Jag har gått till samma frisör

i många år. Hon är svennebanan från Södertälje, men är mer syrian än svensk på väldigt många sätt. De flesta som jobbar på salongen är syrianer. I love them! De lever så totalt annorlunda liv mot mitt. Stora familjer, ständiga bröllop (med minst 500 gäster), alltid omgivna av massor av folk och främst familj. 

Hur har de råd med så stora bröllop? Jo, varje person som kommer på festen har med sig ett kuvert med pengar istället för present. På det sättet hjälper man varandra till stora bröllop, för nästa gång är det brudparets tur att gå på bröllopsfest och då har de med sig ett kuvert med pengar till det brudparet. 

När jag säger att jag gillar ensamhet stirrar frisörerna på mig som om jag inte är riktigt klok. 

Deras boenden är ofta vita, inredda för många gäster och de älskar marmor och lyx. Plus är alltid piffiga. 

I LOVE THEM! Otroligt trevliga människor! 

"Du är alltid fin, Åsa, men idag blev det extra lyckat", sa ägaren. Igår fick jag kramp i nacken när jag skulle luta mig bakåt och tvätta håret, och han kom rusande fram (jag pep till för det gör jävligt ont) och frågade om han skulle massera nacken lite för att få det att släppa.

Jag ska aldrig gå någon annanstans om jag inte måste. 

Idag sov jag till strax efter fem, men så somnade jag inte förrän halv tolv heller. Tupplur senare, alltså. Jag är mycket bättre, men fortfarande väldigt snorig och har fått hosta. 

Senare idag måste jag göra en ny arbetsplan för min redigering som ju sprack rejält i veckan och därefter rensa lådor i badrummet och köket (där jag bara har hällt ned grejer efter inflytten).

Tre lådor fyllda av ... ja, vadå? Vet inte. Blandat bandat. Det måste rensas. När jag har gjort det har jag koll på hela lägenheten. Det behöver jag känna att jag har inför det som komma skall med stambytet.

En dammsugning efter det, så är jag redo för en ny vecka och för att Selma ska komma hem i morgon.