Den här morgonen tänker jag på Fjällbacka,

 och Stockholm. 

Jag försökte mig ju på att ha ett andra litet hem i Fjällbacka och trivdes en sommar men sedan var det inte roligt längre. 

För en person som aldrig känner sig ensam, var det en förvånande upptäckt att jag skulle göra det just i Fjällbacka. Lägenheten var så mysig och jag hade allt jag behövde där, ändå ville jag bara därifrån och hem.

Jag tror i alla fall att det var ensam jag kände mig, å andra sidan var det kanske mer en icketillhörighet, eller en obefintlig hemmakänsla, jag hade. 

Men så är det väl kanske efter 40 år i någon form av exil. Trots storleken på den här stan, och att människor knappt hälsar, är jag hemma här. I stan och i förorten. Jag trivs med anonymiteten, att ingen bryr sig. 

Idag är det tisdag minsann. Sista mars. En månad som jag på sätt och vis tycker är härlig för att den leder fram till vår och sommar, men den är också tröttande med allt sitt ljus som plötsligt väller in. 

1a april brukar jag inviga mina balkonger, men jag vet inte hur det blir här. Jag har inte riktigt löst solfrågan. Dels vilken tid som solen kommer in på balkongen, men också hur mycket sol det blir. Jag antar att jag kan sola överkroppen en stund i alla fall. Men jag tänker nog mer att jag ska kunna lämna Selma ett par timmar till sist och gå till badstranden. Men det är ju inte aktuellt än på ett par månader. 

Idag ska jag i alla fall lämna henne och gå till solariet, det är en bra början. 

Igår klipptes hon, den lilla snorpan, och plötsligt ser hon liten ut igen. 

Efteråt åkte vi till Mio som hade haft en jobbig dag på förskolan. Linnea fick hämta honom, för han var ledsen. Och när han såg henne började han storgråta, lilla älsklingen. Nya tag idag. Inte så lätt när man är en plutt. 

Han var i alla fall på strålande humör när jag var där. Jag fick också klart för mig att jag tydligen har tagit på mig att passa honom torsdag till söndag i augusti. Inte fredag- söndag. Det blir ju intressant med hund och barn. Inte ens de har varit ensamma med Selma och Mio mer än en kväll möjligtvis (Linnea). Jonathan har verkligen inte varit det. 

I morgon måste jag åka till Ingarö och hämta ett paket som har kommit fel, och ska passa på att fika/ta en promenad med grannen som jag inte har sett sedan jag flyttade. 

Men först i morgon ska jag jobba. Semestern är över, ny bok ska skrivas, och jag längtar! 

Först av allt ska jag göra en arbetsplan. Något att hålla i handen fyra månader framåt. Ett synopsis har jag svårt att tro att jag får ihop. Jag får lita på min gamla teknik som trots allt har funkat i 23 böcker, att bara börja skriva. Jag har ju mitt universum (som vi kallar det) med karaktärer ledda av den eminenta Vega Varg och hennes flock. Nu ska jag bara tillföra offer, förövare och en gåta att lösa. 

På torsdag ska Selma till Solna efter att Skräphämtarna har varit här och i helgen blir det jobb och ledigt i en kombination. Påskafton ska min lilla familj promenera på Djurgården och äta lunch där, och på söndag fyller en kompis 70 och då är det uppvaktning. 

Men däremellan ska jag arbeta. Tjohooo. Jag kommer inte att ha någon mer semester innan manus är klart, däremot lediga dagar här och där. 

Gott så!

Idag står frisörbesök på agendan.

 Selma ska äntligen klippas!

Och då gör vi som vi har gjort tidigare: vi hämtar Jonathan, som får lämna in henne hos frisören (på Kungsholmen) och sedan kör jag tillbaka honom medan hon klipps, och så hämtar jag när hon är klar typ 1,5 timma senare. 

Ja, det är klart att jag kan lämna in henne själv men eftersom jag är så känslig för att hon gallskriker så är det bättre att Jonathan gör det. Han tycker nog inte heller att det är superroligt, men är, i alla fall utåt, lite tuffare än jag. Och är man tuff utåt får man ta de hårda jobben, moahaha.

Annars idag: jag kom på en bra första mening till nya boken, vilket är intressant för jag kommer aldrig på första meningar. Jag bryr mig inte ens om dem. Första kapitlet, däremot, men aldrig första meningen.

Enda gången jag faktiskt fick till en första mening var i Sonjas sista vilja, som handlade om att Sonja föll ihop i Farsta centrum om jag inte minns fel. Bra inledning, var det i alla fall. Hela första kapitlet, en sida långt, var BRILJANT feelgood. BRILJANT!

Nu satsar Forum lite på Sonjorna igen, de ska piffa till omslagen, men inte byta ut dem. Jag vet inte riktigt vad de ska göra. Fick mejl av min förläggare häromdagen som sa att man ville puffa lite för Sonjorna. Och det är ju kul. 

De har puffats för genom åren. Nya omslag, nya inläsningar etc. Inga andra böcker av mina har fått nya omslag mer än de.

Igår hämtade jag min tredje tavla, den jag köpte för 300 kr och plötsligt var vänstra hörnet längst upp kantstött. Så trist, för det var det inte på bilderna. Den var så fint packad och ingen bit fanns liggande i kartongen, så det måste ha hänt innan packningen. Så trist att man inte skickade med den biten då, tycker jag.  

Nu har jag mejlat och frågat auktionsfirman.

Jag vet inte vad det kostar att renovera en ram. Kanske man kan göra det själv med lera och guldfärg? Vi får se. Trist var det i alla fall för tavlan är så fin och perfekt i färgerna och det där tappade hörnet syns väldigt väl.

Det var det. Kafffekopp 3. 

Jag har en kapselmaskin och en helabönormaskin. Den senare har jag inte riktigt fått fason på än, alltså använder jag fortfarande kapselmaskinen (under handduken pga skvätter när den brygger).

Selma sover fortfarande och så fort hon vaknar ska vi gå ut. Jag ska inte göra mer i manus 3 idag, inte mer än att jag öppnade dokumentet, döpte det till Kostermorden 3, och skrev ned den första meningen och två till. 

Men jag skulle vilja titta närmare på Scrivener, ett skrivprogram som många säger är hjälpfullt. Jag har laddat ned det, pratat med en kompis om det, men inte använt det själv än. 

På onsdag börjar jag SKRIVA på riktigt och det vore ju toppen om jag är väldigt förberedd då. 

Där har vi det. Måndag 30 mars. Bra dag, så här långt. 

Sommartid.

Selma och jag attackerar den direkt med att gå upp klockan fem sex. Vi gillar båda våra tidiga mornar och vill ha pyttelite mörker ett tag till.

Igår var vi i skogen med Tage. Selma var sååå lycklig! Hon flög fram med honom framför sig. Han är lite större och starkare och mer van, men hon hängde verkligen med ändå. Hon skrek när han sprang för fort. 

Han är en väldigt snäll hund och dessutom lydig, så när han lydde omgående gjorde Selma det också. Så fint att se hur väl de kom överens. 

Vid ett par tillfällen pep hon till och blev rädd när hennes sporre på benet (som en femte klo som sitter på frambenet) fick sig en törn. Den besvärar henne emellanåt och har vi otur tror hon att någon har gjort henne illa. Det var pyttelite så igår en väldigt kort stund. Då skrek hon till och kom och gömde sig bakom mig. Men sedan glömde hon det fort för att hon tycker så mycket om Tage. 

På Ingarö, om hon hälsade på någon och sporren kom i kläm, skrek hon till, gömde sig bakom mig och hälsade aldrig på de människorna igen eftersom hon trodde att det var de som gjorde henne illa.

Pluttan. Hon grät när vi parkerade för att släppa av hennes kompis. 

Ska kanske försöka hitta tuber att dra på benen över sporrarna när hon ska leka. Är dock lite rädd för att hon ska fastna i något och då blir det ju ännu värre. Man kan operera bort den där sporren om den är besvärlig, men vad jag har förstått så växer den ut igen. 

JAJA, världens bästa dag för Selma i alla fall. Och hon var stuptrött resten av dagen. (Inte en enda leksak tittade hon på här hemma.) 

Igelkotten låg redan i soffan. Selma la sig bara bredvid och somnade.

Och jag fick en väldig trevlig stund med min kompis Ninni Schulman, som ju är en galet framgångsrik författare, senast med serien från Siljan. Vi har delat förlag i många år, numera har vi dessutom samma agent. Alltid lika kul att umgås med Ninni. 

Så båda Hellbergstöserna hade en finfin dag i skogen. Idag tänker vi inte göra ett dugg utom att promenera och ta det piano hemma. 

Jo, förresten, ska försöka få loss toalettlocket i mitt badrum. Jag tror dessvärre att det är fastskruvat i toalettstolen och det måste jag skruva loss. Otroligt opraktiskt, måste jag säga. Det är så tajt med plats runt om toaletten. Visst är svart lock snyggt, jag köpte det ju extra för att det var snyggt, men det är inte värt det om det inte går att göra rent ordentligt. Har försökt fota underifrån och det ser ut att sitta fast med en mutter. Måste kolla hur det ser ut på gästtoaletten, den använder jag ju aldrig, men det vore ju bra om det locket också går att lossa genom att bara dra det uppåt.

Hämtade min nya telefon igår, så kanske installerar den också. Den förra är inte särskilt gammal, men jag uplevde att den var helt opålitlig när jag var på Kanarieöarna i januari, och så kan man inte ha det. Jag måste kunna ringa och ta emot samtal när jag reser till New York om tre och en halv vecka.

Ska lämna in den, hoppas verkligen att felet ligger i telefonen! Förra gången min telefon pajjade hade jag tappat den på ett stengolv, och till sist var skärmen helt svart, vilket gjorde att jag inte kunde överföra allt som jag hade behövt till den nya telefonen jag fick köpa samma dag.

Bara en sådan sak som bank-id, som man behöver från den gamla telefonen om man skaffar en ny. Den gången fick jag gå till banken för att få ett nytt. 

Så kan man som stressad författare inte heller ha det!

Kanske ska gå ned till TRE-butiken och fråga vad som kan ha gått fel på Kanarieöarna? De kanske vet?

JAJA. 

Söndag, schmöndag, när solen skiner och klockan är 7.22.

 

Som alla vet vid det här laget

så älskar jag kläder. Åh, vad jag älskar kläder. 

Men. Det är numera svårare att klä sig, tycker jag. Jag har länge sagt att jag skulle vilja ha en enklare garderob, med en färg på sommaren och en färg på vintern. Vad praktiskt och vad snyggt. Svart och vitt. Punkt slut. Och istället för att gå loss på kläder så gör man det på accessoarer som skor, smycket och handväskor.

Egentligen borde jag testa med att hänga undan allt som inte faller inom ramen för det. När det finns plats i källaren, alltså. Och Yes, detta kommer att ske nästa vecka.

På torsdag kommer Skräphämtarna hit igen, då ska de få ta med sig sådant som ska bort men som inte går in i min bil. Ett skåp, som jag har haft i 20 år som har varit bra som tusan, men som har sprickor i träet och som har gjort sitt. I lägenheten går det bara inte in och passar heller inte in.

Och en vagn som inte får plats någonstans, som är skev och vind, och en skräpprodukt med som var bra till min printer när jag hade plats för det. Här är ONT om plats och jag måste välja vad jag ska ha här uppe och vad som måste stå i förrådet, och just nu kommer jag inte ens in, tack vare det där stora skåpet. 

Plus lite annat smått och gott som jag tänker att jag och Selma ska greja med någon dag. 

Eller förresten bara jag! Nu har jag lämnat henne två dagar på raken utan att hon har skrikit. Igår kom jag hem och då kom hon inte ens springande utan måste ha legat under soffan i köket och sovit. 

Så en timma funkar fint, alltså kan jag SJÄLV gå till förrådet. Det är det allra bästa för oss bägge. 

Någon sol har det inte blivit den här veckan heller, men nu jävlar ska jag! Jag börjar i morgon! Idag ska vi träffa Ninni och Tage, det ska bli kul!

110/56, snittade jag på i min blodtrycksmätning vilket ju är "mycket bra" och "väldigt bra", enligt doktor Thore i hans meddelande. 

Det betyder att jag inte har höga blodfetter, högt blodtryck, lågt blodvärde, diabetes, njur- eller leverproblem. Det är väl typ det man mäter på en sådan här genomgång.

Men jag kan ju ha annan skit, såklart, som inte blodprov indikerar. Så här långt ser det i alla fall superbra ut på det som är mätbart. 

Inga mediciner för ÅsaPåsa just nu i alla fall och det är jag oändligt tacksam för. Vissa saker kan man påverka, annat inte alls, ju. 

Det är också inspirerande att fortsätta på samma sätt men med några tillägg. Jag äter hyfsat 6 dagar av 7, sover gott för det allra mesta, även om jag är uppe och kissar på natten. 

Det jag inte har kommit igång med är träning och jag som älskar listor och planer, ska göra en sådan inför nya boken och inkludera det i planen. 

Jag har en tid bokad på rehab 14e april för min krånglande höft (som just nu är lite bättre igen, pga inte gått så mycket), och efter det påbörja någon form av träning igen. 

Jag tyckte att det var roligt att styrketräna med maskiner en gång i tiden och tror att det vore bra i kombination med promenader med Selma. Gruppass är kul, men inte i en hel timma. Jag är klar med det efter en halvtimma och tycker att det är såååå segt till sist. 

