka sångare! Och dansare. Manus bra, tycker jag ändå, Kalla kriget som var över när den skrev 1984 är ju i allra högsta grad aktuellt igen och det utnyttjar man i musikalen, där amerikanen heter Trumper (och har alltid hetat).

Söndag: Book of Mormon. Hur många gånger har jag sett den? Vet inte. London, Sverige och många gånger på Broadway. Den är tillbaka i Sverige i höst igen, tror jag. Eller om det är 2027. Manus är ju makalöst bra. Vilken enormt bra idé! 

Måndag. The great Gatsby. Inte riktigt min smak med 20-tals vibb på musiken. Storyn bygger ju på boken och det gör den väl, tycker jag. Scenografin är också veckans bästa. Sådär sånginsatsar. 

Tisdag. Chess återigen. Lika bra igen. Satt på rad sju typ. Kvinnan bredvid mig var extremt pratglad. Jag fick höra allt om hennes europaresor och barn och barnbarn. Hon bodde i Texas och var i stan och hälsade på sin kompis. Jag ville bara vara i min Chessbubbla. 

Onsdag. Just in time. Men Brodwaystorstjärnan Jeremy Jordan i huvudrollen som Bobby Darren och Isa Briones (från the Pitt) i en biroll som Connie Francis. Vilka sångare! Scenen var dessutom byggd så att man, om man som jag satt längst fram, kom väldigt nära. De dansade förbi så att man kände doften av dem. Så glad att jag såg den! Jag hade aldrig hört talas om Bobby Darren, vars liv den baseras på, men kände ju igen mycket av musiken. Han dog redan vid 37 års ålder.

Ni fattar ju vilken vecka! Det kommer att ta tid att smälta, men till min hjälp har jag manus och böcker att ta tag i så småningom. När jag kom tillbaka hem bråkade hissen igen, så rakt tillbaka till verkligheten.

I helgen ska jag deklarera, det ska bli mig ett sant nöje (nä, kanske inte, men jag försöker peppa mig lite).

Näst sista dagen.

 Efter MÅNGA musikaler (en i eftermiddag, ev en ikväll), inköp av manus och diverse scenrelaterat är jag redo att åka hem med fullt av nya tankar. Så inspirerande för den lilla författaren. 

Från mitt rum, gatan nedanför är Broadway.

Jag bor på 53e gatan och Chess går på 45e.

Å andra hållet skymtas Hudson River, jag bor precis mellan öst och väst, även om hotellet nog tillhör västsidan med en meter eller två. 

Och regnet uteblev. En heldag regnade det men efter det har vädret varit toppen. Alldeles perfekt, faktiskt. Idag ska det bli 15-16 grader. 

Kl 14 en ny musikal. Annorlunda scen, ska bli intressant. 

Bäst hittills: utan minsta tvekan: Chess. Scenen var väl inte den mest upphetsande, men till skillnad mot vissa kritiker så tycker jag att storyn håller. Och MUSIKEN. Och texterna. HERREGUD! Och sånginsatser som var bortom ord, enastående. 

The great Gatsby hade jag höga förväntningar på men det var inte min typ av föreställning det tog mig 10 minuter att inse. MEN scenografin var enastående. Storyn är också bra. Men rätt svaga sånginsatser tillsammans med musik som inte riktigt klickar med mig, drar ned betyget. 

Sedan har jag också sett Book of mormon igen. Så inspirerande! Den har precis allt. 

För övrigt har jag nog lagt på mig 20 kilon sedan jag kom hit. Det är godis, bagels och annat som jag bara trycker i mig. Jag ser fram emot en RENSNING när jag kommer hem. Det är alltid samma sak när jag reser, känns det som. 

Typ så, denna här tidiga härliga onsdag. Kl är 7.41 här hos mig. 

New York dag 1.

Vaknade 3 i natt (somnade 20.00) men efter några koppar kaffe plus några bagels som jag var ute och handlade igår, så lyckades jag somna om kanske kl 7, och sov till strax innan 10. 

Så idag är jag piggelin. Ingen jetlag. 

Jag började med en promenad till Central park, och plask sa det, så landade fågelskit i mitt hår. Hur äckligt? Jag rusade till närmaste toalett, insåg att det där går inte att få bort med annat än hårtvätt, så hem till rummet, tvättade håret stående hukande i duschen för kroppen hade jag ju duschat en timma tidigare och sedan föneri, nya kläder och ut igen.

Fika på Saks, varje år!

På väg mot mitt hotell passerad jag Times Square. Det ligger ju samma gata, Broadway.

Har strövat omkring i närområdet idag, ska söderut på teater sen (19.30) och ifall jag går hem därifrån så vill jag ha pigga fötter. Och dagens 11 000 har inte påverkat dem som jag kan känna än i alla fall. Jag har preventivt satt skavsårsplåster där jag minns att jag brukar få ont/blåsor, det har nog hjälpt. 

Måste köpa paraply för i morgon kommer ovädret och det håller i sig hela dagen. Jag stannar nog inne en hel del och jobbar då, tror jag. På kvällen ska jag se CHESS och då ska det regna som tusan. Jag vet inte hur långt det är till teatern men paraply kommer att behövas vilket avstånd det än är. 

Typ så. Bye bye. Jag lovar att hälsa Hugh Jackman.

Arlanda, arla morgon.

Vaknade 3.40, vilket är drygt en timma före min klocka skulle ringa – men ändå. Sov 6,5 timma vilket är oehört bra för mig med tanke på min ständiga resfeber. Känner mig just nu inte ett dugg trött. 

Jag fick en ny fönsterplats igår, för när jag checkade in kunde jag ändra plats till två rader bakom den jag hade beställt från början. Perfekt. Fönster är viktigare för mig än rad.

Nu har jag duschat, satt på mig mascara, fixat håret, ätit frukost (gröt och ägg), varit på toa och bestämt mig för vilka kläder jag skar resa i. Tror jag. Jag har två alternativ, men tror att det blir brunt nu så får det bli svart på hemvägen. Det viktiga är att det är BEKVÄMT.

Jag behöver inte gå till terminalen än på en halvtimma Nu är den 6.31. (Kvart i åtta, rekommenderas, men jag vill ha ÄNNU mer tid. Jag vill gå till loungen, ta ett kopp kaffe, stirra på folk, och liksom ha gott om tid. Min favvisgrej ärvd i rakt nedstigande led av först mormor och sedan mamma. Linnea är exakt likadan, medan Jonathan försöker vara coolare, haha. 

Vy från mitt rum. Bor alltid på Clarion när jag övernattar på Arlanda, som jag tycker är så skönt att göra. 

I alla fall: Jag har köpt en film om det som finns ombord inte passar mig, jag har ljudböcker och poddar. Med lite sov, upp och gå, lite mat och förhoppningsvis en glimt av Grönland så kommer 8 timmar att funka fint. 

Hoppas kunna använda wifi ombord, vi får väl se hur det går. 

Där har vi det. Avresedag till New York. Som jag har längtat! Wohooo!

Avresedag 1.

Men inte längre än till Arlanda. Och först i eftermiddag. Idag fortsätter pysslet här hemma.

Jag hittade en gammal packlista och den är ju perfekt att återanvända för det jag tar med är ju samma saker, vare sig jag reser till USA eller något annat land. Eller Sverige, för den delen. 

Längst upp står alltid dator och laddare. Jag har skrivit in anteckningsbok och pennor för det hade jag tydligen tyckt vara självklart på den här lappen, men det är det inte. Däremot är förstås det lätt att hitta i en bokhandel vart man än kommer.

Allt det där, printa ut grejer och duttidutter, vill jag bli klar med rätt snart på morgonen eftersom jag säkert slöar till huvudet senare, det är i alla fall så det brukar vara.

Vi ska vara hos Jonathan vid 17-tiden, och sedan ska jag sola (om jag inte gör det här under dagen) och lämna tillbaka grejer i Mall of Scandinavia innan jag sticker. 

Jag ska inte träffa Mio, ifall han bär på något dagisvirus. De får komma ned och hämta Selma vid bilen. Plutten. Hans moster, Linneas tvillingsyster Moa, är här och hälsar på, och det är ju toppen för honom! 

Linnea har ju själv så fin kontakt med Moas två barn, som hon pratar med på Facetime ofta. Synd att de bort så långt från varandra (Moa bor i Jämtland), de saknar varandra mycket men har väl vant sig efter alla år. Linnea var ju bara 18 när hon flyttade till Stockholm (de är 31, snart 32 nu)

Jag fick en kommentar på Insta igår, efter att jag hade sagt att jag är väldigt nöjd med svart färg på mina nyfärgade ögonbrun, att jag borde blanda in grått i färgen för att den var alldeles för skarp. "Det ser du väl själv?" Hon gav sig liksom inte ens när jag sa ifrån. Det var ju i "all välmening." Hon skrev också att jag borde ta emot råd, det gjorde hon själv på sin insta. 

WELL!

Sedan när kommenterar man en annan människas utseende "i all välmening"? 

Och hur har man mage att ge O-OMBEDDA råd om hur någon ser ut?

Jag vill verkligen ha mitt ansikte och kropp ifred, för även om jag visar upp det hela tiden så är det ju inte en målning att kommentera, varken som vacker eller ful.

Min kropp bara är. Även mina nyfärgade ögonbryn. 

Den dagen, och det händer rätt ofta, som jag behöver råd så ber jag om det. 

Men jag ber ALDRIG om råd om mitt utseende och jag har exakt NOLL behov av att höra negativa eller positiva saker om det. 

Jag vet själv när jag är ful och när jag är snygg. Det räcker för mig. 

Vad man sedan tänker om mitt utseende är en helt annan sak. Varsågod och tänk precis hur mycket som helst. 

Här får ni något att tänka på!

Typ så, denna onsdag den 22a april. 

Wohooo.

Så igår fick jag mejl från SAS.

De har flyttat mig från MIN fönsterplats (som jag har betalat för) till en plats vid mittgång. Varför fick jag inte riktigt klart för mig. Däremot att jag kan få pengarna jag betalade för platsen tillbaka.

Jag vet att vi flyttade passagerare när jag flög på grund av det som kallas vikt och balans, men det är så få säten lediga ombord att jag undrar om det kan handla om det. Jag vet inte. Ska fråga SAS-disken på Arlanda.

Seatingen i business är 1-2-1, så jag får sitta bredvid någon (HERREGUD!), men förhoppningsvis behöver jag inte prata för man sitter inte så nära. 

JAJA. Jag kommer att sitta/ligga bekvämt, det är huvudsaken. 

Idag är listan på göromål lång (antar jag, jag har inte skrivit den än, det ska jag strax göra), men jag börjar med manus. Så här dags brukar det ju gå rätt bra. Därefter ska jag äta, gå ut med Selma, själv gå till solariet (det ska bli fint och soligt här idag, men jag vill ändå sola hela kroppen. Fötter och ben får ingen sol på min balkong) och sedan fix och don inför resan. Jag ska printa dokument, biljetter etc. Fixa ögonbryn och lite sånt.

Hurra!

Jag packar ned de kläder som hänger på galgar i morgon, och håller en tumme för att väderprognoser är liiiite bättre då. Det är såååå trist att klä sig enbart för regnväder! Men redan nu förstår jag ju att mina tunna kläder kan jag glömma för något högtryck är inte i sikte de närmaste tio dagarna. Det var förra veckan. 

Tisdag. Bra dag, så här långt!

Från min plats i soffan. Selma har lagt sig under den. 

Jag förstod igår att när jag lämnar henne ensam lägger hon sig på mattan i badrummet. Det är också dit hon går om hon blir rädd för blåsten utanför. Så hon har hittat ett litet safety room för sig själv och det är ju jättebra. 

Som det ser ut nu blir det bara regn när jag är i New York.

Någon dag nästan 50 mm. Det är mycket regn, det. 

