Sådan tur att jag flyttade inflytten.
Igår:
Jag var i Farsta kl 8. Det var golvläggaren också, som är pålitlig som tusan. Hem igen, manusarbete, lunch, och sedan tillbak kl 14 för att vänta på soffa. Kl 16 hade den inte kommit. 16.30 ringde jag, 16.45 åkte jag, 17.00 ringde man tillbaka från transportbolaget och sa att bilen hade fastnat någonstans i trafik.
De fick boka om till 10e november. Jag kan inte sitta hemma och vänta på en transport under så lång tid i en kal lägenhet med ett manus som ska skrivas.
Men det var inte det värsta och som gjorde att jag blev apstressad, utan det var DHL som plötsligt meddelade (kl 14) att de igår kväll skulle levera duschväggar till tomtgräns. Det betyder till porten. Paketet är minst två meter högt och 90 brett, väger 65 kilo. Det finns naturligtvis inte en möjlighet för mig att ta in det själv.
Detta meddelade jag Bygghemma redan när jag la ordern som skrev tillbaka att så fort jag fick ett fraktnummer från DHL skulle jag höra av mig så skulle Bygghemma kolla inbärning.
WELL, jag fick inget fraktnummer. Jag fick ett sms med leveransbesked 17-22 samma dag!
Gick mitt topplock? Ja. Gick det ut över Selma? Ja.
Det kan jag inte skylla på någon annan, vill jag bara säga, det var mitt eget fel att hon blev så rädd när jag blev nästan okontrollerat rasande på henne för att hon inte satt där jag sa till henne att sitta stilla. Jag blev ett monster, när hon var nyfiken och ville gå runt i lägenheten. Jag betedde mig som världens absolut sämsta matte och det ansvaret är bara mitt. Det finns inte en anledning i världen som rättfärdigar att skrämma henne så. Hon är ju min bästa kompis och pytteliten. Så dåligt gjort av mig.
Anyway, när vi hade åkt kom förstås DHL.
Jag var inte där, han ringde, jag ringde tillbaka, han messade: är du inte här? Jag svarade: nej, för jag fick aviseringen alldeles för sent. Han messade: okej.
Sedan fick jag en länk med en ny tid och för att kunna somna läste jag den inte. Jag vaknade ändå kl 02 pga det där.
Då drömde jag att man ordnat en överraskningsfest till min ära. Inte en liten kompisgrej, utan 70 oväntade gäster. Jag kom omålad, ovårdad och inte ombytt. Leonardo DiCaprio kom dit och han blev så full att han ramlade och axeln gick ur led. Jag tog hand om det istället för mina 70 gäster och Helen (min gamla bästis) blev så arg att hon aldrig ville prata med mig igen.
Jag var sååå glad över att vakna. Och efter två alvedon lyckades jag somna om. Selma väckte mig kl 7 med att glädjestrålande hoppa mot sängen. Då hade hon lämnat den flera timmar tidigare och kanske försökt väcka mig (hon kommer ned men inte upp i min höga säng), det vet jag inte, men hon var väldigt glad över att jag var vaken i alla fall.
Nu har vi tagit första varvet ute, jag dricker kaffe och senast 9 ska jag vara igång med mitt arbete! Om inte Bygghemma kan ordna så att någon hjälper mig in med paketet kommer jag att säga att jag inte vill ha leveransen av duschen, och så får jag fråga Bauhaus i Länna istället.
Man ska sluta på topp, och lägenheten blir i alla fall väldigt fin. Jag äääälskar att jag målade sovrummet brunt, det är så fint nu. Jag har också hittat sänggaveln jag vill ha, tror jag i alla fall. Den måste monteras så jag behöver hitta en firma som gör det också, men det får bli när jag är klar med manus. Det är inte så lång leveranstid och sängen kommer ju första veckan i december.
Har frågat om grannen vill ha min nuvarande säng. Vill hon det så sover Selma och jag i soffan tills nya sängen kommer. Det handlar ju bara om en vecka och soffan är snorskön.
 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar