Jag borde ha tagit fler stillbilder.

En bild hittade jag. Från mitt köksfönster tidigt fredag morgon. Det borde inte vara solen där borta, den är i det läget först vid 13-tiden. Det ni ser är parkeringen utanför Farsta centrum. En av flera. 

Trots allt har jag ju varit i lägenheten tre gånger nu. Men men, jag hoppas att ni, om ni är intresserade, har sett filmerna på Instagram.

Jag älskar den. ÄLSKAR den! Jag tog med mig grannen igår och hon "OH. WOW, Jag fattar varför du älskar den här."

Men det återstår ju lite att göra i den, minst sagt. Fast är jag ledsen för det? Inte ett dugg. Det här är ju min dröm. Jag får INREDA, jag har råd att inreda och till sist, när jag är klar, kommer det ju att vara Farstas finaste lägenhet.

Först och främst har jag beställt en omtrådning av elen (tror jag att de kallade det), ingenting är jordat som det är just nu. De sätter in nya barnsäkra kontakter, och byter ut alla lampknappar eller vad det nu heter. Strömbytare. Det byter också ut proppskåpet mot ett modernare. Det behövs, sa ägarna, vid överlämningen. En elektriker hade påpekat det. Känns så skönt och tryggt att få det gjort innan jag flyttar in. 

I fredags revs garderoberna i sovrummet och man skulle också riva duschväggen/kabinen. Det gick sådär. I ena väggen fick man inte ut skruvarna, i den andra är skruvarna borta. De sa att jag måste ha en VVS person som gör det där. 

Men det gör inget (så länge jag får tag på någon som kan lösa problemet), för jag behöver ändå någon som river kommod (som vittrar sönder) och handfat eftersom det är för stort. Och spegelskåpet ovanför som sitter snett plus har helt fel belysning. Bort bort bort.

Jag vill ha in en tvättmaskin (kanske kombo torktumlare, alternativt pelare. Jag torkar bara handdukar och lakan ändå, restan hängar jag, och då kanske kombon funkar) och behöver bredden till det. Ett 40 cm handfat räcker. Har hittat ett skitsmart som är 40 brett men djupt, på Ikea. 

Perfekt för mig!

Nu funderar jag på om jag istället för att sätta upp en ny duschvägg, ska ha en cirkelformad snygg stång (90 i diameter) och duschdraperier.  Det kan man göra väldigt mysigt om gardinerna är fina och kan hängas upp vid sidan när de inte används. Då kan jag definitivt öppna luckan till en tvättmaskin i mitt bara 160 cm breda badrum. På den ytan måste dusch och tvättmaskin samsas. Jag har ännu ingen koll på lutningen på golvet, det är väl det mest som avgör om det funkar med duschdraperier (alternativ en duschvägg) eller inte. Eftersom det är så litet är det ju risk för att vattnet rinner iväg under tvättmaskinen. Å andra sidan finns det ju ställningar att ställa den på. 

Det var badrummet.

Köket.

Well. Formen är FANTASTISK. Två av tre originalskåp är FANTASTISKA. Det tredje har man sågat i och förstört. Men två av dem är MAGISKA och ska behållas. De behöver inte ens dörrar. 

Jag ska ju stänga en dörr mellan köket och hallen, är tanken, och på den platsen som blir vill jag ha skåp. Jag (inte jag, men ni fattar) ska också riva ett städskåp i köket bredvid dörren för det finns redan ett i hallen. Och frågan är vad man gör med utrymmet. Flyttar man kyl/frys dit, eller sätter man bara in nya skåp? Gör man ett u-format kök?

Ritningen. Kolla vilket utrymme man får om man river F, som står för förråd. Det har jag för övrigt ett i källaren, tjohej. Och dörren jag vill stänga till köket är den närmast duschrummet. 

Alltså har jag bokat en tid med Ikea, som kommer nästa måndag och hjälper mig att planera. Hurra!

OCH sedan återstår vad jag ska göra med min klädkammare och hall. Riva och sätta in garderober så hallen blir mycket större, eller renovera klädkammaren som nu luktar illa mest på grund av ålder (skulle jag tro). Den är dock stor och slukar massor, men behöver verkligen renoveras eftersom den är 65 år gammal. Hyllor bågnar och golvet är ofräscht. 

Det här är ju ett hall-alternativ. 

I ärlighetens namn vet jag inte ens om garderoben FÅR rivas. Det har jag inte kollat med föreningen. Men det känns inte som om den är bärande när jag knackar på väggen. 

Jag ska till Kanarieöarna två veckor i januari, det är ett alternativ för renovering av hallen och köket. Kanske till och med ett superbra alternativ. MEN det är fram till sista december som man får ett rotavdrag på 50% av arbetskostnaden. Nu kanske jag kommer upp i maxsumman med alla mina smågrejer. Flytten är RUT, men elen är rot. Golven är rot (tror jag) och målaren är nog också rot. 

Om jag har maxat mina rot är det kanske till och med bättre att göra köket och hallen i januari så jag får nya rot (men 30%)? Måste kolla med någon som kan det där. 

Är det här det roligaste ego-projektet någonsin? Kanske. Inget är jobbigt, bara roligt.

Det gäller bara att vara noggrann med tiden, för jag behöver min sömn och har otroligt mycket att göra som inte handlar om flytt utan jobb. Och det som går att göra innan inflytten vill jag ju göra.

I morgon ska jag vara i Farsta klockan 7, eftersom golvläggare kommer och Bauhaus inte levererade allt i fredags som jag hade dubbelkollat att de skulle göra OCH har betalat för. Nu kommer de istället i morgon, mellan 7 och 8 blev jag lovad. Tror ni att de kommer då? Tveksamt. Dessutom ska golvet ligga till sig i min värme i två dygn innan det ska läggas och det funkar ju inte nu då. 

Så ett tips är att beställa online det man hittar på Bauhaus, för golvet från centrallagret kom exakt när det skulle. Det är Bauhaus i Länna som har fuckat upp. Det golvet jag beställde först, det till vardagsrummet.

Men ungefär hälften kom ju (till sovrummen), så golvläggaren som kommer kl 8, får börja med det helt enkelt.

Anyhow. Klockan 16.30 i morgon har jag också visning och senare på kvällen en coachingtimma. 

Sedan är det mixat coaching och manus resten av veckan. Grupper och enskilda samtal.

Så fokus på en dag i taget annars överväldigas jag förmodligen av stress. Deadline manus är den 1a november. 

När coachingveckan är slut har jag tre veckor på mig. Det borde gå! En resdag har jag där, när jag ska till Vansbro. En fram och tillbaka, som kommer att ta hela dagen, men det är EN dag, det är helt okej. 

Så idag ska jag jobba i manus i ett par timmar, fakturera och sedan städa. Min granne, bästa grannen, låter mig ställa in grejer i hennes lägenhet under visningen. 

Där har vi det, söndag 8.27. 

Tjohooo! 

PS är Stockholmare igen. Jag är skriven i lägenheten sedan den 2a då jag fick nycklarna! Det kändes banne mig högtidligt!

Om jag har sovit gott i natt?

HAHAHAHAHAHA.

Inte alls.

Som en kratta, 

som ett barn  på julafton, 

som när jag ska åka till New York.

Men lyckades somna till lite på morgonkvisten så istället för att gå upp 4.30 sov jag vidare nästan till 7. 

Nu blir det ett par baljor kaffe, promenad, frukost till oss båda, dusch och hårtvätt och klockan 11 åker vi till Solna och hämtar Linnea och Mio. Jag har packat en liten väska, och ska packa en till i morgon bitti då vi åker härifrån redan 6.30 eftersom rivningsgänget kommer 7.30. 

Min nya kaffebryggare kommer att vara perfekt i morgon då vi inte vet hur länge vi måste vara i Farsta. Kanske ska ta med en klappstol att sitta i. Bra idé, ska genast plocka fram en!

Så, då var det gjort!

Jag undrar om det blir någon åverkan på badrummet när de tar bort duschkabinen? Den har inget golv, så möjligtvis sitter den fast i väggen. Vi får se. Jag behöver i så fall googla på hur man täpper till hål. Badrummet kommer jag inte att göra något åt (golv väggar) det ligger eventuellt ett stambyte 5-7 år bort och att göra något nu, när det ändå ska ändras då, behövs inte. 

Det enda jag behöver, vill få plats med, är en tvättpelare och en duschvägg och eventuellt skruva fast väggskåpet som jag tror satt lite på sniskan. Vi får se när jag får bort duschkabinen, hur mycket vatten som rinner ut på golvet.

Och jag skulle också vilja byta ut köksluckorna, jag tror att de är från Ikea. Stommarna behöver jag inte byta och särskilt inte i orginalskåpen med de fina hyllorna. Där vet jag inte ens om jag vill ha dörrar. Glas i så fall, och med belysning. Det blir så mysigt, ju. Köket kan bli ett riktigt litet mysrum.

Igår kontaktade jag också Claes Fixare, med en fråga om att få hjälp med elen. Jag vill att de går igenom den i hela lägenheten samt byter elcentral. Jag vet heller inte om det finns brandvarnare, och om det är jag eller föreningen som byter dem. Det är också en sådan där grej som känns viktig. 

Jag tror också att det är många gamla eluttag, telefonjack och annat som också helt enkelt kan tas bort. Det kanske en elektriker kan göra. Och när jag får kontakt ska jag också be honom sätta upp mina fina lampor, då får jag det ju perfekt!

Kan ni fatta att jag får nycklarna idag, wohooo!

Detta magiska, att få gå in i MIN lägenhet, kommer förstås att förevigas och på Instagram läggs nog små filmer ut, skulle jag tro. 

På måndag börjar golven läggas, på fredag börjar tapeterna komma upp. TJOHOOO!

Men alltså.

 Mållinje den här gången också.

Mina bibliotekslån uppgick till

77 671

Och den som ligger på plats 200 (På topp 200-listan) har 77801 lån! 130 lån från, alltså. 

JAJA, vad är väl en plats på en lista!

Igår var jag i Rimbo, ett perfekt bilavstånd för ett biblioteksevenemang. Fram och tillbaka samma kväll är min grej, och det ska jag fortsättningsvis hålla fast vid om jag har dåligt med tid eller bara prioriterar mig själv. Jag älskar mindre ställen men det är väldigt långa resor, alltid övernattningar. Nu har jag gjort det i femton år och väldigt få gånger tackat nej. 

Och det har aldrig handlat om omtanke om mig själv utan om krockar. En resa, ett annat bibliotek. Jag tror knappt att jag har förstått att jag faktiskt kan tacka nej för att jag inte orkar resa långt.

Det har också handlat om pengar. Varje öre har varit viktigt att få in, hur lite det än har handlat om när man har slagit ut på timmarna det längre resorna tar.

Från och med nu ska jag värna mer om min egen tid. När jag kommer ut är det så roligt, men det tar också på krafterna. Inte för att jag är äldre, det känner jag inte (jag var ju en bit över 50 när jag började), utan mer att jag blir trött av resandet för att jag har gjort det så många gånger. 

I morgon är dagen D som i att hämta nycklarna, och bli ägare till en lägenhet i Farsta. Det är så stort att jag svimmar.

Jag fick in i det här året med oro. Skulle jag överleva ett år till på författarskapet? Jag startade kurser, tänkte att jag kanske skulle leva på det istället. I planen låg att starta två nya i augusti och att kanske plocka upp den där städfirman jag alltid har haft som reservplan i bakfickan.

Jag gick i pension! Man får jobba 8 timmar i veckan, och utslaget var det ungefär det som jag hade tänkt med kurserna. 

Sedan kom maj, nya boken, nya agenterna och allt vände. 

Det kan förstås vända tillbaka igen, det går ju lite upp och ned i den här branschen. Men jag håller tummarna. Just nu känns det bra. (Peppar peppar.)

Det är en rätt otroligt vändning (så här långt), i alla fall. 

Typ så denna dag när Selma och jag ska hämta tapeter, men först och främst jobba!

30 sidor redigering är målet, tjohej! (Det där omätbara jobbet som författare. Hur räknar man timmar då? Helt omöjligt. En timma igår kväll på bibblan, och samtalen kommande vecka med kursdeltagarna är det enda mätbara.)

Min lilla Snorpa! Jag tycker så mycket om henne. Jag ska packa en väska till henne i morgon när vi ska till lägenheten. Mio och Linnea ska också med!

Blandat bandat idag,

när väskor ska packas upp, manus ska petas i, kläder ska tvättas och kropp ska tvättas och piffas inför resa till Rimbo bibliotek senare idag. 

Den här trion!

Så här sminkad kommer jag inte att vara ikväll.

Lite fler mässbilder.

Just nu regnar det. Skönt, även om jag hoppas på uppehåll när vi ska gå ut om en stund. 

I morgon är en bättre dag för manusjobb för då har jag inget utom det på schemat. Jag har räknat ut att jag har ungefär 20 dagar till mitt förfogande i oktober och det måste räcka. Jag har kurser, måste till Farsta och öppna dörrar, både fredag, måndag och nästa fredag, men däremellan kan jag jobba. 

Jag känner en viss press men är bra på att prioritera och detta ska inte bli den gång då jag missar målet, det vill säga att hela manuset ska vara klart den sista oktober. Och det går ju inte heller eftersom jag måste vara 100% ledig från 1 november fram till flytten den 10e-12e (och därefter fram till 24e november som känns så himla lyxigt!)

Så där, nu ska Selma och jag somna om efter en liten promenad, ett delat päron och en delad banan. Hon gillar frukt och får såklart smaka. Hon har gått ned de 300 gram som hon skulle (ser det i alla fall ut som, har inte vägt henne på några veckor) och lite frukt gör inget. 

Och det är mysigt att ha en fruktstund ihop.

Halv tre måste vi åka mot Solna, det kommer att ta en bra stund att köra vidare mot Rimbo sen. Jag ska vara där innan 18 och enligt maps kan det ta upp till en och en halv timma från Solna vid den tiden. 

Men lyxigt med ett biblioteksbesök som man hyfsat enkelt gör på en kväll. Fast jag behöver bli piggare, därav tuppluren nu. 

Tjohej!

Hemma!

 Jag gillar inte kvällskörning, men hade inga alternativ igår, och till Norrköping hade jag sällskap i bilen av en författarkollega. 

Nu är vi morgontrötta, Selma och jag, tror jag somnade halv ett eller ett, kanske, och det blir nog en seg dag idag. Jag ska öppna manus i alla fall, för nu är det bara en månad kvar och väldigt mycket kvar att göra. Och det kommer att gå bort dagar i oktober, rätt många till och med. 

Först och främst torsdag, wohoo, när jag får nycklarna. Och fredag när otaliga leveranser kommer plus de som ska riva duschkabin och garderober. Det blir en lång dag i Farsta om inte alla leveranser kommer redan på förmiddagen. 

I helgen ska jag tillbaka och mäta. Eventuellt ska jag packa upp tvåmanssoffan jag har köpt till Selma, men i så fall får den stå i köket så länge. Vi får se. Jag ska i alla fall ta med leksaker och vattenskål redan på torsdag. 

Det var så jag gjorde här. Vi åkte hit med jämna mellanrum och lekte, så när vi väl flyttade var hon välbekant med lägenheten och att det var möbler i den verkade hon inte ens märka. Hon skuttade in och började leka. 

Jag hoppas förstås att det blir likadant i Farsta.

Helgen i Göteborg var FAB!

Simona intervjuade mässans största stjärnor; Julia Quinn (Bridgerton) och Sara McLean (Nio förbjudna frestelser) och det var mässans bästa!!

Nu finns det inte en människa kvar i Fjällbacka, sa Läckberg när också Gilla kom. Min gamla klasskamrat och vän sedan dagis. Skulle tro att Camilla var klasskamrat med någon av Gillas 4 syskon. 

Seminarium om att byta genre

Samtal med Åsa förläggare

Det är 16 år sedan vi träffades f.ör första gången. Just på mässan i Göteborg. Men vi hade varit bloggkompisar innan det. 

Så roliga seminarier som startade i fredags med invigningen av Crimetime och en AW med Henrik Fexeus som lurade brallan av alla som var med på scenen (utöver mig: Anders de la Motte, Camilla Läckberg, Sara Strömberg och Mats Strandberg) och på dem som satt i publiken, förstås. Det var som en föreställning, han är grym på scenen!

I lördags liveskrev jag en novell i Skrivas monter, men hur den blev kan jag inte bedöma. Det var kul. Det jag skrev gick direkt ut på en skärm som min dator var kopplad till. Det var inte på en scen utan mer bredvid och då och då kom folk och ställde sig och kollade. Det tog en timma. 

Jag tänker på Grimwalkers och hur de skriver, det går ju undan för dem bägge, och jag tänker att det verkligen är en träningssak att skriva snabbt. För min del kroknar jag lite, men det det går ju i alla fall med hyfsad fart. 

Novellen skulle vara 5800 tecken och jag skrev 5845 på en timma. Hade jag haft samma fart i tre timmar, hade det ju varit en väldigt bra dag på jobbet. Och så jobbar Grimwalkers varje dag. Det är bra gjort. Jag undrar om de ens KAN jobba långsamt. Man får ju sitt tempo, liksom. 

Igår hade jag flera samtal på Deckarscenerna, samt ett i montern med min förläggare, innan jag var klar och kunde åka typ kvart över fyra. 

Så lite trött idag, men nöjd eftersom allt gick så fint. 

Och just det. Jag har skrivit på ett nytt treboksavtal med Forum, medan jag var borta. Fem böcker om Koster totalt. Tjohooo, för det. 

I morgon ska jag till Rimbo bibbla, vet inte hur jag tänkte när det gällde det där, men jag spottar i nävarna såklart. Sedan ska jag till Vansbro bibbla den 18e, en lördag, och då åker jag fram och tillbaka samma dag eftersom det är mitt på dagen. I november ska jag till Vårgårda och då ska jag också åka fram och tillbaka samma dag, men i Gävle veckan efter sover jag på hotell pga sen föreställning. 

Det är mycket nu. Nästa måndag ska jag visa lägenheten och här ser för jävligt ut just nu. Men min bästa granne har lovat att jag får ställa in grejer hos henne under visningen. 

Typ så. Vi har varit ute, Selma har ätit och somnat om i fönstret och jag måste också äta. I Göteborg blev det mer godis än mat, för det var svårt att hitta något som var både mjölk- och glutenfritt.

Tjohej!

Första dagen i Göteborg,

 och jag tillbringade den mest med mig själv. Jag hade en superdag! 

Middag med Simona 

Götaplatsen

Avenyn börjar där

Så gott!

Utöver den research jag gjorde inför bok 2 (smågrejer, men de måste göras) så solade jag, fikade, gick ut och in i butiker, köpte en klänning och ett par örhängen och en tröja eftersom jag hällde en hel kopp kaffe över hela mig på vägen hit (jag behöver byxor också, kan inte åka i jeans, men det hinner jag köpa på Lindex H&M eller något som ligger nära om jag är där kl  10 idag), hämtade mina knallrosa tapeter som ändå skulle skickas till mig härifrån (engelska tapetmagasinet) samma dag, gick på bio, såg fina fina sista Downton Abbey, träffade Simona på hotellet och åt mat ihop och sedan gick jag till rummet och bestämde mig för att stanna där. 

Häpp. Bra dag! Och superfint väder. En sommardag, verkligen!

Nu ska jag göra mig redo (borsta tänderna, mer än så blir det inte för frukost) för att träffa Johanna på vår traditionella bokmässefrukost, och sedan köpa ett par "bilbyxor" och göra mig redo för dagens första punkt som är invigningen av Crimetime. Sedan har jag ett par timmar ledigt, ska bland annat till rummet och byta kläder och sedan vidare till ett mingel, ett nytt uppdrag på Crimetimescenen med bland annat Henrik Fexeus och direkt vidare till ännu ett mingel med mitt nya norska förlag.

NEJ, kom på nu att jag ju har mina randiga pyjamasbyxor med mig, dem kan jag ju åka hem i. Tjohooo! Jag har morgonrock på rummet så behöver inte dem här. 

När mitt gedigna program är klart på söndag ska jag snabbt byta om innan jag går till bilen och åker hem. Jag kommer nog inte härifrån förrän kvart över fyra, skulle jag tro. 

OM MINDRE ÄN EN VECKA FÅR JAG NYCKLARNA! 

Fullt ställ, gaspedal, nu går det undan.

 Alltså typ. Just nu dricker jag kaffe och ägnar mig åt alla de sidor jag besöker så här dags varje dag. Tre dagstidningar, Bostadsförmedlingen (min lägenhet kommer ut där snart, eftersom visningen är den 6e) och Hemnet. Än går det trögt på bostadsmarknaden kan jag meddela, i alla fall i de områden jag bevakar (Farsta). 

Men snart drar Åsamotorn igång. Jag ska fila och borsta hela mig, ge mig nya ögonbryn, packa, se till att sopor är slängda, blommor vattnade och lampor avstängda och sedan köra Selma till Mio och Linnea. Fram tills Selma vill ut för första gången är jag dock ledig, som i att jag sitter still utan göromål. '

Igår hämtade jag min tavla. 139 cm bred och 110 hög. Jag hade nog inte köpt den om jag hade vetat hur stor den är, men nu tror jag att den blir så fin på en av väggarna i vardagsrummet.  (Kollade annonsen och där står 89x119 cm, det är rätt stor skillnad.)

Och så hälsade vi på mysproppen Mio på hemvägen. Senare på dagen fick han feber, plutten. Han hade varit i Östersund med sina kusiner och fått med sig någon smitta hem, antagligen. Lillfisen. 

Nu är promenaden över och min dag sätter fart, tjohej!

Jag älskar min garderob,

 men FY FAN vad kläderna fortfarande luktar i den, det är hemskt. 

Hur kan något så snyggt lukta så illa?

Nu tog jag fram vinterjackorna/Kapporna och de stinker. STINKER! 

Här får det hänga i många timmar idag. 

De som går att tvätta kommer jag att kunna fixa, men de andra, de finaste i dun, en päls, en skinnjacka, får vädra.

Jag tänker mer och mer på att jag strunta i att ta med den. Efter snart typ sex år är den inte ett dugg bättre, samma hemska lukt innanför dörrarna, den är bara förfärligt snygg. Och jag har inte så mycket kläder kvar i den just för att de drar åt sig av lukten. 

Det luktade äckligt av kläderna i Farsta och det luktar äckligt här. Bara från den, de fasta garderoberna här har inte alls samma stickiga doft. 

Blir det bättre om jag tar bort dörrarna, någon som har erfarenhet av det? Jag är rädd att doften då sprids i lägenheten!

Jag kanske borde kolla med Ikea. Jag ska dit om ett par veckor när jag har en ledig helg (från Selma).

Fast hur länge ska jag behöva testa den här garderoben? Jag kanske bara ska göra slag i saker och säga hej då, trots snyggheten (och priset, för sex år sedan. Själva garderoben var inte så dyr, det var monteringen som kostade multum.)

Nu har jag hängt ut det som inte går att tvätta på balkongen och där får det hänga idag medan Selma och jag åker till Uppsala och hämtar min tavla. Jag tror inte att det ska regna. 

Jag har klädställningar som jag kan använda så länge, om jag bestämmer mig för att inte ta med den. Vi får se hur jag gör. 

Resten som är kvar, skjortor, byxor och lite annat, får jag tvätta strax innan flytten. 

Tips om doftpåsar, kol och sånt är ingen idé, garderoben går inte på sådana enkla trix. Tro mig, jag har försökt. 

Måndag,

 vaknade halv sex. Nu har jag druckit mina två BALJOR med kaffe, Selma sover i fönstret och jag ska på allvar börja jobba med mitt manus efter några dagar med annat.
MEN, jag har haft kontakt med det varje dag och vet var jag är så det är bara att gå på framåt. Målet idag är 40 sidor. Det är högt ställt med ska gå om jag kommer igång i tid. Det vore tippetopp, för i morgon blir det inte lika mycket eftersom jag tänker hämta min tavla och sånt duttidutt.

Igår, när jag röstade, tänkte jag på hur många gånger jag har gjort det i kyrkovalet tidigare och kan bara minnas en gång tidigare, faktiskt. Det är nog (tyvärr) ett val jag har skippat. Men med ett demokratihot hovrande över hela världen kändes det superviktigt den här gången också. Jag röstade för att jag kan.

Nu börjar minst sagt Bokmässan fyllas på. Igår kväll fick jag ännu en förfrågan på grund av att någon har hoppat av/inte kan vara med. Så mässöndagen hoppar jag in för Kristina Olsson i ett seminarium och på fredagen på Crimetime för Denise Rudberg.

Jag var redan inbjuden på trevligheter på fredagen och ska försöka hinna med det också. Så märkligt. Fredag kväll på bokmässan har jag tidigare aldrig umgåtts med en människa och nu är det fullt schema. Så fullt att det krockar. 

Kul! Det är därför jag är där. Ju mer desto bättre. Jag behöver heller inte så mycket förberedelse, det är ju de som leder programpunkterna som behöver ha läst på lite. 

Återstår att bestämma KLÄDER! Detta roliga dilemma! Det är kläder till dagen och det är kläder till kvällen. Jag ska gå igenom det i morgon, har jag tänkt. Några regler: det får inte vara obekvämt, inga kläder jag måste dra i eller tänka på hur de ser ut när jag sitter, jag vill heller inte visa fötterna eller för mycket hud. 

Ser inte så mycket ut på galgen kanske, men är superfin i verkligheten. Från Rodebjer. 

Jag vill heller inte behöva bråka med magen, den måste få leva sitt eget liv. Nu håller jag alltid in den, för så är jag lärd (av min mormor: "in med magen, bröstet ut, rak i ryggen som ett spjut" varje dag sätter sina spår), men det finns gränser. Och den blir allt svårare att hålla in ju längre dagen går. På morgonen är den platt (för en 63-åring) och på kvällen ser jag gravid ut (omöjligt när man är 63). 

Så kläder som klarar både plattare och putigare, alltså. Underkläder som håller in är jag inte intresserad av. Känns bara trångt och konstigt

Där har vi det. Klädplanen. Det blir som vanligt 2 resväskor. En med kläder och en med skor, väskor och alla smycken (herregud, alla har väl TVÅ resväskor för 4 dagar). 

Tur att jag kör!

Hej hopp, nu ska jag jobba! Om en vecka och tre dagar får jag nycklarna!

Jag är lite långt fram i huvudet,

 och behöver dra mig tillbaka till dag för dag. En dag i taget, andas och försöka vara här och nu. Grejen är att jag ändå inte kan göra något mer med lägenheten just nu ändå. 

Jag vaknade 5, gick upp halv 6, och 5 minuter senare kom Selma, la sig på soffryggen och somnade om.

Jag läste just om ett ungt par som ska leva vanlife, ni vet bo i en liten husbil (fast ännu mindre) och dra runt i världen istället för att jobba. Jo, förresten, de skulle jobba lite på distans. Jag försökte känna om det var något för mig. Ha allt jag äger i en pytteliten husbil? Nä, tror inte det, faktiskt. Inte så länge jag kan välja. Då gör jag hellre utflykter från min fasta punkt.

Att ha en lägenhet i typ Spanien (eller Cypern)  har lockat tidigare, men inte det heller längre. Fjällbackaupplevelsen gav mig en rejäl tankeställare. Jag trodde verkligen att jag skulle trivas där, första sommaren var ju underbar, men det var den sommaren och sedan var jag klar (även om jag hade den två år till.) Plötsligt blev vädret viktigt, mörkret utanför på vintern och låååånga resor. 

Tror att jag gillar själva idén, men sedan blir det för långt, för bökigt och dyrt när man så sällan är på plats. Bättre då att göra utflykter när det är möjligt. Att hyra, som vi gjorde i några dagar i somras, var perfekt. Jag hann inte träffa en människa utanför familjen, men så är det ju ibland. 

Typ så, denna underbara söndag och arbetsdag. Jag börjar NU!

Hade glömt att jag ska till frissan idag.

 Selma ska skjutsas till Jonathan och sedan hämtas igen. Jag hoppas kunna klämma in en solning samtidigt. Mina stackars fötter behöver VERKLIGEN det. 

Nu har jag fått en tid för visning av lägenheten, den 6e, halv fem typ. Men det är bra, då är det avklarat sedan när jag behöver fokusera 100% på mitt manus resten av oktober. Då golvläggningen igång, tapetseringen på G och duschkabin plus garderober är borta. Jag behöver inte börja packa förrän den 1a november när jag har skickat manus och går på en 24 dagar lång flyttledighet (minus typ 4 dagar när jag ska till Alingsås och till Gävle).

Nu har jag bestämt mig för att ha den cerisa tapeten (heter det så?) i lilla sovrummet, den blir svincool ihop med min soffa och det bruna överdraget som ligger nytvättat och väntar i skåpet. Nu har jag ett beiget linneöverdrag vilket inte är ett dugg skönt. Det river på kroppen. Det bruna, det som satt på när jag köpte den 2019, är så skönt och lättvindigt att tvätta.

Jag har ju köpt en exakt likadan till som ska stå i vardagsrummet, också cerise, och till den har jag valt ett tyg som är lika lättskött som det bruna. Och MJUKT! Här ska inte rivas ett enda dugg på min känsliga hud. 

Jag undrar var vi kommer att hänga mest?

Här är det givet. Så fort det blir varmt i matrummet går vi in i röda rummet som vetter mot öst. 

I nya kommer vardagsrummet också att bli varmt på sommaren, men det lilla tv-rummet/gästrummet vetter mot norr, vilket väl gör det något bättre i alla fall. Det här läget passar ju mig så att jag kan krypa ut på balkongen och sola

Min granne här har en A/C, som har gått hela sommaren i princip, och jag tror att hon betalade typ 300 mer i el per månad än annars. 

Jag har svårt att göra en sak i taget, men ska försöka i alla fall. Nu känns det som om jag ha fått det mesta på plats i fas 1 = Det som behövs för hantverkarna. 

Fas 2, det mesta när jag har flyttat in: 

får jag in en tvättpelare när duschkabinen är borta, har spisen varmluft och funkar elen som den ska? 

Vill jag ha en köksö (från Ikea) där jag också kan stå och jobba? Jag börjar med min fåtölj där, men sen? 

Jag vill också ha en liten soffa istället för den gröna och den vill jag nog ska stå på plats när vi flyttar in, faktiskt. 

JAJA, listan och önskemålen är många, som ni ser. 

Nu ska jag borsta tänderna och åka till Solna och sedan till Farsta och frissan. 

Då har jag i princip tömt min plånbok.

 Det är tapeter, målare, golv (har också köpt till båda sovrummen), lister, golvläggare, tavlor (i alla fall en och den måste jag hämta i Uppsala senast på tisdag, sedan är det för sent, så idag eller tisdag, eftersom det är stängt lördag-måndag och jag måste vara där när de öppnar 12.30 om jag ska hinna hem innan köerna. Det tar typ 1,5 timma därifrån att köra hem). 

Jag ska ju också ha någon som river garderober i sovrum plus badrum och det måste ske snabbt eftersom golvläggarna ska in. Alltså måste jag beställa det idag.

När jag fick hem ett tapetprov igår blev jag så besviken för just den tapeten har jag beställt/köpt och den var inte alls lika fin som jag tyckte att den såg ut på bilderna, så när den kommer i rullar ska jag skicka tillbaka den.

Den är bruna är så cool på bild, men vet i tusan hur den blir på väggen. Den ser lite "billig" ut trots priset. Den i fuchsia ser exakt lika exklusiv ut som den är. 

Det betyder i sin tur att jag inte riktigt vet vad jag ska göra åt det lilla sovrummet. Spänningen är olidlig. Det är möjligt att jag tar en annan jag har beställt (sa ju att jag har ruinerat mig) som är cerise. Min soffa som ska stå där (det ska ju vara ett litet extra sovrum/tv-rum, är brun och det är väldigt snygg mot just cerise/fuchsia. Rent av coolt.

Den rosa köpte jag till köket, men ångrade mig. Köket måste få den gula, så är det bara. 

Skrev ett väldigt långt inlägg som försvann och nu orkar jag inte skriva om det igen.

Så.

Igår beställde jag tapeter.

Det gick sådär, får jag väl säga

De fuchsia (så märklig bakvänd stavning) färgade tapeterna frn Designers guild beställde jag för många rullar av, men de snälla människorna på Engelska tapetmagasinet hjälpte mig, tack och lov. Det handlar ju om rätt mycket pengar. Jag är inte helt hundra på var de ska sitta än,  Kanske köket men de kan lika gärna  hamna i lilla sovrummet där jag ska ha garderober, soffa och en tv. 

Och när vi just kommit in från promenaden idag fick jag veta att resten av tapeterna (från Midbec) kommer det att vara 2-3 veckors leveranstid på, vilket ju riskerar min plaen eftersom tapetseringen är bokad till den 10e oktober. Säger någon 2-3 veckor betyder det alltid 3 ... MINST.

Nu har jag förklarat läget för tapetbutiken och frågat vilken leverantör som har kortare leveranstid. 

Jag får ställa om i så fall. Tänka nytt. Det är jag bra på. I så fall behöver jag hitta en brun, en grön och en gredelin (PÅ RIKTIGT!)

Den översta är brun, inte grå som den ser ut här.

Första barnvaktsuppdraget genomfört.

Mio somnade halv sju, föräldrarna gick, och strax innan sju gnällde han vid två tillfällen och farmor klappade lite på honom och försökte tvinga in nappen som han inte ville ha. Sedan lät jag den vara, han somnade om ändå.

Tidigare under dagen

Min fina hund fick en egen rast-person som kom och hämtade henne kl 21 och tog ut henne för att kissa. Det gick finfint. Bra service

Från 19 till föräldrarna kom nästan exakt klockan 00, så sov Mio gott. Jag hade en baby watch i soffan, och på den hörde jag ju minsta pip. 

Eftersom de kom tidigare än vad som var meningen (de blev trötta, längtade hem, det var inte så kul att vara ute som de hade trott), åkte Selma och jag hem och somnade på Ingarö vid halv 2, typ.

Så idag är vi lite trötta, i alla fall en av oss, men ska snabbt komma igång med jobbet och när det är gjort kan jag sova lite igen. 

20 sidor redigering är målet. 

Om jag håller den takten (30 i morgon, eftersom behöver snitta på 25 och nog kanske är för trött för det idag) hinner jag igenom allt innan sista september som är målet. Då är jag i fas inför oktober och det jag behöver skriva nytt då. 

Varje dag nu framöver är det viktigt att ha kontakt med mitt manus. Tappar jag det, så tappar jag fart. Det räcker med att skriva en mening varje dag när jag har annat för mig. 

Nästa vecka har jag tre dagar då jag ska läsa annat och veckan efter är det bokmässa, tjohooo!

Tempo tempo tempo. Me lika a lot! Veckan efter bokmässan får jag ju NYCKLARNA! 

Mio, Linnea och Selma ska följa med mig direkt dit efter signeringen. Jonathan jobbar så han kan ju inte. 

Typ så, söndag. Bra dag, så här långt!

127 genom 63

Fortfarande bra blodtryck. Inte för att jag har känt av något mer, sedan jag hade huvudvärk i några dagar, men har jag nu en mätare kan jag ju kolla det då och då. Jag är ju lätt upphetsad större delen av tiden. Det är flytt och manus i omvänd ordning. Tiden flyger iväg. Allt ska göras samtidigt.

Nästa vecka ska Selma och jag ta en dag ledig. Vi ska först och främst åka till Bauhaus och beställa läggning av golv och så måste jag köpa till golvlister, trösklar och skum. OM jag mot all förmodan får in mer pengar i höst, innan jag flyttar, så kanske det bli golv i resten av lägenheten också, men där är jag inte än. 

Vad som är ett måste är däremot tapeter så att målaren har något att göra när han kommer. Vissa har leveranstid och det kanske inte brinner exakt än, men närapå. 

Eventuellt tar jag med mig bunten med tapeter hem till Jonathan och Linnea idag, å andra sidan har jag inga behov av smakråd och när jag får ett av Jonathan (som ju utgår från hans smak, såklart) så kan jag styras lite av det. Alltså kan det vara bättre att låta bli. 

Vi får se. Jag ska äta middag med dem och sedan passa Mio ikväll. De ska på fest, kommer säkert inte hem förrän i natt, så vi sover över, Selma och jag. Håll en tumme för att Mio sover sin bästa natt någonsin!

Jag är inte lika rädd för honom längre, han är stadigare nu ju. Å andra sidan lite mammig, så vi får väl se hur det går. Han äter inte på nätterna alls längre, men ett knep kommer att vara mat, bara i natt, för då somnar han nog om. 

Undrar hur gamla de är när de känner igen en? Han är ingen skrattig unge, sådär lättroad, han ler lite men gapflabbar sällan, men han är heller inte blyg, inte än i alla fall. Jag försöker träffa honom en gång i veckan, men det är inte alltid det funkar ju. 

Plutten. 7 månader idag!

Vi kommer att ha så kul ihop när han blir lite större! Jonathan grät varje gång han lämnades hos farmor, ändå älskade han henne och hade så roligt när jag hade åkt. Det var själva avskedet som var svårt. Dagis gick bra, men där var han varje dag så den vanan gjorde nog sitt till.

Nu ska jag börja jobba. 20 sidor är planen för dagen. 

Då har jag bokat målare.

10e oktober kommer han och behöver 1-1,5 vecka till jobbet. Då räknar jag med två, alltså borde han vara klar den 24e.

Golvet (eller golven om jag har råd) ska läggas först och den tjänsten ska jag beställa på Bauhaus i Länna. Selma får följa med dit, tack och lov, det trippade runt många hundar senast jag var där. 

Eftersom golvet kommer till nya lägenheten den 3e, vore det ju tippetopp om det kan läggas den 4-10e. 

Jag måste liksom skriva ned allt för att få det ur hjärnsystemet så att jag får ro att jobba.

Jag började igår, och var tvungen att gå lite bakåt för att hitta var jag var, men hoppas att jag idag kan börja skriva framåt. 

När Selma har rastats för första gången, en kort tur när hon uträttar sitt, ska jag börja. Jag gör det bäst så här dags, så är det, och emellanåt slösar jag bort min bästa skrivtid på att göra annat som att läsa nyheter, BLOGGA eller annat som inte behöver ta på min bästa skrivtid. 

Nu har vi varit ute, och jag ska börja jobba inom trettio!

Ett år tappade jag av någon anledning

en fjärdedels utlåning på biblioteken, men nu är jag tillbaka igen med nästan 78 tusen lån. 

Men så har jag släppt många böcker också. 

Fast de första tappar ju såklart, så är det, även om Sonjaböcker fortfarande lånas, 10 tusen totalt 2024 (alla delar är ihopklumpade i rapporten). En liten värld, den första på Forum, 2500 lån, får ju ändå anses OTROLIGT efter 11 år!

Jag har varit så nära att komma in på författarnas topp 200, men det är svårt. I slutet av oktober vet vi om det gick 2024 eller inte. 

Typ så, var bara tvungen att säga det (för jag kollar emellanåt tillbaka vad jag har sagt om just biblioteksutlåningen och därför minns jag både toppar och dalar. Blogg. Bra grej.)

Nu ska jag fortsätta skriva DECKARE!

Igår kväll träffade vi en granne och hennes 5-månaders valp

 utanför när vi hade gått dagens sista vända. Hon följde snabbt med in för att få en bok, och Selma blev överlycklig eftersom valpen Sixten kan vara hennes favorit i området. 

Som de sprang. Runt runt runt i lägenheten, upp i soffan, ned från soffan, och mera runt runt runt.

Hon var helt slut när vi la oss.

Vet inte hur mycket klockan var när hon lämnade hon sängen och la sig under kökssoffan, men vet att jag vaknade vid halv fyra och då låg hon där.

Eftersom det verkligen är hennes place är det superviktigt att jag får till det gömstället i nya lägenheten också. Nästan så att jag funderar på om jag ska byta till en tvåsistssoffa redan innan jag flyttar. Ska fundera på det ett par dagar, men det känns klokt. 

Idag är det bara manusjobb och hundpromenader på schemat. Den för mig vidriga värmen ser ut att fortsätta. Ge mig lite höstväder, tack. 7 grader, regnskurar och lite storm. Är det verkligen för mycket begärt?

Igår pratade jag med den trevlige mannen på Nordea, och måste säga att jag har blivit så väl bemött under hela den här processen. Trevliga människor i varje samtal. 

Och sedan hittade jag en firma och bad om en offert på renovering. Får se om det blir den. Nu är det arbetet igångsatt i alla fall. Jag har också skickat efter fler tapetprover i bruna nyanser. Det måste ju också bli klart. I morgon är det prick tre veckor tills jag får nycklarna och det kan ta tid att få hem tapeter och renoveringen bör ju börja direkt. 

Så galet snygga tapeter. Det här är "Leopolds" våning i Oslo, som jag hittade när jag sökte hans perfekta boende. Älskar den tydliga strukturen i tapeten. 

Visst känns det som om golv måste läggas innan tapetsering? Måste kolla det.

Annars denna morgon vill jag rekommendera Julia Dufvenius och Christopher Wollters bok: Välkommen till vårt äktenskap. Viktig och ärlig bok om missbruk och medberoende. 

Den har skapat debatt, det är tydligen så att man som lekman kan avgöra: 1. Huruvida det är ett missbruk. 2. om man borde ha lämnat relationen. 

WELL. Been there, som ni alla vet vid det här laget.

2009 fick jag också höra vad jag gick för. Jag var ointelligent, idiot, våp, sjuk i huvudet etc. Men nätet var inte lika stort då som nu och jag var från början totalt okänd. Det är stor skillnad på det. 

Det är också stor skillnad på oss som par. Wollter bad själv om hjälp, innan hans fru ens förstod att han varit otrogen. I de allra flesta fall är det en partner som kommer släpande med den beroende till en behandling. 

I det här fallet har båda gjort det som behövs för att komma vidare. Hon har hanterat och lärt sig allt om sitt medberoende, och han har tagit ansvar för sitt beroende och gör det han behöver för att inte ta ett återfall. 

16 år har gått.

Jag läste någonstans att en person kände sig lurad eftersom det tydligen hade visats upp en fasad av lycka.

Men HERREGUD, först och främst har som sagt 16 år passerat, men också: är man skyldig att redovisa hela sitt liv för utomstående i intervjuer? Reaktionen på deras bok säger väl allt om vad som kan hända?

Det är mycket begåvat att vänta så länge. 

Dessutom; Det ÄR skillnad på otrohet och missbruk, och jag tror att vi som är anhöriga inte ser på det på samma sätt som "vanliga människor"gör. 

De många kvinnorna i ett missbruk har inga konturer, blir inga konkurrenter på det sättet utan är bara en del av allt det sjuka. 

Jag fick en fråga en gång var jag gjorde av all svartsjuka, men vem skulle jag vara svartsjuk på? Min partner hade ju enorma mängder med det vi kallar "utageranden." 

Jag var mest arg för att han inte tog tillfrisknandet på samma allvar, som till exempel Wollter ju har gjort. 

Och som jag gjorde när jag fick hjälpen jag behövde.

I början försökte jag kartlägga varje steg min partner hade tagit och med vem. Jag hade många telefonnummer, som jag aldrig ringde men hittade abonnenter till. Och därmed adresser. Där parkerade jag många gånger och stirrade mot porten. Var det hon? Eller kanske hon?

Det tog månader att släppa kontrollen, vars funktion var att dämpa min enorma ångest, och jag kunde göra det först när jag fick hjälp av experter. 

Att Dufvenius inte lämnade Wollter är en del av den kritik som riktas mot henne. Hon borde tydligen ha gjort det. 

Men det är ju det man inte kan. Man är så förvirrad, förstår inte vad som händer, kan inte acceptera verkligheten. Ångesten är gigantisk. Det är som att gå in i en mörk labyrint och i panik försöka orientera sig för att komma ut. 

Redan då vet man vad folk kommer att säga, och därför håller man det för sig själv, härbärgerar den fruktansvärda chocken och smärtan. Den enda som vet och känner till det som har hänt är ens partner, som ju blir en räddning mitt i kaoset trots att just den personen har orsakat allt elände. 

Först senare, när man själv har fått hjälp, är det möjligt att ta steget ur relationen.

När jag själv kommit långt i mitt eget tillfrisknande kunde jag ju det. När jag kunde vrida fokus från honom till mig, fanns inga alternativ om jag skulle klara mig eftersom han inte valt samma väg som jag. 

En terapeut sa en gång: "Om allt handlar om honom, om att han ska tillfriskna, hur blir ditt liv då om han inte gör det?"

Kanske den viktigaste frågan jag någonsin har fått. 

De par som går vidare tillsammans tar ansvar för sina respektive beroenden. Jag tycker att det är fantastiskt fint. Boken kommer att hjälpa så många. Det gjorde min, då 2009, och beroendet är inte mindre nu med utbyggt nät, oändliga kontaktmöjligheter och porr överallt. 

10 september. Idag fyller Simona, denna unga människa, år. Hipp hipp hurra för henne!

Dagens program:

1. Duscha (alltid okej) och tvätta håret (mitt värsta).

2. Prata med banken om räntor och sånt. Jag kanske borde börja spara pengar? Eller lägga in sparpengar i lägenheten? Banken vill förstås att man behåller lån så länge som möjligt, men jag tänker ju tvärtom amortering. JAJA. 

3. Börja redigera/skriva klart deckare 2. Hurra, jag längtar. Har varit manusledig sedan evigheter, känns det som. Glad att jag avslutade förra omgången med anteckningar som gör att jag troligtvis inte behöver gå tillbaka alltför mycket. Jag har en tendens att fastna bakåt då, men nu ska vi ju först och främst framåt!

4. Och så ska det promeneras, såklart. Förhoppningsvis blir det inte för varmt idag, men i värsta fall skjuter vi på längre promenader till senare i eftermiddag. Kl 7 var värmen perfekt, men tror inte att det håller i sig med tanke på solen just nu. Som jag längtar efter höst nu!

Fönstren immade igen när solen började värma utomhusluften. 

5. När jag är KLAR får jag fortsätta min tapetjakt. Har skickat en offertförfrågan till en målarfirma i Farsta, får se hur det går. Brunt eller rosa, det är där vi är just nu. Jag minns 70-talets vävtapeter och nu kan jag inte tänka mig något snyggare. 

Såg en 70-tals bokhylla på Blocket, en liknande den  min mamma och hennes man hade, och den kommer garanterat att bli het igen även om det kanske dröjer ytterligare ett par år.  Ni vet var ni läste det först!

500 kr vill de ha för den. 

Ett stycke hund är hemkommen,

mötesanteckningar från mötet med agenter och förläggare printas och i morgon börjar jag bearbetning 2 av nästa deckare.

Jag börjar som jag sa i ett tidigare inlägg med att skriva klart, sedan går jag tillbaka till början igen. 

Det kommer att bli en bearbetning med omskrivningar, fördjupningar, mer spänning (verkligen mer spänning!), vissa saker ska senareläggas och andra tidigareläggas. Men allt det får vänta till jag är klar med hela grunden. Tjohej. Helst skulle jag vilja ha skrivit klart alla kapitel i september, vi får väl se hur mycket jag hinner. Det är i alla fall målet. Det skulle vara galet bra för då kan jag ägna oktober åt redigering av det som ligger kvar och är "fel."

Den djupare redigeringen kommer senare, med Lena. I den här omgången är det viktigast att få allt på plats. 

Jag ska försöka starta direkt på morgonen och skriva 2000 per dag. 

I morgon spricker det direkt, eftersom jag har möte med banken (online) kl 10, men därefter så borde jag klara 1000 i alla fall. 

På lördag ska jag passa Mio och det är jag pyttelite nervös för, men hoppas att han sover mest hela tiden. Föräldrarna ska på konsert och fest och räknar med att bli sena. Jag hinner jobba före det. 

Och på torsdag ska jag på premiär av musikalen Joyride men kan nog jobba innan det också, hoppas jag.

Det är tajt som satan, men det ska gå.