Hemma!

Vi hade turen på vår sida igår, och ännu mer tur hade bilen som körde om oss och fick någon form av sladd på motorvägen före Örebro, och som började slira från sida till sida i sin vänsterfil, innan han körde över till höger sida framför oss och stannade på väggrenen.

Vi var ju många på vägen, det spöregnade så alla höll en lägre fart, och vilken tur att ingen låg tätt bakom honom i hans fil. Då hade vi legat väldigt risigt till bredvid, kan jag säga. 

Och vilken tur att vi körde lugnt så att vi kunde varna folk bakom oss med att pumpa bromsljuset. 

Jonathan var så förskräckt bredvid mig i framsätet. Och det förstår jag för det kunde gått väldigt illa. Tack och lov fick personen någon form av kontroll på bilen innan den snurrade helt runt. Kanske fick hen vattenplaning i sin Merca med breda tunna däck, jag vet faktiskt inte.

Det gick ju bra för alla och jag var helt cool, faktiskt. 

Något helt annat: jag har en vattenblåsa på en tå, det var så det började för några dagar sedan, och sedan trampade Mio mig på den tån. Blåsan sprack inte, istället växte den och nu är övre delen av tån rätt rödblå. Man ska ju inte ta hål på blåsor. Är det inte bättre i morgon kanske jag ändå ska gå till vårdcentralen och be om hjälp att göra hål? 

I alla fall får jag hålla koll på att det inte blir värre.

Ursäkta bild på torra fötter, hårstrån och avskavt nagellack (det ska åtgärdas idag!). 

Den är mörkare röd i verkligheten. 

Nu blir det trevligare bilder: 

Det här var väldigt roligt. Tror att jag behöver köpa ett elpiano till de där två. 

Morsan, brorsan och resten av gänget bjöds på skaldjur i "vår" trädgård. Så härlig uteplats. Sol hela dagen, som försvinner vid 19-tiden.

Svinesundsbron

På Badholmen, en av badplatserna i Fjällbacka.

Det här är ungefär samma vy som min tavla. Konstnären satt någonstans till höger om mig.

Vi har sovit gott i natt, Selmisen och jag. Förkylningen verkar äntligen ge sig. Det var ju en sådan jäkla otur att jag blev sjuk. Jag tappade ju all energi av det, plus hur kul är det att umgås om man är rädd för att smitta människor?

Jag fick reda på att en kompis är sjuk och hade gärna hälsat på henne, men det gick ju inte. Jag träffade inte min moster heller, som jag ju så gärna vill när jag är där. Min kusin kom på gatan så honom kunde jag i alla fall prata med lite. 

Sista dagen träffade vi min kompis Madde och hennes familj i ett par timmar utomhus. Tre generationer. Madde och jag som mormor och farmor, våra barn som har känt varandra hela livet och våra barnbarn som är födda med precis ett år mellan sig. 

Men tack vare att jag inte hade så mycket ork för egna aktiviteter, jag fick ju mycket tid med Mio och det är ju en sådan glädje. Han är en underbar liten person som är tydlig med vad han vill utan att kunna säga ett ord mer än mamamamama och papapapapa. Just den här veckan har han börjat småbarnsprata, ni vet obegripligt babbel och ljud. Så roligt att lyssna på. Han är snart ett år och fem månader, och nu springer han. 

Idag ska jag jobba (varje dag nu fram till deadline den 5e augusti) och när det är klart ska jag städa och göra fint här eftersom vi ju är hemma massor framöver. 

Jag vill också planera hur det ska se ut i vardagsrummet när jag möblerar om, det vill säga tar bort den gula skänken. Det är helt nödvändigt med mer förvaring. Jag skulle också vilja ha ett mindre och lättare matbord som går att förlänga. 

Alltså ska jag någon dag framöver försöka flytta bokhyllorna i tv-delen och se om jag kan ha fåtöljerna där istället för framför fönstret där jag istället vill ha något som Selma kan ligga på när soffan i vardagsrummet försvinner. 

Senare idag kommer överdraget till soffan som jag har väntat på i fem månader.   

Nu ska jag klippa naglarna stenkorta så att jag "får kontakt med tangenterna" (helt nödvändigt, faktiskt. Det är natt och dag för mig), så får jag duscha och tvätta håret senare. Vem bryr sig, liksom. Inte Selma i alla fall. 

Tjohej!