Balkongen är fixad,

eller, nja, inte riktigt.
Ena sidan kom reparatören inte åt, så hans firma måste hyra en lift för att nå upp och kunna skruva fast det som sitter löst eftersom fästena är på undersidan.
Men alla andra skruvar är åtdragna så nu kan jag hänga upp blomsterlådor tydligen.
Well, not so much idag i alla fall eftersom vinden är svinkall än så länge.

Jag vaknade tidigt idag, hade grejer att ta tag i, men nu är det fixat och jag har dessutom lagat en byxdress axelband och sytt i en knapp, så egentligen skulle jag kunna sova en stund igen.
Jag tror att jag ska göra det, faktiskt.
Om jag inte ska sitta och gäspa odrägligt vid kvällens middag ombord vore det toppen med en timmas sömn till.
Vi hörs kanske senare.
tjohej.

I morgon kommer någon hit

och skruvar fast mitt balkongräcke som sitter löst (!). Som det är nu skulle jag inte ens tordas sätta upp några balkonglådor på det.
Men det är ju ljuvligt med en hyresrätt, för tiddelipom så kommer någon och hjälper till med det som behöver fixas. Det är lyx på riktigt.

Själv ska jag sy i en knapp i en byxdress som jag tänker ha på mig på morgondagens 30-års jubileum med mina gamla Scanairkollegor (som sedan hette Premiär och numera Thomas Cook).
Vi ska ju åka båt till Åland. Viking Line och Cinderella.
Jag ska dela hytt med min bästis Helen.

Förra gången jag åkte båt var med Bonniers bokklubb och då fick jag den lyxigaste hytt jag någonsin (syns det att det ligger en klickbar länk här?)varit i med sovrum, salong, en toalett och badrum med både badkar och dusch.
Väry fancy indeed.
Nu blir det nog något vanligt med fällbar säng skulle jag tro, men det funkar fintfint det också. Så länge det inte blåser är jag nöjd och glad.

Det var väl det.
Nu ska jag måla mina naglar.
Tjohej!

Filmtajm.

Nä. Inget är klart alls, inte på långa vägar, men jag har fått läsa ett grovmanus och bara det är ju så tokigt roligt.
Och förslagen på skådisar!

Jag tror att många filmplaner går så här långt och sedan stupar det av flera anledningar. Jag är glad även om det tar slut nu.
Det här kan vara något av det mest surrealistiska hittills i min författarkarriär och det känns som om jag har fått material att rama in och titta på i evigheter.

Det här kortet fick jag av mina skrivkompisar (Pernilla, Susanne, Simona, Sandra och Malin) på releasen av Sonjas sista vilja och nu hänger det på min vägg. Veckan innan var jag i New York och firade 50 med Jonathan och då kom en fantastisk grattiskorg från samma gäng till mitt hotell.

OM det blir film av den där boken så ska jag  bjuda dem till premiären.
Hahahahahaha.

What´s up

med sports-presens och polis-presens.
Varför?

"Jag har nyligen övertagit fallet. Det gäller en man som är gripen på Arlanda i morse eftersom han var efterlyst från Tyskland, begärd överlämnad enligt en europeisk arresteringsorder. Han är anhållen av mig sen en dryg halvtimme, säger Jacobsson vid 11.20."

Tvättstugedag,

och idag är det mycket som ska bli rent och fint.

Jag älskar att tvätta och i min tvättstuga finns fem maskiner (kanske fyra idag, förra veckan var en trasig) vilket gör att det går fort.
Fort är ju min grej.
Typ äta stående.

Jag födde en unge som är precis tvärtom. Han tar tid på sig. Känner efter. Njuuuuter av mat och långa duschar.
Han har alltid fått spader av mitt dåliga tålamod, alltså har jag förstås fått tränat bort en hel del av det. Mitt tålamod var kopplat till att jag till sist blev irriterad och det var ju inte alls bra för det kände han av direkt.
Är man bara två i familjen som vi var har man ingen annanstans att gå som barn. Han hade liksom ingen att säga "mamma är dum" till. Istället fick jag skärpa mig och det gjorde jag medvetet i flera år tills det gick rätt automatiskt (alltså rätt automatiskt.)

Skönt att han slapp tålamodsbristen i alla fall, för att kunna stå i en kö är en konst.
Äta långsamt också.
Men i en tvättstuga är det faktisk jätteskönt att det går fort.
Och utan barn och andra hemma kan jag ha hur dåligt tålamod som helst om jag vill.
He he.

Tränat, skickat böcker och ska träffa Jonathan och Linnea.

De ska få en medicininstruktion eftersom de är ansvariga för Misses välmående när jag åker bort med mamma.
Missekatten som just har fått sina klor klippta. Inget favoritnöje för någon av oss, men vi gört under gemensam protest.
Efteråt får han godis och jag kaffe, det är så vi tar oss förbi eländet.

Jag försökte sitta en stund på min balkong men just idag var det lite blåsigt, och för att det ska vara mysigt nu vill jag att det ska vara lä, annars kan det kvitta.

Det var väl det, så här långt den här tisdagen.
När jag  har träffat kidsen ska jag jobba vidare med min planering.
Det blir nog en finfin release den här gången också.

Muntra skor från Dolce & Gabbana

Är det vår så är det.
Priset?
I runda slängar 40 tusen (på riktigt!)
Häpp.

Arbetsdag (!)

Men inte med några manus. Mitt senaste, Nikki, ligger fortfarande i händerna på min förläggare och jag tror inte att jag hinner få någon respons på det förrän i maj, vilket betyder att jag börjar jobba med det i juni.
Jag längtar!
Idag handlar arbetet bara om planering och om att samla in information.

Jag ska väl också klämma in någon form av promenad. Och så måste jag handla.
Sedan är nog den här dagen slut, skulle jag tro.

Vad gör ni? Har ni planerat era sommarsemestrar än? Ska ni också redigera bok då?

(Här skulle det ha varit en bild på hur jag jobbar. I soffan. Men Blogger vill inte låta mig lägga in några bilder just nu.)

Det är inte jag

som plötsligt är spänstig som en kattunge och hoppar upp på köksbordet och äter rosor för att jag tydligen älskar att kräkas!

Ifall ni undrar.

Jag känner mig stressad.

Det är exakt en månad kvar till release och vi har en fest att planera, Vårrus att ta tag i och en mängd smågrejer som jag behöver hålla koll på så idag gör jag en lista för att det ska bli överskådligt. Listor är oumbärliga när pulsen rusar.

Jag ska ju åka med Mamma på födelsedagssemester i en vecka (vi åker om exakt tolv dagar) och då vore det bra om det mesta är på plats.

Vi ses inte särskilt ofta, mamma och jag, senast var det i juli förra året (!), alltså ska det bli jätteroligt att babbla, promenera och titta på när hon badar.

Förra året slog hon i sin lilltå första dagen, sådär så att det faktiskt såg riktigt eländigt ut. 

På det la hon sedan skavsår från helvetet när vi första maj skulle hitta en livsmedelsbutik och gick hur långt som helst innan vi hittade den enda öppna 25 meter åt andra hållet från vårt hotell. Då var mammas fötter redan trasiga.

I år gör vi inte om samma misstag.

Och första maj har vi förresten redan åkt hem.

Idag ska jag utöver min lista, ta en promenad.

Det är vår i min förort och just nu åtta grader i skuggan.

Ps gårdagens film var lysande. Betyg: se den!

Coreträning idag,

och det var ett tag sedan eftersom jag inte varken har fått plats på passet eller haft en arm som har gillat övningarna riktigt.
Just armen är lite bökig just nu, tror att jag har belastat den för mycket (som i armhävningar och sånt) och därför ska jag försöka låta bli de varianterna idag.  Istället får jag väl göra några fler magövningar.

Ikväll ska jag träffa Nisse och vi ska gå på Bio när han har slutat jobbet.
Vi ska se den här:

Den vann en Oscar för bästa film och baseras på en sann historia om hur tidningen The Boston globe avslöjade de omfattande sexuella övergreppen på barn inom den katolska kyrkan.

