Jag fick blommor från förlaget igår. IGEN!

Minsann. Jag brukar få blommer vid release, men har aldrig någonsin förrän nu fått "det går bra nu"-blommor. 

Antingen går det riktigt bra eller så har Forum en ny taktik. Oavsett, så är jag glad för min bukett som är så fin! 

Idag börjar jag redigera, tjohoo, men jag har inte kommit igång än. Jag har ätit frukost, bokat tid för att lämna tillbaka Forden (den 13e augusti) och har ev hittat en ny bil, en Hyundai Tuscon, min bästa bil någonsin. Då köpte jag en ny, den här gången en begagnad. Tänker kontakta den firman idag. Vi får se hur det går. 

Vi har varit ute två gånger, men andra gången, som skulle bli vår längre promenad, avbröt jag när jag såg hur svart himlen var. Vi får ta en längre promis i eftermiddag istället.

Sen har jag tvättat två tvättar, tagit fram lite kläder (skrivklänningar som behöver sköljas upp) och NU är jag redo att börja jobba. Det blir ingen sol här idag vilket är skönt. 

Typ så!

Fredag. Bra dag, så här långt!

33 000

Kostermorden på exakt två månader. 2/3 är ljudböcker. 

Jag tror på riktigt att mitt mål på 50 000 på ett år möjligtvis kommer att gå. 17 000 på 10 månader, är 1700 i månaden är ungefär 50 per dag. Det ÄR möjligt. Skulle pocketen komma innan dess är det förstås enklare. 

Sedan tar alltid ettan fart när tvåan kommer, men de här kommer ut nästan exakt samma datum, så vet inte hur stor nytta jag har av tvåan inom ett år, det är nog tveksamt. År två däremot. 

De bästa i Sverige säljer nog tre gånger mer, såklart, men ändå. En debut är en debut, även om man inte är ny på själva skrivandet. 

Idag ska räkenskaperna in i systemet och i morgon har tankarna på manuset malt klart och det är dags att TA TAG! Hurra! Deadline 15 augusti. 

Vaknade återigen alldeles för tidigt

Men inser att så är det just nu, det är förmodligen ljuset som gör det.

Igår somnade jag en ljuvlig timme i soffan. Och kunde ändå somna strax innan 23 igår. 

Idag tänker jag göra min momsredovisning, en månad för tidigt för en gång skull. Men skönt att ha det gjort. 

Jag låter mig vara pyttelite slö med manus i ett par dagar, inte för att jag inte har lust utan för att det marinerar i huvudet just nu. Jag fick så himla bra feedback igår, och medan jag pysslar med diverse är huvudet fullt av gärningsmän och plotter. Dessutom hjälpte Simona, the one and only, mig att att lösa en grej igår. HURRA för det! 

Utöver redovisningar behöver jag ta fram skrivklänningar/shorts/t-shirts inför min resa om drygt en vecka. Förmodligen packar jag EXAKT det jag packade förra gången. Det är ju inte så att min resa på ett enda sätt ser annorlunda ut än den gjorde då. Eller gångerna innan det. 

Jag har halvpension som i frukostbuffé och middagsbuffé. Till lunch äter jag en sallad jag tål, caesar minus bröd och ost. Eller glutenfritt bröd med något pålägg hemma i lägenheten. Skinka avocado eller något liknande. Sedan brukar jag köpa hem fruktsallader. Det funkar ju superbra tillsammans med en matig macka. 

Vid middagsserveringen är jag först av alla när de öppnar, tror 18.30. Sedan går jag hem, jobbar eventuellt lite till och sedan lägger jag mig och kollar någon tv-serie eller film på min dator. Oftast somnar jag som en stock vid 22 och vaknar klockan 7. 

Exakt samma sak varje dag. Solar gör jag i 1,5 timma då jag också badar och promenerar. Jag använder inga solskydd sådana dagar, annat än lite i ansiktet. Är ute bara den tid min hud tål. Det är då jag passar på att äta lunch. I skuggan. 

Också denna gång ska jag sova på Arlanda innan resan, jag ska lämna Selma hos Jonathan och åka vidare därifrån. Att åka fyra mil hem när jag ändå ska den vägen natten efter är hål i huvudet. 

Typ så, denna onsdag när det ska bli fint väder, tjohej! Min hud behöver preppas. Selma och jag tar en tidig  och en sen promenad. Däremellan får hon bara gå ut och kissa. Hon är inte förtjust i värme. Men med korsdrag blir det i alla fall svalt i rummet som vetter mot öst, där vi hänger i soffan på eftermiddagarna. I matrummets sydvästläge blir det alldeles för varmt eftersom vi inte har någon balkong över oss. 

Satans förbannade sk*t

 Jag fick inget lån hos SBAB. Mest för att de inte kan se mina framtida inkomster, och att det jag har idag inte räcker till lånet eftersom pension inte får räknas in (hos dem, vet inte hur det är hos andra banker.) Men Malin på banken var super, hon gjorde det hon kunde, pratade med fler, fattade precis grejen med kulturarbete och att inkomster inte alltid går att beräkna framåt. 

WELL.

Vi får se hur jag gör. Jag sitter inte i sjön alls, har det bra i min lya på Ingarö, och planen från början var ju att först ha pengar i handen och sedan se vad jag kan göra med dem. 

Alltså kan jag lugnt och värdigt LUGNA NED MIG! Dra ett djupt välbehövligt andetag, och bara se tiden an (jag är helt värdelös på det!)

Jag har så mycket nu att jag ändå inte kan flytta förrän senare i år och det är säkert väldigt nyttigt för fröken bråttom att coola ned sig en smula. Jag hade ju helt ärligt nästan redan köpt tapeter till den jag tittade på!!

Däremot, vad som är lite mer brådskande är faktiskt bil. Mitt nuvarande leasingavtal går ut sista augusti och bil behöver jag. Däremot vill jag inte gå in i ett nytt sådant avtal, så istället köper jag nog en. Den kan man ju avyttra om det bli aktuellt att titta på lägenhet igen. 

Jag kanske borde köpa en husbil? Det vore väl något för Selma och mig? Två rastlösa själar i skogen på Värmdö?

Det var dagens "upp som en sol och ned som en pannkaka."

Jag är inte särskilt dyster, jag funkar ju tack och lov inte så. Jag har det tippetopp där jag är och snart är vintern här och den gillar jag ju på Ingarö. Dessutom har jag en väldigt fin lägenhet som jag ju älskar. 

Selma också. 

Älskade lägenheten!

Har skaffat lånelöfte och det jag behöver är också ett handpenningslån och hållna tummar.

Det var flera på visningen, vissa målade om högt och tydligt, samtidigt som deras män (man) inte tordes gå ut på balkongen pga höjdrädsla (våning 15). Jag är också höjdrädd men tänker inte luta mig över räcket, bara sitta i en solstol. Balkongen är liten, går inte att möblera med mer än så, och det passar mig utmärkt.

Några saker måste man fixa. Ordentlig tvättmöjlighet, till exempel. Men det finns en garderob intill badrummet och den borde man kunna göra om till en liten tvätthörna med tvättmaskin och torktumlare. Jag har sett att man har gjort samma sak i en annan lägenhet som ligger ute. Det finns en liten tvättmaskin, men jag vill gärna ha en tumlare också och det finns inte plats i det lilla badrummet. Det finns också en separat toalett, hur lyxigt om man har gäster?

Lägenheten är så gullig (trots 80 kvm) och kan bli SÅ fin när Åsapåsa har slängt sitt glitter över den. Sovrummen är små och det som är stort är vardagsrum/tv-rum eftersom en vägg är riven och det största sovrummet här är tv-rum. 

Det enda av mina möbler som inte går in är min gröna kökssoffa eftersom köket är stjärnformat. Och mina stora garderober får jag fundera på om de klarar ännu en demontering och sedan en ny montering. Älskar dem men det handlar ju om vad de klarar. Det varnade flyttfirman för när jag flyttade hit. 

Pratade på insta igår med en kompis som bor två trappor ned i samma hus och hon sa att det är en problemfri förening att bo i (hon har bott där länge). Allt funkar som det ska. 

Jag har bott i Farsta i 30 år och flyttade ju inte därifrån för att jag inte trivdes, utan för möjligheten att bo större. Och för att jag inte ville gå ut med Selma sent på kvällarna. Nu är hon ju van vid att senast gå ut 19.30-20.00, det var hon inte då. 

Just nu känns det som om jag inte behöver titta på fler lägenheter. Om ni visste vad jag har suktat efter en lägenhet där, men aldrig trott att jag skulle ha råd. Nu är priserna droppade och med mina nya avtal så kommer det ju att funka finfint. 

Idag börjar jag redigera, hurra!! Efter Selmas morgonpromenad (hon har som vanligt somnat om, vi var uppe väldigt tidigt, halv sex, jag vaknade fem) börjar jag jobba.

Igår kväll insåg jag att Selma hade tuggat sönder en kaffekapsel, för det var kaffe över hela gröna soffan.

Men först i morse förstod jag att det kan vara giftigt för hundar. 

Hon har varit precis som vanligt i natt så antar att hon inte fick in sig något direkt. Det borde ha märkts tidigare i så fall, tänker jag. 

Jag ska hålla ett vakande öga, men tror att det är lugnt.

 

Måndag. Bra dag, så här långt!

Är jag förberedd för visning?

Till tänderna!

Jag har packat måttrulle (eller vad det kan heta), printat ut planlösningen och stoppat ned en penna så att jag kan mäta vissa delar i alla fall. 

Just nu kokar jag potatis medan en kycklingfilé går i ugnen. Dags att återgå till det som är sunt för mig. Potatis har jag ju inte ätit på ett par år, men testar nu så får vi se. Jag har rätt mycket psoriasis runt fötterna just nu, men vet inte vad det beror på. 

Min känsla är ju att solarium har varit så bra för min hud (i kombo med matrestriktioner) och OM jag flyttar till Farsta har jag ett utanför dörren. Här måste jag åka i 15 minuter för att komma till ett och jag är ju kass på att lämna Selma. Det måste vi träna på när vi har flyttat. I Farsta finns ju också Friskis och mataffärer supernära. 

I morgon börjar jag jobba med mitt manus igen, tjohej på det. Jag hade ju världens peppigaste och härligaste möte om det med mitt team i fredags. 

Typ så, söndag. Bra dag, så här långt!

Är upphetsad och lite nervös inför lägenhetsvisningen i morgon.

Jag undrar om det blir mycket folk, är det fler än jag som tycker att planlösningen är perfekt mot de andra lägenheterna som ligger ute i samma förening? Det finns tre höghus i föreningen och 4a st ligger ute just nu. Jag tänker anta en lite fatalistisk tro (för en gång skull är bäst att säga). Är det meningen så är det. 

Jag har inte något lånelöfte än, vill gärna se fler lägenheter först. Och jag väntar på pengar som ska in i budgeten och vet inte riktigt när de kommer, alltså är allt väldigt spännande!

Det är ju faktiskt så att jag ändå inte har tid med några flyttar förrän sent i höst, så jag kan ju ta det piano. Bra utmaning till någon som oftast driver igenom projekt efter bara en tanke. 

Typ så, idag när få lägenheter ligger ute. Det är ju sommar. 

Ledig, supertrist väder och jag ska nog mest packa upp, tvätta och rensa i hallen där allt står just nu. Vi har varit uppe sedan 6, men Selma somnade direkt om i köksfönstret och än vill hon inte gå ut verkar det som (vi var ute 20.30 sista gången igår).

Vi har tänt både lampor och stearinljus.

Där har vi det. Lördag den 5e juli. Tjohooo

Home sweet home.

En jobbdag. Halv två ska jag få feedback på mitt manus och denna gång av tre personer istället för en, som tidigare. Jag är lite nervös. MEN, har massor av tid till redigering framöver. Det känns ofantligt lyxigt. Min redaktör ska inte få manus förrän 10e november, så jag hinner NÄSTAN göra om allt om ingen är nöjd så här långt. 

Faran nu skulle kunna vara att jag latade mig, men jag har en ny deadline 15 augusti då samma tre ska läsa igen, vilket är bra, för jag jobbar bäst mot deadlines. Två intensivveckor på Cypern kommer att vara guld värda. 

Sedan får jag feedback den 25e igen och kan då jobba med det fram till november. Känns otroligt lyxigt.

När redaktören tar vid i november återstår TRE vändor till. Jag har aldrig haft så mycket tid som nu, vilket är ljuuuuuvligt. 

Fjällbacka var superbra. Jag är så glad att jag bokade gammelfarmors hus och kunde visa det för alla läsare av första boken i Fjällbackaserien som är ute nu som bilaga till Damernas värld, PLUS göra research om jag någon gång tar upp projektet igen. Sådant vet man aldrig. Det här var kanske sista möjligheten att se huset inifrån, det är till salu och säljs det är det ju kört.

Så bra jobbresa och bra familjeträff i huset, där mamma kunde berätta om hur det såg ut när hon var liten. Jag vet inte ens om brorsan har varit där tidigare, tror inte det. Jag var ju där som barn, men minns inte riktigt hur det såg ut, och då var ju gammelfarmor död sedan länge. 

Morfar ritade och byggde huset åt sin mamma, så fint. 

Vi åkte via Göteborg hem, och det tog 8 timmar och 45 minuter, innan Selma och jag var hemma. Men Mio sov mycket, tack och lov, bättre än på ditresan. 

Lilla plutten. Världens gulligaste, såklart!

Och Selma var som vanligt snäll. Hon är lätt, vår hund. Huset var stort för henne, det märktes att det stressade henne men hon sökte sig till oss och fick sitta i knäet och då lugnade hon sig direkt.

Typ så.

Jag är ledig i helgen, ska kolla lägenhet på söndag (i Farsta) och då är Selma en stund hos Jonathan.

Tjohooo!

Rapport från Fjällbacka

 Allt är tippetopp!

Inte så många lägenheter ute på Hemnet på söndagar.

Så dagens jakt på den perfekta bostadsrätten för Åsapåsa är redan över. 

Jag har också rensat bort allt som var förflyttat till mitt lilla köksbord eftersom jag städade igår (ska dammsuga och tvätta golv idag men väl tidigt för det med tanke på grannarna), alltså börjar jag jobba tidigare. Bra grej, en dag när så mycket ska in i dagsgörat. Först och främst manus, förstås, men därefter måste jag SOLA, städa klart och packa inför Fjällbackaresan. 

Kollade mitt leasingkontrakt på bilen igår och varje övermil jag kör kostar 12 kronor, så det var inte så brutalt ändå. Hittills har jag kört 150 mil för mycket och det blir ju minst 130 till när jag åker till västkusten nu. Min kalkyl är 500 övermil fram till den sista augusti när bilen ska lämnas tillbaka = 6000 kr. 

Jag undrar hur mycket de ska ha för den, om jag har råd att köpa loss den? Vi får se. Den hade gått 1000 mil när jag fick den, det är en årsmodell 22. Bra bil, om än inte perfekt.

Den perfekta bilen var min Hyundai Tuscon. HERREGUD, vilken bil det är.  

Lite beroende på var jag hamnar vet jag ju inte om jag behöver bil eller inte. Centrala Solna? Nope. Ursvik, yes. Farsta? Ja, troligtvis. 

Men vad jag vet är att jag fram tills flytt i alla fall behöver en och flytta hinner jag oavsett inte förrän i oktober november. 

FÖR SKOJS SKULL, har jag redan bokat hotell i New York nästa år. Samma tid, över min födelsedag, som jag brukar. 

MEN, ja, det är klart att det går att boka av! Det var bara ett sådant bra pris att jag klippte till med en reservation för det priset. 

Egentligen vill jag bo där jag har bott de två senaste åren. Det är svinbra för mig, mitt lilla företag och min research och till skillnad mot hotellet jag bokade igår, har "mitt" hotell kaffe på rummet. Det är en dealbreaker för mig, även om jag i priset fick en uppgradering och "Power ball view", vilket är utsikt över hela Times square. Bollen är den som droppas varje nyårsafton, vilket fyller torget med tusentals människor som tittar på och skriker Happy new year. Andra tider på året utnyttjas vyn ditåt som extra speciell. 

Men mitt andra hotell har ju också fantastisk vy OCH kaffe! Det slår Ball drop.

JAJA, jag tycker om att ha planer, vare sig de går i lås eller inte. 

Först och främst ska jag på skrivresa till Cypern ju, sedan är planen Kanarieöarna i januari då jag antingen är i djup redigering av tvåan, eller börjar skriva nästa del, vi får se. Jag minns inte timings just nu. 

PLANER. I love it.

Nu är klockan 7 och jag ska börja jobba! Tjohoo!

I morse, klocka 6 när jag gick upp, låg solen på min garderob och över hela ligger ett millimeter tjockt lager av damm som inte går att se med blotta ögat längre, men det finns ju där. Idag ska jag dammsuga alla garderober!!

Så jag gjorde klipp igår,

 en ny jacka (!!!) för det behöver jag ju verkligen (NOT!) som jag tänker blir ett finfint komplement till min knallröda stora dunfavvisjacka som jag har hela året utom på sommaren (eftersom jag gav bort komplementjackan jag hade till Linnea som hon kunde ha under hela graviditeten). 

Den röda jackan kan vara mitt bästa köp för vardagskläder (H&M) någonsin sett till hur mycket jag har använt den. Den är stor som satan, rymmer precis allt tack vare stora fickor och har perfekt värme. Jag köpte den som hundpromenadsjacka och har haft den varenda dag fram till i slutet av april, två år i rad. Tvättar på 30 grader och torktumlar torr. 

Den hänger framme året runt. Är så fluffig men inte alls supertjock. Jag har en dunjacka som är betydligt mer packad med dun än den här. Den är funkar en vårkylig morgon med en t-shirt under, och en vintermorgon med en collegetröja. 

Hur rymlig den nya är återstår att se. Den är leopardfärgad, och det var förstås det som fångade den här 63-åringens intresse. Och att jag fick den till nästan 70% rabatt. 

Men det verkliga klippet gjorde jag på ett par skor, som jag knappt har sett på rea tidigare. Halva priset på ett par lyxlyxlyx-skor. Tjohoo för det. 

Jag måste säga att jag är en fenomenal reahandlare. 

Det var mina bokkontraktspresenter. Jackan för Danmark och skorna för Holland. Grattis Åsa!

Vaknade extremt tidigt idag, vet ju att jag måste scanna lägenheter innan jag börjar jobba, så medan ni sträcker på er, tänkte jag göra frunch. Idag kokt torskt och grönsaker. Inget som gör mig trött utan bara piggelin. Viktigt en sådan här dag när MASSOR ska göras i manus. 

Men jag håller fortfarande tempot. I morgon måste börja tänka på att försöka skapa ett synopsis framåt mot slutet eftersom jag "bara" har 75% klart då. Men det är ju en utförslöpa, så det borde jag klara hoppas jag. Jag har fortfarande inte riktigt koll på vem som har gjort vad, vilket är bra för det får mig lite på tårna. Jag vill ju inte veta vad som ska hända. Det blir betydligt roligare att skriva då, upplever jag. 

Senare idag måste jag skicka paket. Jag har ju sagt upp mitt tv-abonnemang som aldrig har funkat, och behöver skicka tillbaka själva dosan (som förmodligen är trasig) och försöka damma lite. I morgon ska jag åka till Solna. Innan dess ska jag jobba, tvätta golv, packa och fixa bilen inför resan.  

Vi ska ju inte vara borta mer än tre dagar, men får ändå inte glömma blommor sopor och sånt. Det kan gå fort, jag har ju likmaskarna från förra året i minnet. FY FAN, vad äckligt det var! I år äter Selma upp all mat, tack och lov, så inget färskt kött i en soppåse. OCH jag har flugnätet. Än så länge har jag inte haft en fluga inne den här sommaren, peppar peppar. 

Typ så, lördag, när det inte var så många nya lägenheter ute. Den jag har haft koll på i Farsta har visning nästa helg, så den ska jag titta på då. Det är flera lika stora lägenheter lediga i huset men det är just den här som har den planritningen som jag gillar. Föreningen är superpopulär men äger inte marken, vilket förvånade mig, så jag behöver kolla vad det betyder om jag skulle vara intresserad. 

Hundfri, dåligt väder,

 idag har jag inte en enda ursäkt!

Och grattis till mig idag också, för igår kväll fick jag ett besked om att HOLLAND ska ge ut minst tre böcker av min serie. Nytt förlag, det gamla som gjorde ett sådant galet bra jobb med Flanagans, ville nog gärna fortsätta med med feelgood. Men ett annat förlag älskade Kostermorden. Sååå glad för det! (Hemligt till på måndag, men i bloggen berättar jag ju ALLT. Mina tre läsare är tysta, det vet jag ju!)

När man får besked om att böcker blivit antagna får man också ett slags "uttalande" från det nya förlaget om varför de har antagit ens bok, och det höjer självkänslan rejält. (Det behövs i den här, för mig, så svåra genren. Alla dessa detaljer!) Om man läser dem om och om igen, kan man höja sig upp från det bottenläge man/jag ofta hamnar i. Min agent frågade igår om det jag skrev nu blev bra, och det raka svaret på det blev just då NEJ. 

JAJA, det går upp och ned, det vet jag ju. 

Så nu har vi alltså Norge, Tyskland, Finland, Danmark, Holland och Sverige. Tjohooo, så roligt. Utan min nya agentur hade inget av detta hänt. Den gamla såg mest problem med deckare utomlands.

Det blir ingen serie om jag inte sätter fart på skrivandet de här tre sista dagarna och jag är tokladdad! Älskar det dåliga vädret som gärna får bli fint på måndag igen.

Jag börjar här i kökssofffan idag, som alla andra dagar.

Travar på framåt.

 Igår missade jag målet, blev för trött pga inte sovit tillräckligt många timmar, pga vaknar samma tid när jag än lägger mig. Men trots någon timmas sömn vid 16-17 tiden, så somnade jag 22.30. Vaknade klockan 6, så perfekta 7,5 timma.

Alltså måste jag sätta igång tidigt idag, pga (många pga nu) fint väder och Selma ska till Solna (senare under eftermiddagen), så mina 2000 behöver jag göra på förmiddagen. 

Är jag i fas?
Inte alls. Jag inser att jag måste ägna sista dagen (söndag, pga åker till Fjällbacka på måndag) åt att försöka göra någon form av synopsis på resten, vilket jag är urusel på men jag behöver ju visa att jag är på VÄG någonstans även om jag just nu inte vet i detalj åt vilket håll!!

Jag vet motivet, men inte 100 vem som har gjort vad pga sånt kommer till mig på vägen och än är jag egentligen bara halvvägs, på söndag är 2/3 "klart". Det är fortfarande så roligt, men det tar tid eftersom jag den här gången tänker. Jag kan meddela att det är lättare att skriva om man slipper det. 

Igår, ÄNTLIGEN (pga har längtat) fick jag ett nytt danskt förlag. Tjohoo. De flesta av mina böcker har kommit ut i Danmark, men inte Fjällbackaserien och Spanienserien, men nu så har min agent gjort en treboksdeal med Danmark! Hurra!

Norge, Tyskland, Finland och Danmark. (Och Sverige förstås, även om jag har fler dealar i utlandet än så länge.) I Sverige förhandlas det, och jag slipper den saken nu tack vare nya agent. Så glad för det! TACK!

Selma kräktes i morse, vet inte varför, det bara kom. Pluttan. Hoppas att det hängde ihop med det jag gav henne igår: veganglass. Mums tyckte vi båda, men det kan ju vara så att det inte passar hennes mage även om det inte är förbjudet. Hon fick kanske en matsked. 

Nu äter hon och är pigg, så det var nog bara tillfälligt. Hon får rått kött, grönsaker plus morot och gurka.

Det är svårt att stå emot när hon tigger. Pluttan. Jonathan och Linnea är mycket bättre på att ge henne bara den mat hon ska ha och inget mer. Hon blir smalare när hon är med dem ...

Typ så.

Nu ska jag skriva bok, tjohej!

Pyttelitet i stan,

 eller en normaltrea i Ursvik (Sundbyberg, 5 km från Jonathan) eller en stor trea i Farsta i drömhus med makalös utsikt. 

Där är jag just nu.

De unga tu vill kanske också någon gång köpa något och då kanske i stan och frågan är ju inte var de bor, utan var jag vill bo. Och jag vill bo så att jag når tunnelbana el pendel enkelt. Alternativet Ursvik har inte det, men är ju ändå nära dem så länge de bor i Solna. Jag måste bara veta att jag vill bo där var de än bor. 

När jag tog den här lägenheten längtade jag egentligen inte bort från Farsta, utan jag såg en möjlighet att bo större. Hade jag fått grannlägenheten jag sökte hade jag tagit den.

Nu är dessutom Selma större och behöver inte gå ut så sent på kvällarna längre, vi har ju vår lilla rutin här som funkar finfint. Igår gick vi ut halv åtta, jag kollade min säng-tv till halv tio, sedan sov vi båda som stockar till halv sex. 

När jag gick upp hoppade hon upp i köksfönstret och somnade om.

Ser ju så gott ut. När man inte får äta är sådana här tallrikar väldigt lockande. Det händer att jag får ont i magen av nötter, men det kan lite gärna handla om att jag inte är måttlig utan äter för mycket. Så lika bra att låta bli. Men resten funkar ju!

Min gamla Farstabalkong. Den jag har här ser ut som fan. Har ingen som helst lust att göra något med den längre. 

JAJA, jag får väl göra en tittapålista. Just nu leder nog Farstalägenheten, å andra sidan kanske den luktar pyton och är svinäcklig. 

Igår drack jag mest, soyghurt och min sötpotatissoppa, men jag åt också torsk med mixad broccoli, plus mosad avocado med veganmajonnäs. Kör samma mat idag. Det är TUR att jag inte är kräsen. 

Typ så när jag går in i slutspurtsveckan mot manusinlämning. 2000 om dagen, något annat alternativ finns inte. Idag är det mörkt och trist väder, vilket förstås är utmärkt. Selma och jag går ungefär 5 km om dagen, och vi får väl ta en längre promenad när det är uppehåll. 

Torsdag kväll till söndag är Selma i Solna, och jag åker dit på söndag och sover över till måndag då vi drar tidigt på morgonen till Fjällbacka. Wohoo. 

6 veckor tog det att nå årsmålet på 30 000.

Wohooo!

Och mer Wohoo. Igår släppte mitt magonda, bara sådär. Det har aldrig hänt tidigare. 36 timmar senare, var det bara över. Idag känns det ungefär som ett utläkande blåmärke, igår morse hade jag så ont att jag var lite rädd för hur det skulle gå. 

Sådan lättnad! Tidigare har det låååångsamt gått bort. 

Alltså blev det urmysigt hemma hos Jonathan och Linnea igår. Eftersom de behövde handla passade vi på att tittade på lägenhetsområden.  Jag måste ju flytta till något jag kan bo i även om de flyttar till andra änden av stan. Man vet ju aldrig. 

Min brorsa och Jonathan i samma ålder som Mio.

Han är så fin! Vi sjöng Imse vimse spindel och det var roligt.

Mina killar!

Men jag vet att jag vill bo närmare Stockholm, närmare kommunikationer, närmare allt. 

Jag var uppe tidigt och började jobba idag, och nu är det strax dags för manus. 

Så glad och tacksam för att magen är snäll igen.

Hurra!

Min mage bråkar igen,

 och det är så det brukar vara. Jag får ont, går över på flytande, återgår till mat och sedan kommer det tillbaka när jag blir trög i magen. 

Kaffe, Cola Zero, manus och fyran. Ungefär så idag

Från och med idag ska jag ta mer Inolaxol (jag har ett par paket kvar, det är ju restat sedan evigheter). Jag har märkt att en dospåse per dag inte räcker just nu. Och så måste jag se över min kost och hitta något som sätter lite sprätt på systemet.

Jag hade ont i morse, det är som om en stor klädnypa sitter på tarmen på exakt på samma ställe varje gång. Har inte lika ont nu. Vi får se hur långvarigt det blir den här gången, men morgondagens restauranglunch med kidsen blir inställd. Istället ska vi hänga hemma hos dem i Solna, och ta en långpromenad med Mio och Selma.

Det svåra är att veta vad fan man ska äta när man inte klarar mjölk, men jag får väl dricka min Soyayoghurt (för mycket socker, bara, jag blir så sänkt av det. Det perfekta vore en tjock och fet mjölkyoghurt) och mixa mina soppor släta (de är däremot superbra och till och med nyttiga, pga inga tillsatser över huvudtaget) som jag gjorde förra gången. Cola zero mättar också lite. Jag ska handla mer i Solna i morgon, idag har jag så jag klarar mig. 

Jag vägrar vara hungrig, those days are by far over.

Så, färdiggnällt. Den här magåkomman får man dras med och jag har vänner som har legat på sjukan flera gånger på grund av det. Det har jag sluppit pga alltid går över till flytande så fort jag känner av det. Bra grej. 

Idag ska jag jobba, är redan igång och just nu går det trögt som det alltid gör när jag har passerat 30 000. Efter 50´ brukar det gå det som en dans. Det är på 50 jag ska stå nästa söndag när jag skickar manus, vilket min förläggare tyckte var toppen när jag sa det till henne igår.

Där har vi det. Torsdag på ön. Tjohejsansvejsan.

Fem är alldeles för tidgit,

och för sent för att somna om för jag vet ju att det krävs en timmas vändande och vridande.

Istället tar Selma och jag en tupplur senare, det funkar finfint.

Nu har jag bokat om Fjällbackaboendet till att vi ska hyra ett stort hus i tre nätter. Farmor Annas gamla hus, som Erik var med och bekostade från Amerika och som min morfar har ritat och byggt. 

Jag har ju skrivit en hel bok om Anna och hennes syster Cornelia (första boken i serien, Inte utan min syster, som förresten kommer bipackad tillsammans med Damernas värld i nästa nummer, tror jag att det är), även om just huset dyker upp först mot slutdelen. Sista scenen utspelas i det, vid köksbordet. 

Det stod klart runt 1937 har jag för mig. Erik skulle ju komma hem 1939 och bo där med henne. 

Där bodde i alla fall John och Märta efter Annas död (-54), alltså morfars lillebror med fru. Och deras dotter, mammas kusin Katarina, som ärvde det när hennes föräldrar gick bort. Hon var bara ett och ett halvt år äldre än jag så vi var en hel del tillsammans när vi var små. 

Katarina dog för ett och ett halvt år sedan, jag hade inte träffat henne på många år, och man har sedan dess försökt sälja huset som nu är en bostadsrätt, men det har inte gått och nu hyrs det ut under sommaren.

Det är så fint, med pool utanför och mitt i smeten i Fjällbacka, prisvärt (11800 för tre nätter) och ett tips om man ska åt det hållet. Jag hade först bokat pensionatet men för två rum som vi ju behöver är det samma pris och då får vi som sagt pool, trädgård och kök, och mysig plats att hänga på om vädret blir uselt. Vi ska förstås träffa kusiner och gammelmormor men inte på kvällarna, ju. 

Jag ska också till kyrkogården och hälsa på mormor och morfar och de gamla fastrarna. Det ligger ju väldigt nära huset som ni ser. 

Som sagt, bostadsrättsförening numera. Annas hus, ett hus bredvid, en källarvåning och ett nybygge med flera lägenheter mitt emot på andra sidan poolen. Allt utom Annas hus byggde Katarina. 

Poolhuset är också en lägenhet. 

Jonathan och Linnea är så taggade. Jag älskar deras entusiasm när vi ska göra något tillsammans. De är galet bra på det!

Nu ska jag leta lägenheter och sedan jobba. Häpp!  

Träffade en granne idag

som tillsammans med man och hund, blev jagade av en ung älg i skogen för ett par veckor sedan. Och strax därefter träffade jag en annan som hade blivit varnad för en älgko och två kalvar vid vårt spår i skogen, också för kanske två veckor sedan. 

För någon vecka sa någon i Facebookgruppen att den stött på en fjolårskalv som var SNÄLL. Fan tro´t. Selma och jag gör helt rätt som skippar skogen!

Bra jobb idag. 2000, som målet är. 

En dag är jag ledig fram till nästa helg och det är på midsommarafton, annars är det bara jobb. 

Jag skickar manus nästa söndag och på måndag åker vi till Fjällbacka. 

Vi kommer hem på torsdagen och på fredagen har jag möte om manuset och kan fortsätta jobba med att skriva klart OCH börja redigera. 

Jag har aldrig skickat in något så ofärdigt förut, men det mesta är ju nytt i mitt skrivliv, så varför inte? Jag kommer med lite tur ha skrivit 50 tusen ord, och jag har aldrig lämnat mindre än 70 tidigare. Men men, jag ska skissa upp de sista kapitlen på något sätt, hur man nu gör det.

Här ska Pella bryta armen. Typ så kanske?

Nu ska vi kissa och sova och det ska bli mig ett SANT nöje. 

Söndag.

Idag var det varmt när vi var ute strax efter sju, men det går ju att få korsdrag här och tack vare att jag har gjort ett tv-rum i det som egentligen nog är ett stort sovrum, så slipper jag eftermiddags/kvällssolen. Det finns ju ingen balkong/tak över min balkong så solen strålar rakt in i vardagsrummet och det blir väldigt varmt efter typ 15.00. Men i röda rummet är det svalt, tack vare korsdraget och att morgonsolen är borta för länge sedan. 

Jag önskar att jag kunde ta med mig lägenheten om/när jag flyttar men hoppas kunna hitta något liknande. 1 km närmare Jonathan och Linnea och priserna går upp med 1 miljon. Så en trea, 70 kvm, fem km bort, eller en stor tvåa 60 kvm, 4 km bort eller en mindre tvåa 50 kvm 3 km bort, för samma pris. Allt närmare min lilla familj än så är dyrare än trean. 

(Man kan också köpa ett svinfint hus i Flen OCH renovera, typ). 

Se här så fiiint! 

Just nu är det inte så många lägenheter ute, det rasslar väl in mer efter sommaren, men jag har span på en som påminner mycket om den här, i alla fall. Den kan ju säljas redan nu och då får det bli så. Jag har inte råd förrän efter sommaren och kan inte flytta förrän sen höst i så fall.

Idag är målet 1000 ord i manus, allt över det är lysande. 

Från och med i morgon fram till sista är det 2000 som gäller, annars lämnar jag in ett pinsamt fattigt manus och pinsam har jag ingen lust att vara. 

Nästa helg är det midsommar och jag ska fira med mina gullisar. Vi ska gå på restaurang där Selma får gå med och provpacka bilen med ungar, hundar och barnvagnar inför resan till västkusten. Det ska bli väldig intressant att se om det dessutom finns utrymme för väskor. 

Typ så. 

Havregrynsgröt med kanel, osötat äppelmos från Urtekram (som är godast) och soyamjölk. Så gott! När jag är på det humöret har jag också tinat frysta bär, men det orkade jag inte vänta på idag.

Update försäljning, mest för mig själv. Vi kommer nog att slå årsmålet innan junis utgång. Nu över 28 000, med två veckor kvar. 

Det är förstås ljudet som tickar på och trots stoooor konkurrens just nu (Sofie S, Marie J, Mord i solen, Carin Hjulström och en massa andra som precis har precis släppt böcker) har den typ 270 lyssningar per dag, vilket är bra fem veckor efter släpp. 

Vi hörs!

Somnade om, tack och lov.

Så först 8 vaknade vi, vilket betyder att jag fortfarande sitter med mina "morgongrejer."

Det ska bli varmt idag, så vi ska ta en förmiddagspromenad och strunta i det efter lunch då vi brukar gå. Vi promenerar i villaområdet längre bort, det passar oss fint. Granner säger förtjust på vår FB att de har sett älgar precis vid skogsspåret ("bara 4 meter från mig och min hund") så där går jag inte ensam med Selma, pga det gör jag bara inte. 

Idag ska jag förstås jobba, men inte främst med manus utan med coachingen. Jag har feedback att lämna innan jag tar sommarlov som skolchef.

Skolan öppnar igen när jag kommer hem från Cypern. 

Idag har jag bokat hotell och parkering på Arlanda. Det är avgång redan strax efter 7 så det är ju en bra grej att sova där eftersom incheckningen stänger strax efter kl 6. Det gjorde jag ju när jag åkte till New York också. Perfekt, eftersom Selma ska lämnas i Solna dagen innan och jag kan åka direkt istället för hem.  Tillbaka till Ingarö är bara en dum omväg om man ska till Arlanda samma natt. Jag fick ett billigare rum pga samarbete med Ving.

Där har vi det, en fredag när jag ska jobba, sola och ta hand om Selma. 

Hoppas att ni får en fin helg. Det ska bli varmt som satan. Drick vatten! Jag ska plocka fram fläkten. 

Eftersom det gick åt helvete igår

 ligger jag efter plan. En del hoppas jag ta igen idag, men tvåusen missade får fördelas på flera dagar. 

