Jag har gift (ni fattar) in mig i en internationell

familj, och det är verkligen berikande på otroligt många sätt.
I potten finns en ryska, två halvitalienare och så Nisse som inte har det italienska blodet men som har bott där som liten, och som senare bodde i många år i Spanien.

Om man skriver böcker är det lysande, i alla fall om man inte låter sina karaktär förtvivla i en förortslägenhet sida upp och sida ned.

I min nya bok åker vi ju som bekant tur och retur till Toscana.
Jag har haft en ofantlig hjälp av Nisse med hur man tar sig dit. Själv har jag inte haft en aning utan kan bara gissa, eftersom jag flyger när jag ska någonstans och i min bok så ska tjejerna åka motorcykel.
Han har kört mc dit, alltså snodde jag hans resväg.

Igår träffade jag hela internationalen eftersom vi firade en födelsedag, och då frågade min svägerska om allt verkligen måste vara sant eller till vilken grad jag kan hitta på, och jag vet faktiskt inte om det finns några regler.

Min egen regel är att inte rucka på ett facit om det inte är alldeles nödvändigt.
Om jag till exempel beskriver en resa och säger att någon flyger till ett ställe, så måste det vara möjligt på alla sätt, också tidsmässigt.
Sådant hittar jag aldrig på.
Och min förläggare och redaktör har puttat på mig om jag till exempel missar på maträtter (säger något franskt när det borde vara italiensk), och om jag ändå behöver det franska i Italien så förklarar jag det på något sätt, typ: Den franske kocken serverade ...

Däremot kan man förstås hitta på städer, yrken, fordon och karaktärer som kan flyga, men skriver jag om Farsta är det viktigt att jag beskriver det som jag ser det.

I mitt senaste manus ska en ambulans ta sig från A till B. Nu har jag fått reda på att det inte går, ambulansen skulle aldrig köra till B, utan till C eller D.
Då återstår för mig att bestämma om jag ska skita i facit, eller flytta på A eller B.
Jag har inte bestämt mig än, men det lutar åt att jag ändrar A i redigeringen - trots att det är bökigare. Men B känns viktigare som plats och då får jag utgå från det.
Och bestämmer jag mig för det redan nu, så blir det i alla fall rätt den sista tredjedelen av boken.

Långt inlägg.
Nu kör jag.
En stund.
Jag har bestämt mig för att ge mig en halvdag ledigt idag!