Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

lördag 29 februari 2020

Här går dagarna i en virvlande fart,


Baksidan av hotellett




Upp mot  Times Square



Vi går på varsitt håll men äter – och ser musikaler – tillsammans. 
Idag ska vi äta brunch på Mandarine hotel (tror jag att det heter) och sedan åka tunnelbana till Brooklyn, gå över Brooklyn Bridge, äta något enkelt och sedan se Hamilton (Jonathans absoluta favoritmusikal som han och Linnea såg i London 2018. Att få se den här är en dröm för honom). Jag såg den också i London, men min absoluta favorit är Book of mormon och den såg vi igår. Min fjärde gång, Jonathans tredje. 
Oavsett personlig åsikt om vad som är bäst så är det enormt lärorik att se många olika uppsättningar om om man som jag drömmer om att skriva sådant en vacker dag.

Det har, peppar peppar, varit en fantastiskt bra resa så här långt!




måndag 24 februari 2020

Jag packar

Allt måste bara vara bekvämt.
En enda gång har jag provat att ha något som håller in magen, men fy vad obekvämt.
Nä, då får den hellre puta. Inte ens i min röda väldigt snäva klänning som jag hade på min release, hade jag något indragande under.


Smickrande bild. Magen är under händerna där.







I morgon reser jag i ett par riktiga mjukisbrallor som är skrynkelfria och ser ut som vilka byxor som helst. Sedan har jag packat ned ett par raggsockor att ha i kabinen, så att jag kan ta av mig skorna och trampa runt med benen.
Förra gången jag flög hade jag stödstrumpor som höll på att göra mig tokig, så någonstans över Atlanten tog jag av dem. Den här resan ska jag istället se till att benen rör på sig då och då.

Jag är klar, peppar peppar. Ska bara packa ned det jag behöver i morgon bitti. Jag ska upp halv fem, taxin kommer halv sju.
På något sätt ska jag försöka hålla mig vaken under eftermiddagen så att jag kan lägga mig i hyfsad tid.
Jag har druckit sista koppen kaffe, ska måla naglarna och sedan lägga mig i soffan och läsa.
Typ så.

Nästa gång vi hörs är vi nog här:




Mitt första besök i New York. Med Jonathan på min 50-års dag.

lördag 22 februari 2020

Mörkt som natten ute fortfarande.

Det blir nog inte ljusare än så idag.

Min plan för dagen är 30 sidor manus, att sola, handla och om det finns tid kvar; slappa. Träningen är inställd för den ligger så dumt kl 11 när jag är mitt i jobbet en sådan här dag. Plus att det är 60 pers på passet som kanske är förkylda.
Nu kan ju det hända att någon nyser en i ansiktet på Ica också, men jag tänker snabbt springa in, ta det jag behöver och springa ut igen.

I morgon är det städdag – dammtussarna hos mig är stora som kaniner. På måndag ska jag packa och måla naglarna och på tisdag åker vi.
Helt galet vad fort det har gått. Det var inte länge sedan jag hojtade till Jonathan att det var 3 veckor kvar.

Nu ligger jag snart 30 minuter efter redan, så tjohej. Vi hörs kanske senare!


torsdag 20 februari 2020

Mitt orangea kuvert håller jag koll på.



Som ensam är ju det där viktigt.
Idag har jag för första gången bytt sparfond och gjort som de flesta andra svenskar, lagt mina premiepensionspengar i 7e AP-fonden som är billigare än den jag hade – och har bättre utveckling.

Det var det, denna morgon i Farsta.
Himlen är grå, men ett nytt avsnitt av Filip och Fredriks podd finns att tillgå även denna torsdag vilket gör att jag kanske tar en promenad och lyssnar på den senare.
Men först en massa jobb.
Jag har suttit i min zebrafåtölj de senaste dagarna och den är perfekt i ryggen, men inte så skön i rumpan.
Nåväl, ryggen får bestämma och därför tänker jag sitta där idag också.










































Igår träffade jag en liten, pluttig bebis, som än så länge mest gillar att sova. Så otroligt söt.






I Simonas händer









































Vi åt pizza, firade mamma Carina som fyllde 40 och sedan åt vi tårta.
Supermysig kväll på Kungsholmen.




































Jag är så otroligt glad i mina vänner. De är inte så många men väldigt bra. Och vad kul att vissa av dem är unga nog att få barn!

Jag ska skriva en to do-lista senare med det jag behöver göra innan vi åker på tisdag, och förstås en lista på exakt vad jag behöver ha med mig.
Planering och kontroll, ni vet.

Dessutom är det en del av min uppladdning när jag reser. Jag är allt utom blasé. Tvärtom.
Jag tycker att blasémänniskor inte har fattat grejen. Eller så vill de bara vara coola. Stackarna.
Här är inget cool, allt är upphetsande.
Vi ska börja vår resa med en fika på Arlanda.
Till och med det gör mig lycklig.




onsdag 19 februari 2020

Jag jobbar hårt

för att komma i de här brallorna.
Der gjorde jag knappt på fotograferingen heller i ärlighetens namn, det är synd att det inte är en gnutta stretch i dem för då hade de varit mer bekväma. Nu är de bara herregudsnygga.


Idag ska jag på födelsedagskalas, kanske få hålla bebis och sedan är det hem till redigeringen igen. Inte mer idag, jag jobbade som en tok fram till för en haltimma sedan, men i morgon bitt är det på det igen.

Det är mycket småpill och mer än 20 sidor per dag är tufft. Många ord som ska bytas ut, skifta plats och fixas till. Det är tidsödande.
Nu är jag ikapp det jag missade i söndags, vilket frigör någon timma till på eftermiddagen eftersom jag MÅSTE städa. 

Typ så.
Onsdag. Bra dag, så här långt!

tisdag 18 februari 2020

Visst är det märkligt att ord på saker och ting



bara kan försvinna.
Eller är det inte så för er?
Mig händer det hela tiden. Särskilt försvinner en produktgrupp: blommor.
(Men även namn på personer, filmer, boktitlar. Namn på saker, helt enkelt.)
Just nu kan jag bara tänka på liljor, solrosor, hyacinter, pelargoner (som är en sådan som jag brukar glömma) men kan bara inte komma på vad de i mitt fönster heter. Det är lika tomt i mitt huvud som det är på grenarna på växterna ni ser vars namn är helt borta.

Nu kom det. Orkidé. Tjohej! 

Jag älskar orkidéer men man kan ju inte ha för många hemma för så här ser de ju oftast ut, och jag har inte så många fönster att ställa dem i väntan på ny blomning.
Synd, för det är ju så vackra när man köper dem. Men jag kan inte slänga växter som blommar igen. Det går inte.

Jag hade en orkidé i många år som bara såg allt mer konstig ut, men den blommade emellanåt. Men till sist fanns inget liv alls kvar i den och då återstod ju bara att säga adjö. Då hade jag verkligen försökt med allt.

Det var det – efter nio timmars nattsömn och före det två timmar på eftermiddagen. Man kan lugnt säga att jag tog igen det jag förlorade natten till igår.

Så idag blir arbetsbördan större. Det jag missade igår (typ tio av mina tjugo sidor) ska fördela idag och i morgon.

Sedan borde jag ta en promenad i blåsten. Än så länge skiner solen i Stockholms södra förorter.



måndag 17 februari 2020

Nu börjar det kännas i magen att vi åker på tisdag nästa vecka.

Jag har skaffat Esta, kollat passgiltighet, skrivit ut biljetter (helt i onödan eftersom de finns digitalt), skrivit ut Estan också för säkerhets skull (helt i onödan eftersom mina uppgifter finns digitalt).

Jag planerar färden till Arlanda, och är inte klar över hur jag ska göra.
Möjligtvis tar jag en taxi till centralen och tåget därifrån. Det händer lite för mycket i min förort när det är mörkt för att jag ska känna mig trygg att gå med resväska och handbagage till pendeln.
Möjligtvis är det lika billigt att bo på hotell på Arlanda som att ta taxi och tåg. Det är det jag ska undersöka de närmsta dagarna.

(Så här gör jag alltid när jag reser, eller äh, vem försöker jag lura. Jag planerar ALLT! Långt eller kort. Vad det än gäller. Planer är superviktiga för mig. Har jag bara satt dem så är det ju enkelt att bara luta sig tillbaka på resan eller vad det nu är jag ska göra.
Naturligtvis gör jag också ett besöksschema för min research där. Vad jag ska se den här gången kan jag inte avslöja, men det kommer att spela en stor roll i nästa bok (Flanagans 3).)

Visst kan jag ta bilen till Arlanda, men vi landar vid sju måndag morgon och att köra mot stan då är lika med idioti för köerna är gigantiska.
Bättre med tåg eller flygbuss. Buss är min favvis egentligen. Det enda jag saknar med Årstadal är att flygbussen gick så nära (Liljeholmen) och att Ica låg i huset och att tvärbanan tog en minut att gå till.
Inget annat saknar jag därifrån.

Förra gången jag reste till USA (april -19)gick flyget senare, vilket gjorde att det gick utmärkt att åka kommunalt.
Nu går det 10.45 och om jag ska vara där typ 8.15 (alltid tidig, det är min grej och USA ska man vara där tidigare) så behöver jag åka hemifrån senast 7.
Fast å andra sidan borde det ju vara mycket folk i rörelse här då.
Jaja, jag får se hur jag gör.

Idag ska jag träna, jobba med mina 20 sidor och sedan är nog den här dagen slut.
Måndag ändå.
Bra dag, så här långt!




söndag 16 februari 2020

Jag är så himla tacksam för mitt hem.

Det är inte alla givet att ha ett tak över huvudet, råd att köpa mat, ligga i en fin soffa framför tv:n när hemmajobbet är avslutat. 

Jag följer många instakonton som blir alltmer självupptagna, som bara ser sina tillkortakommanden som de sedan låter styra livet.
Jagjagjag och jag.
Så sorgligt.
Jag tror på riktigt att man blir en bättre människa av att inte fokusera så mycket på sig själv utan se på sitt liv med tacksamhet och se att alltför många andra människor inte har det alls lika bra.

Kanske är en åldersgrej. Men då tycker att vi sätter en åldersgräns på 40. Efter det får man fan sluta att klanka på sig själv offentligt. Jag tror inte att det hjälper någon. Inte den klankande heller.

Bra, då har vi bestämt det.

Och bestämt att jag måste jobba mig igenom de sex sidor (ett exempel på hur bra det är att känna till hur man särskriver, även om motsatsen nog är vanligare..) jag hoppade över igår, plus de tjugo som är dagens mål.

Jag vaknade sent, har ätit frukost, ska borsta tänderna och sedan är det dags.

Hurra!

lördag 15 februari 2020

Nio arbetsdagar kvar.

Och att jag lyckades jobba igår är ett under, för alla vi vänner var nog lite hispiga för att vår kompis Carina skulle få en bebis. Det gick bra, han kom ut, och är så söt att det inte är riktigt klokt.
Idag ska jag träffa min viktigaste person, Jonathan.
Linneas tvillingsyster (också gravid) och deras mamma är där och hälsar på från Östersund, så jag är ditbjuden på Mellokväll med början klockan 18.00.

Jag minns ju min egen förlossning som igår. Det mesta tror jag faktiskt. Mitt minne är selektivt, men inte när det gäller den.
Naturligtvis tänkte jag på den igår, hur det gick, hur ensam jag trots allt var under dagarna på BB (jag var ju ensam från graviditetens start) och att Jonathan blev inlagd på Sachsska barnssjukhusests neontalavdelning för att andningen inte var bra. Och så var han gul, och fick sola. Där låg mitt hjärta – 4,7 kilo bebis med långt svar hår –  bredvid för tidigt födda på under kilot.
Det var en surrealistisk syn.
Tack och lov att det gick bra, det hoppas jag att det gjorde för de där pluttarna också. Jag frågade om dem men fick inte veta ett skit. Personalen var tyst om varenda liten parvel.

Det var det.
Jag ska träna om en och en halv timma, och sedan jobba innan mellokalaset i Sundbyberg.
Jag hoppas att mellomyskläder gäller även där.


fredag 14 februari 2020

Livet i rampljuset är kort och intensivt.



Nu är jag tillbaka i soffan igen för idag börjar redigeringen av Flanagans 2.
Tretton arbetsdagar ska den ta totalt, de tio första ska klaras av innan jag åker till NY den 25e.
Min deadline är den nionde mars och jag räknar med att jag har sju arbetsdagar när jag kommer hem. Det är är bra för att jag behöver kanske jobba lite mer med vissa saker mot slutet.

Den 24e tänker jag vara ledig och packa.
Håll en tumme för att det blir av, jag ser så fram emot att resa med Jonathan.

Utöver det träning för herregud vad jag behöver det. Allt annat ställer jag in.
"Allt" som i en releasefest, mer än så är det faktiskt inte. En väninna fyller år, men ska samtidigt ha barn, så vi får väl se hur det går med det firandet.

Jag gillar fredagar även om jag ger blanka fan i att det är Alla hjärtans dag.
När de tre sidorna som återstår av dagens beting är avklarade ska jag möjligtvis vifta med dammtrasa där solen kommer in. Resten struntar jag i.

Hoppas att ni får en fin helg!


tisdag 11 februari 2020

Tisdag.

Hittills idag har jag förberett för momsdeklarationen som ska in i morgon.
Det betyder att jag har suttit och räknat ut moms i ett par timmar. Det blir ju några poster under ett kvartal (okt-dec 2019).
Inkomster och många små utgifter.

Oftast är jag skyldig moms, allt mellan 1 och 20 tusen, beroende på hur stora summor som har kommit in. Andra och sista kvartalet är oftast mest.
I januari kom det in exakt noll kronor.
Hittills i februari 1950 kr.

Så kan det vara.
Nu ska jag handla och sedan till frissan.
Tjohej.


söndag 9 februari 2020

Vilken film vi såg idag.


Jag tycker att den hade allt.
Jag har sett den förra (den kanske har gjorts fler gånger, men den jag tänker på kom nog ut på 90-talet skulle jag tro) men tycker att den här var bättre. Vi grät, skrattade och åade.
Feelgood.
Se den är mitt starkaste betyg.

Jag har också köpt ett par brallor, provat desto fler och insett att jag har gått ned ungefär 0,5 kilon sedan nyår då jag slutade med allt socker, bröd och annat som ska påverka vikten och mitt välmående. Jag väger mig inte men har ju ögon att se med ...
Jaja.
Jag hittade byxor och jag är nöjd!

Hoppas att ni inte blåser bort. Här piskar regnet mot mitt fönster i sovrummet. Jag tycker att det är rätt mysigt. Det får hålla mig sällskap ikväll när jag ska se Oscarsgalan på Fyran.
En av årets högtidsstunder om ni frågar mig.

lördag 8 februari 2020

Mitt hjärta betedde sig väl igår.

blodtryck 125/75, som sjön till 105 när jag reste mig från britsen (den svängningen känner jag ju alltid av och måste därför resa mig lite sakta och inte snurra för mycket på huvudet). Maxtrycket när jag flåsade som mest under cyklingen låg på utmärkta 180.
Under hela tiden funkade hjärtat perfekt.

Läkare ville ändå säga till min vårdcentral att det kanske vore bra med ett ultraljud också, med tanke på det jag berättade om varför jag sökte hjälp.
Jag hoppas att de går med på det utan protest.
Mer kontrollerad än så kan jag inte bli.

Idag hoppar jag över träningen. Cyklingen igår (i kombination med dansen i tisdags) gjorde att jag känner av höften igen, alltså vilar jag idag och tränar på måndag istället.

