Idag tänker jag stå ett par timmar om jag orkar, men har sovit åtta timmar och tänker att det är ett så gott tecken att jag ju i alla fall kan prova.
Och väry positiv sak är min nacke.
Det verkar, peppar peppar gånger hundra, som om den ett år gamla nackspärren är på väg bort helt och hållet.
Ligga och stå, där var receptet för mig. Inte att knäckas och göra en massa övningar. (Jag ska däremot göra dem nu, så fort febern är helt borta).
När jag går djupare in i nästa projekt behöver jag nog varva mellan sitta och stå när jag skriver. Och det tror jag kommer att funka när inflammationen väl är borta. Kanske inte i soffan, men vid skriv- eller köksbordet.
Det gör mig i alla fall så himla glad. Ett tag var jag inställd på att försöka lära mig leva med smärtan. Det är det många som får göra.
Idag lite jobb då, och sedan fortsätta läsa. I morgon tror jag att jag är helt och hållet feberfri igen.
Jag längtar!
Mina föreläsningar.
Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras.
Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka.
Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling.
Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär.
För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek.
Bokning sker via Författarcentrum
2 kommentarer:
Så skönt nacken är bra!
Men hurra vad bra! Hoppas att smärtan håller sig borta :)
Skicka en kommentar