Styrketräning går snabbare. Tror att det är en nyckel till att jag håller ut. Nu gick jag på grupper tre gånger i veckan senast jag skötte det där perfekt (att par år innan pandemien), men har inte lyckats komma tillbaka. 

Jag har ju både SATS och Friskis utanför dörren, och med en ensamtränad Selma funkar det ju. 

Tjohoo. Lördag. Finfin dag så här långt. Det kan bli regn när vi är ute med hundarna, men förhoppningsvis inte så mycket. 

Det är tur att det bara är 24-timmars mätning.

Fina som jag har fått av mig själv. Jag köper dem på Ica, som alltid har någon rabatt. 

För man sover som en kratta. Varje gång manschetten blåser upp så vaknade i alla fall jag. Så idag blir det en väldigt seg dag, känns det som. Och jag tänker på alla dem som har den på i 24 timmar och dessutom jobbar utanför hemmet. Jobbar hemma också. Jag har ju tur att jag är ledig i några dagar till.

Igår kom jag aldrig över 100/60 när jag var hemma. 

Men nu, kl 6, var trycket 136/65 och det beror väl på en stor kopp kaffe och att kroppen försöker dra igång verksamheten. 

På onsdag börjar jag jobba igen och på torsdag ska Selma till Solna. Sedan ska vi ses på påskafton på Djurgården och dagen efter ska jag uppvakta en väninnna som fyller 70. Men de andra dagarna i påsken ska jag jobba med mitt nya manus. 

Väldigt skönt att vara igång med det när Ske din vilja kommer ut den 4e maj. 

Jag ska göra en ordentlig plan, ha koll på hur mycket jag behöver skriva varje dag och när jag kan vara ledig. Jag ska leverera 7e augusti är det sagt nu. Och planen är fantastisk den här gången. Gott om tid till redigering och korrläsning, i alla fall i jämförelse med hur det var den här omgången. 

PLUS jag har längre tid på mig också för att det är det enda jag ska göra den här våren och sommaren. Ingen coaching och ingen andra bok. 

En vinterbok ska trean bli, är tanken fyra dagar innan jag drar igång (det kan ändra sig) Men just nu ser jag fram emot det i alla fall.

Samtidigt som tvåan kommer ut i Sverige, rullar Norge och Tyskland i maj ut ettan. HÅLL tummarna för att det går bra, det är så viktiga marknader för mig ju. Båda storsatsar, enligt mina agenter. 

De har köpt det tre första delarna (tillsammans med Finland, Hollan och Danmark) och det vore ju så kul om de ville hänga med i hela serien framöver, men mycket hänger ju på ettan nu i maj. Iiiiiiii. 

Vega Varg ska ju leva länge till, är tanken. Tio böcker har jag sagt, vi får väl se hur det blir. Fem har jag avtal på. 

Fredag. Bra dag så här långt. Jag ser fram emot att bli fri från blodtrycksmätningen 12.30, men det är ju inte värre än så. 

Just det, jag har bokat isolering av mina 20 fönster, men inte fått någon dag för det än. 6500 plus moms. Värt varje öre hoppas jag, och om inte så kan jag ju klaga eftersom jag inte gör det själv.  

Blodtrycksmanchetten är på,

var 20e minut mäter den och mest verkar jag ha ett tryck på 98/60, typ, vilket ju är lågt.

Men det kan ju ändras över dagen så vi får väl se i morgon. Fram till 22 ska det mätas var 20e minut och i natt en gång i timman. I morgon 12.30 ska jag tillbaka  med apparaten, som sitter i ett midjeband just nu.

Vi har varit ute klart för idag, resten av dagen kommer vi att bara gå ut på gården och kissa. Promenad är det enda som inte känns bekvämt, faktiskt. Den gången vi var ute togs mätningen om två gånger, det kan hända om den är osäker. Och under promenaden fick jag stanna till så att det till sist blev korrekt. 

Nu drog den igång. 93 genom 50-något. Det är väldigt lågt.

120 är idealiskt, 130 börjar gränsa och 140 anses högt. 

Undertrycket ska vara under 80, gärna 70. 

Lågt är ofarligt. Om man reser sig för fort kan det snurra till i skallen, men det är jag ju van vid. 

Alltså stannar vi där vi är, och passar på att springa ut och kissa mellan två mätningar. 

Jag ska titta på Will & Grace som man kan köpa hela säsonger av på Prime. Hurra, som jag har längtat så efter att se den igen (har redan sett den många gånger, men ingen kanal sänder den längre och den finns inte på stream, mer än köp och det är också nytt.)

