I en säng i New York

Galna hus i den här stan!

Här skulle det ha legat en bild, jag vet inte vad som hände. 

Jaja, det kommer fler bilder.

Puss på er, som vi säger i Amerika!

Jag hinner inte blogga idag,

har förfärligt mycket att göra.
Gårdagens research gjorde mig gråtfärdig, så bra var den. På riktigt.
Det här jobbet är fantastiskt emellanåt, kroppsslitigt andra gånger.
Min axel höll på att döda mig i planet hit.
Funkar bättre nu när jag inte sitter stilla hela tiden.
Nisse föreslog, för att han själv har haft problemet, en sådan där som sticker nålar i en (är så trött att jag inte kommer ihåg vad det heter.) Ett par i stortån (!) ska göra susen för en axel som har det jobbigt.

Idag ska jag bjuda Nisse på middag som tack för all hjälp han ger mig.
Det ska bli ett sant nöje.

På promenad

Innan vi stupade igår

var vi på jakt efter att hak att äta på. Det fanns en hel del att se på vägen dit.
Vi bor på 48e gatan, nära Times square och Brodway. Helt okej hotell, inget fancy, men bra sängar.
Nio timmar senare är jag vaken, medan mannen sover.

Jag ska lägga ut ett par länkar, och småfixa lite med intervjuer och annat.
Senare idag är det the big research, som jag har varit upphetsad över sedan i oktober.

Tjohoooooo!

Mat dag ett.

Vi är så galet trötta, men ska hålla ut i 30 minuter till. Då är klockan nio här och jag har varit vaken i ungefär ett dygn.
Häpp!

Tjohoooooo

Vi möts i dörren. Jag åker och de kommer.

Jätteskönt att veta att någon är hemma här när jag är bortrest.
Här och var sitter små uppmaning. Köp schampo var det sista jag skrev.
Det andra handlar mest om Misse.
Katt och lägenhet är i goda händer.Jag är så glad för att det är okej för Jonathan och Linnea att bo här när jag är borta. De har aldrig sagt nej, och för det kan man få en present från NY.

Nu ska jag äta min plättfrukost. Jag hoppas att det ska hålla mig i magform över Atlanten.
Förra gången jag åkte så klämde jag i mig både bröd och godis, och om det var det som fick min mage att hålla igång hela resan vet jag inte, men jag vet att jag ska försöka undvika det den här resan om jag kan. Det är förfärligt att sitta med en ballongmage så länge.

Ungefär så.
Puss och kram.

Det är den där tiden,

runt fyra, när jag blir sådär trött att jag bara vill sova.
Men jag ska hålla mig vaken, det brukar vara över vid sextiden.
Jag tänker bada och se ett avsnitt av Modern family. Tror att tånaglarna ska få någon rödrosa färg idag. Det var länge sedan de var pimpade.

Annars har jag idag - utöver att jag har städat (vet ni hur dammigt det blir på alla mina fotoramar som hänger på väggen?), organiserat mina smycken, min necessär och min sminkväska.
Allt var förfärligt stökigt.

Jag har packat mitt handbagage med dokument, pass, anteckningsbok-pennor, pocket (Anne Holt), plånbok, läppglans, tuggummi, näsdroppar, tandpetare (visst hatar man när något fastnar i tänderna??), hörlurar och strumpbyxor.

Ungefär så.
Nu plumsar jag i.
Tjohej!

Absolut nödvändigt.

Jag ligger bra till i tid
Nu tar jag golven och sedan ett bad. Fila fötter, måla naglar, fixa ögonbryn. Det är en störtskön dag i Farsta!

Det verkar vara lite sportlovsstängt både här och där.

Här ägnar i oss inte åt något sådant alls, utan den dagliga rapporteringen fortsätter oavbrutet.
Schemat idag är mycket strikt, och kommer att funka för att jag somnade om. Totalt sov jag säkert i över sju timmar, vilket är något slags rekord.
Hurra.
I morgon bitti är det extremt tidig uppgång eftersom jag vill vara på Arlanda i väldigt god tid (vi kör min bil, alltså får jag bestämma när vi ska åka, moahahaha).

Jonathan och Linnéa kommer förstås hem och passar Misse.
Vi vill inte lämna honom ensam en sekund.
Det ska bara gullas och pluttas.

Nästa vecka kommer Toscana tur och retur.
Är inte det HELT galet roligt.
En riktigt Pompa Och Ståt-signering kommer att ske i Farsta bokhandel 7 mars (är inte säker på tiden, återkommer om det.)
Då är boken så färsk att det ryyyyker om trycket.
Tjoho!

Tre timmar senare

vaknade jag i soffan och nu är jag rätt pigg.
Tjoho, på det faktiskt.

Det är dags att skriva en packlista, en mycket avancerad sak där jag parar ihop plagg dag för dag så att det ska bli rätt.
Därefter skriver jag ned underkläder, accessoarer, skor (OMG SKOR), väskor och annat som ska funka med varje outfit.
I New York är det 150 grader kallt, så utsidan är liksom klar redan när jag åker. Långkalsonger (tjocka strumpbyxor) tänkte jag packa ned i handbagaget.

Peppar, peppar, peppar; om två dygn sitter vi på planet. Nisse sover antagligen och själv tror jag att jag jobbar.

Hurra!

Gala slut.

Åsa slut.

God natt.

Jag ser på Oscarsgalan på Svt Flow.

Och har ätit kesoplättar och druckit kaffe.
Vaknade alldeles för tidigt, förstås, men så här långt är det ändå en bra morgon eftersom jag älskar galor.
Jag kommer att somna om senare idag när jag har jobbat klart istället.
Lady Gaga har sjungit sig igenom hela Sound of Music, och när Julie Andrews kom in för att dela ut musikpriset strax därefter blev publiken lyyyrisk.

Nu de största priserna.
Tjohej.

Min första bok

Casanovas kvinna, ser ut att snart vara helt slut. Den är med på Adlibris rea och vad jag kan se är det under 20 exemplar kvar.
Jag tror inte att Kalla Kulor tänker trycka mer, skulle de fråga mig skulle jag säga nej.
Det räcker så fint nu.
Vill/behöver någon läsa, så finns ju boken på bibblan.

Det här har varit en lång dag, men jag har fått mycket gjort.
Jag tror till och med att jag har en klädplan för allt utom flygresan.
Tjoho, det är en bra början.

10.40

och jag har tvättat,
bäddat med fina rena lakan,
gjort mina frukostplättar,
druckit två koppar kaffe ... till,
solat ,
duschat
och handlat.

Spåren i snön (!!) utan för mitt höghus visade att inte särskilt många fler än jag, var ute så tidigt.
Det var bara mina spår när jag åkte, bara mina spår när jag kom hem.

Nu ska jag städa och prova kläder.
Sen kanske jag borde sova en stund till.

Jag tvättar.

Har lite problem med vad jag ska packa.

OCH vad jag ska ha på mig när vi åker?

Åtta timmar i en flygstol kommer min rumpa att domna av och jag kan absolut inte sitta i min rosa morgonrock även om det vore bäst.

Så jag tänkte fundera klart på det idag, jeans är tyvärr uteslutet eftersom sömmen där bak skulle göra ont som tusan.

Jag tänker snyggare mjukisbrallor, så lite söm som möjligt är målet.

Och så ska jag städa på riktigt, inget dammsugamenjagtvättargolvetenannandag som jag har ägnat mig åt ett tag (jättetag).

I morgon ska jag ta tag i de 42 första sidorna av Toscana som vi har översatt till engelska.

De ska korrläsas en sista gång, men sedan tror jag att jag är klar med allt arbete och kan vara HELT ledig i en vecka. Tjoho.

America, here I come!

Jonathan är vuxen.

I allra högsta grad. Till och med jag, 53, ringer min mamma när jag är sjuk (hon tycker synd om mig och oroar sig lite, och det är precis det jag behöver just då. Bara då. Annars är jag allergisk mot allt tycka synd om.)
Tydligen har han haft influensa, så när han kom med resväskan fick han ställa den på trottoaren och så ropade jag allt jag ville säga genom bilrutan.
Väskan slängde jag in i bilen först när han hade stängt porten.

Vi får helt enkelt kramas en annan gång, även om han var mycket bättre nu sedan ett par dagar.
Han lät som om han hade sjungit en hel natt, så lika frisk som han tror att han är vet i sjutton om han är egentligen.
Men han skulle spela in en video idag, så det var väl bara att köra antar jag.

Själv ska jag sova.
Möjligtvis tittar jag på Kalla först.

Följer ni VM från Falun?

En mycket prydlig hög papper

är nu placerat i den gröna plastfickan tillsammans med passet.
Naturligtvis printade ut dubbla upplagor eftersom vi är två som reser.
OM någon skulle sno min väska så kommer Nisse att bära på dubbletterna.
Jag är ett under av koll!

Två punkter återstår på dagens to do innan jag kan få sova en timma:
Hämta resväska hos den unge mannen på bilden, och köpa kattsand.
Jag räknar med att ligga i soffan klockan tolv.

Foto:Elou Berg

Tjugo över sex

är tydligen min nya morgontid.
Det är okej, trots att jag vinglar upp.

Idag tänkte jag ägna mig åt att ta fram all resedokumentation och printa ut den.
Med sådant är jag klassens ordningsman.
Utåtriktad slarvmaja och inåtvänt kontrollfreak.
50/50.
Inget däremellan.
Vi kan väl säga att inte ens jag begriper mina själv alla gånger.

Och så ska jag hämta min jättestora röda resväska hos Jonathan.
Nisse ska låna den mellanstora.
Jag förstår inte att han ska ha så lite med sig när vi ska vara borta i fyra dagar!

Ungefär så. Lördag. Vad säger man? Underbart?