Nu går de allra flesta på förlaget på semester,

och det gillar jag.
Då får jag vara ifred, haha.
Jag träffade ju Helen häromdagen och jag ser att hon tittar lite frågande på mig när jag drar min numera vanliga trall om hur bra jag trivs med ensamhet. Det var ju inte sådan jag var en gång i tiden. Eller så var jag det, men visste inte om det. Så var det nog.
Jag hade en annan vän som kallade mig social ensamvarg och då var jag 23. Jag hängde med när det var fest (eller gick ut ensam) men sällan på en fika, promenad eller sådant som mina andra väninnor höll på med.
Däremot pratade jag gärna med dem i telefon, men att träffas var överkurs.

_______________________________________________________________

Igår jobbade jag på kvällen vilket gick finfint och det blir samma procedur idag eftersom jag ska hjälpa Jonathan att flytta en stol och sedan vill jag sola innan molnen drar in nästa vecka.
På tisdag och onsdag är det foto-intervju men på torsdag är allt sådant över.
Jag tycker redan väldigt illa om att bli fotograferad och nu när håret är i så dålig kondition ser jag ännu mindre fram emot det.

Jaja, det blir väl bra.

Hoppas att ni också har en skön helg!

Allt har funkat finfint med nya mobilen

Men jag kunde inte ladda ned Bank-Id, trots att jag gjorde EXAKT som det stod.

Nu funkar ju den gamla telefonen fortfarande som en liten dator man inte kan ringa från, däremot kan man ju använda nätet, och därmed Bankidet också.

Jag ska försöka lösa det i morgon, jag kanske redan har tre stycken som är max det man får ha.

Då kan jag spärra ett av dem, måste bara kolla så att jag spärrar rätt och inte det jag i gamla luren.

Det här är första bilden med kameran. Ena änden på mitt bord ser ALLTID ut så här, två timmar efter att jag har städat upp allt. 

Det verkar som om jag behöver en sådan här yta och ska nog skaffa en korg där jag kan hiva allt istället.

Mixen är ju suverän. Måttbland, glasögonfodral, gammal telefon och rätt många flaskor näsdroppar. En klocka, ett par pennor och sedan hörlurar från hemresan senast med mamma (som jag ska använda nästa gång) och bildnyckeln.

Strax utanför bild kaffekoppen och flugsmäcken.

På tisdag kommer en fotograf hit, på onsdag en journalist, så jag tänker att jag ska städa på måndag. Då får jag väl se till att ha den där korgen.

Nu ska jag jobba, lite sent, men det funkar nog.

Det var fint väder så efter att jag hade sovit ut och ätit långfrukost, tog jag mitt pick och pack och promenerade till stranden och lyssnade på sommarprataren Jonas Hassen Khemiri, som var en berättare av rang.

Smart att plocka ut några år ur sitt liv som han gjorde.

Lyssna, snorbra!

Jag har en ny telefon på ingång idag.

Ungefär en likadan som jag redan har. Egentligen hatar jag alla nya tekniska prylar, men min telefon har två år på nacken, avtalet var på väg att gå ut så jag köpte en ny med en fin rabatt. Den kostade 4000 och för det priset får jag en telefon som har fått högsta betyg men som inte är senaste modellen.
Jag vet inte någon kompis som har något annat än Iphone, men jag tycker att de är så fruktansvärt dyra och månadskostnaden om man inte köper den kontant blir väldigt hög.

Igår gjorde jag inte ett dyft i manuset vilket kommer att straffa sig idag då jag måste lägga på ett kol om jag ska nå mitt mål. Istället umgicks jag med Helen och hennes hundvalp, hämtade böcker och handlade.

Jag kommer definitivt inte att hinna till 35 på söndag, istället siktar jag på 30. Men även det är tveksamt. Jag ska träffa Jonathan på söndag, så fokus ligger på att skriva så mycket det bara går idag och i morgon.

Nästa vecka har jag en intervju och fotografering (inte min grej alls, tyvärr, jo intervju men inte foton ...) på tisdag men annars kan jag stå på gasen ända till jag ska en sväng till västkusten när mamma fyller 80, 13 juli. Hon vet att vi ska hitta på något men inte vad och eftersom hon läser det här kan jag heller inte berätta om det för er.
Tantaluran ska få mat i alla fall, så mycket kan jag säga.

Det var det, fredag.
Hoppas att ni får en finfin helg!

