Alla mina är på väg hit.

Köttet vilar, potatisen är i ugnen, tårtan är bakad (nej, dekorerad, men detaljer detaljer.)
Det var inte meningen att jag skulle bjuda på mat idag, men jag hade köttet och det passar ju finfint när de har åkt så långt att slippa laga middag. Dessutom fyller ju Nisse år.

Att Jonathan och Linnea också kunde ikväll var ett lyckokast.
Min fina familj.
Det är störtmysigt när alla sitter runt köksbordet. Det var precis så jag ville ha de i den här lägenheten och det fick jag.
Lyllos mig.