Jag ska försöka göra det till en vana, i alla fall sådana här morgnar. Ute är ju bra att vara. Av någon anledning kliar ögonen lite dock, så någon av blomstren kanske irriterar.
Men vad är väl lite kli i ögat när man kan titta på sina gamla palmer (som åker ut och in beroende på årstid) och se att de gillar sin hörna även i år.
(Nej, de är inte vackra. Mitt kriterie för att få vara med är att de ska leva, det är allt.)
Nu börjar jag redigera den engelska översättningen igen.
Tjohej.
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Frukost på balkongen låter härligt!
Hoppas det blir bättre med ögonen.
Kli i ögonen har jag också, det är tröttsamt, men man kan ju skölja med vatten, med lite tur lättar det :)
Jag äter helst inte ute. Finns ingen gång på sommaren som jag kan sitta ute i lugn och ro utan att getingar ska komma och störa. Är stickrädd. Blir alltid stressad av att de kommer.
Elisabet; ja, idag var det bra igen av någon anledning.
Ezter; ja, kanske det. Ska prova nästa gång.
Cecilia; Ah, okej. Jag är inte rädd för dem men vill förstås inte ha dem inne eller alltför nära.
Skicka en kommentar