Mina föreläsningar.

Jag berättar om ett författarliv som kanske har sett lite annorlunda ut än många andras. Min vardag i skrivsoffan i förorten. Uppväxten i Fjällbacka. Den ensamma mamman med världens bästa son. De slitsamma åren med heltidsjobb och pendling. Om hur var att debutera med en självbiografi som alla ville prata om och om hur surrealistiskt det är att få se sin bok på topplistor och att vid femtio år fyllda plötsligt ha en helt ny karriär. För referenser, kontakta till exempel Borås stadsbibliotek, Bollnäs bibliotek, Värsås bibliotek. Bokning sker via Författarcentrum

tisdag 26 november 2024

Selma och jag hänger,

 och har det mysigt ihop. Jag hade trott att jag skulle tröttna på att vara hundansvarig, men inser att när överenskommelsen är som den är, det vill säga att jag ska ha henne tills nästa vecka, så är jag inställd på det och har inget som kryper i kroppen. Jag vet inte ens vilken dag de vill att hon kommer. De flyttar på måndag, så onsdag kanske? 



Min lilla assistent på soffkanten bakom min rygg. 

Det var exakt samma sak under pandemin. Jag hade ingen som helst rastlöshet i mig då, var bara glad för min lägenhet i Farsta som blev mitt fort.

Jonathan sa häromdagen att han inte alls har tänkt på mig som en rastlös person under sin uppväxt, och det var jag ju inte. Det kom först den dagen jag inte hade något att ta hand om längre: Misse. Då slog det till med full kraft. Men uppenbarligen är det bara när jag har möjlighet att göra något, inte annars. 

Jag korrläser sista dagen idag. 50 sidor. Samtidigt bollar vi titlar till deckaren och jag fick precis en säljtext i inkorgen. Jag skickade mitt förslag till min redaktör och nu har hon återkommit efter att ha kollat på den och lagt till och dragit ifrån. Det är ett teamwork som brukar funka strålande. 

I morgon börjar jag redigera, hurra!!



 

Inga kommentarer: