Alltså, mitt lilla barnbarn.

Så glad när farmor kommer. Inte ett dugg blyg utan sträcker direkt ut armarna mot mig och ler med hela ansiktet.

Igår läste vi lite, det gör vi varje gång jag kommer. Men allra roligast är att bita i boken eller att riva sönder det som går att riva sönder. 

Nästa lördag (om livet fortfarande är sig likt då, peppar peppar, fick just en påminnelse om min tid på tisdag) ska jag passa honom när föräldrarna ska på konsert.

Han blir alldeles svettig, av sina gips. Resten av kvällen hade han bara blöja.

Jonathan tog så många fina bilder. 

Titta, så sött när Mio pekar med sitt lilla finger! Han har inte börjat prata än, men tittittiitttitititt betyder förmodligen titta.

Jobb idag, precis som igår och i morgon. 

Sedan jobb med manus onsdag och torsdag. På fredag träff men mina kursare på förlaget, och sedan har jag några dagar till på mig innan manus ska skickas in den 11e.

Min spottkörtel har läkt för den här gången, tjohooo. Åt massor av syrligt godis hos Jonathan igår och inte en enda känning fanns kvar. (Peppar peppar2.)