Mina föreläsningar.

VAD JAG GÖR UNDER FÖRFATTARBESÖKEN

Föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.

Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.

Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.

Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.

För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.

Bokning sker via Författarcentrum

ALLT INSTÄLLT I NULÄGET.

Deltar gärna digitalt, och även dessa bokningar går via Författarcentrum.



”Med sin åttonde roman Ett oväntat besök befäster Åsa Hellberg sin position som en av landets bättre

feelgoodförfattare.” BTJ


”Varm och välskriven feelgood, en mustig story med överraskande och allvarliga vändningar. Jag bedåras ...”TTTTTara



”Det finns vissa böcker man bara sugs in i direkt. Åsa Hellbergs Välkommen till Flanagans är en sådan bok. Längtar så efter nästa del!!” - Bokmoster

”Det har gått några dagar sen jag slog ihop boken… WOW! Jag tänker inte recensera, mer än att säga till er att detta är en bok som absolut inte går att lägga ifrån sig förrän sista sidan är utläst och att du då blir galen eftersom du absolut inte ville lämna Fjällbacka eller London!” - Kustboktanten

”Hellbergs senaste bok är en riktig feel goodpralin. Som en blandning mellan hennes Sonja-böcker och SVTs tv-serie ”Vår tid är nu!” - Mediaknarkarn

”Åh nej, den är slut … Hade kunnat, och verkligen velat, sträckläsa den förra helgen men tvingade mig att hushålla med den så att den räckte hela veckan! Tack och lov att det är första delen i en serie - vill ha del 2 nu!" - Bokmalenmalin

"I välkommen till Flanagans öppnar Åsa Hellberg portarna till hotellet Flanagans. Hon bjuder samtidigt in till Fjällbacka och London 1949 och kring 1960. Och hon gör det så bra! Jag älskar kvinnorna på Flanagans, drivet i berättelsen, miljön och (sist men inte minst) omslaget!" - Bokenanna


ANDRA DELEN AV FLANGANS, KVINNORNA PÅ FLANAGANS, KOMMER 1 JULI.

onsdag 24 februari 2021

Idag blev jag upprörd (igen).

 På min Ica som mitt i pandemien återigen – och vid sämsta valda tillfälle när vi står inför en tredje våg – möblerar om i sin butik. 

Jag skrev till ägaren som svarade att:   

"Bakgrunden till ombyggnaden är att vi är inne på pandemins andra år. Världen står trots det inte still och vi måste göra vissa ändringar ibland för att fortsätta vara en attraktiv butik för våra kunder. I detta fall har vi utökat vårt sortiment markant och därav varit tvungna att göra en del varuförflyttningar för att hålla ihop helheten och inte göra butiken för spretig."

De behöver helt enkelt tjäna mer pengar.  

Idag och förra gången jag handlade, var kunderna i Farsta som virriga höns. Såklart. Det var jag också, och jag lämnade innan jag hade hittat allt jag ville ha. Istället för att vistas i butiken en liten stund, tog det nu nästan dubbelt så lång tid. 

Nu kommer jag att använda Mathem.se så mycket jag bara kan. Vill jag handla på Ica kan jag åka till Haninge, där jag har handlat flera gånger under många år, och de har så vitt jag minns aldrig flyttat på sitt sortiment.

Ica Farsta struntar jag i. För mig är det inte längre en attraktiv butik när de inte sätter kundernas säkerhet först. Det sitter en lapp utanför butiken att det max får vistas 175 kunder i den, men vem som räknar framgår inte. Det är ingen som håller koll varken på ut eller inflöde.

Jag har varit på till exempel Bauhaus och där står en person och räknar kunder som kommer och går. Ica Haninge också. Där jag hämtar paket får man ta en nummerlapp och vänta utanför butiken. 

Funkar finfint. 

Säkerheten först. För inte fan svider kassan för Icahandlare i år, tvärtom skulle jag vilja påstå.

__________________________________________________________

Annars har jag mest pysslat med det projektet jag startade igår; att möblera om i vardagsrummet. Jag tror till och med att jag kan få ut fåtöljen som samlar damm i sovrummet eftersom den används att slänga kläder på. Nu tror jag att den funkar att ha i vardagsrummet. När det är okej tänker jag ha BJUDNING här hemma. Bara en massa trevliga kvinnor. Nu får alla plats att sitta!