Jag är ledig under dagen, ska jobba lite ikväll.

Jag ska äta lunch med Helen (ni vet min bästis som jag träffade när vi började flyga tillsammans 1986). Eftersom hon nu har landat så har hon tid med sådan mitt på dagen.
Annars har vi oftast hörts när hon har suttit i bilen till och från Arlanda.

Annat var det förr när vi dansade på borden på Canarias. Vi var alltid där minst en natt, ofta två. Det bästa stoppet vi hade var onsdag-lördag vilket betydde att vi flög dit med passagerare på onsdagen och tog passagerare hem på lördagen.
Vid säsongslut hände det att man åkte med passagerare till Canarias och stannade en vecka.

Det var ju inte så att man gick och la sig tidigt när man direkt. Det fanns det sådana som gjorde, men jag var inte alls den typen. Jag ville ha ROLIGT, inte vara nyttig och spela tennis eller jogga som de tråååååkiga människorna gjorde.

Jag är glad att jag gjorde de där åren av fullständig galenskap. Om jag kanske anses präktig och tråkig nu så var jag inte det då. Jag rökte som en borstbindare, drack som en karl, var poppis bland killarna och satte sprätt på pengar som en lottomiljonär (de vanliga miljonärerna verkar vara mer den snålare typren. Det är väl så man blir miljonär, skulle jag tro).
Tur att jag blev vuxen till sist ändå. Jag har en känsla av att det tog längre tid för mig än för andra. Jag tyckte att det där med ansvar var rätt knepigt.

Jaja.
34 år senare ...

Innan jag träffar Helen tänker jag ta tag i mitt hem, som uppriktigt sagt är fruktansvärt dammigt. Och klockan 10 ska jag första gången på länge gå till tvättstugan eftersom badrumsmattorna blir bättre om de får torka i tumlare. De tar en evighet att torka om jag ska hänga upp dem i lägenheten.


De mesta av dammet på golvet består av hår.
Det ramlar fortfarande av, kanske en gnutta mindre den här veckan jämfört med förra (eller rättare sagt mellan två hårtvättar). Jag lägger det ju i små högar för att se om högarna blir mindre.
Lyfter jag på luggen är det väldigt tunt där under.

Nog pratat om det.
Nu ska jag riva ut allt i badrummet och skura.

Hejhej

Snott av Markus Larsson i Aftonbladet angående minnesvärda stunder på Allsången

3. Carola kastar en planta (La Carola får feeling, 2005)

Mitt i ”Genom eld” drabbas Carola av den heliga allsångsanden och rycker upp en scenblomma med rötterna ur krukan. Hon vevar iväg den rakt i nyllet på en åskådare som får jord i ansiktet och på sina ljusrosa kläder. Plantan anmälde aldrig händelsen till Granskningsnämnden.

Hahahahaha, vad det här var roligt, Minns ni?

https://www.youtube.com/watch?v=gDyFQ8slv7s

Titta!!

Sexstrejken har fått sin första recension!

http://prickigapaula.blogspot.com/2019/06/sexstrejken-av-asa-hellberg.html

ÅH!

Jag måste säga tt jag är väldigt nöjd med ommöbleringen. Nu ser det ut som hade tänkt från början när jag beställde sofforna.

Skrivstolen passade perfekt i den hörnan som blev över, och jag fick mer plats i sovrummet tack vare det.

Tavlorna över tv:n är från museerna jag besökte i NY och tavlan över soffan är ett tryck från en konstnär som kallar sig Oliw87, han gömmer sitt ansikte på sina bilder. Jag tycker att den är galet cool och passar perfekt färgmässigt här hos mig.

Allt måste ju passa ihop i min värld ...

Och sen snyggkillarna, Robert Redford och Cary Grant som jag har köpt på Newport. Det ska bli två snyggisar till på andra sidan har jag tänkt, men då måste lampan bort och ersättas av något annat. 

I manuset matar jag på. I förrgår skrev jag inte ett ord, men gjorde en hel andra jobb. Synopsis, personporträtt, Q & A ...

Men igår gick det framåt och det ska det göra om en stund igen. 

Det är grått ute, det är så mycket lättare att jobba då!

Kära dagbok.

Idag kom jag igång först klockan 13. Trodde jag.
För så fort jag hade satt mig kom jag på att det var Sommar i P1 och att kylskåpet var tomt, så istället för att jobba solade jag och lyssnade på Grynet och sedan tog jag en långpromenad (= omväg till Ica) med min dramaten släpande efter mig med Fares i lurarna. Jag handlade, gick snabbvägen hem och lagade mat – och först nu ska jag jobba.

Det brukar gå sådär vid den här tiden, jag är nöjd om jag får ihop tusen, då passerar jag 20 tusen och kan verkligen nå 35 till sista juli som är första delmålet.

De senaste två dagarna har jag lagt in nya kapitel i texten. Jag tyckte att det gick lite väl fort, som i att det hände alldeles för mycket direkt, men nu med det nya insprängt blev det bra.
Jag måste komma ihåg att de kan komma till nya läsare som inte har läst ettan, och det är en hänsyn som är en bra utmaning.

Den här serien är utan jämförelse det bästa jag har gjort.
Och det är vansinnigt roligt att skriva den.
Det betyder inte att också emellanåt är svårt, irriterande och nästan omöjligt.
Men allra mest är det faktiskt bara rolig.
Jag tänker inte kokettera med svett och tårar, för det är inte så för mig. Inte ens när jag skriver något som är helt nytt, som det här ju är.

Om man som jag debuterar när man är runt 50, och har fruktansvärt mycket att jämföra med, så vore jag väl bara dum i huvudet om jag valde ett jobb som var svårt.
Jag skrattar varje dag när jag går till jobbet. Det är faktisk så jag har det.

Jag kommer att spurtskriva på ett hotell på Cypern. Det var det bästa jag gjorde förra året och därför åker jag till samma ställe i år. När jag kommer hem har jag en feelgoodfestival och en och en halv vecka kvar till deadline.

När jag åkte förra året stod jag på 68 000 tror jag. Det kommer jag kanske att klara i år också, vi får se. Jag åker om 29 dagar.

Nu så.

Midsommar 2019

Jag gjorde det mysigt för mig själv här hemma med jobb, god mat, en gnutta balkong, jordgubbstårta och Mamma Mia-filmer.
Grät floder förstås. Tvåan är så himla berörande.

Det är fascinerande att se på instagram vad mycket tradition det verkar vara över den här helgen ändå. I min familj har vi haft en enda och det är att vi har åkt till Kolmården, men verkligen inte varje år.
Möjligtvis de två senaste och många när Jonathan var liten förstås.

I år var vi i alla fall på varsitt håll, och jag fick äntligen sätta tänderna i Flanagans 2 igen. Det gjorde jag så gärna.
Och det är precis det jag ska göra om en liten stund igen.
Typ så idag när till och med Farsta centrum är stängt. Inte livsmedelsbutikerna, men allt annat. Det händer 3 ggr per år. Juldagen, Nyårsdagen och Midsommardagen.

Idag gifter sig Carina och Jesper i Washington. Till er som råkar vara där: LÄGG UT MÅNGA BILDER!

Jag köpte två byttor glass till mitt eget midsommarfirande.

Båda har jag redan ätit upp.
Det gör inget. Jag har köpt ingredienser till en gräddtårta också, så den får jag äta i morgon istället för glassen.

I morgon ska jag också börja jobba på allvar igen. Jag börjar med att se över antalet dagar jag har till mitt förfogande och sedan är det faktiskt bara att köra på.
Deadline 19 augusti. Det vore bra om jag står på 35 000 om tio dagar. Just nu 15. Det kan gå ...

Det var det efter två skrivlediga dagar där jag har gjort annat jobbrelaterat OCH satt upp mina tavlor.
Det blev fint.

Hoppas att ni får en härligt midsommar!

Optionen för att göra Sonja till film

går ut nu, men till min stora glädje vill filmbolaget ha option i ett år till.
De har precis hittat manusförfattare och en regissör som har sagt ja till projektet och ett manus ska finnas nästa vår.

Först när man har ett godkänt manus köper man filmrättigheterna som är nästa steg. Men det ska bli film av rättigheterna också, och det är ytterligare steg. Många köper rättigheter utan att det blir något. Men vi har nog aldrig varit närmare än nu, skulle jag säga.

Jag vågar förstås inte hoppas mer än så, men oj vad det här är roligt att få vara med om.
Det är också bara på bloggen jag  berättar om sådana här saker.
Bloggen är fortfarande min hemmaarena, om än med färre läsare än på mina andra plattformar.

Tack för att ni är här!

Och tack min fina Sonja som tar med mig på sådana äventyr.

