Fortfarande bra blodtryck. Inte för att jag har känt av något mer, sedan jag hade huvudvärk i några dagar, men har jag nu en mätare kan jag ju kolla det då och då. Jag är ju lätt upphetsad större delen av tiden. Det är flytt och manus i omvänd ordning. Tiden flyger iväg. Allt ska göras samtidigt.
Nästa vecka ska Selma och jag ta en dag ledig. Vi ska först och främst åka till Bauhaus och beställa läggning av golv och så måste jag köpa till golvlister, trösklar och skum. OM jag mot all förmodan får in mer pengar i höst, innan jag flyttar, så kanske det bli golv i resten av lägenheten också, men där är jag inte än.
Vad som är ett måste är däremot tapeter så att målaren har något att göra när han kommer. Vissa har leveranstid och det kanske inte brinner exakt än, men närapå.
Eventuellt tar jag med mig bunten med tapeter hem till Jonathan och Linnea idag, å andra sidan har jag inga behov av smakråd och när jag får ett av Jonathan (som ju utgår från hans smak, såklart) så kan jag styras lite av det. Alltså kan det vara bättre att låta bli.
Vi får se. Jag ska äta middag med dem och sedan passa Mio ikväll. De ska på fest, kommer säkert inte hem förrän i natt, så vi sover över, Selma och jag. Håll en tumme för att Mio sover sin bästa natt någonsin!
Jag är inte lika rädd för honom längre, han är stadigare nu ju. Å andra sidan lite mammig, så vi får väl se hur det går. Han äter inte på nätterna alls längre, men ett knep kommer att vara mat, bara i natt, för då somnar han nog om.
Undrar hur gamla de är när de känner igen en? Han är ingen skrattig unge, sådär lättroad, han ler lite men gapflabbar sällan, men han är heller inte blyg, inte än i alla fall. Jag försöker träffa honom en gång i veckan, men det är inte alltid det funkar ju.
Plutten. 7 månader idag!
Vi kommer att ha så kul ihop när han blir lite större! Jonathan grät varje gång han lämnades hos farmor, ändå älskade han henne och hade så roligt när jag hade åkt. Det var själva avskedet som var svårt. Dagis gick bra, men där var han varje dag så den vanan gjorde nog sitt till.
Nu ska jag börja jobba. 20 sidor är planen för dagen.
2 kommentarer:
Han måste ju känna igen dig nu. Alla barn är inte lika lättroade eller lättflörtade, så får det ju vara också.
Hoppas ni får en lugn natt tillsammans!
Ja, fast undrar om han gör det. Inte vad jag märker. Men han blir ju inte rädd alls.
Skicka en kommentar