Söndag.

Vi har varit vakna sedan 5.50, i alla fall jag. Selma somnade om i fönstret på sin kudde på gröna soffans rygg. 

Jag drömde att jag var fattig och tvungen att skaffa mig ett heltidsjobb, och att jag blev erbjuden en tjänst på biologavdelningen (vad är ens det?) på mitt gamla jobb på Kraft foods där jag av någon anledning befann mig i drömmen. Måste säga att det var skönt att vakna. 

Selma sover så gott på sin kudde. Det känns så viktigt att jag hittar titta-ut-platser till henne i nya lägenheten också. Det, samt gå-och-gömma-sig-platser. Här ligger hon gärna också under gröna soffan i köket. Tror att golvet är svalare där på parketten. Hon ligger också under den vita fåtöljen, från samma Ektorpserie från Ikea, i röda rummet. Och i fönstret i röda rummet. 

Hos Jonathan och Linnea kan hon varken gömma sig under något eller titta ut, jag antar att det är en del i att hon trivs så bra här. 

Men det är förstås sluttittat mellan spjälorna på balkongen. Och slutskällt, när hon lite från ovan ser hur någon har mage att beträda hennes gata. 

Igår kväll, vid 20-tiden, skulle vi ta sista promenaden och träffade en granne som skulle gå Ingaröspåret med sin hund. 

Jag berättade att det för ett par dagar sedan stod en älg på spåret men om Selma och jag gick med henne och hennes hund, vågade vi nog gå med en liten bit. 

Vi hann knappt upp på spåret (20 meter ovanför husområdet) innan vi mötte ett grannpar som berättade att lite längre bort på spåret stod en älg. Förmodligen samma fjolårskalv som har setts här flera gånger senaste veckan. 

Så det blir inget spår, absolut inte det korta varvet ovanför husen (kanske 600 meter?), och absolut inte det längre på 2,5 km. 

Adjö, skogen, det var roligt så länge det varade. 

Ingaröspåret går till vänster i skogen, strax bakom de röda villorna. Vi bor i ett av husen i mittenområdet. När skolan i Brunn (som samhället heter) drar igång är det alltid massor av barn i skogen, de kanske skrämmer bort älgen. 

Ser nu på bilden att husen ser annorlunda ut på den här som nog bara är en projektbild, som om det finns ytterligare en vindsvåning med terasser. Det gör det inte. Två våningar med en bedrövlig trappa och ingen hiss.

Tyvärr är det nästan nödvändigt att på ett eller annat sätt i alla fall gå i utkanten av skogen här, det finns inga andra ställen att gå. 

Vi går i villaområdet, det känns säkrast. Det ligger på andra sidan skogen, så man måste gå igenom cirka 100 meter, och det var exakt där älgen stod igår. 

Men den flyttar ju runt, säger ni. Well, I beg to differ. Den här verkar ha hittat sin plats på jorden. Nu har den rört sig i en cirkel på typ 30 meter när folk har sett den, olika dagar. 

Det var dagens meddelande. Jag har nu exakt TRE dagar på mig till mitt manus, 

I dag, hela dagen. 

I morgon, 1/2 dag, innan middag på stan med Solnafamiljen (Jonathan fyller år på tisdag och Selma och jag åker tidigare till stan vid 14 för att köpa present). Selma följer med dem hem efteråt.

Tisdag, tvätta bil, hämta däck, mäta lägenheten i Farsta. Noll jobb.

Onsdag, lämna bil, hämta ny, hämta Selma, träffa Mio, noll jobb.

Torsdag och fredag, 100% jobb. Lämna fredag kväll (det är sagt den 15e, jag TOLKAR det som kväll, pga behöver den tiden.)

Fokus är att komma igenom det jag har skrivit och sedan har en litet synopsis för framåt. 

Det här tar TID, mina vänner! 

Men jag har gott om sådan framöver, hoppas bara att min lilla bollplanksgrupp förstår det också, så att inte de förväntar sig storverk den här redigeringesomgången. 

Nu kör vi!