Vad jag ska göra mitt på dagen vet jag inte än.

Jag kan till exempel dammsuga. Jag kan också låta bli.

Vi får se.

Livet ligger öppet att ta tag i.

Fredag.

Och jag har målat tånaglarna röda. Eller snarare korallröda, om vi ska vara petiga.
Min redaktör gillar inte riktigt när jag säger röd eller blå i mina manus. Hon vill ha nyanser och ni som har läst något av mina alster vet att nyanser och färger är jag rätt ointresserad av.
Men jag ger mig här och där.
I Toscana tur och retur tror jag att jag efter påpekande fick med ett koboltblå.
Det kom jag inte på själv, kan jag berätta.


Jaja. Detaljer detaljer.


Jag har i alla fall några nyanser av rött att välja bland.
Och färgnyanserna är superviktiga för mig.
Jag är bara ointresserad av att beskriva dem i mina böcker.

Igår var verkligen en busy dag.

Jag började med tre timmar i tvättstugan, sedan åkte jag till återvinningen med smalkläder som förhoppningsvis passar någon annan, vidare till sommardäckbytarstället och svängde till sist förbi verkstaden och bokade en tid eftersom en broms är paj. 

Nu har jag rena gympakläder, vilket är utmärkt eftersom jag ska träna idag.

I morgon ska jag ta tag i Vårruset. 

Vi har ju ett LAG!

Hurra!

För första gången i sitt sjuttonåriga liv,

är Misse lös i magen.
Det var ett jäkla liv på honom tidigt i morse, så det kanske var av det. Han kanske hade lite ont i magen.

Anyway.
Jag har läst på och jag behöver bara hålla lite koll på att det går över de närmsta dagarna och det är inget fel på honom utöver det.
Han åt sin struma och värkmedicin utan problem i morse (jag krossar strumatabletten i en plastpåse mellan två skedar, med plasthandskar på, och sedan häller jag det över ett rinnande godis som han gillar. Om jag inte krossar i plastpåse far delar av tabletten i väg. Och i en mortel är det svår att få ut allt eftersom smulor fastnar på mortelväggen. Sedan rör jag ned droppar med värkmedicin som han får mot sitt höftonda. Skålen och skedarna får aldrig användas till något annat, för jag kan också påverkas av hans medicin.)

Jag har ju tagit ett beslut om att det inte blir fler behandlingar för hans del. Ett veterinärbesök är en sak, men fler mediciner eller operationer blir det inte.
Det känns skönt att ha tagit ett sådant beslut, även om jag kommer att vara förtvivlad den dagen.

It´s tuesday, folks.

Det där med engelska är knepigt, så till vida att jag nog inte längre kan stava alls. Vad jag vet.
Så länge jag jobbade på det stora livsmedelsföretaget så var det koncernspråket och jag skrev och pratade engelska varje dag.
Not so much sedan dess.
Snart ska jag läsa översättningen av Gloria och det blir ju galet spännande att se hur jag klarar det. Jag är ju inte mycket till hjälp om jag inte gör det.  Jag har inte läst bok på engelska på vääldigt länge. Det tar sådan tid, och jag kan inte skumma igenom som jag gör med svenskan

(Har jag sagt att jag inte ens läser de flesta långa beskrivningar av miljö som många verkar älska att skriva om? Jag ser att det börjar handla om löv och då skippar jag per automatik att läsa just det strycket... istället gäspar jag. Och bry er inte om vad jag tycker. Det handlar om tålamodsbrist och att alltid vilja se den stora bilden direkt istället för att pussla ihop delarna av den.)

Ungefär så, denna tisdag när det regnar i min förort och jag ska träna, tvätta och kanske läsa lite.
Jag frustar fortfarande, men håller mig ifrån de två manus jag har skrivit inledningen till. Istället låter jag dem gro i huvudet, vilket förstås inte ger något resultat alls vad jag vet. Möjligtvis verkar det i någon slags undermedvetenhet. Låt oss hoppas att det är så, för herregud som jag tänker!

Tuesday.
Let it roll.

Jag fortsätter på hustemat.

I boken som kommer nästa år, Nikki (arbetsnamn i alla fall), så har jag två hem. För att kunna beskriva rena hittepåhus - så har jag ritat upp dem. Allt finns på teckningar i min anteckningsbok.
Min förläggare är i London just nu och läser manuset i pauser. Det vore kul att be henne rita husen efteråt, för att se om hon ser det jag vill.

Idag var Helen här. Vi år lunch och babblade i sex timmar och tre minuter.
Nästa vecka ska vi åka båt till Åland. Vi och tjugotre gamla kollegor från Scanair.
Det kan bli precis hur roligt som helst.

Jag tycker att det är roligt att titta på bostäder.

Små, stora, här eller i andra länder är inte så noga.
I de svenska hemmen vill man numera ge sken av att man inte tittar på tv. Man har inte ens någon.
Här är ett exempel på hur det ser ut i fler och fler annonser. Eller så står en tv-bänk där med blommor och en korg med frukt (?)

Trams förstås. 

De här människorna slänger sig i soffan framför tv:n precis som alla andra.

Det kanske inte är så finkulturellt att se på tv, men det är det inte att hänga på FB heller om ni frågar mig.

Nu bor jag i världens bästa hyreslägenhet och vill absolut inte byta, däremot få inspiration till nya bostäder till karaktärer. Och till mig själv om jag vill byta plats på mina soffor. 

Jag la ju alltid ut en länk till skrivarlyor på den tiden Sonja-böckerna skrevs, men fick på tafsen av de som ägde sajten för att jag drev för mycket trafik (jag fattade aldrig det där, jag trodde att det var bra) så jag slutade.

Men en så här såg bilderna ofta ut.

Visst är det magiska hus?
Här på Mallorca, där Rebecka från Sonjaböckerna har sitt hus.

Jaja.

Nu ska jag träna och träffa en kompis i förorten till förorten.

Tjohej.

Hur många gånger kan man sända

Bourne-filmerna (just nu på 5:an). Och på alla kanaler. Jag bara undrar. Jag tror till och med att Svt har sänt. Är de verkligen så bra?
Nu är jag lite för feg för att se Johan Falk som går på fyran just nu (jag ser sällan något som är läskigt eller väldigt spännande), men vad stilig han är den unge Kinnaman. Om jag tar bort ljudet kan jag titta på honom.

Skojade bara.

Får man gå och lägga sig nu?

Jag är säker på att jag har Greysavsnitt som jag måste se för hundrafjärde gången.

Ps, Treans "Min låtsasfru" är helt okej, men har sett den ett par gånger och det räcker.

Söndag,

och jag ska plantera om blommor (läs gröna växter) som aldrig varit omplanterade. Det är så mycket rötter att det är helt galet, men om de ska överleva ett år till måste det till jord i större kruka.
Jag kan inte det där, men allt står att finna på Youtube tack och lov.
Från det till hur man byter säkring på en gammal Fårda.
Jag älskar Youtube.

Vanligtvis vill jag gärna träna på lördagar,

men jag tror att jag har överansträngt min arm/axel lite, så istället för core-träning ska jag ta en lång promenad med Nisse. Han har en bra slinga på Södermalm utmed vattnet från Skanstull till Tantolunden vid Hornstull och sedan Hornsgatan tillbaka till Medborgarplatsen där han bor.
Jag ska inte säga att jag är trött på promenadvägarna här, men det är verkligen verkligen verkligen roligt att gå någon annanstans.

Det var väl det inledningsvis den här dagen.
Vad gör ni?

Jag skulle så gärna, någon gång,

åka på bilsemester i Norge.
På riktigt har jag svårt att tro att det finns något vackrare land.
Slingervägen här skulle jag absolut inte åka i. Absolut inte.
Men i fjorden nedanför.
Hurtigrutten måste ju vara magisk.
Har ni åkt den?