Är på sista säsongen, nr 8, nu. Så roligt. 

Vi har just bokat in den första helgen med Mio.

Alltså utan föräldrarna. De ska åka till Göteborg, i augusti, och då ska Selma och jag passa Mio, fredag efter föris till söndag när mamma och pappa kommer hem. 

Det kommer att bli roligt. Vi är hemma hos dem, där han är tryggast. Vi hoppas på en helg med normal sommarvärme, inte vrålvarmt som det kan bli i augusti. 

Vi ska ju ses senare idag. Klockan 15. 

Nu är han på förskolan, fortfarande på inskolning. Igår var han där tre timmar helt själv. Han sov, åt och lekte. Pyttelite ledsen som gick snabbt att trösta bort. Lille loppan! 

Min loppa här hemma fick däng av mitt ben igår. Hon låg på soffkanten, långt ned den här gången, och när jag skulle lägga upp benet på kanten landade det på henne. Hon skrek, ramlade ned på bordet bredvid och blev mer rädd än skadad vad det verkade. Och jag blev rädd att hon hade gjort sig riktigt illa. 

Men tack och lov verkade hon inte förstå att det var mitt fel, utan sökte tröst hos mig istället för att springa iväg. Hon är så rädd när man bär på saker, rädd för att det ska landa på henne, antagligen, och så slänger jag mitt ben på henne, pluttan. 

Hon fick väldigt mycket godis efteråt, kan jag berätta. 

Idag var hon återigen väldigt glad när hon vaknade, vi sov till halv åtta (och då hade jag varit uppe kvart över fyra, men lyckats somna om) och hon studsade upp på min bröstkorg när hon förstod att jag var vaken. 

Idag ska jag träningslämna henne en stund igen, det var ett tag sedan nu och i morgon kl 12.30 ska jag till VC och få min blodtrycksmätare, så då måste jag ju lämna henne. Alltså tränar vi på det idag. Jag ska hämta böcker på Konsum, men också gå iväg och sola, kanske. Det var så länge sedan.

Om en månad är jag i New York. HERREGUD! Jag har ju redan betalat hela resan, men kan boka av hotellet fram tills typ en vecka innan. Ifall hela resan går åt pipan får jag ju tillbaka de pengarna i alla fall. 

Det kan ju också hända att jag hittar ett bättre pris på hotellet, vi får se. Jag vill bo just där. Det passar mig superbra för det jag har att göra. 

Selma och jag är lediga.

Jag tror att vi 1. ska tanka bilen, det skadar inte att den är fulltankad. 2. Åka till Bauhaus och fixa en tröskel att klistra mellan vardagsrum och kök. Jag hoppas hitta en i perfekt storlek som bara är att klistra (på något sätt som inte skadar nya parketten.) 

List behövs

Skulle jag lägga nytt golv nu låser jag in mig lite i hur en framtida köksrenovering måste se ut, eftersom de lägger golvet det runt 60 cm-skåpen där jag kanske drömmer om att ha lite smalare skåå, typ 30-40 cm ut från väggen istället (på den väggen där kyl/frys står.) 

60 cm golvskåp

Just nu tänker jag mig väggskåp (med spröjs) som sticker ut 40 cm från väggen, som går från golv till tak,  och bredvid ett högt skafferiskåp där jag vill bygga in micro, med utdragbara hyllor längst ned (finns det ens?), och bredvid det en 90 kyl/frys, med dubbla dörrar men inte så brett som två helt fristående enheter.

Det här tjänar man 30 cm på.

Plus riva städskåpet från 1960 som faller ihop på insidan och då har man 60 cm till. Om jag dessutom skulle stänga ingången har jag det perfekta cm jag behöver för precis allt och behöver inte köksskåp på motsatt sida, över diskbänken. 

Herrejössessnyggt!

På andra sidan, där jag har spisen, vill jag ha ETT väggskåp kvar, men det är allt jag vet just nu. Kolla hur snyggt med en kalkmålad vägg istället för kakel!

Allt kan ändra sig i morgon! Tur då att jag inte ska göra något nu, för idag myser vi som vanligt i soffan, Selma och jag. Vi var ute tidigt, för hon var väldigt upphetsad i morse över att vakna här. Det är alltid samma sak. Första morgonen skuttar hon runt i sängen som en lammunge och upp och ned på mig, glad som en lärka när hon kommer ihåg var hon är. 

Och av det glada skuttande blir hon ju kissnödig, alltså gick vi ut tidigare än vanligt. 

Nu ska hon vara här tills på Skärtorsdag.

Men i morgon ska hon och jag åka och hälsa på Linnea och Mio, leka och äta middag med dem eftersom Jonathan är ute med någon jobbgrej. Så mysigt! Mio skolas in just nu, plutten, och efter att ha varit sjuk ett par dagar förra veckan, vet jag inte om Linnea ska lämna honom alls den här, som var planen. De tar det lite lugnt, han är yngst av alla, många har långa föräldraledigheter nu för tiden, ju. 

När Jonathan började 1995, var många bara 1 år. Han kunde inte heller gå när han började, och Mio är visserligen ständigt på benen sedan gipset togs bort, men det är vingligt och det tar nog ytterligare några veckor innan han hittar balansen. Han förlorade ju en månads träning då. 

Nu ska jag morgonstretcha, såg en inspirerande video på Insta igår. Det svåraste där är att sitta på huk med platta fötter i golvet, det måste jag verkligen träna på. Det känns som om jag behöver sitta på tå när jag ska ned på huk numera om jag inte ska falla bakåt. 

Men jag har ju en ny jumpamatta, och den ska användas för att min höft ska bli bättre. Jag tror själv att stretch är en av lösningarna. 

På torsdag till fredag ska jag mäta blodtryck, tjohej. 

Typ så, en bra tisdag så här långt. Igår var jag lite trött och pipig efter att ha skickat manus, irriterad på väldigt mycket. Men det gick över under dagen, tack och lov.

Mitt humör är oftast jämnt, är så glad för det. Inga stora toppar och inga djupa dalar. Är jag deppig är jag det i tre timmar, är jag irriterad behöver jag oftast äta något. 

Vilken tur jag har att det var så jag blev. 

Jag upplevde att mormor var likadan, så jag har nog ärvt det av henne. Hur morfar var inners inne vet jag inte, han sa inte så mycket, men temperament hade han inte i alla fall, inte som jag såg. Båda var lugna människor även om mormor var mer pratglad än morfar. Ingen av dem sa ett ont ord till mig under alla år jag bodde hos dem (från bebis till 12, och därefter hela somrarna tills jag var 18). Mormor var sträng, men aldrig elak. Jag minns inte ett enda tillfälle där hon var dum mot mig. 

I år är det 25 år sedan mormor dog (2001, morfar dog 1987). 

Jag tänker på henne varje dag och önskar att hon kunde se hur bra det blev för mig och min lilla familj. Hon hade glatt sig åt det, det vet jag. Det var inte lätt för henne alla gånger, inte för morfar heller, men det var fina strävsamma människor som jag älskade. 

Nu ska jag också äta frukost, Selma har just svept in sin i munnen och svalt, det är så fort det går när hon äter. 

Somnade som en stock 22.00,

 trots 2 timmars sömn under eftermiddagen. Men vaknade 4.30 pga nödig och sedan var det liksom ingen idé att försöka somna om. Jag skulle ändå upp kl 6. 

Så nu har jag plockat undan i köket för att det kommer människor hit och kollar ventilationen och de börjar uppifrån i huset och går ned, så rätt snart efter 8.00 är de ju här på mitt våningsplan. Det finns en våning över min.

OCH jag har ju sååå mycket att göra i mitt manus. Jag hittar en hel del rena korrfel, annat jag lägger till är sådant jag behöver förtydliga, som jag borde gjort tidigare, men så har det inte blivit. 

Jag stryker smått och lägger till gott. Just nu har jag 127 ändringar med 70 sidor kvar (av 330).

Kör igång med det nu, märkte ju hur jag kroknade igår, så jag tänker att jag tar tag direkt och bara kör eftersom jag är piggast så här dags. Så fort det ljusnar ska jag ut med sopor, känns som om jag har ett berg här hemma av precis allt, men sedan är det på det igen. 

Kollade min app om elförbrukning i morse och de dagar jag har varit borta har förbrukningen legat på lite drygt 2 kwh. Då funkar kyl och frys asbra. Jag har också alltid en lampa tänd i ett fönster, när jag var borta var också hallampan tänd, upptäckte jag när jag kom hem. 

När jag drar igång tv (står på hela dagarna), tvätt och disk, plus kaffemaskin flera gånger per dag, stiger det till max 9, men snittar på 6-7. Har inte kommit över 9 en enda dag, sedan jag slutade med extravärmen. När jag hade den på, kunde det landa på 60 kwh på en dag. Helt galet, vad det drar. 

Jag gillar att hålla koll och tävla mot mig själv, och Ellevios app är grym. 

Typ så!

Hoppas att måndagen blir god mot er!

Så himla trevlig resa till Åland.

 Men vad otroligt kass jag är på att ta bilder, helt galet dålig, faktiskt. Nu får ni det jag har.

Scenen vi alla satt på

På väg in på konsulatet där det var mingel.

Hotellfoajén där fler författare än jag jobbade.

Det där med ö, vilken lyx för handlare till exempel. Man kommer ju inte därifrån för att nå stora köpcentrum utanför stan, och om det fanns någonstans på Åland, utanför Mariehamn vet jag inte. Hoppas att de har varit smarta och lagt energi på butikerna i centrum istället. 

Och jag har inga bilder på intressanta människor. För sådana fanns det ju otroligt många av: författare, arrangörer, talmän (i alla fall en, den svenske), utrikeskorrespondenter (i alla fall en), samtalsledare (Pekka Heino och Yukiko Duke för min del (otroligt bra samtal), men det fanns många fler), medresenärer till författarna, Generalkonsuln i Mariehamn och hennes residens, volontärer som körde och hämtade, andra som var med och organiserade. 

De är ju mötena med alla dem som stannar kvar när man åker hem. Det här jobbet ger ju oändliga möjligheter att utbilda sig. När vi var på residenset var en flickvän till en författare med och hon hade jobbat på Utrikesdepartementet (tror jag att det var) så hon kunde berätta att de svenska residensen har samma inredning, av svensk design och att tanken är att man ska känna igen sig när man kommer in, var i världen man än besöker ett konsulat eller ambassad.

Det hade jag inte vetat om inte hon var med!

Sedan fick vi veta att once upon a time, i förbudstider, tjänade man mer pengar på att smuggla sprit till Sverige än på att leverera trä från Finland. Tack för det, du ålänning som tog oss på en liten stadsvandring. 

De jag kände från tidigare var Kristina Ohlsson och Pekka Heino. Kristina och jag har varit i samtal tidigare och det blir ofta lyckat, så också igår med Yukiko. 

Hemresan dock. Vilken seeeeeg historia det var. 5,5 timma kändes som ett dygn. 

Överresan var helt annorlunda. Lugn, jag hade sällskap av Pekka och jobbade medan han var i SPA-avdelningen. Men vi åt och fikade och hade trevligt däremellan.

Det var en helt annan resa.

Efter typ 2,5 igår hyrde jag ett hytt, och den stannade jag i tills det var en timma kvar, då hämtade jag bagage och lyssnade på coverbandet en stund. Hytt är verkligen ett tips om man reser ensam. Det var två par med som jag kände, men de hade ju sitt tillsammans och jag skulle dessutom korrläsa. 

Det var party på båten, den släppte av passagerare i Stockholm, men vände sedan och åkte tillbaka mot Finland igen. Vissa stannade, andra klev ombord. De som stannade var på FESTHUMÖR.

Nu är jag i alla fall, sedan typ 20.00 igår, HEMMA. 

Idag och i morgon till kl 12, jobb med korret, sedan är jag helt ledig till onsdag 1a april då jag börjar skriva nästa roman, nummer 24. 

O M G. 

Vaknade tidigt idag och kanske måste jag sova sen, men nu ska jag direkt sätta igång med mitt korr. 100 sidor, så får vi se hur lång tid det tar. 

Jag var okoncentrerad på båten igår så de sista 20 jag gjorde då, kräver en extra titt idag. 

20.30 till 04.30

är prick 8 timmar. Jag vaknade av att Selma låg tätt intill och att jag behövde gå på toa.

Det var ingen idé att somna om, jag behöver lägga mig lika tidigt ikväll. Båten går 7,45 i morgon och jag behöver åka till terminalen typ 6.30 för att vara där i tid. Det är ju morgonköer, gud bevars. 

Och 6.30 ... då behöver jag gå upp 4.30. Kaffe, toabesök, tvagning, frukost (ska redan idag göra en overnightoat) och lite sånt. 

Jag ska också ha med mig kläder för två framträdanden plus reskläder plus smink plus hårgrejer. På lördag åker nog flätan fram, den jag alltid har när håret inte är samarbetsvilligt. Jag behöver gå till frissan men tänkte vänta några veckor till och då är en inbakad fläta en utmärkt frisyr som jag har haft i så många år, som en nödlösning dagarna efter att håret är nytvättat. 

I Solna är hela lilla familjen så förkylda att alla tre är hemma idag, så jag ska köra Snorpan dit klockan 13. Och sedan hem till Farsta, köpa sallad till Helen och mig, och så en trevlig eftermiddag med henne och Lennox. 