Nu är klockan 9 och jag ska äta och sedan börja, för sedan ska det bli fint väder och då blir det inget gjort på exakt en timma och fyrtio minuter. Och det är ju när jag egentligen jobbar som bäst. Men jag måste sola mina eksem, så är det faktiskt. 

Jag hoppas kunna åka till Kanarieöarna i vinter också för att jobba. Eftersom Jonathan är pappaledig och Linnea jobbar hemifrån så kan de förmodligen ha Selma i två veckor.

Min hud ÄLSKAR det, den är så fin i flera månader efter en vinterskrivresa. Och då solar jag ju ändå inte mycket. Det är väl värmen också, antar jag. Jag drömmer om att åka tillbaka till mitt favorithotell. Som jag älskar det! 

Kolla här.

Nu har jag i alla fått en tidsplan på redigeringen och den är väldigt luftig till att börja med. Det tajtar till på slutet, men förhoppningsvis är det största redan genomarbetat då så att jag kan ägna de sista åt finlir.

I sommar ska jag två veckor till Cypern, också till ett favvishotell men inte alls på samma sätt som det på Gran Canaria. 

kolla här

I Fig tree bay är det mest havet som lockar. Plus att jag alltid har jobbat så bra där. Nu jobbar jag ju bra på alla mina skrivresor, men mentalt kopplar jag bra jobb just till Cypern och Gran Canaria. I ärlighetens namn tror jag att jag skulle kunna jobba lika bra någon annanstans, men det är något med rutinerna som bara sitter där så fort jag går av flygplanet.

Jag skriver ju otroligt mycket på mina skrivresor. Har ett så strikt schema från morgon till sen eftermiddag. Förra året blev jag sjuk på Cypern, det får jag verkligen hoppas inte händer i år igen.

Typ så, en morgon som jag har ägnat åt att leta lägenheter. Det är inte min nya grej, jag gör ju det vare sig jag ska flytta eller inte, men den här gången känns det som om jag SKA flytta. När jag hittar något, vill säga. Vi sitter inte i sjön, Selma och jag, men jag vill ju närmare mina ungar och bort från det här området. 

 

Måndag

 Jag strävar på framåt i manus. Tre veckor kvar och det brinner förstås värre än någonsin.

Igår fick jag frågan från Jonathan om att åka till Västkusten 27 juni i några dagar, men det kan jag ju inte. 

Inte den 27e.

Däremot kan jag åka den 30e juni och några dagar in i juli, men då får jag ju avboka 12-14e som jag hade planerat. Jag kan inte åka dit två veckor på raken. Det pallar varken rygg, bil eller plånbok. 

Men det vore ju roligt att åka tillsammans med dem, såklart, jag är ju nästa deras enda chans också eftersom ingen av dem har körkort och det behövs där. 

De vill ju visa upp Mio för Jonathans mormor, morbror och kusiner, så jag får nog ändra min resa och istället vara där 30 juni till 4e juli, typ. Det går ju också finfint. 

Det är exakt de dagarna jag är manusfri, så ännu bättre än att åka dit senare egentligen. 

Den 4e juli får jag feedback, och har ett onlinemöte inbokat med förläggare och agenter klockan 13.30, men det kan jag ju ta var jag än befinner mig. 

Roligt att de vill åka, även om det är i sista minuten och jag måste styra om mina planer. Låt oss bara hoppas att vi hittar någonstans att bo.

Tjohooo!

Nu ska jag jobba och senare i eftermiddag ska jag hämta Selma.

Den här pyttelilla pricken under mitt långfinger skulle man kunna ta för en 2x2 mm stor valk, well, inte i mina händer. Den där ska jag ha koll på och inte peta på alls. 

Håll en tumme för att den går bort.

Om jag är arg idag också?

Det kan ni hoppa upp och sätta er på! 

Alltså, män! Delar av det släktet är tamejtusan helt döva för varje signal. De skickar bilder, kommer med inviter, stannar mig på gatan, tror att jag ska gilla det som de vill säga/visa/invitera.

Hade jag velat det hade jag väl förihelvete följt deras konton?

Älskar min blogg där jag får vara hur arg som helst! 

Tack för ordet.

Min braiga personliga penna

Idag vaknade jag för sent, så jag har knappt kommit igång, men det blir inget av något annat förrän jag har skrivit mina tvåtusen, så är det ju. Tydligen ska Jonathan jobba hemma på måndag, så jag ska fråga om jag kan hämta Selma först senare på dagen, då kanske jag hinner tvåtusen den dagen också. 

För första gången någonsin kommer jag att lämna något som inte är komplett, för det hinner jag helt enkelt inte. Nu är inte det någon fara på taket, för allt ska ju redigeras. Jag tänker att det viktigaste är att ha grunden, det vill säga mordstoryn, på plats. Den bågen och lösningen. 

Puh, det är svettigt, minst sagt.

JAJA, jag jobbade nästan inte alls med det i maj, och det är en lärdom till nästa år då tvåan kommer ut exakt samma tid.

Jag måste börja tidigare och förhoppningsvis sätta det redan första gången, inte riva upp allt som jag gjorde nu. 

Typ så, lördag Pingsafton 2025. 

Jag bor i ett område

 där alldeles för många inte har förstått grejen med hyresbostad. De vill avgränsa allmänningen (idag hade egna nya "staket" satts upp), de vill bestämma att man inte får rasta sin hund annat än i skogen, och har idéer som faktiskt inte hör hemma när det gäller hyresbostäder. Allt sånt från dem som har VALT att bo på nedre botten, med trottoarer framför sina lägenheter och gräsmattor runt om. 

För mig är det obegripligt att inte förstå vad det innebär att hyra en lägenhet på nedre botten. 

Men de vill ha grillar och utemöbler långt utanför sitt hyreskontrakt, och då stör Selma och andra hundar friden, såklart. 

Men det stärker ju bara mig i att jag måste härifrån. Det här området är så konstigt. Jag har aldrig varit med om något liknande, i ett hyresområde. 

Det plus att jag idag blev jag stoppad av en granne som har redan har försökt få kontakt på både Facebook och Instagram, och jag vill inte ha kontakt alltså svarar jag inte. Det är en mycket tydlig signal, som de flesta hade uppfattat.  

Men idag kom han körande på sin motorcykel efter att ha stått och stirrat för att se åt vilket håll jag gick, körde efter, stannade mig och frågade om jag var Åsa. Jag sa naturligtvis nej, men är rädd att han inte begriper varken det eller att jag har ignorerat hans försök till kontakt på sociala medier. 

Han är säkert snäll men JAG HATAR SÅNT! Låt mig och min hund vara ifred, förihelvete!!! Men eftersom grannar hade stängt av genvägen, gräsmattan, mellan husen med egenhändiga staket, var jag så illa tvungen att höra vad han hade att säga, jag hade ingenstans att smita. Hade jag kunnat gena över gräsmattan (allmänningen!!!), så hade jag sluppit honom. Skitgrannar, som tror att de äger marken runt HYRESLÄGENHETEN!

En gång blev jag i princip stalkad av en person som hade sett mitt ansikte på FB och gillat mitt leende. Och då jag var singel antog han att jag ville ha hans sällskap eftersom han ville det. Han började ta kontakt på sociala medier (jag svarade aldrig), sedan gick han över till sms och började ringa. Först när jag skrev här om hur fruktansvärt obehagligt det var, slutade han. 

Min erfarenhet av män är ju inte särskilt god, tyvärr. 

Jag är inte intresserad av att umgås. Inte heller av att grannar försöker styra området jag bor i. Det har jag som sagt aldrig varit med om tidigare och jag måste SÅ flytta härifrån.  Den tanken stärks varje dag. 

Jag behöver bo med yngre (i alla fall mentalt), vitala, gärna yrkesarbetande människor, glada härliga som inte är intresserade av att kontrollera gator och allmänningar i sin omgivning. Tänk om folk på nedre botten i stan gick ut på gatan och sa till att man inte fick gå där med sin hund? 

Jag är sååå arg!

Snart dags för veckans fjärde samtal

innan vi ska ha gruppmöte ikväll.

Första mötet avklarat. Det andra jag skulle ha blev inställt.

I förrgår hade jag två enskilda samtal, igår ett plus 2,5 timmas onlinemöte. När kvällens möte är avklarat har vi sommarlov från skolan, men förstås inte från våra manus. Så är ju författarlivet, oavsett om man är ett proffs eller en amatör. 

Jag har en arbetsuppgift kvar till grupperna: feedback på inlämnad läxa. Men det tar jag pö om pö eftersom jag faktiskt också har en egen roman att skriva, ju. 

I fyra dagar ska jag från och med i morgon, inte göra något annat än att jobba när Selma är i Solna. Det verkar bli lite molnigt väder och det är jag oerhört tacksam för!

Dessutom ska jag väl försiktigt komma igång med mat igen. Ica var just här och levererade och jag beställde frysta sommargrönsaker som är väldigt goda att göra mos på, samt mer torsk och citron. 

Perfekt Åsamat i helgen. Just det, har köpt kycklingfilé som jag tänkte koka också. 

Men glömde kålrot, så det ska jag svänga in på lokala butiken och köpa i morgon.

Så lite tarmrörelser som möjligt är tricket. Det är alltså inte MAT som samlas (eller avföring) utan det har bildats en utbuktning i tarmen, en så kallad tarmficka, och ju mer tarmen måste jobba desto mer påfrestande blir det för utbuktningen. Hård i magen är ju för mig en utlösande grej. 

Och har man en så går den liksom inte helt bort, utan den måste tas hänsyn till för att inte bli inflammerad igen. 

Lavemang, som jag fick förslag om, är nog det allra sämsta om man har en sådan utbuktning. Det har heller inte med vad man tål eller inte att göra, utan snarare med tarmens oförmåga att gilla tröghet. Fibrer är bra som satan för att hålla igång systemet. 

Där har ni fått en lektion i tarmhälsa. Varsågoda. Måste känts underbart!

Igår gjorde jag äggröra.

 Det är i alla fall nästan rinnande. Jag känner fortfarande av magontet, särskilt runt toabesök. Inte mycket smärta, men jag vet ju vad det kan bli om jag inte stoppar det i tid.

Så jag tar det varligt, äggröra är det mest fasta jag äter. Kalorier får jag i mig utan problem, det är mycket socker i mina yoghurtar, i alla fall då man dricker en större mängd som jag gör för att bli mätt.

Till frunch idag åt jag en stor skål yoghurt +  sötpotatissoppa. Många bäcker små gör att man till sist ändå blir mätt. Cola zero mättar, bubbelvatten också.  

När jag börjar äta igen ska jag börja med kokt fisk och grönsaksmos. Vad man försöker stilla med den flytande kosten är ju arbetet i tarmen och mosad mat är bra. 

Min största rädsla är ju att en ny infektion ska utlösa ett nytt aggressivt utbrott av psoriasis som det gjorde den gången jag inte visste bättre utan blev verkligt inflammerad och sjuk på riktigt. 

Så vill vi INTE ha det igen.

Annars då? 

Jo tack, jag träffade min förläggare och mina två agenter igår (jag vet inte om jag ska ha två i framtiden, men just nu är det så), superhärligt möte och otroligt kreativt. Vi bollade idéer, pratade framtid och det känns fantastiskt roligt med ett så engagerat team. Tyskland är engagerat, Norge pratar med min förläggare och vår försäljningschef messar siffror. Så härligt!

Jag är så glad att jag fick den där tvåtimmarshybrisen och skickade mitt manus till just den här agenturen. Vilken hit det blev. Nytändning på alla plan. Den enda som är gammal i teamet är min redaktör Lena och det är jag väldigt glad för. 

Tack vare agentens arbete kan jag kanske skaffa mig en lägenhet i närheten av familjen i Solna. Det vore ju helt fantastiskt. 

Så nu har vi timings:

Jag leverera manus sista juni, får feedback en vecka senare och har fram till i mitten av augusti på mig att redigera. Två veckor i redigeringsbubbla på Cypern kommer att vara MAGISKT! 

Efter augustileveransen går det ytterligare en vecka, jag får ny feedback, och redigerar till i slutet av september då jag också levererar till redaktör. 

Den ska ut samma tid nästa år, det vill säga i början av maj, så när Lena tar vid är det nog samma typ av inarbetade arbetsätt som vi båda är vana vid. 

Jag ser oerhört mycket fram emot det här, det är så roligt!

Kaffe mättar kanske inte, men det är GOTT!

Försäljningen tickar på,

om än inte med samma hastighet som de två första veckorna då de inbundna gick iväg.

Snart 25 tusen, tre veckor efter releasen. Tjohej på det. Snittar på över 500 ljudböcker per dag vilket förstås är så roligt. (Det går sakta nedåt, såklart, men har jag tur så fortsätter det ticka på i alla fall).

Jag äter rinnande sedan ett par dagar tillbaka, tre kanske? Väldigt mycket yoghurt (mjölkfri, med soya). Vanilj är godast. Jag mixar i frusna bär. 

GOD!

Såg nu att den här är havre, och det känns. Smaken är liksom mjölig. Det är därför den inte är lika god. Måste hålla koll på det nästa inköp. Soya passar mig bättre.

Jag äter också min sötpotatissoppa, som jag mixar slät. Och dricker läsk. Det mättar. Jag får nog in mig tillräräckligt med kalorier, men saknar bukfyllnad. Proppmätt är ju min grej.

Det där nypet längst ned till vänster i magen är diffust. Ibland svårt att skilja från höften. Det gör inte superont, men jag känner det ju. 

En av mina följare på instagram sa att hon fortfarande, en månad senare, låg på sjukhus för samma sak (fast med en utvecklad inflammation, förstås, det jag försöker häva, vilket hon också hade gjort) och hennes tarm hade brustit så nu hade hon en stomi. Så illa kan det ju gå om man inte får stopp på det.

Alltså fortsätter jag med flytande så länge nypet i tarmen finns kvar. Det är en mycket liten uppoffring. 

I morgon ska jag träffa förläggare och agenter, och för att få ordning på alla tankar jag får den här gången har jag för första gången skrivit ett synopsis som jag tänker att de kanske kan läsa och ha åsikter om. 

Det var det, den här fina morgonen, nu ska jag jobba innan jag ska ut med Selma igen. Sen blir det en timma eller två på balkongen.

Tjohej!

22 tusen sålda igår,

 det är ju galet roligt att den fortsätter ticka på  (i ljud mest nu, förstås). Ändå är det inget mot den fart som Sofie S förstås har. Herregud, vad folk lyssnar på hennes böcker. 

Men jag är en glad debutant i genren, och först med nästa bok kommer väl lite fler krav både från mig och förlag. ÅRS-målsättningen på 30 tusen från förlaget slår vi nog innan junis utgång, förhoppningsvis, alltså 7 veckor efter den har kommit ut. Sedan saktar det nog ned. Själv har jag ju hoppats på 50 tusen på ett år och det är ju faktiskt möjligt. Till och med lite mer, om pocketen skulle komma ut i rätt tid och få rätt placeringar.

En enda pocket på de senaste tio åren har fått en fin placering och det var España por favor, ändå sålde den inte särskilt bra.

I sommar ska Inte utan min syster få följa med som bilaga till Damernas värld, och det känns väldigt roligt, såklart. 

Tredje delen, Det sista kapitlet, som fortfarande är min egen favorit, kommer samtidigt i pocket. (12e juni.)

Det är något med den där boken som gör att jag håller den så högt. Möjligtvis är det för att ingen bok har varit lättare att skriva (kanske Sonjas sista vilja). När jag hittade konflikten mellan bröderna i den så skrev jag nästan febrigt fram till slutet. Så får den också de högsta betygen jag någonsin fått (på ljudbokstjänsterna).

 Försäljningsmässigt har deckaren redan passerat både den och den andra boken i spanienserien, så det var ett klokt beslut att byta genre nu.

Jag har varit rätt bra på att hitta rätt på det sättet. När Gloria gick dåligt (jmf med Toscana) så bad jag om att få ge ut en Sonja till och skjuta fram Ett oväntat besök i ett år, trots att den var klar, vilket var ett lyckodrag. Sonjan drog upp siffrorna, och när Ett oväntat besök kom sålde den ännu mer. 

Typ så. Nu ska Selma och jag åka och handla mat till henne och mat till mig. 

SEN ska jag jobba.

Tjohooo

Det är sjukt

 vad mycket jag betalar i onödan för saker och ting. Igår gjorde jag mig av med 700 i månaden på att säga upp ett par små försäkringar och ett tv-abonnemang som aldrig har funkat. Många bäcker små. Jag ska fortsätta rensa, har säkert andra grejer som bara ligger och drar pengar. 

Idag, när jag firar 20 tusen sålda deckare och ännu ett utlandskontrakt (hittills har ju Norge och Tyskland köpt rättigheter till 3 böcker i serien), så ska jag göra det med Mio och Linnea. Jonathan jobbar med Kaj på Grönan så det är bara vi tre och Selma. 

Innan dess ska jag till Mall of Scandinavia och köpa lite barnkläder som Mio behöver. Pyjamasar bodies och lite sånt. Han hoppade ju nästan över storlek 62, så nu ska jag köpa 74 (är det väl?) som föräldrarna har önskat sig.

Alltså ska jag hasta igenom mina lägenhetsannonser, dammsuga, tvätta golvet, duscha och sedan dra.

Älskar koppen från Gustavsberg (som är huvudorten där jag bor, fast en bit bort såklart eftersom jag bor i skogen). Färgen är otrolig!

Det blir inget jobb idag alls. Men jag har i alla fall snart läst igenom manus och ändrat det som jag skulle, så att jag kan börja SKRIVA igen. 

Nu måste jag hitta ron till att göra det fullt ut för så många veckor kvar är det ju inte innan jag ska lämna manus. 

Typ så, Åsas dagboksanteckning fredag på Ingarö. Roligare än så här blir inte den här bloggen idag. 

Och då tänker ni att roligare än så är den aldrig, men då har ni fel. Går jag tillbaka i den så är jag både rolig och upplyftande. I alla fall ibland. Det finns guldkorn som jag kan klucka åt när jag blir gammal och grå och bor i Solna.

Två dagar sol och två dagar regn,

 passar mig. I morse fick jag tända lampor eftersom det var så mörkt och mulet. 

En rätt kass majmånad i min del av landet. Kall och blåsig. Förra året var jag brun vid det här laget, det är jag inte nu. Och mina fingertoppar gillar´t inte. 

JAJA, det är petitesser. Alltihop är petitesser. Barn svälts med berått mod till döds. Då har man själv försvinnande små problem. 

Idag är det jobb som gäller, jag har tack och lov kommit igång bra, men tagit en lunchpaus. Ska strax gå igång igen. Jag läser igenom/redigerar först det jag redan har skrivit, så att jag vet vad jag håller på med eftersom jag har haft ett alldeles för långt uppehåll. Nu finns det ingen tid för maskning utan det är full ställ framåt som gäller. 

Selma sover mycket idag, det brukar hon göra när vädret är dåligt.

Hittills, fram till igår, har min nya bok sålt 17 752 ex. Det är superbra på 10 dagar. Nån tycker att karaktärerna är för skruvade, en recensent tycker att jag borde skruva dem ännu mer. Någon hängde inte med (väldigt typiskt kommentar från ljudboksläsare som inte är tillräckligt koncentrerade), en annan att det var långtråkigt. En tredje tyckte tvärtom att det gick för fort. 

Men mest positivt ändå. Och jag har trots allt fått lite idéer om nästa bok tack vare kommentarerna. 

Den här gången har jag haft så många tankar om manuset framåt att jag nästan har fått ihop en halv sida synopsis (jag har ju oftas absolut ingenting!). Jag tror faktiskt att jag vet hur den slutar, tjohej. 

Typ så, denna tisdag. Jag ska hämta böcker som har kommit till mackens utlämningshörna men först ska jag redigera ett tag till. Hejhej

Igår var en sådan där dag när jag bara inte kom igång.

Så kan vi inte ha det. Jag har en bok att skriva fram till den sista juni och fyra femtedelar återstår.

Blommor från förlaget för att Kostermorden har fått en sådan fin start. 

Jag fastnade vid lägenheter igår. Min dröm är att kunna flytta närmare Jonathan och Linnea. Antingen köpa en liten bostadsrätt eller hitta en hyreslägenhet. Bostadsrätt är lättare, eftersom jag står extremt långt bak i kön på bostadsförmedlingen. 

Det där med 55-plus är inte min grej, riktigt. Jag känner mig för ung. Här bor många betydligt äldre och de vill stanna resten av livet, medan jag är ju ständigt är på väg någonstans. Det är revirtänkande ("lek inte med din hund på gräsmattan för mitt sovrum ligger ju tre meter bort") och istället för att bry sig om sitt eget liv så bryr man sig om andras. Jag pallar inte riktigt den typen av människor, faktiskt. Det påverkar min trivsel. 

Att inte Selma vill gå i skogen påverkar också. Hon gillar när vi går bland husen längre bort, på asfalt med lite gräs vid sidan om, men skogen får jag tvinga henne igenom. Hon skulle enbart kunna gå och sniffa på buskar i området, för det är det bästa hon vet, men det blir inte mycket promenad av det. 

Sedan finns det förstås många supertrevliga människor här också, som hälsar och småpratar när man går förbi. Och jag älskar lägenheten och min granne på samma våningsplan, vilken lycka att just hon bor där. Hon är så trevlig! Men alla vårdbilar som parkerar runt i området dygnet runt är en påminnelse om ålderdom och sjukdom, och jag är inte där överhuvudtaget. 

Att ha en hund är som att ha ett barn i huset. Det ligger leksaker överallt. 

En granne har just förlorat sin fru och vill att jag ska komma hem till honom och prata, och jag klarar inte det. Den empatin har jag inte med en människa jag inte känner och han är ju inte den första som förlorar sin partner i området. Det sker då och då, tydligen.

Jag vill som vanligt helst vara ifred. Jag är verkligen noll social. 

Det här passar nog äldre par, inte aktiva singlar (som vill vara det, är bäst att säga) som fortfarande, i allra högsta grad, är yrkesverksamma.

Så vi får se vad jag hittar. Jag vet fortfarande inte vad jag har råd med, det återstår att räkna på i höst. Det är ju ingen brådska alls.