Det var det. 

Mitt manus är på väg genom landet från Skåne och jag tänker börja jobba med det så fort det har landat i lådan. Har jag det i min hand på fredag (hoppas hoppas) ska jag börja då med att på sedvanligt sätt dela in det i högar om 20 sidor. Eller kanske 15. Jag måste räkna på hur många dagar jag har på mig. 

Det här är alltid den roligaste redigeringen så den ser jag fram emot!

I morgon ska jag rensa förrådet i källaren och köra  till miljöstationen där man kan lämna både kläder och hushållssaker i insamlingen. 

Tjohej.





tisdag 23 februari 2021

Mitt manus är lite försenat,

 alltså får jag ett par dagar till att tillbringa som jag vill. Just idag ska det tydligen bli regnskurar och då har jag ingen lust att gå ut, så jag istället ska jag cykla, tvätta håret med inpackning och annat jox, städa garderoben i hallen, gå igenom skor, och så borde jag innan veckan är slut orda mitt källarförråd lite bättre än vad det är idag. Det känns som om jag har tretusen kuddar och täcken där som jag aldrig kommer att använda, så jag tänker ge bort det till en insamling eftersom det är så skrymmande. Det finns säkert någon som blir glad för det, hoppas jag.

Rensa är ju så skönt! Jag går ju ofta igenom mina kläder men där är det svårare att ge bort, tycker jag. Jag tänker alltid att det kommer en dag när jag vill ha det (om det fortfarande passar). Det tar många år innan något ryker, även om det har hängt oanvänt länge. Förra gången la jag grejer i förrådet som en mellanplats innan jag skulle ge bort det, men så gick jag ned i vikt en storlek och då kunde jag, och ville ha, det mesta igen. Det var den garderobstömningen, det. 

Men jag slänger ju aldrig något (mer än trasiga t-shirts och underkläder) utan allt används igen av någon annan. Jag är numera dålig på att köpa återbruk . Men när jag var yngre hittade jag både säng, soffa och annat i soprum och containrar och hade aldrig något nytt hemma.  En amatörmässig analys är väl att det kanske gör att jag uppskattar mina nya saker nu. Det som är begagnat här är bara sådant jag har fått efter mormor och morfar. 

Jaha, det var dagens fundering, eller plan rättare sagt (jag och mina PLANER ni vet).

Nu ska jag cykla!








måndag 22 februari 2021

Kravlade mig upp i någon form av tid idag.

 Förhoppningsvis kommer jag att hålla mig vaken hela dagen. Jag behöver gå upp tidigare framöver när jag ska börja skriva på nytt material. Min bästa skrivtid är trots allt på förmiddagen och ju tidigare desto bättre. Komma igång kl 9 är helt perfekt, men jag vill ju ha tid till mitt innan det, så 8 borde jag vakna varje dag. Jag ska bättra mig från och med den här veckan.

Nu fattar ni ungefär hur tråkigt det här blogginlägget kommer att bli. När jag pratar om när jag borde kliva ur sängen har det liksom återigen spårat ur. Det blir liksom ingen ordning här efter en sådan inledning. Men vad göra I DESSA TIDER (fy satan vad jag hatar det uttrycket) när inget händer värt att berätta om? Jag har inte vunnit några priser, har inte ens blivit nominerad och kan tigga röster (det hatar jag förresten också, alltså är jag mest tacksam för att inte bli nominerad), och det enda jag gör är research, latar mig, tittar på gamla bilder och ser på tv.

Igår såg jag Stekta gröna tomater, som jag var helt övertygad om att jag hade sett. Men det hade jag inte och den var ju alldeles fantastisk! 

Jag tror att jag möjligtvis rört ihop den med Blommor av stål, som ju också är en makalös film. Den måste jag snart se igen känns det som. Jag gillar kvinnodrivna filmer, det är något med vänskap som tilltalar mig väldigt mycket. Mäns vänskap beskrivs sällan och aldrig så som den kvinnliga. 

Jaha. Det var det från ett för dagen rätt mulet Farsta. Jag ska ändå gå ut senare, hade jag tänkt. Jag lyssnar på ljudbok (3e i serien om familjen Bridgerton) och trampar på så gott det går i leran som är just nu. 



Hoppas er vecka blir GOD!  Var rädda om er, det är verkligen inte över!





lördag 20 februari 2021

Jag blev erbjuden lägenheten jag pratade om för några inlägg sedan.





Lördagsmiddag med otroligt söta och goda jordgubbar. Så gott tillsammans med Chèvren och Butternutpumpa. Jag har också på lite melon och grönt. 

 Men jag kommer att tacka nej till lägenheten. Dels blir det för dyrt eftersom den är inflyttning redan 1 april och jag har 3 månaders uppsägningstid här, och om det ska vara värt de extra pengarna skulle den behöva vara mer perfekt: ingen insyn och parkering utanför dörren. 

Jag älskar min skog här. Ingen kan se in, inte ens en gnutta, och det är så skönt!

Området där i Bromma på gränsen till Sundbyberg är toppen eftersom det är så nära till Jonathan (och många vänner), jag ska bara ha tålamod tills den bästa för mig dyker upp. Förhoppningsvis kan jag ha tur att komma först igen. 

Fast det är verkligen ingen brådska. Det är jag som har lite myror i kroppen sedan jag blev ensamstående utan barn och katt hemma. Det hade jag aldrig när jag bodde med Jonathan och Misse. Och just nu har jag inget att se fram emot (inget deppigt, jag menar resor och sånt som just nu är omöjligt) och det gör nog krypet lite värre tror jag.

JAJA. Jag har mina böcker, det räcker väldigt långt.

Idag har jag kollat i gamla fotoalbum. Bland annat mormors. Det har jag sett i med henne tusen gånger. Hon tittade ofta på sina gamla bilder från Köping där hon föddes. Mamma skickade med en stor påse gammalt kul när jag var hemma senast.


Gamla Hellbergsdamer.  Morfars mamma till vänster och moster till höger.



Här kunde man köpa stort hus på Manhattan någon gång på 30-40 talet skulle jag tro. 30 000  dollar. Ett fynd. Det här låg i samlingen från mamma, på andra tidningssidan var något om en släkting men det här var kul tyckte jag.  Man undrar ju lite vem som sålde och vem som köpte. Och hur det ser ut där idag. 

Nästa vecka kommer manuset tillbaka, då blir det finlir på riktigt. Jag har möjligtvis ett par trådar jag aldrig knöt helt fast senast, så det kommer jag att göra i den här omgången. 

Ikväll är det Mello.

Hurra!



onsdag 17 februari 2021

I den pyttelilla offentlighet

 som man som författare befinner sig i, får man en hel del ovälkomna förfrågningar, "komplimanger", direktmeddelanden och annat som på något sätt hänger ihop med mediaframträdanden. Och det kan jag stå ut med. 

Det jag INTE klarar är direkta sms, som jag fick idag. Eller för den delen telefonsamtal som jag har fått tidigare. Det är invaderande, ett övertramp och kommer alldeles för nära. I min värld använder man bara telefonnummer om man har fått det av innehavaren av det, inte för att man kan googla sig till det. 

Nu blockade jag den här personen direkt idag och vederbörande kommer aldrig att kunna höra av sig till mig igen. I alla fall inte per telefon. 

USCH!

Roligare är det att göra research. Just nu läser jag och försöker hitta en sorts värld att placera mina nya karaktärer i under tiden jag väntar på att få tillbaka Flanagans 3 (nästa vecka).  Så kul!

Hurra för att jobba, det är ju det bästa som finns ändå. 


För exakt ett år sedan gick jag in väntans tider och skrev det här blogginlägget.

Förväntan är för mig en stor del av resan.







måndag 15 februari 2021

Finstämd och varm berättelse


 är inget ni någonsin kommer att se i en recension av mina böcker. Någonsin, skulle jag tro. 

Feelgood kan verkligen vara många olika saker och många är säkert finstämda och varma, andra fartfyllda och roliga, en tredje kategori kanske är romantiska och en fjärde underhållande. Jag vet inte riktigt om jag har några återkommande adjektiv om mina, det skulle vara ordet starka då. Starka kvinnor. Ett begrepp jag är rätt trött på, även om jag fattar vad man menar såklart. 

Men det låter som om världen består av kvinnor som inte är starka och att jag har hittat karaktärer som sticker ut, men det är nog snarare tvärtom – i min värld i alla fall. Man är väl allt det där tänker jag: stark, svag, mitt emellan. 

Män beskrivs aldrig så, eller har jag fel? Pratar man om en stark man är det muskler man tänker på, eller hur? Inte att de klarar sitt eget liv, som kvinnorna i mina böcker gör ...

Jaja. Några återkommande adjektiv om mina böcker, såsom Finstämd och Varm, vet jag faktiskt inte om jag har tänkt på. Underhållande, möjligtvis. Och varför jag tänkte på det nu vet jag inte heller. Men i huvudet letar jag ton till nästa romanserie och det kanske är det som spökar. Finstämd och varm är ju på sätt och vis en ton.

Jag vet ungefär vilken historia jag ska berätta den här gången, men däremot inte hur. Och det maler i huvudet. Jag vill göra något som är lite nytt för mig, så mycket jag nu förmår att förnya mig. 

Min tro är ju att vi har flera olika berättartekniker inom oss och att det "bara" gäller att hitta rätt för just den romanen. Alla mina, utom Laholmsflickan, är ju skrivna på samma sätt. Det gäller att börja rätt, tänker jag. Då kommer eventuellt det där "nya" automatiskt. 

Den här veckan har jag i alla fall tänkt att jag ska börja planera nästa roman, som i att börja titta på en del material jag har här hemma redan. Fundera på vilka jag behöver prata med, läsa, tänka mer på upplägg. Jag måste kolla kontraktet men tror att jag har deadline för första manus den sista september. Det vore tippetopp om jag kunde börja skriva första maj. 

UT KOMMER MAN JU INTE, så jag har ju inget annat som stör framöver. Vanligtvis planerar jag för 3 månaders romanskrivande, nu har jag 5 vilket ju är vansinnigt lyxigt. 

Jaha, det var tankarna från Farsta denna måndag förmiddag. Hoppas att ni får en fin vecka!





Jag tillbringar oroväckande mycket tid med att googla skor. De här från Dolce & Gabbana är superfina!


söndag 14 februari 2021

Valentines Day.


Jag blev oväntat firad igår med blommor, godis och skumpa (utan alkohol såklart) av mina två fina, Jonathan och Linnea.



De promenerade på isen och ringde mig.

Mysdag med hamburgare, Mello och film. Jag tror inte att jag kom i säng förrän klockan 1 typ.

Idag är jag lite småseg med har ändå varit på en liten promenad till centrum (20 minuter fram och tillbaka), har diskat och tvättat en maskin med nya handdukar (de går ju inte att använda annars. Bäst är de efter typ 10 tvättar). Sedan firade vi Hamilton som fyllde ett år med ett digitalt födelsedagskalas, och klockan 16 ska jag för första gången på väldigt länge till tvättstugan för att bli av med allt på en gång. 


Nya matchande handdukar



Från dagens promenad i Farsta

Igår var jag och tittade på ett område mer norrut, nära Jonathan, där jag hade sökt en lägenhet via bostadsförmedlingen. Jag ligger såpass bra till att jag ville kolla närmare på huset. Man kan inte gå på visningar längre, utan måste bestämma sig efter en ritning och då får man själv undersöka hur det ser ut runt omkring.


Men den är såpass dyr att det måste i så fall vara perfekt och om jag blir erbjuden den (jag står på 4e plats) kommer jag att tacka nej. 

Jag älskar ju mitt insynsfria läge på den här, och där skulle jag tappa det helt. Dessutom verkar det väldigt stökigt och svårt med parkering och då måste man ha garage vilket är ytterligare 1500 på hyran som redan var på 13 000. 

En trea vore toppen, i nyproduktion. Och gärna i det området. Men jag vill inte ha insyn (och jag vill ha badkar!!). 

Det finns så många fördelar med nya lägenheter att jag nog inte vill bo i annat i framtiden heller. Det är totalt tyst i den här lägenheten. Jag träffade en granne igår som har en skällande hund i våningen över sin och de hörde den eftersom den alltid skäller dag och natt. Om det inte hade varit nyproduktion hade det hörts förfärligt högt. 

Men hör jag inget här. Lugnt och tyst för introvertaBerta.

Hoppas att ni har det bra, är friska och är vid gott mod.





fredag 12 februari 2021

Jag bytte stil.