Två stackars flugor letade sig ut ur kaffepaketet

jag hade med hem från Cypern.
Yra av ångor, flygresa och säkert rätt förvirrade när min flugsmäck drämde till dem sekunden senare.
Egentligen borde jag låtit dem hållas i påsen ifall jag flyger tillbaka senare i sommar för att jobba.

Idag är det två saker som står på agendan.
Sol, handla och lägga in korrändringar. I den ordningen. Jag ska köra bilen till Ica och parkera och sedan promenera till stranden därifrån. Jag behöver tyvärr bilen när jag handlar (det är på riktigt helt tomt på mat här) men jag behöver också röra på påkarna, Alltså blir en bra kombo.

Hittills idag har jag inte gjort ett skit. Jag möblerade om här igår, såg på Chernobyl på HBO till klockan hundra och sov verkligen ut i morse.
Och så har jag dragit ett hårstrå vid näsroten, ett par cm under ögonvrån.

Första gången jag upptäckte det var efter festen jag var på med mina gamla flygkollegor. Jag trodde att det var en ögonfrans.
Icke sa Nicke, det satt stenhårt fast och var tjockt som en grånat ögonbryn kändes det som.

Sedan dess har jag haft lite koll på det där stället och idag kände jag toppen på ett nytt. Jag flög upp ur sängen, såg inget men kunde dra det med min pincett.
Alltså, på riktigt. Hur är ett sådant ens möjligt när resten trillar av ...

Just det är jag oerhört ledsen för. Om jag ändå såg småhår växa ut, men det gör jag inte. Bara mer och mer av min skalp.
Jag kan kamma över det men det måste sluta snart för annars blir det helt kalt.

Det var det.
Nu ska jag tvätta det där lilla håret.
Inte min favvis med jag måste.

Häromdagen var jag på brudparsfrukost

på ett hotell i stan. Carina ska gifta sig med sin Jesper i USA på midsommarafton och vi blev inbjudna för att få fira lite med paret.

Smarta Pamela hade med sig ris i handväskan.

Och jag träffade Susanne Boll som jag är vän med sedan urtiden, vilket betyder 10 år.

Det var då jag debuterade och träffade henne, Simona och Pernilla Alm som också kom ut med sina första böcker – eller i alla fall skrev manus.

Idag har jag återgått till min vanliga dos med östrogen. Jag har inte mått bra senaste veckan. Och på Cypern var jag stressad på ett sätt som jag inte brukar känna. Visst har jag mycket att göra, men stressig vill jag inte säga att det är. Det är som om stressen sitter i kroppen, jag kan inte förklara det bättre.

Så jag fortsätter med samma dos ett tag till. Om håret fortfarande trillar av om ett halvår kanske jag gör ett nytt försök.

Jag trodde att ett halvt gram (mot mitt tidigare hela) skulle vara okej efter 3 veckor, men inte. Jag är arg, svettig och stressad.

Och så vill vi inte ha det!

Det var det.

Idag ska jag lämna in dator och fika med Simona.

Hurra för mig som har så fina vänner!!

Jag har fått korret på Flanagans (absolut sista vända innan den går till tryck)

och slänger mig över det så att det är klart söndag kväll.
I morgon kan jag bara jobba e stund, ska åka till Apple med mi dator som kNappt kan skriva NNNNN längre, någon skit har hamnat under tangenten så de ska få rengöra. Tror att de gör det medan jag väntar.
Tack och lov har jag en dator till, och det är den jag ska skriva ned korranteckningarna på.

Där har vi det lördag. Jag hoppas för egen del på mulet hela dagen. Det enda ska göra är att byta batteri i en klocka och försöka hitta ramar till tryck jag köpte i NY.

Igår lämnade jag in ringar . En som skulle tas in som jag har fått av mamma och tre som skulle sättas ihop till en och göras lite större, bland annat mormors vigselringar. Tror att det blir superfint med dem på varsin sida av en gammal safirring jag fick av mamma när jag fyllde 20. Från början ägd av samma gamla faster Rut som jag nu har fått ännu en ring från som behövde tas i lite. Är så himla glad för dem!

Nu sen frukost, sedan jobb.
Tjohej!

Älskar min blogg.

"När jag träffade Nisse 2013 var jag rätt tunnhårig (och då var det tunt redan från början.)
Och jag har alltid trott att det berodde på stress/press/ över jobb och ekonomi, men nu har jag kommit på att det säkerligen har ännu mer med klimakteriet att göra, för så fort jag började ta östrogen för ett år sedan så har det växt ut nya hårstrån.
Hönan eller ägget eller om de båda samverkar, vet jag inte.

Men jag vet att man inte längre ser min skalp."

Där fick jag i alla fall svaret på om jag tappade håret av östrogen då, och det gjorde jag inte.
Det är lite kämpigt med nedtrappningen just nu och jag är både irriterad och svettig.
En vecka till, sedan börjar jag med högre dos igen.

Nu har jag kammat över det tunna efter bästa förmåga och ska till stan.
Hej så länge.

Fortfarande svintrött, MEN

fixade WIFI med att byta ut den nya routern jag fick när jag flyttade in här, mot den gamla.
En fullständig omstart var det som krävdes av de, sedan funkade ALLT!!
 Hurra!

Två intervjuer idag, båda ot mer än en och en halv timma. Intressant, för journalisterna var totalt olika. Kul att få prata om mitt val att vara ensam.

Den ena hade läst Sexstrejken och den andra Flanagans.
Båda gillades skarpt och inget kan väl glädja en författare mer än just det.
Journalisten som hade läst Sexstrejken sa att jag gav en massa bra svar i dialogen som unga kan lära sig av om man inte vet vad man ska säga i situationer när man blir påhoppad eller trakasserad.
Kul reflektion, har aldrig tänkt på det.
Hon var runt 60 och hade inte kunnat sluta läsa. Heja min bok!

Jag kommer att kämpa för att hålla mig vaken fram till 22.00.
I morgon ska jag vara i stan klockan 8 för en frukost och därefter har jag möten.

Over and out, onsdag.

Idag är sexstrejken ute, hurra!!

Jag är hemma i soffan, sur som ättika för att mitt wifi inte funkar. Och min N-knapp på datorn är knäpp. 

Just nu delar jag wifi med telefonen, men tv.n om mina älskade serier kommer jag ju inte åt. Grrrr.

94 minuter skulle det ta att vänta i telefon på support.

NITTIIOFYRA MINUTER.

Fattar ni?

Det är ju sjukt. Vem kan vänta så länge?

Kanske blir bättre om jag får sova ordentligt i natt.

Jag är på ett jävla humör just nu.

Vi hörs som vanligt i morgon i stället!

Nej, nu struntar jag i det här och tar semester

Mamma på kvällspromenad.

Väldigt fint hotell, i alla fall på utsidan.

I två dagar tänker jag vara helt ledig. På måndag är resdag hem till Sverige och Göteborg (och därefter till mamma i Tanumshede) och på tisdag lämnar jag västkusten och tar Håndan hem till Stockholm.

Just nu försöker jag paketera om lite möten så att jag kan vara hemma hemma hemma från och med fredag. Jag har SÅ mycket att göra med mitt nya manus. Känner att pulsen ökar när jag tänker på hur fort det måste gå nu. 5/6 delar kvar.

På onsdag har jag en intervju, på torsdag ska jag till stan på en frukost och egentligen ska jag till stan även på fredag för ett möte. Nu försöker jag få mötet på torsdag istället, direkt efter frukosten. Hoppas att det passar personen jag ska träffa på förlaget.

Det var det.

Nu är vi renskrubbade och ska strax gå ut på matjakt.

Tjohoo!

Jag vinnlägger mig alltid om att ha en EGEN idé och omslag när jag skriver,

men så resonerar inte alla.

https://www.adlibris.com/se/bok/breven-fran-e-9789188867063

"Inspirerats av", läste jag att en författare skrev om sin nya bok som är en klar rip off av en brittisk bok som senare blev till film.

För mig är sådant skämskudde. Man måste kunna bättre som författare än att kopiera.

Det var dagens ord och inga visor.
Hejhej.

Det där med att släppa bok är inte helt lätt

Visst blir det enklare när man har gjort det några gånger, men det är också känsligt eftersom man lämnar ut sitt manus till allmän beskådning och därmed utsätter sig själv för eventuell kritik.
Sedan ska boken sälja så att jag kan äta ett år till och helst ska den in på i alla fall någon lista som förlaget sedan kan vifta med.
Det är mycket som ska stämma för att det ska bli en succé.
Jag kan bara göra mitt allra bästa när jag jobbar med manuset, sedan är det rätt mycket upp till en massa andra människor och det är läskigt när jag helst vill ha kontroll på precis hela processen.

Nu står det inte alls och faller med nya Sonjan. Den blir en del i mitt maskineri. På samma sätt ser jag på Sexstrejken som lanseras nästa vecka.
Jag har högre krav på Flanagans försäljning och önskar inget hellre än att den går bra. Den är värd det.

Idag har det varit molnigt här vilket gav mig chansen att ösa på i manuset, men jag vet inte vad som hände under de där timmarna jag jobbade. Jag fick ihop hälften av det jag skulle.
Jaja.
Jag får försöka ta igen det i morgon.
När jag kommer hem har jag 6 veckor kvar till deadline. Det kan gå.

Det var det, denna onsdag.
Jag har varit här i nio dagar och min kropp vill inte bli brun i år.
När jag var här förra året, andra omgången, så blev jag superbrun på de få timmar jag skrapade ihop när jag hade rast från manuset – tyckte jag ända tills jag kom hem och såg alla andra som var betydligt brunare eftersom sommaren hemma var lika fin som den här.

Nu vila lite, sedan middag och glass på balkongen.
Häpp!

Releasedag för Sonja och Rebecka,

skriven direkt för ljud och e-bok.
Förhoppningsvis kommer den också i tryck någon gång, men först ska nog alla 3 delar ut innan det i så fall blir aktuellt.

Jag jobbar på med Flanagans 2. Den är galen och allvarlig action från sida ett, kul som tusan att skriva men ser ändå fram emot att komma hem och ta tag i den stora massan i min skrivfåtölj i sovrummet och arbeta mer strukturerat. Här blir det ändå lite hackigt eftersom jag faktiskt vill semestra med mamma också.

Idag var det lite mulet så då passade vi på att ta vår traditionella långpromenad och sedan doppade vi oss i poolen. När hon vaknar är det nog dit vi går tillbaka. Man kan sola där och ändå gå ned till havet och bada när man vill det. Lite längre, men det handlar ju bara om någon timme eller två. Onödigt att betala för solstolar då som vi annars gör varje dag eftersom ingen av oss egentligen är pooltyper utan gillar salta bad.

Det var det. Nu lite manus igen.
Tjohej!

Peppar peppar,

men allt går enligt plan.
Välkommen till Flanagans är redigerad och skickad och i morgon ska jag äntligen få börja skriva på tvåan.
Jag har ett mål på tiotusen ord i den innan jag åker hem nästa måndag.

Jag försöker både bada och jobba.

Vi äter frukost vid åtta, halv nio. Sedan går mamma till badet vid halv tio och  jag ansluter vid 11.
Sedan går vi hem vid 13, äter och jobbar (mamma sover lite) och är tillbaka på stranden vid 15-tiden. Hem igen typ 16.30, lite jobb igen, dusch och fix, sedan middag vid 19.
Balkongglass 21.00 och snark 23.00 eftersom jag inte hinner sova något under dagen.

Där har ni det!

Tempen i badet är 26 grader sa en kille hemifrån Bohuslän som också är här. Han har termometer med sig.
Det skiljer någon grad hit och dit, men jag har bestämt mig för att sluta larva mig och gå rakt i även om det känns kallt precis i början.

Hemma badar jag ju aldrig och de första två åren här tog jag max ett dopp. Ena året hade jag ont i armen och det andra mesade jag nog bara.
Saltvatten och sol är svinbra för mina hudproblem. Vips är de borta.
Inga eksem och ingen klåda.
Hurra för det!

Det var dagens rapport.
Bra dag så här långt.

Lyssnar ni på poddar?

I den här är Viveca Sten och jag med. 

Annars här håller jag tempot uppe.

Om en timma borde jag ha avverkat 25 sidor till av min redigering, sedan återstår 50 i morgon och jag tror att jag skickar iväg det direkt. Återstår det något då har jag ju korrundan kvar.

Det betyder att jag kan dra igång Flanagans 2 på måndag. Jag HOPPAS att jag kommer in i tempot direkt så att jag kan få ihop tvåtusen ord på två pass per dag, men det återstår att se. Men jag är nöjd om jag har med mig tiotusen hem nästa måndag. Tempot hemma sedan kommer att vara rena vansinnet, men det ska gå! 

Mer än så har jag inte att tillägga just nu. Det rinner från min AC så den har jag varit tvungen att stänga av, men måste få hit en reparatör senare. Det är VARMT på Cypern och VARMT att sitta inne och jobba.

Tjohej.