när det ska bli 100 grader ute: jobb och bokhyllor.
Däremellan ska Selma ut.
Hantverkaren, en Åke, kommer kl 8, verkar punktlig enligt betygen han fått, så bäst att vara klar med att flytta bordet som väger tre ton så att han får plats att montera. Plus flytta böcker från den befintliga hyllan så att den går att flytta för den står i vägen för nya hyllan.
Jag dricker kaffe först. Två koppar. Redan igår kväll visualierade jag hur det här skulle gå till, det är ju så jag gör.
Pratade med en kompis igår om hur fruktansvärt det är när ens planer (OCH LIV) läggs i händerna på någon annan, som det kändes hösten 25 när jag hade hantverkare här som sabbade hela min tidsplan. Trots min nogranna planering kunde dessa respektlösa klåpare förstöra den helt och nästan hela glädjen med att flytta. Pressen var så stor från alla håll (jobbade ju också hårt med bok 2 då).
Jag hittade ju glädjen igen när det väl var över, tack och lov, men var faktiskt på gränsen att gå sönder. Det är första gången jag har känt så. Och varje gång jag ser hur enormt dåligt jobb de gjorde med mina tapeter så påminns jag. Det brukar vara så roligt och upphetsande att flytta, den här gången var det enbart vidrigt.
USCH!!
Bäst för Åke att han gör det han ska, effektivt och rätt idag. Jag kommer nog för evigt att vara skeptisk till hantverkare.
I manus har jag bestämt väg, äntligen, och det gör att jag måste gå bakåt och det gjorde jag igår utan att ta ett steg framåt, men det ska gå. Huvudsaken är att motiven sitter och det tycker jag att de gör.
Tjohej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar