Feelgooddrottningar finns det många av,

 och jag har aldrig någonsin satt det epitetet på mig och jag skulle heller inte använda det. Vi är många, det räcker väl med det. Det är samma sak inom deckarkategorin, det ska utses drottningar där också.

Det är sällan man säger deckarkung (feelgoodkung är uteslutet av förklarliga skäl., 99,9 % som skriver feelgood är kvinnor, ändå vann en MAN årets feelgood. Jag vet inte om man ska skratta eller gråta åt det). Jag bara kom att tänka på det när jag såg att en bokklubb återigen kallade en person feelgoodrottning. Som sagt, det finns många.

Själv skulle jag nog säga att Simona Ahrnstedt innehar tronen. Hon säljer bäst av alla, och inte med EN bok (för det gör faktiskt ingen drottning) utan bok på bok på bok. Katarina Bivald har sålt superbra på engelska, hur många svenska feelgoodrottningar gör det? Eller ligger på The New York Times bestsellerlista. Det gjorde Katarina. Och Fredrik Backman, som är STOR i USA. (Ingen av dem har kallats varken kung eller drottning, och skriver Backman Feelgood? Snuddande nära, tänker jag. Han skulle nog själv inte hålla med.)

Det var det. Jag hade velat läsa idag men ögonen går i kors. Jag är en så trött liten människa. Ont i ryggen och trött. Bra kombo för soffan, kan jag berätta.

Gilmore girls. Jag har sett den många gånger, men småsaker glömmer man. 

Tidigt i säng idag igen och i natt byter vi till vintertid vilken blir en timmas vinst, känns det som.

Tjohej!

Igår och i förrgår

swishade jag iväg 19 000 kronor fördelat på 19 mammor. En mamma fick en tusenlapp swishat från en av mina vänner som ville vara med. Så till mina ursprungliga 5000 la jag till ytterligare 4000 (jag vann ju 17 så jag hade råd), sedan fick jag bidrag från Micke och från Anna Portner (läs hennes böcker!) till resten. Så himla generöst! Nu har jag också betalat det jag lovade mamma i födelsedagspresent och ändå har jag 1500 kr kvar. Tjohej, vad bra! 

Och äntligen  är jag igång med redigeringen, 25 sidor idag och jag kommer att ta mig framåt i lugn och ro. Jag fyller på här och där (det kommer att bli mer i senare versioner) och tänker på det som Teresa gav som feedback.

Vanligtvis är mina romaner fart och fläkt, men så mycket av det finns inte här. Det blir lite segare, känns det som, men det kan också vara så att jag tycker det eftersom jag slänger iväg mina andra karaktärer någonstans i de andra böckerna och det kan jag inte göra här.

Annars idag har jag haft fokus på RYGGEN. Jag jympade med Sofia i morse (ska försöka göra det till en vana) och sedan en gång i timman har jag gjort allt möjligt från att dansa till att cykla. Inte mer än 3-4 minuter, men några sådana på en dag blir ju ett litet pass till sist. Musiken idag har varit ABBA, det är som om det inte går att sluta lyssna på dem när man väl har börjat. 

Men nu är det slut på jymperiet. Jag har ätit middag, läser Simonas nya (Hurra och äntligen) och ligger i soffan med en kopp kaffe bredvid mig på bordet.

Lyllos mig!

Bra onsdag, så här långt!

Eftersom jag

 kände mig rik efter vinsten bestämde jag rätt snabbt att jag ville ge bort en del (en del sparar jag till min födelsedagsresa i april och igår bjöd jag Jonathan och Linnea på middag och bio) och vips hade jag via ett Instagraminlägg bett mina följare att nominera ensamma mammor som behövde lite extra pengahjälp i november då det ju är höstlov, Halloween och en massa annat. 1000 kronor var till fem mammor var tanken från början.

Jag vet vad en extra tusenlapp hade betytt för mig när jag var i samma situation och därför blev det fantastisk roligt när flera av mina kamrater helt plötsligt ville vara med och stötta mitt initiativ, så det slutade med att vi kan ge alla 20 nominerade 1000 kronor var. Så roligt. Hittills har jag swishat iväg 7 000 kronor och hoppas att resten av telefonnumren trillar in under kvällen så att jag kan ge bort allt idag.

Jag fick ett mess från en av dem som skrev: "du har nog swishat till fel person". Gissa om hon blev glad när hon förstod att det inte var så utan att hennes mamma hade nominerat henne. Jag började faktiskt gråta. 

Det är otroligt tillfredställande att ge! 

På förmiddagen var jag på förlaget och spelade in en podd tillsammans med Katarina Bivald (som alltid är så klok och härlig att hänga med) och programledaren Lisa Tallroth som ledde samtalet exemplariskt. Superkul, faktiskt. 

Sedan promenerade jag till centralen (via Zara naturligtvis, älskar Zara) och tog tuben hem till Farsta, vaccinerade mig mot influensa (kostade 400 kr) som jag har gjort de senaste åren efter att jag fick två influensor på raken typ 2017 el 18. Och sedan blev jag sjuk ett par månader senare när mamma och jag var på Cypern. Då hade jag inget motstånd mot något kändes det som. Nu har jag kollat och 2018 var jag ynklig med massor av förkylningar, influensor, ögonproblem och allt var det var. Därför vaccinerar jag mig numera varje år och i min ålder kostar det – när man fyller 65 är det gratis. I alla fall i Stockholm.

Sedan har jag pysslat med instagramgrejen, hemmajympat på golvet eftersom det var tydligt att ryggen behövde det, lagat mat och tja, nu är dagen snart slut. 

Bra dag, så här långt. I morgon ska jag städa badrummet, rensa avloppet under badkaret som jag har skjutit på alltför länge (det är allt hår jag tappar som sätter sig där)n och byta däck.

På onsdag börjar jag jobba med manus, tjohej, vad roligt det ska bli. 

TILLBAKA HEMMA!

 Så skönt. Är trött, har lite ont i huvudet och ryggen, men är ändå på banan fysiskt tycker jag. Att ryggskottet känns mer idag igen är nog för att jag satt i 6 timmar igår på hemresan. Först buss, sedan lunch och därefter tåg. Och på busstationen fick jag krypa in i bagageutrymmet i bussen och hämta min resväska eftersom chauffören hade gått när jag kom ut  – och resväskan hade glidit till andra sidan. Min nya fina väska är alldeles sliten på den sidan nu, eftersom den har glidit fram och tillbaka på golvet i bagageutrymmet. Den var ensam där så inget höll den fast. 

JAJA, väska schmäska. Det finns förstås värre saker. 

Jag ska i alla fall vara så aktiv jag kan idag. Det är superväder i Stockholm och upplagt för en promenad. Det är mysigt att promenera på helgerna här, när man kan gå ned till vattnet och veta att man möter folk. Jag går ju helst inte ensam där annars, då väljer jag gator om jag ska ge mig ut, men helgerna är det proppfullt eftersom det är en sådan fin promenad utmed sjön. 

Och bokpraten var så roliga att göra. Bra och pålästa intervjuare (kan det heta så?) Jenny Magnusson i Uddevalla och Ulf Elfving i Lysekil. Och kul att träffa gamla kollegor (bland andra Kristina Olsson som jag ju har träffat tidigare, och som numera kommer ut på samma förlag som jag). I Uddevalla var också fina Christin Kachou med, som vann Sveriges mästerkock tidigare i år. Så trevlig. Och en kille från Uddevalla, Christer Johansson, som har släppt flera böcker på ett mindre förlag.

I Lysekil var det återigen Kristina och jag, och där tillkom Tareq Taylor (presentation onödig) och Bengt Liljegren (som skriver biografier, den här gången om Kennedys.) Vi sålde massor av böcker och jag som har gjort sådana prat med kockar tidigare, vet att kokböcker är det som säljs, men här fick alla författare jobba hårt med pennan och det var ju så kul att alla böcker sålde så bra även om Tareq förstås sålde mest. 

Väldigt gulligt rum på Strandflickorna i Lysekil

I morse insåg jag att jag vann sjuttontusenfyrahundra kronor på Eurojackpot igår kväll. Jag hade fyra rätt och en tilläggssiffra. Det mesta man kan ha är 5 + 2. Insats 200 kr. Som ett bättre glas vin på krogen. Jag spelar på det ibland, och ibland på Lotto. Ett rätt till igår och jag hade vunnit 9 118 318. Ett rätt till och en tilläggssiffra till, 107 miljoner. Det var det någon i Skåne som vann. Herregud!

Tjohoo för det i alla fall och att jag under helgen ska läsa ut boken jag ska prata om i en podd (typ) på måndag. På tisdag börjar jag redigera (och ska byta däck) och har november ut på mig (typ). Jag har fått Teresas korta anteckningar och börjar där. På fredag ska jag äta lunch med Christin som är den som skriver FILMMANUSET till Sonjas sista vilja. Inget är klart, men en femte manusversion är på gång. Det går åt rätt håll, peppar peppar, fast vi ska inte prata om det på lunchen eftersom jag inte lägger mig i det alls, utan bara ses och snickesnacka lite. Jag har läst första versionen, och om det blir något ska jag läsa den sista. Men resten har jag tackat nej till att läsa, det är ju ändå inte min sak. Christin har frågat mig om några detaljer om kvinnorna, det är allt. 

På söndag ska jag till Helen som fyller år, och därefter är det TRE hela veckor när jag bara ska redigera innan jag åker till Värmland för tre biblioteksbesök med mellanlandning hos mamma (jag åker till henne från Charlottenberg torsdag morgon och vidare till Säffle bibliotek lördag morgon). Bohuslän och Värmland ligger ju hyfsat nära varandra. 

Det var det, lördag. Hela mitt schema och en vinst. Bra dag, så här långt.

Uddevalla

 Tjohej.

Idag fick jag muskelavslappnande av en läkare och det gjorde rätt gott för min lilla rygg, så jag överlevde tågresan och nu ligger jag i min hotellsäng som jag ska ha i två nätter. 

Jag har ätit skit till middag för restaurangen stängde 20.00 så taxin fick åka förbi en mack så att jag kunde köpa en macka (en till, den första åt jag på tåget) och godis. 

Nu känner jag mig tjock, svullen och lite småäcklig men hade inget alternativ. Det känns som om jag har 38 liter vatten i kroppen som har samlat på sig den här veckan med ryggskott. 

Jag tar tag i det när det här är över. Hoppas hoppas att det släpper snart. Jag längtar efter att träna, det här var en bra påminnelse om hur viktigt det är. 

I morgon ska jag ta en promenad och se mig om. Tydligen har jag havsutsikt från balkongen och jag tyckte att jag såg båtar i hamnen men det är ju rätt svart ute så jag vet inte riktigt hur utsikten är.

Nu ska borsta mina äckliga tänder (ni vet hur de blir efter godis) och sedan se lite på någon serie innan jag packar ihop och förhoppningsvis sover jag hela natten. Hoppas!

Rygg dag 5

 Inte bättre inte sämre, men Voltaren har inte hjälpt idag alls (tog tabletter kl 8 i morse), så nu har jag återgått till alvedon och Ipren i kombination (kl 14, håller koll på tider för min egen skull) och tagit beslutet om att åka till Uddevalla redan i morgon, på eftermiddagen, då jag trots allt är som bäst i ryggen, istället för onsdag förmiddag – när det är som värst. 

Jag ska också försöka komma fram till vårdcentralen och be dem skriva ut lite starkare värktabletter eller fråga hur jag smärtlindrar bäst. De har tider online på morgonen så jag ska ställa mig i kö klockan 9. 

Tåget går 16.00 och DIREKT till Uddevalla. Alltså får jag hela onsdagen på mig att piggna till i kroppen innan jag ska sitta på den där scenen klockan 18. Hotellet har SPA så ska kolla om de också har massage. Och jag skulle vilja besöka Uddevalla museum innan Bokens dag börjar (det är också på museet) så jag får se om jag kanske pallar att gå dit mitt på dagen om det inte regnar för mycket. 

Kollade nu och massage har de inte. Bad, men det är jag inte intresserad av. Jaja, jag ska promenera och hålla igång lite i alla fall. 

Jag har tagit fram det mesta jag behöver ha med mig och resten packar jag i morgon. Är trött efter en halvkass sömnnatt. Först gick strömmen och jag hade inte sänkt sängen så jag fick sova lite extra skevt till den kom tillbaka i natt någon gång och tv:n och lampor väckte mig. Sedan gick jag upp när jag vaknade halv åtta, och i min kropp känns det som om det är kväll nu.

Det var dagens klag. Nya tag i morgon!

Rygg dag 4

 Nu hittade jag det tunga alternativet i skåpet: Voltaren. Mina bästa värktabletter, måste jag ju ändå säga. Låt oss hoppas att de funkar. Jag räknar med det för resten är mesproppar när det gäller ryggskott. Jag hade glömt Voltaren som bästa kuren. 

Så planen för onsdag morgon när jag ska till Uddevalla, är att jag ska gå upp vansinnigt tidigt för att kunna ta tabletter och sedan måste de hinna verka innan jag tar taxin till tåget. Alltså måste jag packa och sånt ordentligt på tisdag ... när tabletterna jag har tagit då verkar som bäst. 

Ni fattar. Det tar nämligen ett par timmar innan de där pillren ger effekt, det mindes jag efter att ha ätit en hel del när jag hade min frozen shoulder, men när de väl kickar in är effekten där några timmar. Hoppas hoppas att det är så nu också. 

Det här är by far, mitt värsta ryggskott någonsin. Jag har för mig att det brukar bli bättre efter ett par dagar men än har det liksom inte vänt för mig. Håll en tumme för att det gör det till i morgon!

Men det går ingen nöd på mig alls, såklart. Jag ser filmer, promenerar runt i min lägenhet, gör övningar och försöker hålla igång det jag kan.  

Läsa är värre. Det funkar inte att ligga och läsa och att sitta är omöjligt, för det gör ont som satan. Så filmer och serier får det bli för min del.

Jag har slängt sopor och gått ut på balkongen, det är allt de senaste tre dagarna.

Snart är det fullmåne igen. Senast det var det var jag på Rhodos och jobbade.

Det var dagens klag.

Utöver det så funderar jag på manus och redigering. I natt vaknade jag 02 och låg vaken till säker 04 och funderade på det. 

Bara positiva tankar, det ska bli superkul när jag väl sätter igång. Det blir inte i morgon, för jag pallar nog inte att jobba om jag har ont, utan väntar tills jag är tillbaka från Västkusten.

Höst, fasiken vad skönt ändå!

Jag funderar på karaktärer.

 Om mina egna får jag alltid höra "starka." Ett rätt utslitet ord om kvinnor, om ni frågar mig. Men jag gestaltar nog en typ av kvinnor som inte alltid är så lätt för gemene man att känna igen sig i. De rör sig i fina miljöer, har ofta pengar och är inte ett dugg beroende av män egentligen. De har också en god självkänsla, tar ingen skit och är mer Pippi än Annika. Och jag tror att de flesta identifierar sig mer med Annika än Pippi. 

Så när vi gillar en karaktär är det antingen för att vi känner igen oss i den, eller för att vi vill vara som den. Inget annat. Och gör man varken eller, blir boken också en varken eller. Inte bra inte dålig. En 3a. Inte mer än så. 

Att hitta rätt målgrupp för sina böcker är inte lätt.

Den nya romanen har av förklarliga skäl en annan typ av karaktärer. Om den når andra målgrupper vet jag faktiskt inte. Det återstår att se. 

Jag ligger just nu,  kände mig pyttelite bättre när jag klev upp, men så vred jag till höften när jag skulle passera en köksstol och då blev det genast sämre igen. Alltså känns det som jag började om från början igen i morse. 

Dag tre. Irriterande var ordet. 

Men tur att jag inte har en deadline. Det är inte ett dugg synd om mig, det här går ju faktiskt över. Jag gnäller bara för att jag KAN.

Fint i Farsta idag.

Jag hämtade mitt nya pass,

 åkte till Haninge och fikade/åt frukost, och när jag satte mig i bilen kände jag plötsligt att ryggen var paj. Jag hade inte känt ett dugg innan det. Och nu var det länge sedan jag hade ont i ryggen. Fan.

Så surt, för nu är ryggskottet ett faktum. 

Soffläge!

Jag klarade att handla, men nu känns det omöjligt att fylla på i morgon som jag hade tänkt så istället har jag beställt en massa extramat på Mathem, som i bröd ost yoghurt och sånt som inte kräver matlagning som bara är GODIS för mig. Levereras i morgon mellan 8 och 10.

Har man ont i ryggen så har man.

