Jag håller mig vaken

 för att jag ska lyssna på Simona på P1 någon gång efter kl 15.00, och därefter ska jag som vanligt ringa  mamma, men sedan måste jag ta en tupplur om något vettigt ska bli gjort i manus idag. Jag har massor kvar att göra, men är just nu alldeles för trött. Vaknade kl 4 i morse och kunde nog inte somna om förrän typ en halvtimma innan jag var tvungen att gå upp, åka till stan och till röntgen.

Sen tog jag en smidig pendel hem (20 minuter från Odenplan, typ 10 minuter snabbare än tunnelbanan), lagade lunch och sedan promenerade jag till Centrum och hämtade bilen som jag hade lämnat in på VÄLBEHÖVLIG tvätt. Vit bil ska vara vit, inte grå som min bil var nu. Jag tvättade Hyndan oftare, men så använde jag den mer. Åkte längre eftersom jag gjorde fler resor till Fjällbacka.

Nu ska jag dit i vår, vid två tillfällen, i mars och i april (tror jag i alla fall). 

Alltså kom jag igång sent idag, och sent är inte min grej, särskilt inte om jag har sovit dåligt. Men jag ska KÄMPA på.

Idag sa jag upp lägenheten. Inga tårar, men åh, vilken bra hyresvärd kommunägda Familjebostäder är. 

Nu börjar jag ju om igen i Stockholms bostadskö och har inte tillgång till en internkö (betydligt kortare än den andra) som jag har haft hittills. Trivs jag inte får jag helt enkelt bita i det sura äpplet och bo kvar ändå, i alla fall de närmaste tio åren om jag inte köper något i ... Oxelösund. 

Men det blir bra! Igår köpte jag en tapet till, spontant, för jag bara VISSTE att jag ville ha den.

Antingen i vardagsrummet eller i det stora sovrummet (som jag inte ska sova i, är ju tanken.)

Mönstret är stort, så som jag gillar. 

MEN nu kan jag nog inte ha knallrosa soffor längre, utan måste tänka om. Det blir väl ett vitt överdrag till min gamla först och främst, sedan får vi se vad jag gör. 

Nu kommer Simona, hejhej-

Nu börjar pengarna rulla.

 Jag har beställt el och försäkring och betalat den första månadshyran till nya boendet, sagt upp parkeringen här till sista februari och i morgon ska jag säga upp min lägenhet (också till sista februari).  Jag är vobblig i humöret och gråter en skvätt för varje grej jag måste göra, men jag har fokus framåt, tårarna torkar snabbt och jag ser SJÄLVKLART fram emot flytten. Men jag har bott i Farsta i 30 år (i den här lägenheten i 5 av dem), det är klart att det känns att flytta härifrån. 

Hade den nya lägenheten inte varit så mycket större och med samma hyra som här hade jag inte ens flyttat, så det är inte området mitt i skogen som lockar, utan storleken på bostaden i kombo med hyran. Att det är otroligt lugnt vet jag inte om det kommer att bli skönt eller läskigt, vi får väl se. Här är det ju säkert som i ett fort, inomhus. Där vet jag inte än, det får vi också se.

Klockan 10 på fredag får jag nycklarna och då i lägenheten. Tjohej. 

Jag längtar efter att få gå runt med mitt måttband och göra planer för hur det ska se ut. Vissa saker, som köksstolar, ska jag köpa begagnade. Tobias, från Ikea. De är så bekväma, jag hade dem när jag bodde i Fagersjö. Superbra stolar. Tror nog att jag kan hitta fyra vettiga begagnade på Blocket. Innan jag flyttar härifrån vill jag också montera 3 Kallax från Ikea i nya lägenheten, där jag ska ha alla böcker som nu står i förrådet. Jag har ju som sagt inget förråd där, mer än inne i lägenheten och det är inte stort nog. Om jag får upp Kallaxhyllorna (liggande, 3 st ggr 147 cm, utmed en hel vägg) kan jag genast börja fylla dem med böcker från mina förråd här i Farsta.

Sedan ska jag småflytta då och då, tänker jag. Ska skaffa plastkartonger och fylla med först och främst sådant som ska med från förråden. Annat ska jag ju sälja eller ge bort. 

Någon dag innan Lucia ska jag hjälpa Jonathan att flytta grejer från sin studio och hem, det får inte plats i min bil, så vi ska hyra en liten lastbil och då tänker jag att det är toppen att åka till Ikea och köpa Kallaxhyllorna (de är vanskliga att köpa begagnat tror jag, det är om någon har tre svarta i så fall) 

Ska jag köpa från tre ställen blir det bara mer kostsamt eftersom de inte går in i min bil och jag måste fixa utkörningsfirma.  Hemifrån kan jag fylla lastbilen med sådant som jag kan flytta själv, som till exempel kläder jag inte kommer att använda innan den stora flytten går = det mesta, förutom sommarkläder eftersom jag ska till Kanarieöarna

(Den här gången ska jag komma ihåg att det är kallt på morgonen där, förra året hade jag inte tillräckligt med varma kläder med mig för att det skulle vara mysigt på frukosten. Jag frös för mycket. I solen är det skönt, men man kan ju också drabbas av två veckors regn, det är inte helt ovanligt i januari). 

Jag ska förstås ha en flyttfirma, men ju mer jag har flyttat och packat upp själv, desto lättare blir det att flytta, det vet jag av erfarenhet. 

Bra plan, eller hur?

Jag "passade på"

att beställa tapeter. 2 st på Black friday. Den ena har jag tittat på länge och trott varit perfekt i vardagsrummet, men när jag visade en bild på den för Jonathan och Linnea så ångrade jag mig plötsligt och kände starkt att jag inte alls ville ha den. Och ibland har man tur, för igår fick jag ett mejl som sa att tapeten var restnoterad och erbjöds att återkalla köpet.

Bra va?

Selma i sin nya vinterjacka

Jag hade väl kunnat returnera den, men på det här sättet blev det mindre komplicerat, ju.

Den andra behåller jag, för den ska in i mitt sovrum, som jag inte vet vilket det blir än så länge. Jag tror ju det lilla rummet, men jag har ju möjlighet att ändra mig. Tjohooo, på det! 

 På fredag får jag kanske med mig Linnea och Selma dit. Jonathan ska på en presskonferens om Mello, så han kan inte följa med, han får se den på söndag istället. Då är det första advent och vi ska julpynta här hos mig. Ingen gran i år, av valpskäl, men ljusslingor och sånt ska ju upp, såklart. Men först en tur till Värmdö för att visa honom lägenheten. Jag vet inte hur intresserad han är, men han har inte så mycket att välja på. 

Eftersom jag ska flytta är jag inte särskilt julig i år, faktiskt. Men Jonathan och Linnea är, så för deras skull vill jag ju ändå göra det julfint här hemma. 

Och det är ju bra att jag går in i förrådet, för där behöver jag röja rejält innan flytten.

Där har vi det, tisdag, när jag ska skriva på bok. Det ska jag göra i morgon också, när jag har röntgat lungorna inför medicinen.

Tjohooo. 

Ännu en helg med Snorpan Hellberg,

 och jag har inte ens öppnat alla mina dokument. I morgon har jag deadline för ett av dem som jag nästa gång får tillbaka för korrläsning.

Jag har så pressat med tid, och måndag till torsdag ska jag enbart ägna åt att skriva på mitt Spanien2-manus. Det får ta den här veckan och nästa, sedan måste det faktiskt vara klart för då behöver jag lägga kraft och energi på redigeringen av sista Fjällbackaromanen. Deadline 15 januari. 

Men så mysig helg med Selma. Idag träffade vi syrran som till att börja med backade inför hur PÅ Selma var. Maja, som hon heter, var inte alls lika brottarsugen. Hon hoppade upp i allas knä när Selma attackerade. Så gullig. Men sedan kom hon igen och då lekte de riktigt bra ihop. Ett par gånger rök de ihop, men det gick snabbt över.

Maja har lekt med grannhunden lite, så hon har blivit mer van än Selma som för första gången sedan hon lämnade sina kullsyskon fick nosa på en annan hund. Hon blev tokig av lycka och kunde liksom inte hejda sig i sina försök att leka. Hon är aningen tjockare än sin syster, och har dessutom tjockare päls, så hon blir ju lite större och för Maja var nog Selmas energi i största laget. 

Där har vi det. Liten och Stor Hellbergs helg i Farsta. 

När vi ses nästa gång är på fredag då det är dags att få nycklarna till lägenheten på Värmdö. Selma, Jonathan och Linnea ska med och titta. Iiiii. Jag har ångest och tycker att det ska bli roligt, samtidigt. 

Jag jobbar och glömmer blogga.

 Det är ju inte klokt! Min älskade dagbok. Skärpning.

Igår gick jag i mål med redigeringen av España por favor, återstår två omgångar korr där jag den sista av dem skrivet ut hela manuset. 

I mellantiden MÅSTE jag skriva klar Spanien 2. Jag ska flytta och behöver få in mina pengar som ligger i det manuset, annars blir det inga tapeter och flyttfirmor. Men också skönt att bli klar, äntligen. Jag har aldrig haft så långa uppehåll som jag har med det här manuset. Det brinner ju inte alls, men jag vill blir klar så att jag kan börja fundera på det som jag ska ägna mig åt på min skrivresa i januari. Mellan 15e och 29e januari ska jag sätta första fjärdedelen av något helt nytt. 

Just idag ska jag åka till min nya förort, Gustavsberg (bor några kilometer därifrån), och se mig om. Jag ska hitta till Ica Maxi, gå in i färgaffären på Värmdö marknad och kanske kolla in i porslinsfabriken i centrum. 

Det värsta är att jag måste tvätta håret innan det. Händerna blir tyvärr helt kassa efteråt. För lång tid i vatten ställer verkligen till det.

Nu har jag i alla fall fått svar på alla blodprover, som var finemanga, och det som återstår är en lungröntgen nästa vecka. Jag får välja själv om jag vill ha medicinen i sprutor eller tabletter och kommer att välja sprutor, eftersom det ger minst biverkningar. Eftersom jag går privat betalar jag ju allt själv, men kommer ju snabbt upp i högkostnadsskyddet för mediciner så just det behöver jag kanske inte bekymra mig om. 

Jag måste bara kolla så att jag kan ta en covidspruta i januari, innan jag åker till Kanarieöarna. Hoppas att det funkar med medicinen.

Så idag ska jag göra småjobb efter att jag kommer hem från min utflykt, men sedan städa inför att Smulan kommer hit i morgon. Golven är viktigast. Jag vill ju inte att hon ska få i sig hudflagor från äckligt eksem eller annat som kanske ligger på golvet. 

På söndag ska vi äntligen träffa hennes halvsyster, Elsa, den första hunden Selma kommer att få gå nära sedan vi hämtade hem henne. De är väldigt lika i storlek och päls, inte heller Elsa har blivit pudellockig (pappan är ju 100% pudel) däremot är hon betydligt ljusare än Selma. Det ska bli så roligt att se hur de reagerar på varandra. 

Där har vi det. Torsdag i Farsta. 

Fin morgon

Tjohoo

MYSHELG

 med en Selma som inte kissade på golvet en enda gång. Två ggr på kissmatta (när jag inte förstod att hon var nödig) och sedan på kvällen tre planerade gånger på mattan på balkongen eftersom jag inte går ut sent på kvällen.

Bild snodd från Jonathans insta

Snorpan

Både natten till igår och idag sov hon i runda slängar 7 timmar. I natt vandrade hon runt lite i sängen, men hade ingen avsikt att väcka mig, bara att hitta ett nytt ställe att sova på. Hon har sovit längst ned, på höger och vänster sida, sovit nära och lite på sidan. Ovanför mitt huvud med sitt huvud på mitt och tryckt intill väggen. Det är så mysigt att ha henne i sängen. Misse ville ju aldrig det.  

Jag vaknade själv strax efter sex och då tog jag ut henne. 

Klockan 10 var vi i Sumpan, och hon sprang hela vägen från bilen hem till Jonathan och Linnea. Hon visste precis var hon var. Så glad att träffa båda. Snuttan! Tack och lov för att hon tycker så mycket om oss alla tre.

Nu är hon där till på fredag, när jag ska tokjobba klart Spanien 1 som har deadline den 27e, och sedan ska jag vråljobba med del 2 så att den är klar att skickas in när jag får tillbaka Fjällbacka 3. Däremellan ska jag korrläsa spaneinettan både en och två gånger. Jag hoppar mellan manus men än så länge funkar det. Om jag bara fokuserar hårt på ett i taget. Jag måste bara se till att stå på benen och därför kommer jag att tacka nej till allt i december. 

Jag hade ju corona den 15e september, och att ta vaccin nu rekommenderas inte vad jag har förstått (när man har haft det så pass nyligen). Kanske innan jag åker till Kanarieöarna, den 15e januari? Jag behöver kolla det. Eller någon av er som vet (och inte bara gissar)?

Att bli sjuk innan jag ska flytta går ju faktiskt inte. 

Idag har varit en tröttdag, jag har enbart kollat på mina tapetprover (inte fallit 100 för någon än) och sovit en stund.

Nu tittar jag på den UTMÄRKTA Saknad, aldrig glömd, på Svt. I morgon ska jag jobba och sola, det är det enda.

Hoppas att ni har det bra, alla verkar sjuka just nu tycker jag. Krya på er i så fall!

Flyttkartonger kommer ju aldrig att gå,

 men jag tänker att platskartonger, eller om det heter lådor (ni fattar) borde ju gå för mig att bära? 

Jag planerar allt i huvudet. Gör små möbler av papperslappar och lägger ut på ritningen för att se vad som går in och var jag ska placera allt. Det enda jag inte har är köksstolar – och en soffa till (som också får vara extrasäng när jag får besök). 

Det viktigaste att rensa är förrådet eftersom jag inte har något extra sådant i huset jag flyttar till utan får nöja mig med de 3 kvm som finns i lägenheten. Det jag har här är säkert 5-6 kvm (i källaren) och ytterligare 2 här uppe i lägenheten. Så rensa är grejen, och det jag inte kan göra mig av med behöver jag lägga över i plastlådor. 

Och i nya lägenheten behöver jag få upp hyllor i förrådet, något sorts system där man kan flytta hyllor, ha breda, smala, det man behöver. Elfa, eller vad heter det? Det tror jag skulle funka. Sånt kan man ju ordna med innan inflyttningen. 

Igår kom första laddningen med tapetprover. Alla så fina på sitt sätt. Mycket blommor, men inte den sorts kaxighet som jag tycker att den i Fjällbacka har. Den är ju min favvis, men vill ju inte ha samma i nya lägenheten. Det får inte vara mjäkigt och för gullig. 

Många prover återstår att få. Färgen ska passa med brunt (som jag har nu) vitt, som är ev nya klädseln, och cerise som jag ju också har tankar på att klä soffan i. 

Jag tror att jag vill ha tapet i alla rum. Eftersom det är nytt behövs inget underarbete alls, det är bara att smacka upp, tjohej på det!

Typ så, en bra arbetsdag, när jag har redigerat, pratat med min förläggare om aktuella manus (Spanien men mest Fjällbacka-3 som hon gillar som tusan och som är min personliga favorit, kanske) och så pratade vi framtid. Tjohej på det också! 

Jag är glad och tacksam för att jag får ge ut mina böcker på ett så fint förlag, att mina siffror står sig så pass bra att en fortsatt utgivning är självklar. Jag säljer inte mest men långt ifrån sämst, och idag pratade vi om tre böcker framåt och kanske kan någon av dem blir en krim, minsann. Och då ingen feelgoodkrim utan en deckare. Det vore en sådan utmaning!

Återstår idag börja att städa inför att Selma kommer hit i morgon. När jag har duschat och tvättat håret ska jag dammtorka och bädda rent, och i morgon bitti dammsuger jag och tvättar golvet. 

Bra plan!

Hejhej

Då har händerna rasat ihop igen

 efter att ha varit "bra" i över en veckas tid, nu ramlar skinnet av igen och då finns liksom ingen effektiv kräm alls.

Alltså ska jag sola några dagar igen så får vi se om det hjälper.

Igår tog jag i alla fall de prover som behövs för medicinen och det som återstår är att röntga lungorna, men det vet jag inte var jag ska göra någonstans så det få läkaren säga när hon ringer. Hon sa något om Odenplan, men jag fick inte klart för mig om jag ska bara ska gå dit eller om svaren på blodproverna först ska komma. 

Annars jobbar jag. Det är en "lätt" redigering, inte mycket återstår. Jag hoppas vara klar med den på söndag. På fredag hämtar jag Selma, och sedan ska hon vara här över helgen. Det ska bli så mysigt! Nästa helg ska vi ju träffa hennes syrra, och det ser vi förstås också fram emot. 

Utöver jobb de här dagarna så har jag spanat på tapeter och beställt typ 20 tapetprover, allt från vanliga mönster till väldigt stormönstrat (nedan exempel på det stora). Nästa vecka signerar jag kontraktet och på förmiddagen den 1 dec får jag nycklarna och kan börja PLANERA (och ställa in adventsljusstakar i fönstren!) 

Jag är inte typen som låter ett hem "växa fram." När det har växt klart har jag redan flyttat därifrån, haha, så det måste vara KLART när jag flyttar in, så som det var här i Farsta. Däremot pysslar jag ju gärna med det jag har, som att flytta möbler hit och dit, men grunden, färgerna och sådant måste vara klart.   

Alltså, vet ni hur många fina tapeter det finns? HERREGUD! Det kommer att bli supersvårt, men roligt. Jag var i en färgbutik och tittade på prover häromsistens och vissa leverantörer har ju den goda smaken att lägga tapeter som passar ihop bredvid varandra i pärmarna och det är väl det jag tänker göra när jag får proverna. 

Att ha mönster i varje rum? Njae, just det får vi väl se, men färger som plockas upp från tapeten/möblerna/mattan i vardagsrummet tänker jag är grejen. 

Jag har också beställt fler tygprover (för att jag vill byta klädsel till min soffa). Vitt eller cerise är just nu frågan. Det lutar åt vitt eftersom jag vill ha stormönstrad tapet, vi får se hur jag gör. Tapeten måste också passa med mitt bruna överdrag så att jag kan byta vid behov. 

Ett tag tänkte jag ju ha min soffa i ett av sovrummen, eftersom den är så bra att sova i om det kommer en gäst, men istället skaffar jag nog en säng till helt enkelt. 

Boråstapeter

Carma

Boråstapeter

Inspirationsbild litet sovrum

Inspirationsbild stort sovrum (mitt stora har 2 fönster exakt så här. Knepigt att möblera eftersom jag vill ha tv mitt emot och här har man löst det snyggt med att ha sängen framför fönstret.)

Det är otroligt avkopplande att hålla på med sådant här, när jobbet är över för dagen. Jag stänger ute det mesta just nu, förutom familjen och jobbet. Pysslar i det lilla med mitt. 

Jag tror att :

1. det är en konsekvens av att vara ensam, man kan inte härbärgera världens hemskheter själv hemma.

2. jag har en inbyggd förmåga (eller avstängningsknapp) för saker som jag inte kan påverka. Jag tror till exempel att det är en del i att jag klarade pandemin utan några som helst problem. Det gjorde de flesta såklart, men jag var inte ens frustrerad. Världen stängdes och då gjorde jag det också. Det gick inte att påverka = ingen rastlöshet för den vanligtvis rätt rastlösa ÅsaPåsa. 

Men att världen är för jävlig just nu, kan vi väl vara överens om. Stackar stackars människor. 

Hade tänkt att åka och ta blodprover idag

(inför medicinering) men behöver göra momsredovisning, så proverna får vänta tills i morgon.

Medicinen (cellgifter, Methotrexate) jag kommer att få i väldigt låg dos är välbeprövad för Psoriasis men funkar inte alltid. Att direkt få läkemedel som fungerar för de allra flesta är inte att tänka på. Det finns en behandlingstrappa och den frångår man inte. Man är lite ett försöksdjur känns det som. Högst upp på trappan står mediciner som är dyra. 

Jag har läst en hel del forskning som säger att man borde individanpassa behandlingen för psoriasispatienter men där är man uppenbarligen inte än. Istället utsätter man, enligt forskningen, människor för onödigt lidande. 

Well.

Nu ska jag ta den här medicinen i 4 månader ifall blod och lungröntgen är okej, och därefter ska vi utvärdera om jag behöver gå till nästa steg eller om mitt psoriasis i alla fall är på väg bort (som är målet). Jag tror att jag ska ta blodprover en gång i veckan först, och sedan en gång i månaden. 

Eftersom jag går privat har jag redan betalat 3200 för läkarbesök och första provtagningarna, men det är det ju värt att få en tid. Eftersom remissen hade gått ut, hade jag varit tvungen att börja om från början igen och det hade ju kunnat ta månader att få tid hos en specialist.

Måndag och jag gäspar, men ska sätta lite fart med redovisningen så att jag hinner bli klar i hyfsad tid. 

Tjohej på det.

Selma är i Sumpan och stannar där tills på torsdag, men jag hälsade på igår. Jag har så mycket nu att jag behöver ensamtid med min dator. 

Jag la Linneas telefon bredvid för att man ska kunna se att Selma fortfarande är en liten plutt. Men hon växer och äter och kommer kanske till sist att väga 5-6 kilo. Nu väger hon typ 2,4. 

Pälsen är så mjuk, hon är en liten dunboll.

När hon kommer på torsdag har jag tid att ägna mig åt henne till söndag förmiddag, då min sista spurt mot mållinjen den 27e november (för första Spanien) drar igång. Sedan är det ett par dagar med enbart manus 2, innan jag får tillbaka korr i två omgångar samtidigt som jag får tillbaka Fjällbacka 3 för redigering, den första stora. Puh!

Jag får lägenheten den första december, men har fortfarande ingen plan på att flytta förrän sista veckan i februari när jag bara har ETT projekt, en redigering (nej, två, för jag ska till Kanarieöarna i två veckor, 15-29e januari, och starta upp ett nytt, men det brinner i alla fall inte)

Istället ska jag planera noga, rensa här hemma, sälja och ge bort, måla den nya och ev tapetsera. Det är perfekt jobb efter jobbet, och har jag tur kan jag lura med Jonathan och Linnea som var skitsnabba på att måla sin lägenhet när de flyttade in för några år sedan. De kan ju vara lika snabba hos mig, tänker jag. 

Typ så, måndag. Hoppas att ni får en fin vecka!

Är det inte märkligt

 att mitt psoriasis nu aldrig har varit BÄTTRE, inte ens i somras, än det är nu när jag äntligen ska till doktorn (i morgon). Visst finns rester kvar för huden ramlade ju av, men inflammationen är helt borta. Inte minsta lilla svid i händerna nu, för dryga veckan sedan var jag tvungen att direkt smörja in mig annars skulle jag inte kunna göra något alls. 

i slutet av oktober

Idag

 

Men vilken fantastisk sak hud är ändå. Eftersom jag "tappade" hud och underhuden kom fram (såg det ut som) så kan man ju tänka att det ska ta lång tid att läka, men även om den fortfarande inte är "läkt", så är känslan det i alla fall.

Jag har ont i ett lillfinger, och det minns jag inte har haft tidigare, men det kan bero på att jag vurpade häromdagen när jag var ute med Sema. Låt oss hoppas det. Någon psoriasisartrit vill jag inte ha. 

Idag ska jag hämta Selma kl 11. Hon ska vara hos mig ett dygn när Matte Linnea ska göra annat. Jag behöver också jobba och hoppas att jag kan redigera 20 sidor av Spanien, för det är hög tid att komma igång med den. Det ska bli mysigt att ha henne här idag. 

Inte ett ljud från bostadsbolaget på Värmdö än så länge. Måndag är tillträde så jag vet inte riktigt hur de tänker.

Jag vill in och mäta, titta, känna och börja boa. 

Om händerna är bättre kan jag tänka mig att tapetsera och måla själv. Perfekt görande i december när jag "bara" ska redigera Fjällbackamanuset och Selma är i Sumpan. Jag tycker ju att det är kul att göra själv och stoltheten vet ju inga gränser när jag får till det. Jag tycker fortfarande att lägenheten i Fjällbacka är så himla fin och trivsam. Men jag kan ju inte ha samma tapet igen, eller ...?

Igår hände något underbart. Jag hittade Will & Grace på Skyshowtime. Varför är det underbart, undrar ni. För att det är en av mina absoluta favoritserier. Bredvid Vänner och Sex and the city, är det den serie jag har sett flest gånger, och Viaplay hade den länge men plötsligt en dag var den borta. Och som jag har saknat den. 

Sedan dess har jag försökt förstå hur jag ska kunna se den och IGÅR kväll fanns det på Skyshowtime. Jag tror inte att den har funnits där särskilt länge för, som sagt, jag har sökt ofta på alla mina streamingtjänster.

Hurra för det!

Nu ska jag nog äta något, tror jag gör lite lax. Det är antingen nu eller vid 12 när Selma och jag kommer hem, och jag åt så tidig middag igår, kl 15.30 före jag åkte till Enköpings bibbla och föreläste (åt bara frukt), så jag jag behöver mat rätt snart. Mackor går ju bort, så det blir istället en frukostlunch. MUMS!

Där har vi det, en natt när jag bara har sovit 6 timmar av någon anledning, jag kunde bara inte somna om efter att ha varit uppe på toa. Och jag känner mig rätt pigg, så det blir väl en tidig kväll istället. 

Tjohej!

Före någon vecka sedan var mina händer i ett hemskt skick

 Nu är de betydligt bättre. 

Det kan finnas helt naturliga förklaringar, som att jag fick ett skov helt enkelt,  eller att jag :

1. Inte har ätit nötkött eftersom det slog mig att det kan bero på det. Det återstår inte mycket för mig att äta nu, jag har en otrolig tur som varken är kräsen eller måste ha "nytt", jag äter kyckling fisk grönsaker sötpotatis salt peppar senap frukt (äpple banan citrusfrukter och osötat äppelmos). Det är allt. 

2. Jag har solat vanligt solarium 4 ggr.

Den 9e ska jag till hudläkaren och jag har med mig foton på hur det kan bli för det som var illrött för en vecka sedan, är det inte längre. Det är så himla märkligt. Förra helgen när jag hälsade på Selma i Sumpan var händerna så sköra och strama. Visst är det konstigt? Just nu är fingertopparna torra, men jag hoppas att även det vänder. 

Men det är ju så jag gör. Jag hoppas och hoppas att jag har hittat rätt och så är de lite bättre ett tag tills det inte är det längre. Men att ta bort rött kött har jag inte testat så det var väl dags.

Jag har haft Selma här sedan i fredags förmiddag och i morgon ska hon få sin 12-veckors vaccination, ohc  sedan vara i Sumpan till på onsdag, då jag passar henne en natt, sedan är hon där till söndag då vi ska träffa hennes syster. Det ska bli SÅ roligt. Hon bor i Hässelby och det vore ju så roligt om vi kan ses någon gång då och då.

Idag tog snorpan och jag en biltur till Ingarö och körde runt bostadsområdet som ligger mitt i skogen. Det är verkligen landet just där. Men det tar 15 minuter till Hammarby sjöstad, så det är ju inga avstånd egentligen. Min utsikt här kommer jag kanske att sakna, för det är ingen alls där, men å andra sidan är det 24 kvm större och det är värt utsikten. 

Om jag får den, vilket jag som sagt tror, är det tillträde redan nästa måndag. Då ska jag mäta och börja planera för hur jag vill ha det. Ska jag sova i det stora eller lilla sovrummet till exempel? Lilla, tror jag nu. de är också där jag vill ha mitt skrivbord.  Det stora vill jag ha till extrarum och kläder, kanske? Och min skrivstol. 

Köket är inte stort, men rimligtvis finns det plats för någon form av matbordslösning. Vi får väl se vad jag hittar på.  All maskinell utrustning ingår för det finns ingen tvättstuga. Så tvättmaskin och tumlare. Resten får man hänga, men det gör jag ju här också. Och tumlare har jag ingen, men behöver ibland och då går jag till tvättstugan (som igår när Selma kissade ned en av sina bäddar). Perfekt att ha hemma. 

Och äntligen kan jag få in mormor och morfars skåp som står i förrådet. Det är en kärt minne från matsalen i Fjällbacka, men har inte fått plats här. Det fick det i Liljeholmen, trots att den lägenheten var så liten. Men det fanns fler väggar där än det gör här. 

Typ så när jag har 45 sidor kvar att läsa av tredje delen i Fjällbackaserien och i morgon har jag läst/fixat klart nog för att skicka till förläggare och redaktör. 

Den är mycket mer klar än jag hade trott att den skulle vara, därför har arbetet gått fort. 

Och den är bra (det bör man säga om sina egna alster, tycker jag!). 

Jag ser den filmiskt, med tydliga bilder och tycker fortfarande att hela serien skulle vara fantastisk som tv-serie, om de olika delarna fick löpa parallellt ut och in i varandra. Tredje delen kan var den bästa, faktiskt.

 Men jag har tidigare tyckt att vissa böcker är så bra, och sedan är läsarna inte lika nöjda (Gloria, andra Flananagans, Laholmsflickan till exempel) så jag får väl avvakta läsarnas dom när den kommer ut i juni.

Otroligt rolig att jobba med i alla fall.

På tisdag dyker jag ned i sista redigeringen av första Spanienboken och på kvällen åker jag till Enköping och föreläser. Tjohej så långt.

MEN!

För övrigt tycker jag att det är HEMSKT och fruktansvärt att judar återigen ska vara rädda för sina liv. Jag är så ledsen för deras skull. Och  det är är hemskt vad palestinierna utsätts för av Israel. Jag är så ledsen för deras skull också. 

Makthungriga män. Fy fan vad de ställer till med. 

Slår man upp en kvällstidning så handlar de sju första rubrikerna om män. De krigar, de tränar barn på att skjuta varandra, de svindlar och beter sig som praktsvin. Och sedan kommer en rubrik med en kvinna, och då har hon oftast långtidscovid, har bantat, tränat eller fött barn. 

Jag vet inte om vi någonsin har stått längre från varandra. Eller så är det så jag ser det i min lilla värld. 

Långt inlägg, men så är det ju trots allt söndag.

Medan dagens första måltid (kyckling och grönsaker)

 tillagar sig självt i ugnen, sparar jag de första genomgångna sidorna av Sista kapitlet, som nästa bok i Fjällbackaserien heter. Jag är så himla förtjust i det där manuset, det har inte ändrat sig sedan i april när jag senast tittade på det.

Vad jag gör nu är att jag ändrar på några större grejer, men jag är inte där än, alltså är det mer av en genomläsning än något annat än så länge. Den 20e ska det skickas till förläggare och redaktör och då sparkar redigeringen av det igång på allvar. 

Efter lunchen ska jag redigera 20 sidor av Spanienmanuset som jag fick tillbaka från redaktören igår.

Planen är att "så fort och rätt som möjligt" redigera Fjällbacka så att jag med full kraft kan redigera Spanien 1 och skriva klart Spanien 2 (som är på genomläsning hos mig just nu, eftersom jag har skrivit den väldigt hackigt. 

I morgon ska detta ske samtidigt som jag har Selma (hon är hos mig fredag till måndag) och då passar det bra att jobba med Fjällbackaserien eftersom den är "lättast" just nu.

Jag har inte fått besked om lägenheten, men det skulle förvåna mig om jag inte får den. Jag förstår inte vad som skulle kunna sätta käppar i hjulet. 

Just nu skjuter jag bort tankarna på det, jag kan ju ändå inte göra något för ögonblicket. Men jag hoppas att både tapet och tygprover har kommit. De beställde jag redan förra veckan efter visningen, och tänkte att om jag inte får den lägenheten får/köper jag något.

Har ju varit inne på både Köping och Arboga, där jag skulle få en månadskostnad betydligt lägre än jag har idag. Men jag skulle förstås också få längre avstånd till familjen. Nu får jag samma kostnad som här och det känns helt okej. Om jag sedan tapetserar eller inte får vi väl se.

Jag tycker om att ha mycket i pipeline om jag har en PLAN! 

På tisdag ska jag till Enköping och föreläsa, det var lääänge sedan och ska bli så kul.

I början av mars ska jag till södra västkusten, till bibliotek i Träslövsläge och i Kungsbacka, i april till Ljungskile. Jag hade tänkt åka till Fjällbacka första advent, men jag har en korrunda som ligger där (från torsdag till tisdag) så det går absolut inte. Fjällbacka får vänta tills jag har flyttat.

Igår var jag på middag hos Helen och hennes familj, vi är tre pers utanför familjen som alltid bjuds in som om vi tillhörde familjen. Jag känner ju alla vid det här laget, och Helen skickade upp mig och sin gravida dotter till övervåningen i hennes hus, eftersom deras hund var så upphetsad och behövde lugna ned sig.

 Det var förstås perfekt för mig eftersom hon är polis och har alla kunskap jag behöver den dagen jag skriver en deckare. Jag tror vi satt där uppe i säkert 45 minuter. Alla deckarförfattare verkar ha en poliskontakt de alltid använder och det kommer jag också att ha i så fall!

Det var det. Jag har ätit och ska redigera en stund innan jag solar, handlar mat till Selma och till mig själv. Ikväll ska jag städa. Det är extremt stökigt här just nu, och så kan vi inte ha det när Selma kommer.

Nu har jag skickat in resultat- och balansrapporter

Det har tagits upplysningar och sånt. Det är bara att hålla tummarna för att de godkänner mig. Det är lite lättare att vara anställd än att ha en egen firma när det gäller att bevisa vad man tjänar. Och det går ju också upp och ned över ett år.  Det är lättare att titta på föregående års helår egentligen.

JAJA, får jag den inte så får jag den inte. Jag tror ev att vi vet senare idag. Iiiiiiii!

Det kommer att ta ett tag innan jag flyttar in i så fall. Jag har ju uppsägningstid här och måste betala dubbla hyror ett tag. Det är visserligen kostsamt men inte dumt för mitt mående när jag har så himla mycket jobb. Då kan jag rensa hemma i lugn och ro, och kanske hinner jag få en medicin som hjälper mitt psoriasis så att händerna inte går sönder när jag fixar och donar. Sedan har jag ju fröken Selma att ta hänsyn till.

Jag tänker mig inflytt kanske i början av februari. Då är jag i redigeringen av Fjällbacka 3 och har påbörjat ett nytt projekt på skrivresan till Kanarieöarna 15e till 29e januari. Lagom mycket att göra då.

Just nu har jag tre projekt som alla brinner. Jag ska skriva klart Spanien 2, redigera Spanien 1 och redigera Fjällbacka 3 ... innan 20e november. Alltså går jag igång direkt, lägenheten kan jag ändå inte göra mer för just nu.

Update: 

Bostadsförmedlingen har gått igenom allt och rekommenderar mig som hyresgäst. Nu ska bara förvaltaren/hyrsbolaget godkänna mig, men det borde faktiskt inte vara några problem. Jag är en bra hyresgäst, och det kommer nog Familjebostäder att intyga om det nu är så att det kommer att ringas efter referenser. 

Det kan dock ta ett tag innan de hör av sig till mig, sa Bostadförmedlingen. Well, jag har inte bråttom, men behöver ju säga upp min lägenhet. Det gör lite ont i magen att lämna min trygga boning, men det är en trygghetsknarkargrej och inget annat. Jag har ju varit här förr. Erfarenhet är verkligen bästa grejen!

Tjohoo, nu ska jag på födelsedagaskalas hos Helen som fyller 66. Vi har varit bästisar sedan hon var 29. I år får hon en flaska god olivolja, för det sägs ju vara bra för oss som har passerat mittstrecket. 

I ett av de röda husen tanken att ska jag bo. 4a lägenheter i varje hus. På vischan, 25 minuter från Slussen i centrala Stockholm. Inte långt från havet även om det inte syns här.