Mogan, dag 4

 Nu är jag igång med bok 3. Intro och första kapitlet är skrivet och från och med i morgon är det målsättning 2000 som gäller. Idag skrev jag kanske 1700. 

1000 på en timma, och sedan gick jag tvärs över gatan och handlade, tog rasten vid poolen eftersom det var sol, gick hem och gjorde research, skrev 700 till på balkongen, tog promenaden jag inte tog i morse, köpte varma kläder (fleecetröja och byxor för frysiga dagar på balkongen), duschade och tvättade håret eftersom jag tog ett dopp i poolen på rasten, och sedan var det dags för middag. 

Där har vi det. En bra och produktiv dag i Puerto de Mogan.

Idag har jag ätit: 

Till frukost: kokt skinka och bacon, melon och apelsin.

Till lunch: serranoskinka (mycket fläsk inser jag, vet inte om jag får det egentligen), en clementin och en apelsen.

Till middag: 

Tallrik 1 Rivna morätter, rivna rödbetor, tror någon sorts pumpa, olivolja/vinäger.

Tallrik 2 En liten bit fisk, en bit kyckling, en smakbit potatis, kapris, vitt ris, och olivolja/vinäger på riset (tycker just nu att det är svingott, har aldrig varit en större fan av varken ris eller vinäger tidigare) Hade trott att jag skulle tycka att potatis var gott, men nä, det var inget speciellt. 

Tallrik 3, olika melonsorter

Alltså, de har ALLT jag älskar på bufféerna. Nybakat bröd, pommes, säkert 30 desserter ... Jag ser hur folk fyller sina tallrikar med godsaker och där sitter jag med min TRÅKIGA mat.

MEN. 

Eksemet håller sig borta på händerna. Det som finns kvar är liksom döda rester efter det. Inget aktivt någonstans på kroppen. Jag hittade en fläck på underbenet som jag inte har sett tidigare, men den är inte heller "aktiv", jag kan inte beskriva det på något annat sätt. Aktiva eksem är liksom röda och lite irriterade. ALLTSÅ, är jag tillräckligt motiverad för att fortsätta hålla mig till kosten, med tester av nytt. Dock inte det jag har en tendens att vråläta, som socker och bröd, det törs jag inte. 

En liten fläck långt ned på yttersidan av smalbenet. 

Och bufféer är ju bra för en sådan som jag, när jag kan välja det jag kan/får äta. Jag är glad att jag valde till halpension.

Det var det, tisdag i Mogan. Tjohoo

Dag 3, i Mogan.

 Bra dag.Direkt efter morgonpromenaden satte jag mig i en solstol och lyssnade på en podd för research. Det regn som enligt klart.se skulle ska ha fallit här i de tre dagar jag har varit här, har helt och hållet lyst med sin frånvaro. Vädret var i två dagar molnigt på eftermiddagen, men idag har det varit superfint. Det är skönt att ta promenaden på morgonen efter frukost, då kommer jag igång lite dessutom. Jag går också i trappor, minst 200 trappsteg per dag. Bara upp från frukost och middag är det 40+40. 

Sedan har jag skrivit ett första kort kapitel för att komma igång med historien.  Jag har placerat den geografiskt och i tid, dvs årtal. Det kan förstås ändras, men för att komma igång måste jag ju börja någonstans. 

Här finns en ramberättelse som jag ska använda så långt det är möjligt, men som i de andra böckerna tar jag mig ju friheter för annars blir det kort torrt och rätt trist berättat. Just den här historien har jag fått från släktingar i Amerika.

Jag har också kopierat siffror från mina banker, som jag ska redovisa när jag kommer hem, och kan i alla fall sortera dem lite som förberedelse. Att INTE skicka in moms i tid är kostsamt, och det finns bättre saker att lägga pengar på än straffavgifter. 

Det var det. Här kommer bilder från dagens promenad. 

Det finns enormt mycket vackert att se här.

Radhusen här är så fina!

Dag 2, Mogan

 Och DÄR gick jag i mål med redigeringen för den här omgången. Jag är nöjd och är så glad att kunna säga det eftersom min känsla inte riktigt har varit där den brukar. Nu tror jag att det sitter, och vi får väl se vad trion jag har skickat manus till säger om saken. 

Jag får tillbaka det den 13e februari, har jag för mig. Fram tills dess ska jag jobba med nästa del som jag börjar skriva i morgon. 

Idag har jag jobbat oavbrutet sedan frukostpromenaden. Vädret är mest mulet och därför har det passat bra att jobba på utan paus mer än för att trycka i mig skinka och frukt. 

Jag började arbetsdagen i receptionsområdet, som är stort som tusan, fortsatte på balkongen tills batteriet tog slut och då jag flyttade in i sängen där jag jobbade med det allra sista kapitlet. 

Det är så fint här! Någon enstaka galning badar (18 gr i vattnet), det ni ser i vattnet är dykare (i våtdräkter).

Den 13e måste jag också deklarera moms och det är tyvärr så att det krockar med precis allt annat. Jag kommer inte hem förrän den 11e, den 12e ska jag hjälpa kompis att packa upp en flytt, och den 13e ska vi på teater. Det som är problemet är förberedelserna. Men jag får försöka ta tag den 11e när jag kommer hem och den 12e efter flyttuppackningen. Jag ska försöka åka så tidigt jag kan från Göteborg. Vi landar vid 21.30, jag ska sova på hotellet på flygplatsen och borde rimligtvis kunna åka därifrån vid 8. 

Jag ska ta en dag i veckan och se om jag kanske kan förbereda lite härifrån. Det är bökigt utan att kunna skriva ut papper, men jag kanske kommer på något knep. Vi får väl se. Det är värt att offra en skrivdag för i alla fall. 

Det var det. Klockan 18 är det middag och fram tills dess vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Jag är trött men somnar hellre tidigt än tar en tupplur nu. Det serveras te i biblioteket. Jag kanske ska gå dit en sväng? Vi får se. 

Typ så, denna söndag. Mögeldoften försvann när jag stängde av fläkten! Märkligt, men så är det och sedan dess (igår) känner jag ingenting alls. Fläkten lät dessutom, så allt var bra med att den stängdes av. Det är inte varmt här alls, så något fläkt eller kyla behövs verkligen inte. 

Hoppas allt är bra hemma hos er!

Dag 1 i Mogan

 Ungefär 50 sidor kvar att redigera idag (av 75).

Efter frukosten (skinka, bacon, kaffe och melon) tog jag en promenad, sedan råkade jag gå in i en lokalvårdare som inte begrep ett ord engelska, men efter ett vildsint gestikulerande från mig förstod hon att jag hade problem med LUKTEN i mitt rum, så hon greppade en sprayflaska och sprayade mina väggar och just nu doftar det annat än fukt i rummet. I natt vaknade jag flera gånger av det. Jag är så doftkänslig, och just fukt/mögel eller vad det kan vara är HEMSKT. Det sätter sig i kläder och allt annat i rummet. 

Men nu när jag kom in kände jag bara lite av det. Ska försöka vädra så fort jag är "hemma". 

Hittills sitter jag på balkongen och jobbar. Tog en 30-minuters paus för att solen kom fram bakom molnen, och det är en lagom start första dagen eftersom jag inte ska ha solskyddsfaktor på mig. 

Till sist, om det är sol varje dag, kanske jag kan vara i solen en hel lunchrast. Men jag har det gott på balkongen. Solen når hit först sent på eftermiddagen, och det passar mig bra. Sista passet kan jag ta inomhus. 

Nästa rast ska jag ta en promenad till, det är inbjudande här och överallt finns saker att titta på. Utanför det stora hotellområdet också. GULLIGT, är nog det bästa sättet att beskriva Mogan. Jag var här för tusen år sedan när jag flög, men minns inte att det var så utbyggt då och det var det säkert inte heller. Men mitt minne är uselt, verkligen uselt, så är det tyvärr. Sedan var jag ju här i några dagar för EXAKT 4 år sedan. Min telefon påminde mig om det idag. 

Från min balle!

Det var det, så här långt. Resan följer ni som vanligt bäst på https://www.instagram.com/asahellberg/

Hejhej

Bra dag, men ...

 jag fick inte tag på det jag främst åkte till museet för att se. Inte ens digitalt, där de sa att det skulle finnas. De hjälpte mig verkligen på museet, visade mig var jag kunde hitta olika saker, men just den grejen var det ingen av de TRE som hjälpte mig som kunde få fram.

Det är inte viktigast i världen, men det hade varit roligt som en krydda i manuset. Jag kan hitta på, såklart, men det finns ju ett FACIT tänker jag.

Jag solade också, kasst solarium som brände på ryggen, vilket bra solarium INTE gör. Jag kunde inte ligga kvar hela bokade tiden, och nu är min rygg rosa. 

JAJA. 

Igår var det i princip fullsatt, och bibliotekarien sa att jag nog var den som dragit näst mest av alla författare hon hade sett där (Mest drog Wilderäng, som ju är en lokal författare.) Det var supertrevligt! Och extra roligt när det kommer mycket folk, förstås. 

Nu har jag precis beställt köttbullar, utan sås och potatismos, bara med inlagd gurka och lingonsylt som jag kan ta ett par droppar av. Blir jag hungrig senare har jag fyllt på förrådet av frukt. Och köpt räkor och avokado som jag ska äta till frukost. Jag tar med frukt till flyget också, ifall jag inte kan äta ett dugg av maten ombord. Jag har beställ glutenfri mat, det var ett lotteri mellan det och laktosfritt, men kan ju hoppa av såser och sånt det kan vara mjölkprodukter i. Vi får väl se. 

Till lunch idag testade jag att äta ris, och det funkade. Jag var så vidrigt hungrig, att när jag gick förbi ett sushiställe köpte jag 8 bitar, för fisk och skaldjur är ju okej. Och vitt ris är det första man kan lägga till i den här dieten, så då gjorde jag det. Men jag åt varken soja eller wasabi. 

Så ris på flyget vore ju toppen. Flygresan är på många timmar och sedan är det två timmars transfer efter det, så mat på något sätt är ju nödvändigt. Det vore bara så tråkigt om jag pajjar något med att äta fel för att jag är vrålhungrig. 

I morse träffade jag min tremänning för första gången, hennes farfar (Gustav) var min morfars lillebror. Så roligt! Hon jobbar i Gothia towersbyggnaden och därför funkade det ju superbra att ses på hotellet och ta en förmiddagsfika och prata om de gamla gubbarna. Hon var på morfars begravning, som jag inte minns ett dugg av. Så märkligt. Det var 1987, jag var 25, så jag borde ju komma ihåg den men det gör jag inte.  H

De var raska på roomservice, så jag hann äta innan jag skriver klart. Det var väldigt goda köttbullar. Rekommenderas om ni bor här någon gång. 

Min redigeringsläsning har gått åt fanders här, jag har läst fem sidor. Så de återstående 140 eller vad det är, får jag göra på Kanarieöarna i helgen. Jag måste lämna manus söndag kväll. 

Det ska vara dåligt väder i flera dagar, så det passar ju bra. 

Där har vi det. Jag har duschat, rakat benen och nu ska jag smörja in mina  STACKARS fötter med Helosansalva (för just fötter.) Jag har packat det som ska ligga i lilla resväskan i bilens baklucka, och lyft ut sådant jag behöver packa ned i den stora väskan som ligger i bilen nu. Toalettsaker och sånt, ni vet. Jag har också packat min handväska, den som jag alltid har när jag reser till sådana här ställen. En gammal som jag köpte på Indiska för 100 år sedan. 

Sommarkläder, tunna, mjuka och stretchiga, så att man sitter skönt på flyget. Den beiga tröjcapen är så skön och väldigt gammal, från Karen Millen. Bra köp. 

Lika gammal väska. Under, en plastig sak som är perfekt för extragrejer. Tror det kallas weekendväska, men så mycket går faktiskt inte i den. Billig, även om den ser dyr ut.

I morgon ska jag rulla ut hotellets garage vid halv sju, drygt tre timmar innan avgång. Det tar 20 minuter till Landvetter härifrån, men jag gillar att vara ute i god tid. IFALL något gör att det tar lite längre tid än vanligt att köra dit. Väl där har jag bokat parkering men det är inte så långt att gå till terminalen. Jag är incheckad och ska enbart få ut tags till väskan i någon automat och sedan droppa den, eller om man måste ställa sig i någon kö för att lämna den. 

Så upp tidigt som satan, jag behöver ett par timmar för att komma igång, dricka kaffe (pulver på rummet), äta mina räkor och avokado, och kolla så att allt är med. Kanske fixa lite med håret, och sätta på mig mascara. Vi får väl se hur trött jag är. 

Vi hörs från Spanien! Hejhej.

 

Jag ska sova en stund innan jag gör mig i ordning för bibblan.

 Var si och så med sömnen i natt, som det brukar vara första natten på hotell.

Sängläge

Min stora fasa har ju varit mat, och hur jag ska göra med det, men hittills har det funkat. Igår åt jag bara köttbuller, funkade finfint, och idag kokt fisk med kapris och rödbetor, och smör som jag bara tog så lite av som jag kunde. 

Ska beställa köttbullar igen när jag har vaknat, innan jag åker till Lilla Edet strax innan fem, för där blir det ju sent (är nog inte tillbaka här förrän vid 21) och hungrig är jag rätt värdelös på en scen.  

Typ så, en dag när vädret är trist i Götlaborg, men strunt samma. Jag gick ändå en lång promenad i förmiddags för att jag behövde röra på mig. Det var gôtt, som man säger här. 

I morgon förmiddag ska jag åka och sola på ett ställe som jag fick rekommenderat, fortsätta därifrån till Sjöfartsmuseet där jag ska göra research och sedan köra tillbaka till hotellet för att läsa manus. 

Fredag morgon ska jag gå upp tidigt, men det är ingen idé att försöka hitta någon frukost annan än frukt, för det finns inte. Idag hittade jag melon. Men gott så, då klarar man sig en stund i alla fall.

Typ, så, onsdag. Tjohoo

Lagar mat för att ta med i matlåda i bilen.

 Ugnsstekt kyckling, sötpotatis och mitt hemmagjorda äppelmos (så gott nykokt och lite varmt). Och massor av frukt. Det enda jag behöver köpa på vägen är mer bensin, vatten och kaffe.

Jag funderade en stund på att packa upp min sprängfyllda väska för att se vad jag har packat ned, men såg att de skor jag var villig att ta upp ur den har jag inte ens packat ned, så där sprack det. Den får vara så full. Jag har en rull till med mig, den som innehåller det jag behöver i Göteborg, och den är mindre men lika fylld den. Utöver det har jag min handbagagerullväska, som väl är som en större dataväska, en väska fylld av matgrejerna och en handledsväska. Där har vi det!

JAJA. Nu är jag strax redo, och kommer att ta det lugnt och fint till Göteborg. Jag har ju verkligen ingen brådska. 

Hej hopp, så länge. Vi hörs från Göteborg.

Jaha, måndag. Jag har handlat

 inför min resa i morgon. Har ju insett att vägkrog inte är att tänka på med min diet, så jag ställer mig i morgon bitti vid spisen och lagar lite mat som jag kan ta med. Den kommer att vara ljummen när jag äter den, men det får ju gå. Jag behöver ju inte äta i slutet av resan, utan snarare efter ett par timmar eftersom jag inte äter frukost. 

Jag tänker att jag lagar den i princip det sista jag gör, innan jag åker tid tiotiden. I Fjällbacka har jag en mattermos, men det hjälper ju inte här. Och jag har ingen lust att gå ut igen idag, alltså packar jag in det så gott jag kan och håller tummarna för att det är ätbart. Jag har också köpt massor med frukt som är lätt att äta i bilen, som bananer och clementiner. 

Till lunch, som jag åt vid 12, gjorde jag dubbel portion av lax, spenat och rotmos (IGEN) och det kommer jag att till middag också. 

Nu återstår att städa golven, varpå ska jag lägga mig i soffan medan de torkar. Senare ska jag färga ögonbryn, bädda rent och duscha. Tyvärr har jag just precis redan sett alla avsnitt av Bridgerton, annars skulle jag kunna tänka mig att se hela serien igen. Den är i mina ögon helt perfekt. Jag älskar den.

 Romantiska filmer är inte min grej, i alla fall inte den där massproducerade som sänds hela jularna, men Bridgerton är inte det minsta lik dem. Det är romantiskt med många långa blickar innan de ens petar på varandra, sexigt utan att det går till överdrift, roligt utan att tappa fokus på det som också är jobbigt och skådisarna är så välvalda. Det är få serier som jag har sett så många gånger som den. Det är något med det historiska som verkligen tilltalar mig. Serien utspelas 1810-1820, och varje gång jag ser den hittar jag något nytt som jag inte minns från tidigare gånger.

Alltså måste jag hitta något annat som kan gå i bakgrunden utan att jag egentligen måste titta.

Jag jobbade i morse också, och STRÖK och slängde första kapitlet. Det kan straffa sig längre fram men jag tyckte att det var för segt. Måste jag hitta det igen finns det ju i gamla versioner. men jag tror inte det behövs. 

I mina vanliga feelgoodromaner har jag ofta korta kapitel som liksom sparkar igång historien, men det här är ju andra typer av böcker och igångsparkandet passar inte på samma sätt i dem. Det betyder inte att det ska bara tråkigt, tvärtom är det ännu viktigare att hålla intresset uppe genom hela första kapitlet. 

Typ så, denna måndag i förorten. 

Hoppas att ni får en fin vecka!

Söndag och jag ligger i soffan.

 Spelar patiens på datorn. Varvar mellan harpan och kungen. Kungen är lättare att få att gå ut än harpan. 

Men jag har jobbat, solat, handlat, cyklat, städat, tvättat och packat idag. Återstår att dammsuga och tvätta alla golv, men jag planerar inte att jobba i morgon, så jag sparar städningen till dess. 

Är på sidan 75 av 240 i manus typ, så resten av genomläsningen/jobbet gör jag i Göteborg på onsdag och torsdag. Jag vill också till Sjöfartsmuseet, och hoppas att jag hinner det på torsdag. Men genomläsningen går före allt. Drömmer är att skicka det på torsdag kväll. Annars har jag lördag och söndag på Gran Canaria också. Jag får i värsta fall helt enkelt sno två arbetsdagar från nästa bok. Men jag måste säga att så här långt i manus känns det rätt bra. 

Jag tror aldrig att jag har packat mer än den här gången. Det där med att man ska byta om till middag, gör det extra svårpackat. Att folk klarar 2 veckor med 20 kg i väskan, inkl handbagage, är fantastiskt. När jag åker på skrivresa till Cypern har jag ju bara shorts och t-shirts. Samma kläder varje dag. Otroligt praktiskt. 

Varje år tänker jag att det är så jag ska arrangera min garderob framöver. Bara svarta kläder på vintern och vita kläder på sommaren. Skjortor, bekväma byxor, t-tröjor och kavajer. Platta klassiska skor. Enkla smycken och klockor. 

Det är ALDRIG så det blir. 

Kanske när jag är 70.

Söndag. Bra dag så här långt.

Hej hopp.

Jag fick till det, till slut.

 Nu läser jag från början till slut igen, för det är alltid missar på vägen efter en stor redigering. Just slutkapitlet som är mer eller mindre nytt, måste förstås också putsas. Jag har också bytt perspektiv på ett par kapitel, och det är smart gjort – men lite tricky, så det måste jag också titta extra på innan jag skickar iväg det till Lena, Teresa och kanske min agent. 

Efter tre veckor jag får tillbaka det igen, för fem nya redigeringsveckor.

När man börjar peta i detaljerna; ger koppar en färg och en skorna en klack, då är man i den bästa redigeringsomgången, och det är den som kommer härnäst. 

I den jag arbetar i nu är det fokus på händelserna, att storyn håller, tidslinjen funkar och att det inte är vinter i Sverige samtidigt som det är högsommar i New York. Typ. Det är lite komplicerat när saker händer på två platser. Det gäller att man kommer ut ur kapitlen kronologiskt. 

I alll fall: Därefter är det ett kort varv till, korr och en sista korrläsning innan det går till tryck. Utgivning i slutet av juni, tror 27e. 

Och den kommer att heta, tadam: ALDRIG ENSAM. Jag skrev det som ett litet förslag och Teresa tog det direkt. Sedan Lena också, alltså blev det så. 

Hittills har jag döpt alla mina böcker själv, utom Casanovas kvinna. Jag hade Casanova, minns jag, men det var min dåvarande förläggare som till sist gav förslaget som vi sedan valde.

Sonjas sista vilja (2012) hette Sonjas testamente fram till ett par dagar innan den gick i tryck och tack och lov hann vi ändra. Sonjas sista vilja var så mycket bättre. Jag tycker fortfarande att det är en av mina bästa böcker, den har en energi som är svårslagen. En riktig feelgood. Rolig, upptempo, mycket sex och charmerier, och väldigt mycket vänskap. 

I år har jag ju tänkt att vara mycket mer i Fjällbacka, o h det ser jag fram emot som tusan. Jag jobbade väldigt bra där förra året och hoppas att det blir så i sommar också. En ny feelgood ska skrivas där är tanken, vi får väl se var i min process med tusen böcker jag är i då. 

Killen i Postkordlotteriet vann en miljon, hurra för honom. 

Jag ska försöka hitta en film ikväll, är för trött för att läsa även om jag är så nyfiken på vad som händer härnäst i min bok. 

I morgon jobbar jag vidare, solar, packar och städar. Jag har inte träffat en människa sedan jag var på Jill Johnson med Carina, och det var 16 dagar sedan.  Det får verkligen ingen nöd på mig. Jag vill ju hålla mig på benen och har tackat nej till allt PLUS hur kul är det att gå ut och äta om man inte får äta något av det som finns på menyn?

Nu ska jag äta apelsiner. MUMS!

Hoppas ni får en fin kväll, PUSS!

Jag är sällan orolig för min son,

 men igår blev det jobbigt när det var en skjutning i Huvudsta. Han har sin studio där, tar buss eller tunnelbana där skjutningen skedde. Även om han nu har ett nytt jobb kommer han ju att vara i studion ibland (inbillar jag mig). Och eftersom Linneas syster är här kanske han passade på att åka dit efter jobbet, tänkte jag.

Sedan svarade han inte på mess och då hann jag jaga upp mig. Till sist, två timmar senare, kontaktade jag Linnea, och då berättade hon att han var ute med kompisar och precis skulle sätta sig i en taxi hem.

Det kryper in under skinnet när det gäller honom, som det inte gör när det gäller mig själv. 

Någon dog, en annan förälder kanske drabbades av det som är min största fasa. Fy fan. 

Jag läste/hörde någonstans att många vapen kommer från Balkankriget och att vi kommer att se ännu fler när kriget i Ukraina upphör. Det är vapen som inget kontrollerar. 

Annars är jag en extremt o-orolig mamma, tror jag. Jag oroar mig inte utan anledning och han roddar ju sitt liv superbra. Idag på Nyhetsmorgon satt tre kvinnor i soffan som har valt att insemineras och få barn själva.

För mig personligen var det mycket enklare än att vara två eftersom jag är så medberoende. Jag hade stressat ihjäl mig om jag skulle ha två personer att ta hand om. Hur man delar sådant är obegripligt i mitt huvud. Jag skulle ta hand om precis allt. 

Men för hans del tänker jag att det kanske hade varit bra med två föräldrar, eftersom han blev så utlämnad med bara mig. Inga syskon eller en extraförälder att gå till när han tyckte att jag var värdelös. Inget att dela det med, liksom.

Fast å andra sidan kanske det gjorde mig till en bra förälder. Hoppas det i alla fall.

Typ så, denna lördag när jag INTE har börjat jobba än. Först ska jag ta Hyndan till solen i elva minuter. Det känns som en bra prepp för. Solskyddscreme ska man inte ha över psoriasis om solen ska verka, så att förbereda huden tycker jag själv är smart. 

Utsikt från skrivbordsstolen när jag vrider den mot tv:n. När jag jobbar drar jag ned ljudet. 

Fredag.

 Kom igång sent men fick en hel del gjort till sist. 

I morgon ska jag försöka komma igång tidigare, jag har en hel del som jag ska skriva nytt och det gör jag bäst tidigt. Märkligt det där, men det går verkligen lättare ju tidigare jag börjar. 

Men idag skulle jag hämta böcker jag hade beställt, därefter handla, sola och sen var klockan 12, jag var hungrig och behövde laga mat, och då blev den halv ett och till och med ett. Sedan ringde jag TUI och beställde transfer från flygplatsen till hotellet, innan jag kom igång med jobbet.

Jag kollade med TUI vad mer jag hade beställt och det visade sig att jag hade gjort TVÅ extraköp av extrakilon i bagage, och nu kan jag packa 30 kilon, haha. Men det är bra, då behöver jag inte vara orolig för det i alla fall. 20 kg som ingår, är alldeles för lite. Jag har dator, böcker, anteckningsböcker etc som faktiskt väger lite.

När jag åkte någonstans med Jonathan, kanske New York (min födelsedag?), vägde väskan för mycket men de var schyssta och lät den komma med ändå. Annars är ju övervikt betydligt dyrare än att köpa till det innan resan.

Efter jobbet har jag slängt sopsorterade grejer som har stått i hallen, ställt ned kuddar i förrådet, städat och använt mig av strategin: lägg allt på köksbordet och våttorka därefter alla tomma ytor. I morgon ska jag använda samma teknik på golven. Ut med mattor och sedan tvätta golven. Skönt om det är klart i morgon. 

Sedan återstår badrummet, vars mattor just nu tvättas för fullt. 

Man ska inte städa när man åker bort, sägs det, men det är nog mer när man bok i villa kanske. Jag tänker att det inte gäller i samma grad i en hyreslägenhet på mitt våningsplan med en säkerhetsdörr som är näst intill omöjlig att ta sig in i utan att grannarna hör vad man håller på med. 

Jag vet ju det efter att polisen tog sig in i lägenheten längre ned i byggnaden i Liljeholmen. Satan, vad de fick kämpa för att få upp den dörren. 

Så där, fredag. Hoppas ni får en fin helg. Nu ska jag se På spåret (var ledtrådar är enklare i år, tycker jag) och sedan på Carina såklart.

Kul kille i Postkodmiljonären. Såg bara sista två frågorna. Kunnig och har lite tur, som man ju ska ha. Nästa fråga, i morgon antar jag, är värd en miljon.  

Tjohoo

Supernöjd

med dagens redigering, tror att det kommer att funka, hurra! Ser fram emot morgondagens jobb redan nu. 

Idag har jag klippt mig lite mer än jag brukar (6-7 cm typ), gjort nya slingor och tvättat bilen. 

Jag vill ha luggen lång så att jag kan få den lite svepande när jag sätter upp håret. På den här bilden är håret uppsatt med en penna. Det funkar det med. Jag fattar inte att mitt hår höll hela den här fotograferingen utomhus i blåst, men det gjorde den. 

Foto: Peter Knutsson

Tre dagar av jobb, cykling, solning, packning (har grejer som ska tvättas) och städning. På måndag hoppas jag att jag har städat klart badrummet, för då tänker jag ta tag i lilla kroppen. Ögonbrynen behöver färg, tånaglarna också. Jag ska skrubba mig, och kanske bada i badkaret för första gången i vinter.  Det torkar ut min hud och därför är jag försiktig med att använda vatten länge. Det sparar dessutom energi att mest springa genom duschen. 

Just det, jag måste ladda ned ett par filmer också. Alltid bra att ha i datorn om det blir väntetider, eller på flyget. 

OCH jag måste ringa TUI ang maten ombord och transfer som jag inte har beställt än. 

Jag var ju hos fotvårdsspecialist igår, och hon gick alldeles lagom fram med mina fötter som hon tyckte såg rätt okej ut ändå. Smörja smörja smörja är grejen, trots allt. Att fila på fotsprickor är inte det första hon rekommenderar. Jag tycker att Helosan fotsalva funkar riktigt bra (köper på Ica), och använder den 2 ggr per dag. Kladdigt som fan, men jag har tjocka luftiga sockor jag drar på över fötterna när de har torkar lite. Strumpor är ju lätta att tvätta. 

Och så har jag pratat med Jonathan idag efter en vecka på nya jobbet och han verkar stortrivas. Idag har han haft NIO möten. Igår också. Vi hinner inte ses innan jag åker men hörs ju ofta ändå. Vi rings och skickar meddelanden, Linnea och jag också eller så alla tre. Jag messar ofta utan att få svar, men det struntar jag i. De ska veta att jag tänker på dem, det är allt. 

I helgen ska jag också läsa ut min utmärkta bok Vi som lekte (Ninni Schulmans nya) och hitta årets andra bok. Målet en bok i veckan kanske blir svårt när jag ska jobba så mycket som jag ska på Kanarieöarna, men jag kan ju i alla fall ta med min läsplatta ifall jag har tid att läsa några kapitel.  

Jag har ju tusen nedladdade böcker (det var en överdrift, men ni fattar) som bara väntar på att jag ska ta tag i dem och jag gillar verkligen min platta. Men Ninnis bok läser jag inbundet och det trivs jag också med. Tror pocket är mitt sämsta format, även om det också funkar med rätt glasögon. 

Till lunch idag åt jag torsk med rotmos (supergott) och till middag en smaklös lövbiff med ugnsbakad blomkål. Desserten var däremot god. Äpplen, kanel, lite honung och vatten som fick koka ihop. Sedan hade jag i en banan när det var klart. Väldigt gott, det kan jag äta även när den här smakfattiga dieten är över. Jag längtar efter kryddor!

Men det fortsätter läka, peppar peppar, men att frångå dieten än är inte att tänka på. Det har gått tre veckor och ska minst gå en månad innan man återför och jag tror att återförandet görs bäst på hemmaplan när jag inte har sol och annat som kan påverka min psoriasis positivt. 

Vad jag tror själv är att jag ska undvika gluten, mjölkprodukter och socker. Det är det som magen reagerar på. Å andra sidan reagerade den igår på något jag har varit med om tidigare: köttfärs. Det är som om min mage inte vill ha rött kött. Men så åt jag det till både lunch och middag, och det blev kanske för mycket. Inget av det andra jag åt var något jag känner igen skulle vara jobbigt för min mage. 

SYND, för den köttfärssåsen var bland det bästa i receptboken jag har köpt. Jag testar nog inte det någon mer gång innan jag åker. Nu blir det kyckling och fisk resten av dagarna här hemma. Köttfärsen och lövbiffen fryser jag in tills jag kan använda kryddor igen. 

Det var det. Torsdag. En stund trodde jag att det var fredag, men vilken vinstlott att ha en dag till på mig till min redigering. Tjohoo. 

Nu har jag bott här i 4 år.

 Det är min 6e lägenhet sedan Jonathan föddes, om man inte räknar Hagsätra där vi bodde i 3 månader mellan 2 lägenheter. 

Kortast bodde vi i Hökarängen fram till han var ett, sedan bodde vi i 10 år i Farsta strand, 8 år i Farsta centrum, 4 år i Fagersjö (fast halvvägs där hade han och Linnea flyttat ut), sedan Liljeholmen i 1 år och här i 4 då. 

Jag flyttade oftare innan jag hade barn, mest för att jag inte hade något förstahandskontrakt. Det första jag fick var i Farsta strand när Jonathan var ett år. Jag har aldrig varit lyckligare över en lägenhet. 3 rum och kök. 

Men Jonathan tyckte bättre om tvåan i Farsta centrum. Han var tryggare i den. 

JAJA. Jag rör mig i det här området, uppenbarligen, och har som jag har sagt flera gånger aldrig känt mig tryggare än i den här lägenheten. Området i Liljeholmen var tryggare än här, dit kunde jag gå med min väska en tidig morgon till flygbussen, det skulle aldrig falla mig in här, även om jag har 5 minuter till pendeln. 

Dagtid är jag lika trygg här som någon annanstans och på nätterna SOVER jag ju.

Idag jobb, tvätta bil och gå till frissan. 

Helt sjukt att det bara är en vecka kvar tills jag åker till Kanarias. Igår bokade jag parkering på Landvetter. Inomhus. Det skiljde inte mycket i pris på inne och ute, så det var ingen diskussion. 

Det är mycket resa och planering just nu, men schemat där har jag inte reviderat. Men det kanske kommer. Om jag har bokat in min paus när det ska störtregna, är det ju bättre att kanske ta den när det är uppehåll istället, men annars: 2000 om dagen, ligger bergsfast.

Jag vill ju att det här manuset, del 3 i Fjällbackaserien, ska vara klart i april, allra helst, så att jag kan skriva ett till i sommar med deadline sista augusti. 

Där har vi det. Nu ska jag ta tag i det jag mejlade till mig själv sent igår kväll.

Fin morgon i Farsta och jag ska hänga ut mina sängkläder, som jag inte kunde göra igår när regnet var nära

Tjohooo

Medicinsk fotvård idag och inget jobb, skulle jag tro i alla fall.

 Min arbetsplan är att jag jobbar i morgon, fredag och lördag. Packar och städar söndag och måndag, åker till GBG tisdag och jobbar där onsdag innan jag ska till bibblan – och sedan på torsdag. Lämnar hotellet bustidigt fredag morgon.

Det är fem arbetsdagar och det borde gå. Gör det inte det har jag ytterligare 2 på Kanarieöarna. 

Det är knöliga sidor kvar, tror att jag ska skriva ett helt nytt slut faktiskt. Vi får se.

Idag struntar jag i alla fall i det. Jag ska vara på fotvården 11.15 och innan det tänker jag laga mat, så att det är klart. Tror jag behöver äta innan jag åker. Efter laxen igår till lunch var jag inte hungrig, utan åt ett par apelsiner till middag. Men tänker att hungern kommer att överfalla mig tack vare det så jag kan lika gärna äta lunch halv elva idag. 

Bra tänkt, Hellberg. 

Jag har börjat packa lite, för att få koll. Det är svårt att packa för sommar på vintern, jag har lagt undan alla sommarkläder, glömt vilka skor som är bekväma, undrar hur jag ska få ihop mer än två veckors underkläder och måste komma ihåg magmedicin och att slänga sopor. Tre dagar i Göteborg kräver också lite. Mjukiskläder att skriva i, jeans för en promenad, kläder till biblioteket. Necessär och en locktång som sedan ska läggas i resväska som ska till Las Palmas (Mogan). 

Igår provade jag bikinisar (jag undrar vad det heter i plural egentligen), och som jag trodde passade alla. Däremot hade jag glömt hur jag ser ut i bikini, och det är inte alls så som jag minns. Jag har en självbild som är betydligt bättre än vad verkligheten är, och i grunden är det säkert bra tänker jag. För hur ofta går man runt i bikini? 

Och för att förklara hur jag ser mig själv i spegeln i bikini så är det som att se en fyrkant med bulor på framsidan. På det ett huvud, ben och armar.. Baksidan är däremot helt platt. Det är som om bakdelen och framsidan har bytt plats nedanför midjan. 

Jag tycker att jag har kommit betydligt längre i min 60-års acceptans. Att målet är 100 är bra för det. Nu ska jag bara vänja mig vid den utseendemässigt äldre kroppen också. Jag vet ju att det har hänt grejer sedan 55, men det är uppenbart att det händer ännu mer efter 60-strecket. 

Att garva åt det är bra, och det gjorde jag igår, för skillnaden mellan det jag tror och verkligheten är den här

 

.

JAJA

Sextio Plextio. Jag har det väldans bra! På Kanarieöarna ser det mest ut att bli regn så bikinin kanske inte ens kommer på. 

Jag tar det förfärligt lugnt med tanke på att jag

 jobbar bäst på morgonen. Men morgon kan ju vara olika saker, såklart. För mig är det uppenbarligen efter två koppar kaffe och diverse surfande på dator. Nu ska jag duscha och tvätta håret (hur tråkigt??), sedan sola, handla och först efter det jobba. 

Jag har printat ut de sista 20 sidorna för där var så många påpekanden från min redaktör att jag nog behöver klippa bort en hel del trams, så idag ska jag sätta tänderna i det. Ibland skriver jag uslare än vanligt men det betyder inte att jag slutar jobbar den dagen. Istället matar jag på med eländig och bedrövlig text och sedan gör jag som idag, jag REDIGERAR!

Än så länge har jag ingen "känsla" för det här manuset, och det oroar mig lite, fast jag skulle tro att jag känner samma sak varje gång i redigeringen. Jag behöver läsa igenom ordentligt innan jag skickar iväg det och det hinner jag eftersom jag har en vecka på mig. Känner jag inget då är det fara på färde. 

En gång, efter godkänt manus, har jag ändå känt NÄ det går inte, och ändrat halva boken. Då lyfte jag bort en av tre huvudkaraktärer och jag strök och skrev om halva boken. (Toscana tur och retur)

Den här gången har jag minimerat en karaktär som tidigare hade ett eget perspektiv, och det har tajtat till det något. Hoppas att det räcker.

Typ så, tisdag. Bra dag så här långt trots att det kan vara januaris gråaste dag här hos mig. (Igår sken solen.) Det ska bli snö senare. Och regn. Kanske samtidigt!

Jag hade en tanke om att åka först till Fjällbacka innan Lilla Edet och Gbg,

 men jag struntar i det och åker istället till Gbg en extra natt. Jag ska kolla om bibblan betalar en natt till. Det är ju bökigt att ta sig dit, utan att övernatta både före och efter. Jag kollade tåget nu och det tar 4,5 timma med 2 byten, i Göteborg och Lödöse. Men då är inte min resväg härifrån inräknad. Eller hur tidigt jag måste gå upp för att hinna. Att resa så länge och sedan ställa mig och hålla ett energiskt föredrag funkar förstås, men det är långt ifrån optimalt. 

Hotell Gothia i 3 nätter för totalt 2945 kr måste väl anses som ett mycket bra pris. Minsta rummet och begränsad utsikt, men ändå. Inkl frukost (som jag kanske inte kan äta av, men jag kan ju kolla in kaffet, skinkan och frukten i alla fall.)

Alternativet Fjällbacka i en av de tre nätterna är inte heller optimalt med packning, dra igång kylskåp och allt annat jag har stängt av. Jag ska ju dit i en hel vecka i mitten av februari, det får räcka.  

(det här är mest resonemang för mig, sorry för urtrist extrainsatt material:)

NU först ska jag börja jobba. Jag har solat, ätit supergod lunch med lax och är redo för REDIGERING!

För mig är det tidigt att gå upp åtta,

 när jag somnade ett, men jag är trött i en timma till sedan har det vänt. Jag tänker nästan varje dag att jag ska ta en tupplur, men senare på eftermiddagen är jag superpigg och på kvällen alldeles för pigg för att somna tillräckligt tidigt.

Det viktiga är dock att jag klarar att jobba, och det gör jag förhoppningsvis idag också. 40 sidor kvar. Deadline sista januari, men jag har ju tidigarelagt den i mitt huvud. 

Den här veckan har jag dock grejer att göra som tar lite tid från redigerandet. På onsdag ska jag till stan på fotvård och på torsdag till frissan. Tror dock att jag hinner jobba innan frissan. Kanske en stund efter fotvården.

Håret är risigt och jag vet inte om det har gått av där bak, eller om det är hår på utväxt efter hårtapp. Jag tror i alla fall att hon ska få klippa lite mer den här gången. Långt hår är fint men då ska det vara fint även när det är ofixat. Jag kan egentligen göra något snyggt av vilket risigt hår som helst (jag är grym på att fixa mitt hår, har alltid varit) men det pallar jag ju bara om jag ska göra något speciellt. 

Kort hår har jag svårt att se att jag någonsin kommer att ha igen. Längre hår går att variera i all oändlighet och jag tycker det är kul. Alltså vill jag som kortast ha axellångt. Det hade jag i flera år innan pandemin, det var under den som det växte och blev "långt". Axellångt funkar finfint att sätta upp och det är superviktigt för mig. 

Tre veckor med Paleo aip idag. Det är svårt för mig att avgöra om det funkar eller inte, eftersom jag inte mår dåligt. Mitt problem är psoriasis, inget annat. Jag har inga sömnproblem, ingen kroppsvärk (psoriasisartrit drabbar ungefär 1/3 av alla psoriasispatienter), inga tarmbesvär etc, så att veta om det funkar eller inte är svårt. 

Men händerna är onekligen bättre, något som eventuellt (till och med troligtvis) kan tillskrivas solen än så länge. 

Det är en rätt tråkig diet och mest saknar jag såser och kryddor. Jag vet inte riktigt hur jag ska använda de kryddor man FÅR använda, det är inga jag är van vid. Vitlök och kokosmjölk/grädde är jag redan så trött på att jag spyr på tanken att använda det en gång till. 

Kryddor jag får använda. Bland annat Oregano Salvia Rosmarin Dragon Koriander Mejram och en hel del färska

Däremot gillar jag köttfärssåsen från receptboken, och under den här perioden får jag helt enkelt äta mer rött kött. Jag gör det sällan annars. Och man får äta gul lök (min lökfavvis), vilket gör den mer smakrik. 

Jag tänker också att kålpudding kan vara gott. Kål i alla former är okej (och min mage gillar kål).

Och så tycker jag om ugnsstekt lax igen. Och kokt torsk. Äter jag fisk kokar jag de rotfrukter jag får äta (inte potatis) och gör mos till. Funkar. 

Frukost äter jag inte, mest för att jag inte vet vad jag ska äta. Är jag superhungrig vilket jag sällan är på förmiddagen, äter jag en tidig lunch. Sedan middag vid 17.30 och därefter frukt. 

Det är ingen bantningskur över huvudtaget, om nu någon tror det. I alla fall inte för mig. Jag äter mig som vanligt mätt. Massor med olivolja. Många går säkert ned i vikt av att utesluta godis, läsk och bröd, men det har ju varit sällanvaror för mig också tidigare, eftersom magen inte har gillat det riktigt.  

(En gång pulverbantade jag. Sedan skulle jag testa att göra det en gång till, men det gick bara inte. Det var hemskt. Jag vill känna mig mätt.)

Det enda jag syndar med är kaffe, som jag verkligen inte har uteslutit, och så äter jag emellanåt en frukt för mycket per dag (man ska äta max 3). Just nu är apelsinerna helt delicious och omöjliga att bara äta en av. 

Jag står ut för att OM det funkar, OM det kan hålla min psoriasis borta, är det värt det. Men jag kommer resten av mitt liv sakna BRÖD. Kanske kan jag äta glutenfritt någon gång i framtiden. Men gluten, säger de flesta, måste man avstå för evigt. 

Det är tveksamt om jag någonsin igen kommer att använda kortison. Jag har använt det enligt läkares föreskrift. men så fort jag trappar ned på användandet (som man ska efter två veckor), kommer det tillbaka med större kraft än tidigare. 

Typ så, denna måndag. 

Hoppas er vecka blir finfin!

Strukna t-shirts

Och skrivklänningar, som egentligen inte behöver strykas eftersom jag ändå ska sitta i dem, men de tar mindre utrymme strukna känns det som. 

Som om jag har något att berätta.

Det har jag ju inte. Mina dagar är enahanda, däremot inte sagt att de är tråkiga. Jag har sällan tråkigt. är ju  van vid att bara ensam och roar mig själv alldeles utmärkt.

Roandet nu handlar förstås mest om jobb. Igår ägnade jag mig också åt att packa ihop mattan som slukar allt man tappar på den, och nu ska den in i förrådet för Jonathan vill eventuellt ha den. De letar större lägenhet och då är ju ännu en matta toppen eftersom han gillade den här när han var här i julas. 

Jag plockade upp den gamla från källaren, och det som skulle bli ljust härinne, är nu återigen mörkt. Jag hittade inte de kuddfodral jag trodde att jag hade, och nu vet jag inte riktigt var jag har lagt dem. Jag var ute efter de gula, men de jag hittade var mörkare. JAJA, så länge får det gå. När jag har råd någon gång ska jag köpa nya överdrag till sofforna och testa att ha en ljust hem igen.

Dagens värv har inte startat än, strax, och sedan ska jag sola, köpa en ny pincett eftersom den jag har vägrar samarbeta längre och börja stryka lite kläder. Nu ligger det nytvättat överallt och det behövs tas tag i om inte jag ska få ett sammanbrott. I vanliga fall stryker jag nästan ingenting, men när jag ska resa gör jag det. 

Det blir två resväskor den här gången. En väska för föreläsning och övernattningar i Göteborg plus någon natt i Fjällbacka (som får ligga kvar i bilen på parkeringen på Landvetter) och en väska för Kanarieöarna. Och sedan min fantastiska dragväska/handbagage, där dator och sånt smått får plats. Jag orkar inte släpa på axelgrejer längre och jag har ju alltid med mig min dator. 

I den väskan kan man också klämma ned en jacka som ju behövs under promenaden från parkeringen till bilen på Landvetter. OCH frukt, eller vad jag nu hittar att ta med mig ombord eftersom flygmaten inte funkar för mig just nu. Jag bävar för just det, faktiskt. Att vara hungrig är förfärligt för mig, och jag har svårt att koppla bort det och tänka på annat. 

Men jag ska göra en plan för det. Såklart. 

Typ så, söndag. 10 redigerade sidor är målet. Än är jag inte framme vid det som min förläggare i första vändan inte tyckte höll och där min redaktör nu föreslår det som jag hade skrivit från början. Det är inte helt ovanligt att de tycker helt olika, och då ligger avgörandet hos mig. Jag kan dock marinera det ett par dagar till, medan jag betar mig framåt mot slutet. Nästa vecka vet vi hur jag löste det. 

Under almanackan står det grejer som ska in på slutet. 

Att träffa gamla arbetskamrater är intressant.

 Ingen av dem har sagt att de såg mitt författarskap komma. Ingen utom de två som anställde mig, tack vare arbetsansökan.  Min vän Eva på Philip Morris 1991 (som  senare jobbade på Bra Böcker där jag blev antagen med Sonjas sista vilja) är en av dem. (Jag har också några gamla klasskompisar som inte är förvånade.) 

Andra tror nog bara att kan hon så kan de. Så svårt kan det inte vara om Hellberg har gjort det där. 

Jag hade en svägerska en gång som definitivt trodde det. Hon läste gärna Joyce Carol Oats och såg lite svårmodigt ut över havet. Ni ser typen framför er. Min typ att litteratur gav hon inte mycket för. Hon skrev korta snitsiga inlägg på twitter, och att hennes talang än så länge inte lett till att hon skrev en bok handlade bara om tidsbrist.

Korta snitsiga inlägg på twitter och instagram säger inget mer än att man är bra på just det. Själv är jag är usel på kort och snitsigt. 

Att kunna skriva en bok är till viss del talang, såklart, men mest är det en arbetsinsats. 

Det jag tror att man måste ha fallenhet för (om man vill skriva kommersiell litteratur i alla fall) är att kunna berätta en låååång historia och intuitivt förstå hur man gör det så att en annan person fastnar i den. (Visst sitter många författare med block och penna och ritar kurvor för att se var och när dramatiken ska gå upp och ned, men jag tror och inbillar mig att det mer är en kontrollvariant som gör dem trygga än att de inte har det där i sig.) 

Med det sagt. Man måste lämna det korta snitsiga om man ska skriva en bok, för om det är den stilen man vill berätta med så har man tröttat ut sin läsare efter en sida. En Copywriter är inte automatisk en bra författare. Och en författare är förmodligen en helt kass Copywriter. 

Att jag ens tänkte på det idag, var för att en lägenhet dök upp i Solna, ungefär på samma adress som Philip Morris hade en gång i tiden. 

Igår tänkte jag på (jag gör tydligen inget annat än tänker), att få – om ens någon av oss – skriver fantasifulla sagohistorier för vuxna, alltså typ om talande hajar och älvor (jag menar inte fantasy som ju bygger en helt annan värld). Vi är väldigt praktiska i vårt berättande. Det handlar om igenkänning mer än nya upplevelser. Skilsmässor och utveckling, snarare än att oj, där kom en stork med barnen. 

På film funkar ju det där väldigt bra. Man kombinerar igenkänningen med fantasy. Senast jag såg det var i nya Avatar. 

JAJA. Mitt huvud surrar av tusen idéer som det aldrig blir något av. Just nu redigerar jag en, ska skriva en (trean Fjällbacka), har börjat på en (första feelgood av två) ... och ytterligare en (ett eget Åsaprojekt). 

Fart har jag bara fått på redigeringen, men gott så. Jag vill ha första kapitlet av tredje boken med mig till Kanarieöarna. Jag har 12 skrivdagar där, gånger 2000 är lika med 24 000. Då har jag lagt in en ledig dag. Det kan bli två halvdag till, och då har jag alltså 11 skrivdagar (är där i 13). 22 000. Jag vill att ordmätare ska stå på 25 när jag kommer hem, alltså vore det väldans bra om jag kan plita ned 3000 innan jag åker. Vi får se vad jag hinner.

Jag och mina siffror. Lika viktiga för mig som det är för någon annan att skissa upp den dramatiska kurvan. Det gör något med mig att ha en plan. 

Vi som skriver är alla lite knäppa på olika sätt. Det vi har gemensamt är att vi klarar av jobbet. Vi snackar inte, vi gör. Annars blir det ingen bok, hur mycket vi än tror oss kunna skriva en. 

Nu ska jag direkt åka och sola, och sedan jobba. 

Tjohooo. Lördag. Bra dag, så här långt. 

Vädrar sängkläder, som jag gör varje dag om vädret tillåter. Det regnar ute, men så länge det är mer dugg än något annat klarar täcket sig en stund. Och blir det blött hinner det ju torka till i kväll. 

Jag ligger bra till,

 och kommer nog inte att redigera 10 sidor idag. Jag har handlat, ska äta, cykla och sedan får vi se hur mycket jag hinner i mitt manus. 5 sidor är helt okej. Jag ligger på plus. 

Jag var på apoteket idag igen och tänker att nog få människor lägger ned så mycket pengar på sin sjukdom som de som har eksem. Inte bara krämer för 350 kr (som räcker i två veckor kanske), utan också 3 pkt engångsplasthandskar för 100 kr st. 40 per paket, så totalt 120 handskar och jag använder nog 8 per dag, =  6 pkt i månaden. Det går att skriva med dem på, vilket är en oerhört fördel när fingertopparna är dåliga. Lägg på alla dyra plåster på det, så är man uppe i typ 2000 i månaden. Tänkt då om man är ensamstående mamma som har svårt att få det att gå ihop, eller bara fattig, kanske hemlös?

 Idag har jag också tvättat upp badkläder. Igår lagade jag 2 bikiniöverdelar, eftersom bygeln hade gjort sönder tyger och var på väg ut. Jag köper alltid samma modell från samma stället, och har ungefär samma storlek sedan ett par år tillbaka. Väldigt praktiskt. Men de är dyra, så att bygeln letar sig ut tyget är väldigt irriterande. 

Det som har legat i garderoben några månader måste tvättas eller vädras ordentligt, för kläderna luktar instängt och det står jag inte ut med. Så i nästa tvätt åker shortsen med. Samma som jag alltid har. Vita avklippta jeans. Och skrivklänningarna behöver också vatten och sköljmedel. 

Andra saker, från garderoben jag kan gå in i, har inte alls samma doft , och behöver bara vädras. Här byter man om till middag, och det kräver ju fler kläder än jag brukar använda. 

Här vädras ingenting just idag, för det regnar ute. Jag kokar kolrot och morötter som jag ska blanda med olivolja och salt, och det ska bli så gott eftersom jag numera inte äter frukost. Lite sen lunch, 12 är annars perfekt, men idag blir det så.

Jag ska också läsa. En bok i veckan är målet i år. Ninni Schulmans nya är på 450 sidor, så jag behöver rappa på om den ska vara utläst nästa vecka. Det kommer inte att vara några problem, för den är naturligtvis hur bra som helst. Det som sätter käppar kan vara att jag är trött, men då får det väl ta 2 veckor då. Det viktiga är att läsa varje dag. Jag laddar ju ned hur mycket som helst, läser 10 sidor, tänker fortsätta men så dyker annat upp. Andra gånger vet jag att det inte är böcker som jag längtat efter, men som beröms för något som jag är ute efter i mitt eget språk, och då kan jag testläsa och veta att det inte är något för mig. Jag inbillar mig att alla skönlitterära texter har något att ge. 

Nu har jag ätit. Så gott, är så mätt. Kaffe och manus är näst på agendan. 

Hoppas att ni får en fin helg!

Tjohej från Farsta.

Jag arbetar oförtrutet på,

80 sidor kvar (ungefär) och 11 dagar. Det ska gå. Jag har fler redigeringsomgångar kvar och vissa saker hoppar jag helt enkelt över tills jag har gjort research, som främst handlar om att hitta rätt i New York mellan 1910 och 1925. Inte det enklaste, kan jag berätta. Hus rivs, nya gator uppstår, och jag vill att det där ska bli RÄTT.

Enligt min research bodde de ju på en adress ett visst årtal, men annan fakta säger att just det huset var rivet det året, och att det inte fanns ett nytt hus på plats förrän flera år senare. Superirriterande. 

JAJA, jag får väl placera dem någon annanstans i närheten, men när det nu finns fakta vill jag ju använda den utan att ljuga alltför mycket. 

Men först ska jag åka och sola, helkropp från och med nu fram tills jag åker till västkusten. Det ska bli intressant att se hur min psoriasis reagerar. Specialsolariet har ju en annan form av rör, minns inte nu vilket som är vilket, men det enda blir man brun av och det andra läker eksem. Det senare finns det inte så mycket av i helkroppssolarier. 

Kommer det tillbaka? Håller effekten från hand/fot-solningen i två veckor. Eller kan maten ha effekt? Vi får se. Jag tror inte att jag kan utvärdera maten förrän möjligtvis i början av mars. 

Igår gjorde jag nytt äpplemos. Hade i en tesked honung, ingen ingefära, gjorde den lite "klumpigare" och den blev supergod. Perfekt till mina ugnsstekta grejer. 

Det var det, denna torsdag. Om två veckor åker jag till Mogan på Gran Canaria, och innan dess ska jag planera bok 3 som jag börjar skriva där. Jag har bett om ett bra rum (har ett dubbelrum, men det kan ju ligga precis var som helst. Det flesta hotell prioriterar PAR, och lägger oss singlar i rum som ingen vill ha.) Men jag ska ju tillbringa mycket tid där, till skillnad från PAREN. Vi får väl se vad de lyckas ta fram. Jag sa att jag var författare och ska skriva bok. Jag kommer ju faktiskt ut på spanska! (Flanagans)

Hejhej

Det är helt otroligt hur svårt

det är att få en läkartid av Capio i Farsta.

När man ringer får man naturligtvis inte prata med någon, utan frågor på sms som ska besvaras och ju fler och dummare de känns, desto mer växer ilskan. 

Well. När man har besvarat allt, ska man vänta på ett sms så att man får CHATTA med någon som i sin tur ska avgöra vilken vård man behöver. 

Jag behöver ta prover och checka min hälsostatus, men också tala med en läkare. I chatten, en timma efter att jag hade fyllt i det jävla sms:et, skrev jag ring upp mig. Och det gjorde hon. En vänlig människa som föreslog ett besök hon distriktssköterska. 

Man vill alltså inte ge mig en tid hos en läkare. Fast jag är 60 och krävde att få träffa min läkare. Just det, jag hade gråtit lite också över mina besvär. Det är så svårt att säga att jag har det jobbigt utan att börja gråta.

Grejen är att samsjukligheten är hög om man har psoriasis, och visst kan man ta prover utan att träffa läkare men sedan ska man ju ändå göra det om proverna säger något, så jag börjar helst med ett FYSISKT läkarbesök. PUNKT. För man ville gärna att jag skulle ha ett möte digitalt. No way, leverpastej. Vi har diabetes och högt blodtryck i familjen, och sådant kan vända över en natt. 

MEN. Om man inte har akuta problem får man inte träffa en läkare. Då ska man söka sig till företagshälsovård. (???)

Men när jag har haft akuta problem har de hänvisat mig till Närakuten, så det stämmer ju inte heller. 

1. När jag blödde från tarmen sa det att det "nog är hemorrojder", och att jag skulle vända mig till närakut.

2. När jag hade ont i tarmen och feber, sa man också närakut men jag fick ta det med 1177 för Capio svarade alldeles för sent. 

3. När ryggen krackelerade i oktober och jag behövde akut hjälp tog det så lång tid att få kontakt med någon, att jag istället vände mig till KRY där det tog 10 minuter att få se en läkare på skärmen. 

Ni hör ju hur raserad sjukvården är. Vem fan vill träffa en läkare i onödan? De vill att man ska lista sig så att de får pengar från Region Stockholm, men de vill inte erbjuda vård. 

Jag träffade häromsistens en författare, lång smal hälsosam, som i princip över en natt (i min ålder) fick högt blodtryck och stora problem. 

Nu har jag i alla fall en tid 6e mars. 

Efter det kan jag förstås träffa en distriktssköterska för provtagning då och då. Jag vill checkas en gång i halvåret från och med nu. 

Systemet Capio använder är kasst. Helt kasst. Det är ju bara extraarbete för alla. Och den som är sjuk har ingen lust att chatta eller fylla i långa hälsodeklarationer, den vill boka en tid och träffa en läkare. Det här är ju absurt och passar enbart den som är 30, i karriären, och har fått ett blåmärke. 

Det var det. Nu ska jag jobba, tills 14.00, då jag är inbokad på min sista solning av händer och fötter. Resultat efter 22 ggr sol och 15 dagar specialdiet: bättre händer, inte bättre fötter. Bättre armbågar, men där har det har hela tiden blivit bra och sämre bra och sämre, så jag vet inte vad jag ska säga om det. 

I alla fall: Jag behöver laga lunch också, och idag är jag wild and crazy och slänger in kycklinglår i ugnen, och i ugnsformen bredvid lägger jag blomkål och morötter och lök. 27 minuter på 200 grader, och jag har både lunch och middag. Bra va? (Kan hända att jag blandar mitt äppelmos med löken. Det känns som om det vore gott. Nästa gång ska koka den utan att mixa, så det blir lite fler bitar kvar. Det är ju svingott. 

Det blev Sötpotatis istället för blomkål. Glömde lök. 

Typ så. Hejhej.

Funderar på en tupplur.

 Jag vaknade för tidigt idag igen och är trött, och allt beror på att jag SOV UT häromdagen. Det ändrar ju dygnsrytmen direkt. 

Nu är det andra dagen i rad och jag borde ha redigerat fem sidor till men så blev det inte idag. Nu har jag ungefär 90 sidor kvar på 12 dagar vilket betyder MINST 10 sidor per dag. Just nu redigerar jag på ett ställe som påverkar något jag redan har redigerat och då måste jag gå tillbaka och redigera där igen. Ni fattar STÖKET!

Jag har också solat idag. Hela kroppen i 10 minuter samtidigt som jag lyssnade på en podd. 

Och så har jag stekt lever och det enda som var gott i hela den måltiden var levern och kaprisen. Resten var ett rent misslyckande och åkte ut med soporna. Att kombinera lingon och blomkål är ingen hit, do not try it. Jag mixade det, vilket ju var urdumt. 

Vanligtvis brukar jag spara mat till ännu en måltid, men idag blev det av förklarliga skäl inte så. Istället äter jag frukt till middag. Apelsiner är så gott just nu!

Idag åker mina sparvar hem från New York. Vi facetajmade igår, och då var de i en bakgrejsbutik som jag var med dem i när vi var där i april. Så kul att se deras ansikten och att känna igen sig. Jag fick följa med dem ut på gatan och vädret var så himla fint. 

Vilken tur de har haft med det. De verkar vars så nöjda med sin 10-årsresa/förlovningsresa. Igår kväll skulle de till Madison Square Garden och se the Knicks spela basket (som förlorade, men det var säkert kul ändå.)

I morgon landar de typ 7, och då ska Jonathan hem, byta kläder och åka till nya jobbet på Warner music Jag hoppas att han stortrivs och ger det en chans. Det är skillnad mot att driva eget och det tar kanske en stund att anpassa sig till att inte  längre vara ansvarig för precis allting. Han har arbetat för andra - på lördagar på McDonald´s när han gick på gymnasiet. That´s it. 

Där har vi det. Tisdag i Farsta. Galet bra dag så här långt.

Somnade 02.00

 Såklart, eftersom jag sov till 11.30. Så idag tvingade jag mig upp kvart över åtta. Det får vara en trött dag, för jag behöver komma i fas såklart.

Alltså jobbar jag nu, i alla fall fram till 13.30 då jag ska åka till solen (händer och fötter). Sista veckan, och jag ska blanda med att sola hela kroppen i vanligt solarium.

Jobbet är prio, förstås, för jag har bara 2 arbetsveckor kvar. Egentligen 3, men sista veckan är så mycket annat med resor, bibliotek etc att det vore fenomenalt om jag blev klar på 2. Men jag har 2 dagar till i backfickan om det tryter. Ibland är det bara det som behövs. 

Problemet för mig nu är att jag inte vet vad jag ska skriva härnäst. Nya serien eller 3e Fjällbacka?

Tror Fjällbacka. Det är inte det som känns mest inspirerande just nu, men någon gång ska den skrivas och inspiration är för amatörer. 

Mer än så har jag inte att säga, eftersom det känns som om jag ska SOMNA!

Idag blir det nog en fruktfrukost. Oftast hoppar jag direkt till lunch, men idag känner jag mig hungrig. Jag behöver handla senare, det mesta är slut, men frukt har jag gott om. Tror jag värmer två äpplen och en banan (i en kastrull) med massor av kanel på. Mums.

Jag hade gärna lagt det i Yoghurt men det får jag ju inte äta just nu. 

Så jag har räknat på vad min resa kostar,

 den delen innan jag har lyft och när jag kommer hem, och den mer komplicerade varianten är 2000 kr billigare. Men då går ännu en hel dag bort, och det har mitt lilla företag inte tid med. 

Den dyrare varianten är två hotellnätter (eftersom jag ska föreläsa utanför Göteborg), parkering på Landvetter, hotellnatt pga sen landning och dagen efter. lördag,  hemresa direkt till Stockholm.

I den billigare kör jag fram och tillbaka till Lilla Edet från Fjällbacka, parkerar bilen vid lägenheten där, tar tåget till Göteborg, en hotellnatt, flygbuss till Landvetter, en natt på hotell när jag landar (det går inget tåg så dags) och nästa dag, lördag, flygbuss och tåg till Fjällbacka (Tanum, och så får man hitta skjuts därifrån). Hemresa till Stockholm söndag. 

Nu betalar biblioteket en hotellnatt och resan och jag fick av någon anledning ett svinbra pris på hotellet i Göteborg. Jag har kollat tre gånger, men priset är verkligen för två nätter inte en. Jag måste ha bokat i exakt rätt sekund. Så parkering, om jag vill stå inomhus och det vill jag (för fy tusan för att eventuellt stå ute och borsta bort snö från en SUV på en långtidsparkering ), plus en hotellnatt till kostar totalt 2 000 extra. Det är det värt. 

Typ så, ett år där jag måste vara ekonomisk som tusan och se till att det inte skenar iväg. 

Annars idag? Jo, tack, efter TOLV timmars nattsömn är jag pigg som en mört, men lite tidsvill. Det börjar mörkna ute och i min värld kan inte klockan vara mer än 11 typ. Men det är den ju. 

Anyhow, jag jobbar på, ska cykla lite och tror inte att jag helkroppssolar idag som jag hade tänkt. Jag sov för länge för det. Jag börjar på tisdag istället. 

De juligare ljusen drar jag ut sladden till i morgon, de sitter där hela året utan att lysa. Klotlamporna tänker jag däremot hela vintern. Jag har också två lampor i vardagsrummet som alltid är tända. En i fönstret och en vid toan.

Tjohej.

Och kolla vad jag hittade!

 

Det är vitt och rött guld, jag köpte dem och ett armband till mig själv för några år sedan.

Djupt ned i mattan, omöjligt att se, jag trampade på det och kände direkt att det var örhänget jag trodde var förlorat för alltid. HURRA!

En annan gång tappade jag samma örhänge, och hittade det stängt (det är ju en krok man sätter i örat och det rimliga är att den är öppnad om det har fallit ur hålet i örat) utanför min ytterdörr. Någon utanför dörren måste ha fattat att det var mitt, stängt det och lagt det så att jag kunde se det. 

Idag jobb och städning, cykling och eventuellt mattbyte om jag kommer ihåg det i tid. Kvällstid (som är efter 18 för min del) har jag ingen som helst lust att gå till förrådet, trots att det ligger på plan 1 och inte är ett dugg "läskigt" egentligen. 

Jag måste också gå ut med en proppfull soppåse. Jag minns med värme när det fanns sopnedkast på varje våningsplan utanför lägenheter man bodde i. Väldigt praktiskt. Jag undrar om det finns några sådana kvar någonstans i Sverige? Troligtvis inte. 

Från New York kommer bara goda rapporter. Vädret är fint, maten är god och sängarna sköna. Vad mer kan man begära?

Själv har jag bokat frissa, biltvätt och medicinsk fotvård. Den jag var hos senast var jag inte riktigt nöjd med så nu ska jag testa en i stan. 

Det är möjligt att jag avbokar. Hon behöver vara duktig på just psoriasis och hälsprickor så att hon inte gör det värre och jag kanske ska försöka ringa och kolla först. Vi får se hur fötterna mår den kommande veckan. Men erbjuder man medicinsk fortvård tänker jag att man kan sina saker, och hon får väldigt fina omdömen. Jaja, det går att avboka dagen innan. 

Det var det. Rapporten om hela mitt liv när händerna fortfarande blir allt bättre utom fingertopparna där ja just nu har en ömsomsatanspricka på samma fingertopp som gången innan och gången innan och gången innan.  Jag visste att den skulle gå åt helvete men det går inte att stoppa. Just det är FRUSTRERANDE. 

Annars. Bra dag så här långt.

Mat och jobb,

 så ser den här Trettondagen ut för min del. Nu är jag färdigfestad (= umgås med någon) innan jag åker till Kanarieöarna och ska bara jobba och förbereda mig på att starta det nya romanprojektet där. 

Från New York kommer rapporter om en fantastisk restaurang och en musikal som var lika fantastisk, och som Jonathan skrev att vi måste se i London. Jag fick ju en resa dit med honom i julklapp, lyllos mig, och att vi två ska gå på musikal där är givet. Så roligt att de gillade den på Broadway: Juliet, skriven av Max Martin. 

Själv var jag ju på ett musikaliskt event igår, Jill Johnson på Cirkus, och när hon sjöng en speciell låt som jag har en relation till, bröt jag ihop på läktaren. Carina visste hur känslig den är för mig, så hon klappade mig bara lugnt på armen tills min reaktion gick över. Otroligt vad musik kan få mig att känna.

Showen var superbra, hon har sin egen stil och integritet som artist tycker jag. Man ser inte henne överallt, utan hon väljer sina projekt noga. Det är i alla fall min känsla. Andra syns hela tiden, i olika sammanhang och lekprogram (och det är verkligen inget fel på det,) men Jill Johnson har valt en annan väg och det inger respekt. 

Typ så. Det snöar hos mig och därför behöver jag skynda mig på lite om jag ska ut och köra bil. 

Tjohooo