Alltså behöver jag packa annat än det som hänger på galgar och väntar på att stoppas ned i resväskan. Jag kommer att behöva jeans, snarare än rosa och vita linnebyxor ... MEN, jag ska inte packa ned något av det förrän onsdag förmiddag och så håller vi en tumme för att det drar vidare. Jag ska ju vara där till sista april, och det är 10 dagar dit från prognosen idag. Mycket kan hända (hoppas jag!)

Lite regn är det alltid, men hela dagar är inte kul, såklart. 

JAJA. Rätt kläder och många par skor, så går det ju utmärkt! Det vet jag av erfarenhet.

Jag ska strax börja jobba men först måste jag äta. Kyckling och grönsaker (med olivolja på) står i ugnen. Utmärkt frukost om ni frågar mig. 

Och så ska jag göra min gymnastik. Jag hade ont i höften i natt när Selma låg väldigt tätt intill. Möjligt att jag spänner mig lite då, samtidigt som det ju är väldigt mysigt. När jag ligger på sidan med lite uppdragna ben, bildas ju som en rundel framför min mage, och det är där hon lägger sig. Men inte ont idag alls. 

Mio sträckte armarna mot mig direkt när vi sågs igår, för han ville inte sitta kvar i vagnen. Och såklart att jag lyfte upp honom. Vi åt glass och myste inomhus, för det var svinkallt ute trots solen. Han fick titta lite på Babblarna på min telefon, det är lite vår grej. 

Selma såg långt efter familjen när vi skildes åt på Söder, för när flocken separeras måste hon ställa in sig på något nytt. Det är inte lätt när man älskar alla. 

Sedan åkte vi tunnelbana för första gången tillsammans. Hon är ju van, har åkt tusen gånger, men aldrig med mig. Men det gick såklart bra. Hon satt i mitt knä och tittade ut genom fönstret. 

Typ så, måndag. Mot 1000, så fort jag har ätit.

Herrejösses

 Jag har så mycket grejer som ska med, vardagsrummet är fyllt av kläder och väskor. Det ska packas ned idag, innan jag hämtar Selma. Vädret ska nu bli varmt, men det kan lika gärna skifta tillbaka till ljummet. Jag har med mig kläder för båda! Ingen jacka, mer än min långa kappa, däremot collegetröjor om det behövs. 

Nu har jag hängt det som ska packas på onsdag förmiddag i en av mina garderober så länge, men har packat ned allt annat som inte blir lika skrynkligt. 

Inget passar ihop med varandra, utan är hela outfits. Det är vitt, rött, rosa, svartvitt, grönt, beiget och svart. 

Tänk vad lätt det blir den dagen jag verkligen går in för svart och vitt som enda färger i min garderob.

Mina fina nya MATCHANDE resväskor (har en tredje, en kabinväska). De gamla har Jonathan och Linnea fått. Den minsta får stanna hemma, för jag behöver min datorväska (på hjul), den här perfekt en sådan här resa.

Klockan 11 ska jag vara hos frissan och innan det ska jag duscha, packa, äta och sola är tanken. Så efter den tredje koppen kaffe den här morgonen sätter jag fart.

Det återstår att packa dokument, smycken, hårgrejer, makeup och sånt, men det kan jag göra i början av veckan, det viktiga är att få bort kläder som hänger samt ligger på matbordet. 

Inget manus idag. Jag ligger tre dagar efter men ska korrigera det med att jobba lite mer måndag till onsdag den här veckan och jag har faktiskt inte bråttom. Det är okej med 3000 efter. Det viktiga är att jobba på framåt enligt min plan. I planen jag har gjort är grundmanuset på 85 tusen ord, vilket det aldrig någonsin är, så där har jag också tid.

Jag åker ju på en skrivresa till Cypern den 12e juni och då blir det mer än 1000 per dag, snarare det dubbla. Med tre skrivpass får man mycket gjort. Jag får det i alla fall. 

I New York kommer jag inte att skriva manus, bara anteckna. 

Typ så, denna söndag i orten. 

Bra dag, så här långt!