Dag 3 på Cypern,

 arbetsdag 2.

Allt är sig likt, förutom min tumme som verkligen har gett upp känns det som. Idag har det varit en riktigt stökig tumdag som alltid börjar med stök på natten, när de fastnar i nedåtläge och jag måste böja upp den om jag vill att den ska vara rak. Och det gör så ont. 

Så här fastnar den.

JAJA. Jag har ändå lyckats nå mina mål. Nästan igår, och idag lyckades jag hela vägen. 

Jag är inne i ett trögt parti och vet att det kommer att lossna, men just nu är det mest segt och jag har inget flow att glida fram på. 

Men det är inget nytt, det uppstår i varje bok, och så fort jag har passerat 50 000 (när jag åker härifrån är det vad ordmätaren ska stå på) går det galant igen.

Typ så. Igår brände jag ansiktet runt ögonen, idag smörjde jag in mig precis där och då gick det toppen. Jag solar bara någon timma så här i början. En kvart på ryggen. Sedan ökar jag långsamt från dag till dag. 

Jag har inte badat i havet (inte i poolen heller), har inte haft lust och jag är ute så kort tid än så länge. Det kommer nog. 

Alltså den här killen. Världens finaste.  

Jag landar fredag den 26e, så dagen efter ska jag tvätta och packa, sedan åker vi söndag morgon till västkusten: han, föräldrarna, Selma och jag. 

Idag åt jag kyckling pommes och kaffe till lunch här. 

Där har vi det. Söndag 14 juni på Cypern. 

Heja Sverige i natt!