Och sedan åt jag frukost.
Igår var det tvärtom.
På båda.
Alltså är jag i finfin fredagsform och tänkte utnyttja det med att promenera till Farsta centrum. Dit är det ungefär 2,5 kilometer. Det fanns en tid då jag kunde springa den sträckan ... med hoppsasteg.
Å andra sidan kunde jag också göra handvolter fram - och baklänges, och får väl inse att jag aldrig mer kommer att kunna göra det heller.
Snart 52.
Promenader.
Jag trodde nog aldrig att jag skulle använda det där p-ordet. Party, pojkar och pmotorcyklar däremot.
När Nisse nu pratar om att göra i ordning sin motorcykel blir jag vara rädd.
Han vurpade rätt illa i maj och jag tycker att han ska parkera den för evigt.
Promenader.
Det är där det landar, kan jag berätta för alla er som bara är 45.
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
5 kommentarer:
Tänk då jag som blir 54 ;)
Ja, hur mår du egentligen? :)
Promenader rules!
Ja, de gör ju det:)
Kul att du bytt till finfin blogg! Självklart flyttar jag med ;-) (En detalj, kan det vara så att du har din blogg i ställd på amerikansk tidszon...? Tidsangivelserna verkar lite... eh, morgonpigga!)
/Susanne
Skicka en kommentar