Idag ska jag hämta en ny luftrenare. De lagar inte den gamla som jag lämnade in häromdagen fick jag reda på igår. Senare ska jag hem till en kompis och kolla på Mello, och i morgon ska jag gå på bio med Jonathan och Linnea.

Och så måste jag komma fram till vad jag ska ha på mig hos Malou på onsdag. Det kan ta en stund ...
Dessutom måste jag dra igång min momsredovisning som ska vara inne på onsdag.
Det tänker jag blir ett bra jobb på tisdag, med förberedelser idag och i morgon, eftersom måndag går bort till träning och frissa.
Sedan MÅSTE jag skriva några sidor Sonja till, innan jag slänger mig över redigeringen av Flanagans2.

Bra grej, det där att jag har varit ledig mycket ett tag.
Jag är supersugen på att ta taaaaag!

Hoppas att ni får en fin helg!

torsdag 6 februari 2020

Bor man som jag i en hyresrätt

kan man en gång om året beställa renovering.
Det kostar förstås, men betydligt mindre än om om det inte var subventionerat. Så nu har jag beställt det för min hall, jag måste bara hitta TAPETEN först.
Jag ser den ju framför mig.

Well.
Idag hinner jag inte besöka någon sådan butik, jag har till och med beställt matvaror hem med Mathem eftersom jag behöver jobba hela dagen med Sonjamanuset (har inte kommit igång än).
I morgon är det en massa möten, men först arbets-EKG.
Man kan få duscha efteråt, och då undrar jag förstås hur hårt det där provet är?
Har ni gjort det? 
Cykla i 6-10 minuter, EKG före och efter.

Jag åker dit i gympakläder och byter väl om efteråt, tänker jag.
Jag måste rätt snabbt ta mig till förlaget och till en lunch med min förläggare, innan jag träffar PR för ett möte om Kvinnorna på Flanagans.

I morgon får jag luntan tillbaka från min redaktör. Hon är tack och lov NÖJD med min redigering. Det återstår förstås grejer, alla vilka jag håller med om. Slutet är klart men behöver ändå jobbas med vilket jag visste när jag skickade iväg det.

Jag har fram till 9e mars på mig, med avbrott för NY-resan.
Därefter är det galen gaspedal på Sonja igen, som har deadline 1 april.

Wohoo.
Lat-Åsa får nu vika hädan!

onsdag 5 februari 2020

En av lägenheterna i huset ligger ute som bytesobjekt,

Det är så otroligt kul att se hur det faktiskt såg ut även här innan jag fixade till det.


Annan våning






Hemma hos mig
Annat sovrum och vägg där jag har tv



Sovrum hemma hos mig


Vägg med tv hemma hos mig
Annan våning har sin soffa åt andra hållet.




Hemma hos mig har jag min skrivhörna där.



Det var dagens "vad lite färg kan göra om man tycker om det."
Är ni intresserade av att byta till er våningen som kolla på lägenhetsbyte. Personen söker en etta.

Jag kolla Malin Persson Giolito som är hos Malou. Jag ska sitta i samma stol nästa vecka (tror jag).

Och på tal och fyran så satsar de rejält på Oscars det här året, ska bli så kul att se. Söndag sent mot måndag. 
Hurra för oss som gillar galor!

Nu lite jobb, sedan tvätta bil.
Onsdag, bra dag så här långt.


tisdag 4 februari 2020

Dagens utsikt



är från skrivstolen. 

Jag sitter enbart här för att läsa lite nyheter, googla och svara på mejl, men snart ska jag förflytta mig till soffan som inte syns i bild och fortsätta läsa min bok. Kroppen är trött efter två dagars träning, och jobba tänker jag verkligen inte göra idag heller.
I morgon, däremot. Då måste jag nämligen. 
Och tidigt. Före bilen ska in på tvätt kl 13.00.
Det betyder att jag i alla fall borde få ned de första tusen orden innan jag måste åka till centrum med bilen.

Jag känner mig lat, vilket är bra för det behöver jag. 
Till skillnad mot många andra så är jag ingen duktig flicka på det där viset som många beskriver att de är.  Är inte en prestationsprinsessa (även om många tycks tro det).
Jag har inget sånt i mig. Att jag jobbade så mycket förra året berodde på att det var roligt och att jag faktiskt behöver tjäna pengar. 
Det är fortfarande väldigt kul, men det är kul att vara ledig emellanåt också. Rent nödvändigt till och med.

Tisdag. Bra dag, så här långt!


måndag 3 februari 2020

Morgonsol i Farsta



Kameran är riktad mot Farsta strand. Där borta bodde jag när Jonathan var liten fram tills han var elva, sedan flyttade jag åt andra hållet till Farsta centrum där vi bodde tills han gick ur gymnasiet. 

Jag hade hans studentmiddag i den tvåan (min första och enda bostadsrätt), och för att få plats så ställde jag min dubbelsäng på balkongen. (Jag måste kolla om jag kan hitta bilder på det). Den stod ju annars i vardagsrummet precis som den därefter gjorde i tvåan i Fagersjö som vi flyttade till något senare. Linnea hade flyttat till Stockholm då så hon flyttade med.

Då hade de sovrummet fram tills de hittade en egen lägenhet. Min säng i vardagsrummet funkade snorbra och det var riktigt mysigt i Fagersjö. Den lägenheten var suverän, men jag trivdes inte efter skottdramat i våningen under. Annars kanske jag fortfarande hade bott kvar.

I alla fall: Jag flyttade inte min säng förrän de fick ett kontrakt på två-tre år. Först då räknade jag med att de inte skulle komma tillbaka till sitt rum igen.

Det var tankarna den här morgonen. 
Jag ska träna idag, vilken tid vet jag inte än, men det troliga blir kvart i tre.
Anmälde mig för sent till passet 11.30 så där får jag nog ingen plats.
Resten av dagen är jobb.

För ett år sedan var jag på Gran Canaria, men det funkar fint att vara hemma också just nu. Hade jag inte haft New York att se fram emot i slutet av februari hade jag nog krupit ur mitt eget skinn. Jag mår bra av att ha saker att se fram emot.

Tjohej!

lördag 1 februari 2020

Jag ser på ett program om Meghan och prins Harry.

Hoppas att de hittar det liv som de trivs med. Med tanke på vad hans mamma fick utstå är det väl inte så konstigt att han vill skydda sin familj, tycker jag.

Vanlig dag för mig idag. Ingen yrsel, inget illamående, och jag tränade som vanligt om än mer försiktig med att hålla på med huvudet först ned, sen upp. Det får mig vanligtvis lite svängig (blodtrycket förmodar jag), det händer att det dansar stjärnor framför ögonen,  och det lät jag bli idag. Resten gick prima och låren fick sig en omgång som gjorde att jag gick på DARRANDE ben därifrån. Bra träning!

Jag är ledig idag (och kanske i morgon), trots gårdagens urusla arbetsresultat. Jag ska få ihop det ändå. Nästa vecka är det träning som "stör", men det ska jag klara. På fredag ska jag göra ett arbets-EKG och ha två möten efter det. Perfekt att slå ihop när jag ändå är i stan.
Det värsta jag vet är att behöva åka till stan flera dagar på raken.

Om 24 dagar åker Jonathan och jag till NY. Hoppas, hoppas att inga virus sätter käppar i hjulet för vår resa.
Jag behöver skaffa en ny ESTA  (som är ett slag visum som gäller i två år) men det är inget brådska. Det kan jag göra online veckan innan vi ska åka. Passet funkar ytterligare ett år, det har jag kollat.
Vi har tre bokade grejer när vi kommer dit. Brunch på ett hotell (jag har bestämt), en musikal (båda har bestämt) och en middag (Jonathan har bestämt).
Jag ska göra research (inte bara hotell, jag har annat för mig också) och Jonathan ska träffa branchfolk.

Tjohej!