Om man för ett ögonblick bortser

 från att karln är en galning är det rätt otroligt arbetstempo han har för att vara 78, den nya presidenten. Och den förra, som ju var rätt förvirrad på slutet. De verkar stå på gasen tills de ligger ned. Ingen pension där inte. 

Jag räknar ju själv på det där från och med i vår. Min plan är ju att ta ut pension i april, men om jag kan skjuta på det är det bra. På den allmänna finns ju en stoppknapp, tyvärr gör det inte det på tjänstepensionen än så länge. Det är på gång, men om det gäller även dem som har börjat plocka ut den vet jag inte. Den är ju inte så hög för min del, men det gör ju några tusenlappar i månaden ändå. 

Vi får la se, tjolahopp. 

Idag kommer Selma, eller rättare sagt idag hämtar jag Selma. Tyvärr har ju ingen av de där två stadsborna tagit körkort och det krävs ju bil för att ta sig hit till skogen. Det går kommunikationer, buss till Slussen, men inte upp till min gata. Vi är många som har lagt in önskemål om det till kommunen, men har inte hört något om att de är intresserade av att skicka bussen hit. Det borde de ju göra till ett 55+boende kan man tycka.

Annars travar mitt författarliv på som det ska. Några sidor kvar att redigera, det gör jag i morgon. Sedan får jag första korret (på Spanien 2) på torsdag och sedan det för mig VIKTIGASTE korret (nr 2, när bara jag läser), den 22a. 

29e går den till tryck.

25e får jag dessutom tillbaka deckaren från min redaktör och förläggare för den kanske VIKTIGASTE redigeringen, som jag ska pyssla med hela december fram till 2a januari. Eftersom vi flyttade utgivningen från september till april, pga huvudbok i Bonniers bokklubb, så är det ju gaspedal på det här projektet, minst sagt. 

Omslag, säljtexter, allt sånt jobbas med redan nu. Jag har fortfarande ingen titel. Vi ska ta nya författarporträtt (har inte gjort det sedan första Fjällbacka och de är lite för ljusa och glada för den nya genren). Jag skulle vilja ha svart och glasögon den här gången. Se allvarligt in i kameran. Gud, så roligt!

Jag ska ha Selma två veckor över jul och nyår, så ju mer jag gör i manuset innan dess desto bättre är det. 

I månadsskiftet flyttar Jonathan och Linnea och då vill de ha lite hjälp, men det där ska nog gå att kombinera. I dagarna går Linnea in i v 27, häromdagen messade hon att det var 100 dagar kvar och nu mår hon nog som bäst. Hon har haft rätt många gravidkrämpor, lilla pluttan. Och då är hon den ickeklagande typen. 

Jag minns inte att jag hade en enda mer än lätt illamående emellanåt och att jag var trött i början. Vilken tur, med tanke på att jag var helt ensam.

Där har vi det. På onsdag åker vi till Eskilstuna och ser Schyffert, på torsdag är det stor 80-fest för Forum och på lördag ska jag vara med på ett evenemang i Nynäshamn. Sedan är allt avklarat för i år, och jag kan fokusera 100% på min lilla familj och mitt lilla deckarmanus.