men med tanke på att jag trots allt blev rätt upptagen med det här i ett par veckor så var det kanske skönt att jag inte fick besked om återsbesök tidigare. Hade det kommit mitt i den pressande perioden i november (jag gjorde min mammografi den 14e november och flyttade typ 10 dagar senare) hade det nog blivit påfrestande. Nu kunde jag ändå i rätt lugn och ro, hantera det.
Men det är förstås en åthelvete för lång väntan på svar. Och man borde meddela att svar kan dröja betydligt längre än 2 veckor som står överallt. Det var ju inte bara jag, enligt dem jag har pratat med. Till och med läkaren sa igår, utan att jag behövde nämna det, att det hade tagit väldigt lång tid för mig att få besked.
Men i ärlighets namn kom jag inte på det förrän i mitten av december när mitt liv lugnat ned sig, och det var då jag påminde första gången och fick till svar att mina resultat inte var klara. Andra gången jag frågade fick jag höra att det inte fanns läkare nog.
Det sista sköterskan sa var "undersök dina bröst varje månad", och det är en påminnelse som jag gärna skickar vidare innan vi stänger bröstbutiken för den här gången.
Nästa resa går till New York den 23e april. Jag ska se två, minst, teaterföreställningar (musikaler). Det känns som om jag först nu kan börja planera resan, även om världsläget (eller något annat) förstås fortfarande kan sätta käppar i hjulet.
Förra året besökte jag FN, det var stort och väldigt berörande. Jag gick (med guidad grupp) lite med gråten i halsen hela tiden och vid ett par tillfällen fick jag gå åt sidan och släppa ut det. Min badge från besöket har fått följa med även till detta kylskåp.
Jag har också ett bibblabesök inbokat, i Sollentuna. Tror att det är den 11e mars. Och jag ska till Åland, det ska bli kul. Tror 20e mars. Två dagar på båt då jag måste korrläsa, det krockade tyvärr.
Annars tackar jag nej till massor den här våren, för jag hinner inte riktigt. Det viktiga i år är att direkt efter att jag har skickat bok 2 till tryck (typ sista mars), att börja på bok 3. Deadline sista juli. Fyra månaders skrivande. Och den här gången är mitt mål att skriva klart hela grundmanuset innan jag visar det för någon och för mig tar det längre tid att skriva en deckare än en feelgood som mer sitter i blodet. Eller i pulsen, kanske.
Typ så, när Ica har levererat och jag ska äta någon form av frukost. Jag hinner öppna mina dokument innan vi ska ut på en promenad och handla hundmat till Selma. Hon får gå in i djuraffären men inte i resten av Farsta centrum.
Tjohooo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar