Så ministrar har betett sig i julhandeln.

I alla fall befunnit sig där. Jag kan inte påstå att jag blir särskilt upprörd. Vad jag förstår har de väl varit försiktiga, inte trängts och tänkt sig för. Ungefär som jag, alltså (och alla vet ju att jag inte gör några fel. NÅGONSIN). 

Anyway. Problemet jag ser är väl mest att de inte kan gå ensamma, utan är fler i sällskapet – eftersom de kräver skydd på ett annat sätt än jag och kanske du (vad vet jag). Och då blir man ju inte ensam, såsom rekommenderas. Men annars så är nog jag mer "jaha". Jag kan inte lägga ned kvällstidningsupprördhet på något sådant som att en minister åker till Sälen eller köper julklappar som alla andra. 

Jag var en stund i stan igår eftersom vi skulle hämta en tårta, och det var mycket folk på Drottninggatan när vi passerade. Där skulle jag aldrig gå nu, ute kanske, men inte in i butikerna. Vi gick också igenom Gallerian eftersom vi parkerade där, men där var inte särskilt mycket folk. Det fanns gott om plats i parkeringshuset vilket är ovanligt. Så både mycket och lite folk på stan, alltså. 

Däremot skulle jag förstås önska att UPS och alla större internationella leverantörer av paket kunde leverera hem. Om vi ska handla online, så spelar det ju ingen roll om därefter måste stå i en postkö och hämta ut våra paket. Och Postnord är förstås lika illa. De har uppenbarligen varken telefoner eller läsförmåga. 

Däremot har flera köpcentrum hemleverans. Bland andra Mall of Scandinavia (har inte testat) och NK (har inte testat). Om saker ska bytas får man åka tillbaka själv, men om man vet vad man vill ha är det ju perfekt.

Själv måste jag åka till Zara med två klänningar som jag beställde online på rean som VERKLIGEN inte klär mig och det tänker jag göra typ den 4e januari då jag bara antar att det är lugnt i butiken när den öppnar. 

Det var det, dag 3 på min flytande kost. Nypet i magen blir allt mindre och jag får se om jag står ut med kosten hela dagen idag också. Igår missade jag tårta och idag är det nyårsafton. Möjligtvis köper jag något gott som inte kräver tuggande, vi får väl se vad jag hittar när jag ska åka och handla nu. Tack och lov är det konsistensen som räknas. Innan min röntgen senast var det enbar klar dryck jag fick dricka, och det var betydligt värre än det här när jag kan mixa goda soppor släta.

Idag fyller min mormor i himlen 108 år. Grattis på födelsedagen, hoppas att du har det fint där du är.

Under året har också morfar fyllt 115, min styvpappa 80 och Misse 21. Grattis till er också!

Så. Gott slut alla snälla följare. Låt oss alla hoppas på ett riktigt Gott Nytt År. 

Jag vaknade precis när jag drömde om Misse.

 Han hängde på ryggen på en annan katt, det sprang runt en massa både små och stora katter utanför som ville in. Totala främlingar kom in och satte sig i min soffa. Ett mycket märklig dröm och varför jag drömde om katter vet jag faktiskt inte. Jag var i alla fall sträng i drömmen och sa bestämt att de inte fick komma in.

Idag har jag pyttelite, bara pyttelite, känning i min mage, alltså kör jag flytande kost tills det är borta (vilket inte behöver ta mer än ett par timmar – eller ett toabesök), jag har allt jag behöver hemma till det. Jag handlade ju igår och kylen är fylld av till exempel yoghurt. Soppor har jag också. Något svar på röntgen jag gjorde den 8e december har jag fortfarande inte fått. Det skulle ta en vecka, men allt är ju galet nu så det är väl inte så konstigt kanske.

Det här är dagen D som i Dredigering. Jag ska som vanligt sortera i buntar, skriva ned vad jag vill ändra i handling/karaktärer och sedan börja med första bunten om 10 sidor i morgon. Jag är alltid skeptisk till kommentarerna den här andra redigeringen, som är den absolut största för min del. Tar jag bara mig igenom den så är resten av redigeringen oftast en vind. 

Den största lärdomen jag har dragit genom mitt halvlånga liv är att känslor förändras. Fast ofta inser jag det förvånat. Många vill jobba med sina känslor och förändra dem, medan jag många gånger tänker att det där går rätt automatiskt om vi GÖR rätt saker. 

Att fånga tankar och ge sig själv nya kanske inte jag tror så mycket på (för jag vet i tusan om det funkar), men att göra tvärtemot vad känslor säger åt mig att göra, däremot. 

Min magkänsla är en rätt usel värdemätare på vad jag bör göra, mina känslor är högt och lågt och bubblar ofta upp och landar sedan pladask, och kombineras därför bäst med det som är mitt eget förnuft som bygger på erfarenhet av tidigare magplask, framgångar och ett behagligt liv.

Det är till exempel därför jag inte skaffar nya djur, för att knyta ihop den säcken. 

Hjärtat säger JA, men förnuftet NEJ. Då blir det nej, för jag vet av erfarenhet att det verkligen inte bara är gullegull i soffan. 

Tänkte ta en trevlig selfie, men det räckte med en blick i kameran för att inse att jag är vit som ett lakan och helt olämplig på foton. Istället får ni den här gulliga från Jonathan.

Där har ni det. Åsas funderingar tisdagen den 29e december 2020.

Hoppas att ni har det fint, får vara friska och att vi alla snart får två sprutor i överarmen!

Det är verkligen en fin linje

 mellan hyacinter som doftar gott och hyacinter som inte gör det. SÅ FORT de börjar sloka så känner min näsa det. Alltså rök allihop idag och jag kommer inte att köpa nya. På nyårsdagen är min jul ändå över och julblommorna får gärna ha blommat ut till dess. Jag har en kvar, en amaryllis som ska blomma när som helst. Men det är andra stängeln på en rot och den har tagit hur lång tid som helst på sig att växa ut, så den är jag redan trött på.

Julen har varit så himla fin. Barn, mat, paket, spel, prat  och film och sånt till juldagens eftermiddag, därefter har jag sett Bridgerton TVÅ gånger eftersom jag slarvtittade den första för att jag var så ivrig att se klart. Den andra gång blev därför lika bra som den första, för att jag missat en hel del insåg jag. Har ni inte sett den så har ni något att se fram emot. 

Det är synd att inte SVT gör ett sådant här romantiskt drama någon gång. När svt gör stora kostymberättelser ska det alltid vara tragik och elände. Jag tycker att det är underbart med en "historisk" serie där romantiken får står i fokus istället för sorg, svält och död. Visst var Vår tid är nu bra (som väl är det närmaste romantik svt kommer), men det är ingen serie jag slänger mig över. Jag vill ha det storslagna! Men tack Netflix och Shonda Rhimes, you did good!

I morgon ska jag hämta mitt manus på posten i Farsta och börja jobba. Jag ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Har deadline 8 februari och kan inte slöa ett dugg. Det är bra, för jag behöver komma igång efter en månads ledighet. 

Det har varit SÅ skönt att inte göra ett dugg. Jag tittade tillbaka på förra årets december och året innan det, och jag jobbade extremt mycket då. Det här har varit helt perfekt!

När jag lämnar nästa omgång till min redaktör ska jag också dra igång nästa bokprojekt, vilket kräver enorm research. Första delen av det som kan bli en ny trilogi, i alla fall två böcker. 

Jag vet inte riktigt hur jag ska närma mig det än, men det guppar i huvudet hela tiden. Jag har massor av material att läsa och så måste jag hitta människor jag kan intervjua. Tyvärr kan jag ju inte göra några resor och jag hoppas att jag kan få ihop tillräckligt ändå för att i alla fall skriva ett första manus. När det ska redigeras hoppas jag att vi alla har fått vaccin och kan röra oss i samhället lite mer. 

Men först Flanagans 3. En sak i taget är ändå min grej.

Det var det. Söndag. Nu ska jag äta frukost och cykla. Tjohej.

Min semester går mot sitt slut.

 Igår fick jag feedback på Flanagans 3. Det var en hel del kritik och som vanligt blir jag irriterad på redaktören när hon tycker att jag måste utveckla, förtydliga, ändra, minska, öka .... ja, ni vet. 

Fast det brukar gå över när jag har tänkt till och börjat jobba i dokumentet (börjar efter jul). 

Det är inte hennes fel att jag tycker att kritik är jobbigt. (Jag har svårt att tro att någon författare jublar). Jag känner mig i alla fall usel, tvekar på att jag har valt rätt jobb och tänker att ALLA andra är mycket duktigare. Well. När jag har lugnat mig efter ett par dagar har jag tänkt till. Känt att jag nog duger ändå. Och när jag börjar jobba går jag vissa saker till mötes på mitt sätt (superviktigt), annat vet jag redan nu att jag kommer att vägra att ändra på. 

Det är jag som bestämmer, men jag vore ju korkad om jag inte lyssnade på erfarna förläggare och redaktörer – men man ska också vara medveten om att det är tycke och smak även från dem. Vi utgår alla från oss själva och med alla redaktörer jag har haft kan jag säga att jag numera vet det med säkerhet. 

Jag noterar också att de karaktärer som är mest lika mig, får mest "kritik". Jag tror till och med att jag någonstans läste OSYMPATISK. Haha. Fast det är klart: människor som gör mer än grubblar kanske inte riktigt passar in i en roman.

Fast jag har flera sådana karaktärer. Susanne i Sonjaserien är en sådan karaktär som är handlingskraftig och som utan närmare eftertanke tar tag saker. Problem ska lösas, inte grubblas på. Det gör att jag hon kanske gör fel, men för mig henne känns det bättre än att inte göra något alls. 

Det kan också vara så att jag kanske framstår som osympatisk, såklart. Jag är ofta rak, lindar inte in saker och ting som jag faktiskt emellanåt nog skulle behöva göra och alla klarar inte riktigt att ta emot den typen av kommunikation. Å andra sidan ljuger jag inte, fuskar inte och man kan räkna med att jag håller det jag säger/lovar ... om nu det räknas som ett sympatisk drag att vara pålitlig.

Jaja, först jul, sedan redigering! 

Idag försökte jag hitta en flaska alkoholfri glögg på Ica, jag var där kvart över sju, men inte. Bara lättvinsglögg i hyllan. Den jag ville ha är väl slut, antar jag, jag frågade inte. Det var rätt mycket folk, många äldre, och jag skyndade ut från butiken med några burkar soppa och potatis som jag betalade i snabbkassan. Jag har glögg, men tänkte att det kunde vara bra att ha en flaska i reserv. Jag får väl helt enkelt låta bli att dricka det själv i kväll. 

Nu ska jag städa klart, träna och sedan bara njuta av lugnet, dofterna och kanske lite julmusik medan jag läser det sista i Simonas nya bok. 

Utsövd, och har energi

 så den här dagen gör jag massor. Tvättar, ska damma överallt, läsa, träna och försöka hålla mig upprätt istället för att lägga mig ned. När jag ska läsa är det skönast att ligga, men jag har inte så mycket kvar i min bok nu så det blir inte så länge. Eftersom jag har tid delar jag upp städningen på två dagar. Dammar och städar undan idag, och dammsuger och tvättar golv i morgon. 

Tvätten hänger både i kök OCH badrum den här gången. Så går det när man måste tvätta lakan också. 

I morgon bitti ska jag också en snabb sväng till Ica i Farsta och handla sådant som jag har glömt, men det är snabbt in och lika snabbt ut, tidigt på morgonen.

Annars börjar det faktiskt likna jul nu. 

På onsdag, om allt är som det ska med oss allihop, ska jag hämta Jonathan och Linnea. Jag är så glad för mina båda soffor för de är perfekta extrasängar. Jag har ju själv sovit där så jag vet att det är bekvämt. Förra gången Linnea firade jul med oss (2 år sedan, strax före jag flyttade hit) så låg de på golvet på en uppblåsbar madrass och det funkade såklart fint en natt. Nu stannar de två och då är ju sofforna så himla bra. 

Vi brukar gå på bio på juldagen. För 2 år sedan såg vi "Mary Poppins", förra året "En del av mitt hjärta." Den här instängda julen är det en juldagspremiär av något (har inte frågat så noga eftersom jag är med på allt) på Disney plus, en av alla mina streamingtjänster. Så jag får behålla dem en extra natt tack vare det. Supermysigt! 

När jag väl är ensam ska jag slänga mig över Bridgerton på Netflix, premiär juldagen. Det ska bli ett sant nöje!

Grejen med ansiktsmasker.

 Jag fattar precis varför vi inte rekommenderar det i Sverige, för det är som om folk inte fattar att man ÄNDÅ måste hålla avstånd. Smittan sprider sig ju som en löpeld även i länder som är tvingade till ansiktsmask hela tiden. Jag använder min så fort jag går och handlar men det skulle inte falla mig in att gå nära någon, det törs jag inte chansa på. Alltså vet jag EXAKT hur man ska göra, besserwisser som jag är. Om bara jag fick bestämma skulle vi självklart fixa det här viruset i ett kick ... 

I morgon sätts masken och plasthandskarna på när jag ska handla resten av julmaten. 

Har ställt väckarklockan på 6, då hinner jag svepa ett par koppar kaffe och sedan ta mig till butiken när de öppnar klockan 7 (ska åka till en annan förort). Listan är lång, som den ju är när vi är flera här hemma och i Sundbyberg, där Jonathan och Linnea bor, förbereds julen för fullt. Idag bakas det pepparkakor som blir perfekt till ostarna jag ska köpa. Mögelost och pepparkakor är ju en svingod kombination. 

Fredag,

 var på Ica strax före 10 och klarade den värsta ruschen. Sedan skickade jag tillbaka ett par stövlar/vinterboots (det var halva priset) som jag inte kunde få på mig utan skohorn, och det funkar ju inte. Men jag vill ha den typen, och såg nu att det fanns ett par (inte på rea, dock) med en rem bak så att man kan dra på dem. Jag väntar tills jag kan prova, det är bäst eftersom det här var det andra paret jag skickade tillbaka på en vecka ...

Utöver det denna fredag så har jag cyklat, ätit lunchsoppa (alltid Gulasch på burk), tänt doftljus, tvättat, hällt upp en kopp kaffe och just precis lagt mig i soffan för att läsa Simonas bok. Tror jag stannar här en stund. Senare måste jag slänga soppåsen och se om jag har fått någon post. Jag har för mig att min redaktör sa deadline på Flanagans 3 den 18e, men jag kan ha fel. Då ska det i alla fall komma nästa vecka, om nu posten gör jobbet rätt. Hoppas verkligen det!

Typ så.

Hoppas att ni får en fin helg!

Jag är klar med julklapparna,

 det blev många i år. Så kul att kunna bjuda på en sådan jul.

Jonathan frågade sällan om någon när han var mindre, så ibland fick jag ge honom ändå trots att han inte bett om det. Jag märkte skillnaden när jag var ihop med en man vars barn låg och skrek på golvet om hon inte fick sin vilja igenom. Jonathan sa att han inte skulle tycka det var lika roligt att få något han har tjatat om, medan Linnea tycker tvärtom – att om man har längtat och tjatat så blir det ännu mer värt😀

Ändå är Jonathan den bortskämda av dem. Med allt från skjuts till gullande och dyra presenter (när jag hade råd). Fast jag tycker inte att det direkt märks, han blir lika glad för vad han än få, kanske Linnea märker det mer än jag i så fall.

Nu återstår bara matinköpen och jag tror att minst folk är det i affären klockan 7 på söndag morgon. Vad tror ni?

Hoppas hoppas att vi alla är friska över jul (och fram till vi får vaccin!)

När Jonathan och jag

 var i New York i slutet av februari var vi inne i en affär för att köpa snacks till kvällen på hotellet, och i tvåvåningsbutiken gick det runt en vakt som det gör i många butiker där.

Plötsligt fick vi se en man stoppa på sig choklad innanför jackan. Öppet. Han gömde sig inte ens. Han bara stoppade på sig allt han kunde från en av chokladhyllorna. Vi blev lite rädda och gick en trappa upp, och kunde se över kanten där uppe hur mannen fyllde jackan. Vakten stod tre meter ifrån och tittade på. 

Så märkligt. Vi pratade efteråt om att han kanske var lika rädd som vi var, och visste att om han bröt in kunde läskiga saker hända. Så han lät snubben vara och när jackan var full av chokladen gick tjuven ut genom dörrarna och försvann. 

Det är tydligen något med choklad och droger, nu minns jag inte riktigt vad. Men att den här mannen var påtänd var tydligt.

Jag vet inte varför jag tänkte på det, för choklad har jag inte köpt än (eftersom jag ev äter upp den då) Men jag väntar på att Mathem ska komma med mina andra varor. 9.00, är sagt, men först ska de nog lista ut att man inte kommer in från det hållet som min huvudadress är, utan man måste upp till övervåningen på huset, en annan gata, för att hitta porttelefonen. Det har jag skrivit i ordern, men det brukar ändå krångla eftersom folk helt enkelt INTE LÄSER.

Förra gången jag beställde kom de inte alls till sist. En kylbil hade gått sönder och då fick jag inga varor Men pengarna återbetalades först 3 dagar senare. Egentligen borde inte pengarna dras från kontot förrän varorna står utanför dörren. 

Jaja. För min del gör det inget nu, men det hade det verkligen gjort när Jonathan var yngre och bodde hemma. Å andra sidan hade jag nog inte valt Mathem då eftersom det är en aning dyrare än att gå till affären och jämföra priser. 

Nu är mina varor utanför dörren.

Tjohej!

Allt i inköpslistan fanns med. Tips: Den här alkoholfria är god!

Jag fattar inte hur jag hann allt

på den tiden jag 1. jobbade heltid 2. var helt ensam mamma

Det blev ju fina jular då också, med granar, pynt, luciatåg, mat, paket och allt annat som barn njuter av. Jag nog inte hade pengar till någonting efter jul men det var aldrig något som drabbade min unge.  

I år PLANERAR jag. Inte minst julmatsinköpen. 

Jonathan och Linnea ska vara här i 2 nätter (peppar peppar är alla friska så att vi kan fira jul ihop) och vanligtvis hade vi handlat tillsammans den 23e som jag har sagt tidigare. Men i år handlar jag själv och har beställt första svängen från Mathem. Alla torrvaror (Linnea ska baka), all läsk (julmust, cola och ramlösa är beställt) och lite sådant som inte har sista förbrukningsdatum på fredag (typ) kommer i morgon mellan 8-10. Senap, ströbröd, kryddor etc. 

Idag köpte jag också prinskorv och risgrynsgröt när jag var på Ica och handlade mat som ska ätas innan jul. 

Förra året kokade jag gröten själv och gjorde knäck. Men jag tycker den färdiga gröten är lika bra, även om jag nu kom på att den jag köpte nog inte är laktosfri. Fan också. Jonathan kan inte äta laktos. Jajaja.  På fredag morgon tänker jag handla resten, då klarar sig köttfärsen till julafton och då får jag väl köpa mer gröt helt enkelt. Knäck blir det inte i mitt mer eller mindre sockerfria hem. Jag kan inte låta bli att äta och därför låter jag bli det helt. 

Pyssel och fix i lugn och ro. Några paket kvar, men dem fixar jag i morgon el på onsdag i Farsta. Är jag där när de öppnar klarar jag nog ett snabbt butiksbesök. 

Det var det denna måndag när jag har tagit en tupplur på en timma. Så skönt och latmaskigt att det inte är riktigt klokt!

Hoppas att ni får en fin och frisk vecka, be safe. Gör som sms:et idag sa:

Lördag, och jag måste hämta paket på posten.

 Alltså, åka förbi när de öppnar och se om det inte är för mycket folk, om det är det väntar jag tills på måndag el tisdag morgon. Jag har hämtat paket på samma ställe under hela pandemin och det har peppar peppar varit okej, fast nu är det jul och förstås mycket mer folk.

Annars idag ska jag inte göra så mycket. Cykla på min träningscykel (i 10 minuter), läsa, städa och byta lakan Mina svarta möbler blir så himla dammiga, det syns trots att det inte har varit något dagsljus på hela december och det är förstås lika dammigt överallt trots att jag städade så noga för en vecka sedan.

 JAJA. Alla mina tyger ställer till det, men det är ju så jag vill ha det. Älskar mattor, gardiner och kuddar även om det kräver mer städning.

Det var det, denna lördagsmorgon. Superintressant, verkligen. Höjdarinlägg!

Hoppas att ni får en fin helg.

Jag brukar spela på Lotto

Men jag hade 30 kronor kvar på mitt spelkonto och tänkte att jag spelar väl på Keno då. Det har jag bara gjort någon gång tidigare och då vunnit en tia, typ.

Men det är nog typ 4 år sedan.

Well. 

Igår vann jag hela 825 kronor, vilket ju var en bra förtjänst på spelade 30. Å andra sidan vann jag inte ett öre på mitt Lotto så det kommer ju snart att gå jämnt upp.

Idag ska jag och mitt munskydd till ett köpcenter när de öppnar och fixa de sista julklapparna, sedan hämta ännu en klapp hos en kompis och jag hoppas verkligen att jag är klar efter det. 

Det återstår att hämta ett par grejer på posten, men det peppar peppar brukar vara smidigt. 

Hoppas att ni får en fin torsdag!

Onsdag i förorten.

 Ställde väckarklockan för att komma i tid till Ica, och jag klarade mig från anstormningen som brukar komma när Farsta centrum öppnar klockan 10.00.

Fast det kanske inte är anstormning nu, det vet jag inget om eftersom jag inte är i centrum lika ofta numera. 

Nu har jag nya hyacinter överallt och om de räcker till jul kanske är tveksamt, vi får se. Amaryllisen blommade ju ut så snabbt och en andra stjälk vet jag inte om den kommer upp. Det finns något som kan liknas vid en knopp kvar, så jag avvaktar väl en stund. Annars struntar jag i amaryllis, det räcker med hyacinterna som är mina favvisar.

Jag har också köpt det viktigaste i vår familj som är julskinkan, den har jag ingen lust att leta efter dagen före julafton som hände något år. 

Sedan har jag bett Jonathan och Linnea om en inköpslista på det som de vill ha, och så kommer jag att handla pö om pö. 

Vissa saker, som köttfärs, går ju inte att handla redan. Inte bröd heller, om jag inte köper pinfärskt och fryser in. Baka kommer jag inte att göra. Linnea och Jonathan vill ha tunnbröd och jag vörtbröd. 

Sillen till mamma Åsa funkar också att köpa tidigt. Och mjölet till bullarna som Linnea ska baka. 

Så det jag kan kommer jag att storhandla en tidig morgon nästa vecka, men det färska får jag ta julveckan.

Typ så.

I morgon ska jag handla de sista julklapparna i Mall of Scandinavia eftersom jag ändå ska åt det hållet i ett annat ärende, men kommer att vända om det är mycket folk. Jag tror på att vara där när de öppnar.

Typ så.

Resten av dagen ska jag läsa!

Tjohej!

Det är över.

 Jag har ätit yoghurt, druckit tre stora koppar kaffe, tagit ett par alvedon och nu går jag runt i min fleecemorgonrock och känner tacksamhet för att datortomografin är klart (peppar peppar peppar, hoppas att det räcker med den här undersökningen.)

Tog på mig mask och min nya fina vinterjacka eftersom jag hade frusit hela natten. Särskilt kallt ute är det inte. 

De var lite försenade i morse men en sådan här undersökning sitter man kvar och väntar på eftersom det där med att inte äta på 36 timmar vill man inte genomgå en gång till om det inte behövs. Det var värre än alla toabesöken tillsammans, tycker jag. 

Det var inte så kul när de fyllde magen med gas, men det gick rätt snabbt över. Jag fick ligga på mage, på rygg och fick kontrastvätska i armen, sammanlagt kanske undersökningen från avklädning till påklädning tog 30 minuter. Jag tog en taxi dit och hem. Och jag fick väga mig eftersom jag inte kunde säga hur mycket jag väger på grund av utslängd våg. Det var rätt många kilon mindre än när jag vägde mig senast, men ett par av dem har jag nog gått ned sista dygnet. Jag hoppas att det dröjer till nästa vägning för hemma kommer det inte att ske. Jag älskar mitt vågfria liv. Det är precis så det känns. FRITT!

Resten av dagen ska jag inte göra ett skit. Det kommer nog att ta en stund för magen att hämta sig och idag ska kroppen bara få hämta sig. Mat, vila och vätska (viktigt ett dygn efter kontrastvätska) är fokus. 

På tisdag ska jag röntga min tarm

 med en så kalla datortomografi, och det är en jäkla massa regler gällande det från och med i morgon bitti.

Klockan 7 och klockan 19 ska jag dricka tarmtömningsmedel och hela dygnet fram till röntgen dagen efter på förmiddagen får jag bara "äta" klar dryck, som buljong, läsk, kaffe och vatten. 

Jag ska åka och handla nu, så att jag har det jag behöver för jag inser ju att jag kommer att vara låst vid toaletten från och med i morgon bitti ... Tror att jag ska ta en taxi till och från sjukan på tisdag, så slipper jag leta parkering när jag väl är där. Förmodligen är man väl lite darrig utan mat. Jag oroar mig mer för hunger än för toabesöken. 

Men vad fint att de är noga med att undersöka efter en divertikulit, att man vill utesluta annan skit i tarmen. Och jag bor på 57 kvm. Så långt till toaletten är det ju inte här. 

EXTREMT intressant information från högkvarteret denna söndagsmorgon. 

Men, som jag brukar säga, jag använder bloggen som dagbok och då blir det så här tråkigt allt som oftast. Jag har lovat att skärpa mig, men det går uppenbarligen långsamt!

I eftermiddag ska jag i alla fall skaka fram en ny skrivlektion, det är på tiden.

Hoppas att er andra advent också är fin!

Torsdag i förorten.

 Granen är tänd eftersom det redan är mörkt ute, här har inte varit särskilt mycket dagsljus idag. Men min dag har varit mysig eftersom Jonathan bad om hjälp med skjuts vilket jag aldrig säger nej till –om det inte är sent och trafik. Trafik är inte min grej, riktigt. 

Och så fick jag ju köra nya bilen vilket ju är kul, såklart. Vi levererade också sedvanlig skönsång till min lillebror som fyller 46. Kören blir alltid bättre när vi är två. 

Sedan kom jag hem, funderade ett varv till, och av-anmälde mitt intresse för en  nybyggd trerumslägenhet en bit härifrån. Två skäl: de hade gjort ett grått kök, vilket inte alls passar ihop med de färgtoner jag gillar. Visst kan man byta luckor men det är värre med kaklet.

Sedan var det en glaskeramikhäll och inte en helt spis, och då kan de eventuellt blir svårare att byta till en induktion som jag vill ha.

Och så fanns det inte möjlighet att sätta in badkar, och inte ens en möjlighet att välja det istället för glasvägg, och då gick det verkligen bort för min del. Jag älskar mitt badkar vare sig jag badar eller inte. Det där går i perioder. Men jag hänger all tvätt över badkaret och det är perfekt att stå och duscha i, inte minst när man ska raka benen som man då lite smidigt (nåja) kan slänga upp på badkarskanten.

Jag har hoppat av två projekt den här veckan och det känns riktigt bra. Jag vill ha en trea men tänker inte nöja mig med vad som helst. Den här lägenheten funkar ju perfekt så länge. Och den har ett BADKAR!

Det var väl det. Nu ska jag lägga mig och läsa min bok (Simonas nya, som är så bra men jag har inte haft tid) och titta på presskonferensen om Corona. Jag slutade göra det i somras men nu är det ju högaktuellt igen.

Hoppas att ni har en fin och frisk vecka!

Det ringde på dörren häromkvällen.

 Eller om det kanske mer var eftermiddag.

Anyhow. Jag öppnade när jag såg att någon stod med ett paket i famnen, och en man  – jag uppfattade direkt att det var från en budfirma – ställde snabbt ned det vid min dörr, vinkade och försvann tillbaka till hissen.

Det stod Gevalia på det och glad i hjärtat tänkte jag att det var mina gamla arbetskamrater som ville belöna mig för att jag är en sådan bra ambassadör för varumärket (jag pratar om det på insta, har skrivit en bok som heter Ett oväntat besök ...)

Det verkade vara Gevaliakapslar i kartongen och jag vände på den för att öppna och se vilken sorts kapslar. Det var då jag såg att det var adresserat till min granne, inte mig. Budet hade ringt på fel dörr. 

Mitt första bud med present och så var det inte till mig.

Jaja.

Igår var jag på stan tidigt för att köpa julklappar och det var inte en människa på stan. När de kom strax innan lunch åkte jag hem. Jag var nog där i 1,5 timma totalt, varav 20 minuter tillbringades på NK:s julavdelning. 'cause that´s the way I am.

Idag ska jag till apoteket och hämta ut medicin jag ska dricka inför kontrollröntgen av tarmen när jag måste vara fastande i ett dygn innan, typ, och sedan svänga förbi med en julklapp till en kompis. 

Igår fick jag reda på att jag får manus strax innan jul och inte behöver börja jobba på det förrän efter, alltså kan jag ta det lugnt, men det är skönt att det mesta är klart tycker jag. Några smågrejer kvar att handla till Jonathan och Linnea men de stora klapparna är klara.

Den här måste ju fyllas!

Ledig fram till jul känns underbart! Jag ska läsa, mysa och cykla på min träningscykel. Än så länge 10 minuter per dag, men jag kör mig svettig. Det finns program för 10 minuter, med att man drar på ordentligt en minut eller om det är tre, och det tror jag passar mig. Jag ska kolla upp det mer noggrant.

Hoppas att ni har en fin vecka!