sedan i torsdags. Inte messat med mer än föräldrarna, inte pratat i telefon mer än med mamma kort igår, ingenting,
I torsdags fick jag hjälp av Simona, så glad för det, och efter en totalt sömnlös natt, inte för att han var vaken utan för att jag var orolig första natten någonsin när jag passade honom, kom hans mormor från Östersund. Och det var tur, för jag behövde verkligen hjälp. Med två plåsterlappar, Mio som vägrade gå till sin mormor, han skrek i högan sky om hon försökte ta honom, och Selma, som alltid är vid min sida när jag är där, så var det nödvändigt under så många dagar.
Hon fixade mat och sånt, städade upp i kök och matade (för det fick hon om jag satt bredvid) och var förstås ett supersällskap till mig.
Han grät när jag lämnade på föris (och då grät jag också) och klamrade sig fast när jag hämtade honom. Och när mamma och pappa kom hem idag blev han så glad, ändå grät han när jag gick (och då grät jag också.) Vi fick en liten symbios en stund, plutten, så rolig, kramig och energisk.
Jag har sovit rätt uselt, så ser fram att lägga mig tidigt idag och sova ut, för i morgons ska jag deklarera moms och det kräver koncentration, minst sagt.
Sedan börjar jag redigera på tisdag. Fick feedback av min agent, och hon var helt överens med min förläggare om att det här är bra. Så roligt!





Inga kommentarer:
Skicka en kommentar