Jag oroar mig mest för nästa vecka och att jag ska till Västkusten, men det ska väl gå. Jag ska bara se till att vara tillräckligt smärtlindrad för att röra mig nu några dagar. 2 alvedon och en ipren. Jag tog EN alvedon och en ipren tidigare, men inser nu att det var en alvedon för lite. 

Om en halvtimma tar jag en ny dos, och sedan en dos till innan jag lägger mig. I have a plan. Såklart. 

Tur att jag är ledig för att sitta och jobba är ingen höjdare just idag.

Mår jag bättre i morgon ska jag gå förbi Svea vaccin och se om de har tid att ge mig en influensaspruta. Hoppas det. 

Kul nyheter är i alla fall att min holländska Flanagansserie också går bra i BELGIEN. De två första är ute där och båda har legat på belgiska topp 10. Hur det där funkar språkmässigt vet jag faktiskt inte, men antar att de har olika listor för de olika språken som talas där. 

Tjohej för bra nyheter!

Hoppas att ni får en bra helg, det är ju, herregud, fredag i morgon igen.

Godkänt manus,

 och nu är det bara att sätta tänderna i det igen. Jag ska få några kommentarer från Teresa, och inväntar dem, men utöver det är det här en extra redigering jag har bett om att få efter att hon bara har godkänt.

Hon tyckte att mitt manus var ungefär lika klart som det brukar vara, hade oroat sig för (just så kanske hon inte sa det, men det var så jag uppfattade det) att det skulle vara mycket mer av ett skal. Alla karaktärer fick klart godkänt och nu återstår utbyggnad som det brukar göra. Några deadlines har jag ännu inte men jag tänker att jag behöver fyra veckor för det här arbetet. 

Nästa vecka går det bort dagar, så fyra veckor plus de två jag kan arbeta innan jag åker till västkusten. 

Det ska bli så roligt att få gräva ned mig i det igen, tjohej för det.

Men idag är jag ledig och ska lämna tillbaka en skjorta, hämta mitt nya pass och lite småfix. 

Rensade blomlådor

Och nya skott på orkidén. Sådant jag pysslar med när jag är ledig.

Farsta är skakat idag, i alla fall borde vi vara det efter skjutningar två dagar i rad. I förrgår en bit härifrån och igår i Farsta strand. Igår hovrade en polishelikopter utanför i timmar. Allt är bara så oändligt sorgligt, på alla håll. Unga människor som förstör sina liv för alltid, och stackars familjer som förlorar anhöriga. 

Jag hoppas att Sverige med gemensamma krafter hittar en väg ut ur det, jag tror inte att det är så enkelt som högre straff och fler poliser, det kräver mer och inte minst samarbeten mellan myndigheter och samarbeten mellan politiska partier. Nu krigar de mest om vem som har rätt. Det är också sorgligt. 

Eftersom min förläggare inte har läst klart,

 (men har återkommit med en tumme upp på det hon har läst hittills) så tar jag ett par dagar ledigt för att städa i lugn och ro, läsa i lugn och ro och bara softa. Superskönt. På onsdag nästa vecka åker jag till västkusten på onsdag hem fredag, med tåg, men fram till dess är jag hemma och i mitten av den här veckan ska jag förstås börja jobba ordentligt igen.

Jag minns inte när jag hade en längre ledighet senast, men det borde väl stå i bloggen någonstans antar jag. Förra året var jag ledig hela augusti, det minns jag, för det hade jag preppat för, men i år hade jag inget sådant utan har tagit dagar här och där. Tror jag i alla fall. Som sagt, jag måste gå tillbaka för att kolla det.

Jag hade mitt rödaste på mig. Från Zara.

Supermysig helkväll med de här två. Maya som jag jobbade med för många år sedan och Pernilla som är en nyare bekantskap.

Den här veckan ska jag börja med min kortisonbehandling av eksemen men jag är LITE bekymrad över hur jag ska göra med fingrarna. Man får ju inte peta sig någonstans med kortisonenet, och då är frågan hur man låter bli det med kortison på fingertopparna. 

Jag ska läsa på ordentligt. Kanske smörja innan jag lägger mig och chansa på att jag låter bli ögonen när jag sover? Kanske köpa bomullsvantar på apoteket? Till att börja med ska jag smörja varje dag i två veckor, sedan varannan och därefter vid behov el en gång i veckan som underhåll. 

Kul inlägg. SORRY! jag återkommer med munterheter i morgon!

Min fullspäckade vecka fortsätter idag.

 Fast bara med en teater i kväll. Jag har blivit medbjuden att se Rainman på Oscars, det är premiär och därmed makeup ännu en dag.  Ska bli kul. Resten av dagen ska jag städa det jag orkar, och lyssna så mycket jag kan på boken jag måste vara klar med 25e. Jag fick Simonas nya bok igår och längtar efter att slänga mig över den. Och så måste jag till apoteket och hämta ut mina mediciner jag fick utskrivna igår.  Och tanka, jag tror att jag kök på sista decilitern.

I morgon ska jag på middag på krogen men på söndag ska jag (äntligen) bara vara hemma och städa det jag inte hinner idag. Äntligen, som i att så här mycket har jag inte gjort på en vecka sedan innan pandemistarten.

Nästa vecka är kalendern helt tom, veckan efter ska jag till Lidköping (ny bokning), Uddevalla och Lysekil. Jag ska åka tåg. Kan vara kul för en gång skull. 

Typ så.

Idag är jag med hos Malou, men vet inte vilken tid. Typ 11 kanske? Malou, Pia Johansson och jag tipsar om tv-serier. 

Så här ser jag ut idag (fast igår). Kimono från Rodebjer, skinntajts från Karen Millen och boots från Novita som jag bara har använt någon gång sedan jag köpte dem för 3 år sedan, men som är supefina. Ska bara gås in. Jag är en bootstjej, och mina andra börjar bli väl utslitna så dessa blir perfekta ... efter ett tag. Halsband krimskrams från lådan, har inte en aning om vad det kommer ifrån. 

Jag kände mig fin, vi får väl se hur det ser ut i rutan. 

Och kimonon på bilden ska inte alls bäras som jag gör, insåg jag igår när jag googlade på den.

Jag har byxorna också, fast på mig är de hellånga tack vare mina korta ben. perfekt. Längden på bilden är .... inte fint, i alla fall inte på mig!

Förresten, det bästa med gårdagens läkarbesök var nog ändå att läkaren sa att jag kunde börja med mina älskade gummikulor, Inolaxol, för magen igen. Hade det varit de som var problemet hade ju eksemet gått bort när jag slutade med dem i augusti. 

Häpp!

Psoriasis,

 alltihop förmodligen. Hon tror inte att mina svullna läppar har alls med eksemen att göra, utan tipsade om att jag själv skulle testa det smink (läppglans) jag hade på mig och som jag själv trodde först att jag hade reagerat på, på tunn hud, typ vid armvecket i en vecka. 

Någon pricktest gjordes inte här, det får man i så fall göra på vårdcentralen, så på sätt och vis hade väl remissen gått lite fel, tänker jag. Men hon var ju hudläkare och hade eksemkoll. 

Nu har jag i alla fall fått en starkare kortisonkräm till kroppsfläckarna, och något annat kortison till örat och ev min kliande hårbotten så får vi väl se om det funkar. 

Mina noga sparade bilder var hon helt ointresserad av, haha.

Jaja. 

Jag tog tunnelbanan tur och retur, och nu har jag ätit frukost, ska dricka en snabb kopp kaffe, sminka mig och fixa håret och sedan komma på vad jag ska ha på mig hos Malou. Förra gången jag var där såg jag för jävlig ut (men intervjun var bra). 

Det är lika spännande varje gång ... Ibland blir det lyckad stajling och ibland totala motsatsen.

Typ så, torsdag.

Tjohej så länge!

Jag skulle varit hos hudläkaren idag,

 därför var besvikelsen  ENORM när det blev inställt för att läkaren var sjuk. Men jag fick en ny tid i morgon, hos någon annan pga avhopp, istället för i november som de föreslog, så jag ska pressa ihop det och inspelning hos tv4 på något sätt. Jag tror att jag får det att funka. Jag ska vara hos doktorn halv tio och hos Fyran typ kvart i två och det funkar förstås, men däremellan måste jag äta något och göra mig snygg, för man har inte alls lika mycket sminktid som förr på 4an. Alltså klet och smet hemma, plus hår som också tar lite tid.

Men jag hinner. Idag låter jag bli att smörja in mina eksem så att de ska bli tydliga i morgon och värst just nu är örat. Satan vad det kliar växer till sig, det är sjukt vad fort det går. Just örat svarar bra på min 1% kortison, så det är den salvan jag låter bli nu för att någon ska kunna ställa diagnos. Örat har jag haft  problem med i säkert 10 år och jag får nog leva med det. Men en diagnos (som inte säger hörselgångseksem, gäsp) vore bra. 

Igår somnade jag kvart i tolv, och i morse vaknade jag halv tio. Hur många timmar är inte det? Helt sjukt. Vi promenerade en mil under vår väninnedag på stan, så det var säkert det som gjorde att jag sov som en stock. 

Hellberg och Hedström. Våra efternamn gjorde att vi fick göra alla träningsflygningar tillsammans för 35 år sedan när vi var kursare på utbildningen till flygvärdinna. 5000 sökte 60 platser, vi hade turen att komma in, och vi blev genast bästa vänner. Jag kom från Sälen, Helen från London, och tillsammans gjorde vi Stockholm osäkert i några år. 

Supermysigt att promenera på Djurgården, som jag egentligen aldrig har gjort. Först fikade vi på Rosendals trädgårdar, sedan lunch på Ulla Winblad och därefter mer promenad i regnet in till stan där vi skildes åt på NK. Helen tog tuben hem och jag Håndan. Jag ska använda henne att bolla idéer med så lunchen var ett arbetsmöte. Hon hade med sig bilder och citat, superspännande.

Idag är jag ledig, ska cykla lite på min motionscykel (behöver komma igång igen, även om benen här helt slut sedan igår), jag behöver dammsuga och sedan ska jag inte göra så mycket mer än att hitta kläder till i morgon. I alla fall alternativ. Vad jag själv tycker klär mig i morgon, vet jag inte idag. Sedan ska jag duscha tvätta håret och sånt i kväll, så jag slipper det tidigt i morgon bitti. PLAN, alltid en PLAN. Det har jag efter mamma och mormor. 

Hoppas att ni har det tippetopp i stugorna!

PS, tack till alla er bortåt 75 000 som har lånat mina böcker på bibliotek under 2020. Det är helt galet många. 

MEN ALLTSÅ!

 Mitt 16e manus är skickat till förläggare och nu kan jag bara hålla tummarna för att det håller. Att den har det som hon vill ha.

Men min egen känsla är att det gör det. Jag behöver bygga ut och fylla på, men historien känns ändå som om den är på plats.

Tjohooo!

Nu ska Teresa läsa rakt igenom, godkänna och sedan ska jag jobba med den igen i ett par veckor innan hon tar över och tittar mer noggrant. Senare ska en redaktör in i processen och då är allt verkligen igång: romanen inte längre min utan allas att ha åsikter om.

Jag tror att jag får tillbaka den rätt snabbt, men har inte tid att jobba alls med redigering den här veckan, när jag faktiskt är mer eller mindre är helt ledig från jobb men har annat för mig. Nästa vecka, däremot! Då är sidorna i kalendern är helt blanka och jag kan grotta ned mig  i manuset igen.

Jag gillar redigering, om feedbacken är både positiv och negativ. Vid ett par tillfällen har jag bara fått negativa kommentarer. Sida upp och sida ned av till och med sådant som jag har upplevt vara raljant, och det är fruktansvärt nedslående att arbeta då. 

Men jag har lärt mig att jag också måste vara tydligare, jag tycker att jag har varit det men uppenbarligen inte tillräckligt, så där måste jag skärpa tonen. Det är ju jag som ska sitta med det i månader framöver. 

Jag har ingen plan på redigeringen från förlaget än, vet inte ens om utgivningsdatum är spikat. Jag hoppas på augusti, tycker att det passar mina böcker. 

Det var allt från skrivstugan i Farsta. Nu ska jag läsa en bok som jag har lovat ska vara utläst 25e OKTOBER då vi ska prata om den i en podd. 

HÄPP!

Idag ska jag vara med när en digital "bokklubb",

 direkt från Feelgoodfredag, diskuterar min senaste bok.

Förra gången jag var med om något liknande var i Malmö för tre år sedan och jag har ett svagt minne av att jag då sa "aldrig mer." 

Jag tyckte att det var rätt jobbig att lyssna på de sågningar som kom, faktiskt. En del var till och med rätt elaka. Det var som om jag inte fanns i rummet, och det funkar inte riktigt för mig. 

Nytt försök idag, alltså, och jag hoppas såklart att gruppen har gillat och om de inte har gjort det, säger det på ett konstruktivt sätt.

Jag vill förstås ALLTD få recensioner som i gårdagens GP:

"Hellbergs hotell är en plats där gästerna håller sig i bakgrunden; här är det slitet med att driva företaget och samtidigt få ihop resten av tillvaron som är i fokus. Och det är en berättelse som konsekvent handlar om kvinnorna och utmaningarna de möter i livets olika faser men också om hur de påverkas av rådande tidsanda. Emma och Elinor är urkrafterna som tillsammans har jobbat sig uppåt och framåt och levt sitt liv med Flanagans. Nu har döttrarna tagit över och Frankie är den som stannat på hotellet medan systern Billie prövar lyckan i Hollywood.

Det är lyxigt att befinna sig på Flanagans. Inte bara för den härliga hotellmiljön som verkligen doftar London, utan främst för att detta är ett universum där det kvinnliga perspektivet får råda i stort och smått – utan att männen blir ointressanta. Genom glädje och inte så lite sorg lever hela tiden ett hopp om ett lyckligt slut"

Så fint. Jag blev väldigt glad!

Andra halvan av dagen ska jag fortsätta läsa igenom manus eftersom jag satte en lös punkt igår. Slutet kommer jag att jobba med senare, men jag är där jag ska vara i alla fall. Det är mest en fråga om hur det ska skrivas.

Jag har kontrakt på en trilogi, men om det blir det eller inte, vet jag i nuläget inget om. En tvåa är jag rätt säker på, men om första skulle floppa är det inte så kul att skriva en trea.

Fördelen är att böckerna är helt fristående, för även om de handlar om Hellbergare så hänger de inte ihop mer än så. 

Nu ska jag ÅTERIGEN smörja in mina händer, de som var så himla fina när jag lämnade Rhodos. Nu växer eksemet snabbt på sig igen, trots smörj och oparfymerad oljetvål. Det viktiga är att hålla det mjukt, för som ni ser på bilden så kommer det här att bli en spricka om jag inte gör det. Det här är mitt långfinger, och fläcken kom under sommaren. 

Jag ska göra ett bildcollage till läkaren jag ska till på onsdag. Jag har fotat allt så att man kan se hur det såg ut från början. 

Det var det. Nu kaffe innan bokklubbsprat. Tjohej!

Jag hade en enorm tur idag.

 Det tar tid att få nytt pass, och medveten om det bokade jag tiden för länge sedan. Jag var uppe tidigt, piffade till mig –vilket är störtlöjligt när det finns tusen bilden på mitt osminkade, ofixade och trista ansikte på nätet som garanterat dyker upp oftare än jag behöver visa passet ... i alla fall ... Jag var där i tid, eftersom jag alltid är i tid, och när det var 20 minuter kvar skulle jag checka in, vilket inte funkade för mig, vakten eller den polis som till sist kom för att hjälpa oss.

Det var också hon som insåg att jag var på fel polisstation.

Jag skulle till Huddinge, inte Haninge.

Well. Denna snälla polis såg till att jag ändå fick min ansökan gjord där, först av alla, och jag tänker att jag hade tur att jag var lite fixad i alla fall för den saken. Jag såg trevlig ut med mina blonda lockar och läppglans, och tänker lite att det spelar in. Jag vet inte om de hade varit lika trevliga mot en kvinna från ett annat land som hade gjort samma misstag, men jag hoppas ju verkligen det.

Det slog mig i alla fall.

Men Tack Huddinge, ni var riktigt schyssta!

(Möjligtvis får jag också en faktura från det uteblivna besöket i Haninge, men det får jag ju ta på mig när jag bokade på fel ställe. Jag var ju HUNDRA på att jag hade bokat rätt, eftersom det alltid är i Huddinge jag skaffar nytt pass).

Typ så, denna dag när jag har varit supertrött, jobbat för lite och har sovit två timmar mellan 14-16. 

Nya krafttag i morgon, eftersom jag måste det. OCH vill!