Just det, borde skicka en faktura till Sollentuna bibbla också, det har jag helt glömt. JAJA. Jag kan göra det på söndag kväll också.

Nu ska hon väckas. 

Hon och konstskinnet i soffan går nästan inte att skilja åt. 

Jag börjar bli väldigt hungrig. Medan vi är ute värms ugnen upp. Det blir kyckling och grönsaker till frukost och sedan havregrynsgröt innan vi åker till Solna. 

FASIKEN, jag får inte glömma att byta däck klockan 10!! Ska ställa ett påminnelselarm redan nu. 

Måste dammsuga och skura badrummet

men tappade helt orken och landade i soffan, pga att jag åt en hel påse bilar. Jag är kass på att lära mig läxan.

JAJA. Jag hade köpt mer godis men det har jag slängt. Det är så jag gör. Jag köper massor, blir illamåande och trött, och slänger resten direkt. 

Vi ska snart till centrum med bilen, Selma och jag. Den ska tvättas. När vi har lämnat den går vi hem, tar förslagsvis en tupplur och sedan går vi tillbaka och hämtar den igen en timma senare. 

Förhoppningsvis har jag energi nog till badrummet efter det.

I morgon kl 10 ska jag byta däck, och kl 13 lämna Selma i stan hos Jonathan, och däremellan någon gång, ska jag duscha och tvätta håret så slipper jag det kl 5.30 på fredag morgon. 

Helen kommer 14.30, typ, och jag ska bjuda på lunch från salladsrestaurangen i centrum som är svinbra. Hon har med sig sin hund, en french bulldog  som heter Lennox och som, om jag inte tar bort dem, kommer att slita sönder Selmas leksaker på ett kick. Jag ska lägga dem i en sopsäck och ställa in min klädkammare. 

Nu har det blivit ändrade manustider igen, alltså ska jag lämna korr på måndag morgon istället för tisdag kväll. Inte så mycket att göra åt, jag får helt enkelt jobba på hårt även på hemresan från Åland. Och en hel söndag utan Selma är också bra. Tre jobbdagar, 110 sidor per dag. Det måste gå. Jag kan också gå upp kl 5.30 på måndag och jobba fram till kl 9 om det behövs

Onsdag. Trött pga godis, men för övrigt en bra dag. Birgitta Ohlsson gör comeback. Bara det gör en ju lycklig. 

Manus skickat,

alltså har jag en två helt lediga dagar i morgon och på torsdag. I morgon ska bilen tvättas och på torsdag ska däck bytas innan Selma ska till Solna.

Blir det halt igen behöver jag ju inte köra! 

I LOVE bo i Farsta bland bussar, tunnelbanor och på gångavstånd från pendeltåget. Varje gång jag promenerar ut med Selma, och ser alkisgänget under tunnelbanebron in mot stationen (det finns prima bänkar att sitta på där), tänker jag USCH (jag har dåligt tålamod med alkoholpåverkade människor) men jag tänker också HURRA, pga att att allt finns här som man inte såg något av på Ingarö. Man hör andra språk, ser ovanliga kläder (idag kom en kille i t-shirt och jeans. Det var 1,5 grad ute ...), folk stressar, barn skriker, tonårskompisar skrattar. Det kommer ambulanser, polisbilar och kyrkklockan slår klockan 10 på söndagar. 

Det är bara tyst ute en tidig helgmorgon. 

Den här helgen, på fredag väldigt tidigt, åker jag till Åland och kommer i hamn lördag vid 19-tiden. Sedan är det korrläsning i ytterligare fyra dagar innan min andra deckare går till tryck. 

Helt galet ju!

Som vanligt har boken blivit till i sista redigeringen, i den där jag hade influensa. Det är då allt faller på plats, tycker jag. 

Vi hade ett givande möte om den igår och förlaget ser så mycket potential i serien, vilket är enormt kul. Först vid bok 4-5 kommer det stora lyftet, säger de. Och jag skriver ju gärna många i den här serien om läsarna vill. 

Tydligen har jag snart sålt en miljon böcker på Forum, så kul ju. Jag vet inte hur mycket jag har sålt totalt, men jag vet ju att det är typ 150 tusen i Tyskland, och kanske 100 i Holland. 150 Sonjor innan Forum tog över dem och sedan är det ju skvättar i rätt många länder, säg 150-200 totalt? Så det är några böcker, ändå. 

I maj släpps Den femte dagen både i Norge och Tyskland. Det ska bli galet spännande att se hur det går. Satsningen från de förlagen är i alla fall superstor.  

Typ så, tjohej.