 Från det grå, till det färglada. Har haft grått i badrummet tillräckligt länge. Så istället blev det färglada handdukar, matta och lite lullull från Missoni, Åhléns och Hemtex.

En tvättkorg behöver jag också, sedan är det klart!












torsdag 11 februari 2021

Det är lata tider.

Jag har till och med glömt att blogga!
Min fina blogg som i dagarna (24 feb) fyller 12 år. HERREGUD!

Jag började blogga samtidigt som mitt första manus blev antaget. Det var min dåvarande förläggare som föreslog det, och att jag skulle ha Facebook. Bloggen älskar jag ju – som ni vet vid det här laget, men Facebook var aldrig min grej riktigt. För många människor att hålla koll på och man ska vara engagerad i människor på ett sätt som jag helt enkelt inte är. 
Bloggen var extra roligt eftersom jag där fick kontakt med andra skrivande, som Simona Ahrnstedt till exempel.

På FB har man följare (eftersom min är öppen för alla) som man inte vill ha kontakt med och det är också pressande tycker jag. 

Bloggen följs av få, jag är hyfsat öppen och den är rätt enkel i sitt lilla format. Dessutom är den ju världens bästa dagbok. 

Den gamla, för jag hade en annan först (också Blogger) var fylld av klokheter, den här är mer trams. Men det speglar också mitt liv. Det var allvar då, väldigt allvarligt. Det är det inte längre. 
Mitt liv är enklare, och det ser man (jag) i den här bloggen om man (jag) jämför dem. 
När jag startade den här var jag ute ur det som var kämpigt och hade dessutom bytt jobb-bana helt, så det var ett utmärkt val att dessutom skifta blogg.

Den här veckan är jag skrivledig. Jag ägnar mig åt administration, momsdeklarationen ska vara inne i morgon.
Igår, när jag hade gjort alla beräkningar, funderade jag mest på mitt badrum. Jag behöver fräscha upp det med nya mattor – för de jag har är 150 år – och ett nytt draperi vid badkaret. Sådant kan jag googla i timmar. 
DÅ HAR MAN GOTT OM TID, kan man säga.

Nu hittade jag inte det röda, lite orientaliska som jag hade hoppats på, istället blir det fortsatt grått.



Men jag piffar till annat. Handdukar och sådant som också behöver bytas ut. 
Inte så mycket badlakan som småhanddukar, som är slitna och missfärgade. Piff som inte är svindyrt, bara roligt. Typiskt Åsagöra när jag inte ägnar mig åt manus. 

Sen hittade jag en perfekt väska till en grön kavaj jag har. Halva priset, tror typ 500 kr. Och det är BILLIGT för att vara jag och handväskor. Märket heter Hvisk och är danskt




Idag ska jag lämna in bilen på tvätt och köra den varm, i morgon göra klart momsdeklarationen, på lördag kommer Jonathan och Linnea hit (om de har varit försiktiga med kontakter) och på söndag ska jag vara med på ett födelsedagskalas online för en liten pojke som fyller 1 år. 

HERREGUD, vad mycket jag har att göra!






söndag 7 februari 2021

Söndag, sista arbetsdagen med manuset för den här gången.

 Jag har rätt många sidor kvar, men det ska gå. Ett avbrott för att hämta min bil, men mer än så behöver jag inte göra idag.

Igår gjorde jag NÄSTAN det jag skulle,  men mitt hjärta drog iväg som satan på natten och jag vaknade av en puls som skenade och slog stenhårt. Det var obehagligt, men gick över på någon minut, däremot det svårt att somna om och igår var jag väldigt yr. Om det hänger ihop med hjärtat, eller trötthet, eller bara lite vanlig yrsel vet jag förstås inte. 

Jag är glad så länge jag kan jobba, haha,

Jag gjorde en hjärtundersökning med ett arbets-EKG för EXAKT ett år sedan (6 feb 2020), men fick aldrig något svar från min läkare. Det har jag inte fått på min tarmröntgen heller, så dags att ta tag i båda.

Nu kaffe. Bra dag så här långt. 





torsdag 4 februari 2021

Negativt coronates på Flickvän i Sumpan,

 men hon har fortfarande feber och huvudvärk så vi får väl se vad det utvecklas till. Hennes tvillingsyster hade exakt samma symptom, och dag fyra tappade hon lukt och smak. 

Eftersom testet var negativt kan det ju också vara något helt annat, men det är ju inte så mycket som går just nu mer än Corona. 

Jonathan är i alla fall fortfarande frisk, men jag handlade ändå till dem idag så att de klarar helgen hemma. Sedan handlade jag till mig och pratade i telefon med min gamla bästis Anders som bor i Köpenhamn. Vi har inte sett på kanske 15 år, men håller kontakt via telefon. 

Det är bara ett problem med de samtalen: de pågår i TIMMAR.  Alltså jobbade jag inte idag och nu är jag 20 sidor efter plan. Men dividerat på de tre kommande dagarna så klarar jag det. Jag ska bara vara hemma och jobba tills jag lämnar manus på måndag morgon. Bilen är utlånad från och med i morgon, så inte ens den behöver jag bry mig om. 

Så ingen motion idag mer än skottat bil och traskat runt på Ica två gånger, men i morgon sitter jag på sadeln igen. 



Tjohoo.




onsdag 3 februari 2021

Vanligtvis brukar jag inte alls uppskatta snö i Stockholm,

 men det som allt annat är annorlunda i år. Jag är ju inte ute i den, jag ser den bara genom fönstret. Och det är så himla fint. Igår stod jag på balkongen och fotade, men det var betydligt mer magiskt i verkligheten är vad jag lyckades fånga på bild.






Och vad roligt för alla barn! Och mina skidåkande vänner. Helen sa igår att hon åker varv på varv i sitt spår i Hässelby där hon bor. Hon älskar längdåkning.


Själv provade jag på det när jag bodde 3 år i Sälen, men det fanns inget i det som tilltalade mig. Jag hade ingen teknik, dålig valla och kom mer bakåt än framåt när jag åkte. 


Nej, tacka vet jag utförsåkning, det är min grej det. Och att åka skridskor, det har jag alltid tyckt varit roligt. Nu var det några år sedan jag åkte, men det skulle jag inte ha något emot att göra den här vintern. Vi får väl se om det blir något av det.

Just nu snöar det igen och idag ska jag bara vara hemma och jobba. I morgon behöver jag storhandla eftersom min bil kommer att vara utlånad hela helgen, och eventuellt ska jag också handla åt mina ungar i Sundbyberg. Linnea är lite krasslig och testar sig idag och är hon smittad blir ju Jonathan det också. Det är ju svårt att INTE stöta på varandra i en tvåa. 

Så Yoghurt, cykel i 20 minuter och sedan jobb. Där är förmiddagens schema!





måndag 1 februari 2021

Måndag morgon, och jag vaknade innan klockan ringde.

Jag måste säga att jag är rätt sjusovig nu. Som i att klockan oftast ringer 9 och att jag inte släcker förrän 1. Det är så mycket jag plötsligt måste pyssla med sent på kvällarna i min säng. Jag måste se Grey´s anatomy, måste se massa korta Reels (roliga filmer) på Instagram och det är lätt att fastna i det. Naturligtvis gör jag allt samtidigt. Gör inte alla det?

Jaja. Jag lever själv (Tack Gode Gud) och gör som jag vill. Jag missar inte mitt arbete, jag bara sover lite längre. 

Jag har kommit till knappt hälften i andra genomgången av manuset innan det ska tillbaka till min redaktör och jag håller mina 20 sidor om dagen och det är så roligt att jobba. Det är inte så många tillägg nu, däremot omskrivningar. Just det skulle jag kunna hålla på med precis hur länge som helst. Men nästa om en vecka måste jag släppa det till min redaktör för den här gången. Det blir minst två varv till med det, så jag hinner dutta mer.

Utöver det så vädrar jag alla kläder i garderoben idag, och antagligen i morgon eftersom jag bara har en vädringskrok och inte kan hänga ut hur mycket som helst.  Byxorna har jag slängt över min tvättställning. Det blir alltid en lite unken doft i garderoben vilket har mer med den än med kläderna att göra. Nu blir den i alla fall skurad, jag ska köpa doftpåsar och så håller kläderna sig doftfräscha ett tag till. Jag har mycket som inte behöver tvättas, så det är perfekt att bara vädra istället. 



Det var det. Måndag i Farsta. Nu frukost, cykling och sedan jobb. Tjohej. Bra dag så här långt.