Så jag messade Helen igår klockan 12

 och en sekund efter blev jag sjuk, som i att halsen plötsligt kändes trång, kroppsdelar värkte och tempen klev över 37,5 (skratta ni, men jag känner temp på 37,1, med mina låga 36,5 som utgångspunkt.)

Jag var på pillren direkt, förstås, eftersom jag inte hade jobbat klart, men det hjälper ju inte mot själva sjuket, bara mot hur mycket sjuket känns.

Nu är klockan 5 och jag har dragit upp den stackars Selma. Det går inte att ligga mer, halsen gör svinont när jag hostar (fast bara då) och jag behöver KAFFE istället för att ligga kvar (sedan 3.30) och försöka somna om. 

Kroppen är varm och händerna iskalla, alltså är det dags för piller igen och för att öppna den här dagen. Lägga mig kan jag göra senare.Jag måste ju igenom mina 30 sidor, så är det, men det ska gå om jag gör det nu direkt på morgonen. Ett par alvedon gör alltid susen, ju. 

Och vilken TUR att Selma ska till Solna i morgon! Idag och i morgon måste vi ju gå ut så att hon får göra det hon ska, ut men roligare än så blir det ju inte här. Inga långpromenader och inga snölekar. Hon kommer att bli så besviken, hon älskar nysnö, men det går bara inte.

En omsomnad Selma på filten bredvid datorn. Jag vägrar ju värme, så länge som elen är så dyr. Filtar och fleece är vad som gäller här.

Förmodligen får jag väl ställa in min coaching i morgon också, rösten är i alla fall just nu helt kass och då är det bättre att skjuta på det i några dagar. 

(Mejlade direkt. Hoppas det funkar för dem att skjuta upp det.)

Helgens Mello med Helen kan jag nog också glömma. Många blir friska på två-tre dagar, men det blir inte jag och jag utgår från det nu också.  

En gång har jag tappat rösten helt, så att jag inte ens kunde väsa. Det var hemskt att försöka prata när sådana som inte respekterade det, ändå ringde för personen för den trodde väl att jag var döende. GRRRRR. Det var på riktigt obehagligt för det kändes som om jag inte fick luft.  (Men det fick jag ju, om jag bara fick vara tyst i lugn och ro.) 

Det är enda gången jag har haft det så, andra gånger har jag blivit väldigt hes men det där var verkligen något helt annat.

Nåväl, vi hoppas väl att det inte går så långt den här gången. 

(Ursäkta sjukrant men behöver få det på pränt.)

Nu till lite roliga saker.

Igår fick vi upp tv:n på väggen i sovrummet, och jag är SÅ nöjd. Det blev direkt mer utrymme framför sängen och som jag hade hoppats passade hyllorna den stått på in perfekt framför elementet i rosa rummet där de nu får agera skoställ. Superbra!

Ser ni skorna till höger? Och spejset framför sängen till vänster?

Nu behöver jag en stor korg till överkast och filtar, som kan stå i hörnet, men det är allt.

 

Långsamt börjar saker och ting landa här. En vacker dag ska jag väl också komma på vad jag ska göra åt köket. 

Tjohej!