och inte under optimala förhållanden eftersom vi precis varit ute på en promenad.
Ändå visade värdena 123/65 och en puls på 67, vilket ju får anses som väldigt bra.
Apparaten är bäst i test, det är ju lite så jag jobbar ...
Det verkade ofantligt svårt från början, men jag insåg att jag faktiskt inte behöver koppla den via bluetooth till min telefon (jag har ju min BLOGG, vem behöver mobilanteckningar då?) och då gick det förstås perfekt.
Nu har Smulan ätit frukost och det ska jag också göra. Tror att jag ska vara lite avancerad och LAGA frukost, som i kyckling och grönsaker i ugn. Vi ska gå på en promenad i skogen (en helt annan typ av skog än den här) med Ninni och hennes hund Tage kl 12 och innan det ska vi åka och slänga grejer, Selma och jag.
Att få leka med Tage är kanske det bästa Selma vet.
Det finns en hanhundsvalp i området här som hon också tokgillar, Sixten, som kanske är fem månader. Igår träffade vi honom när vi var på väg hem från kvällsrundan och hon blev helt vild. Jag tror att det kallas zoomies, när de blir så helt tokiga. Hon tryckte ned svansen mellan benen och sedan sprang hon fram och tillbaka och runt, runt runt tills hon var helt slut. Valpen hann liksom inte med i hennes fart.
Skruttan. Hon vill så gärna leka att hon blir överentusiastisk.
Så idag blir inget städande inte, utan det får bli torsdag-söndag. Jag längtar! Skitigare hem finns nog inte, vilket ju är superbra, för när jag är klar kommer det ju att glänsa på ett sätt det kanske aldrig har gjort.
Igår fick jag feedback på manus och det är så roligt med det här sättet att jobba. Tre pers har läst och utifrån det har de åsikter som vi bollar. Det kan handla om när i texten något bör komma, eller om en karaktär verkar vara på ett visst sätt (säg otrevlig) där min tanke har varit att den ska vara lite rolig. Fin gräns mellan dem två.
I alla fall: oerhört stimulerande och peppigt!
Jag går ju tillbaka till manusjobbet nästa vecka, samtidigt som jag har coaching på schemat, så från och med söndag måste jag göra en plan framåt. Manus ska lämnas igen den 1a november och då måste det ju vara "klart." Storyn ska sitta.
Hösten är full med olika grejer, det är mässor, läsning, biblioteksbesök, festivaler etc så planeringen behöver vara väldigt precis om det ska funka. Jag hade tänkt mig ett par veckor semester till, men det få bli i november.
För från den 1a november till 24e är jag manusledig. Helt galet länge utan manusarbete! Men det är då jag flyttar (11-13e november) så det är ju en perfekt planering. Har Gävlelit där någon gång efter flytten, men det är ju en tur och retur på en dag, bara.
I december har jag inget bokat utom JUL (i år firar jag hemma hos Jonathan, Linnea och Mio), boa in mig i min nya lägenhet och jobb med manus. I januari åker jag till Kanarieöarna och startar upp deckare 3 medan Lena, min redaktör, jobbar med deckare 2.
Där har vi de närmaste 5 månaderna!
Om ni visste vad glad jag är för att jag vågade byta genre. Det, och att jag fick First edition management som agenter, kanske var de enskilt viktigaste stegen jag har tagit i min karriär som författare.
40 tusen sålda nu sedan 9e maj. TJOHOOOO!
Och just det. Igår sa jag upp lägenheten. Iiiiiiiiii!
Det kommer nog att kännas lite konstigt, men det gör det alltid när jag flyttar. Det är ju inte lägenheten jag vill ifrån, det är ju läget här i skogen.
Jag är så ensam (OBS vill vara) att jag behöver lite liv runt om mig, inte ännu mer isolering som det blev här. Jag vill vara inne ensam men kunna betrakta det som sker utanför och då får det gärna vara hur mycket människor, bilar, bussar, tunnelbanor och liv som helst. Det längtar jag efter.
Typ så, ledig tisdag. Vi sov länge. Men jag var uppe kl 2 och tog piller mot min nacke som ju krånglar emellanåt,. tror dock inte att det tog så lång tid att somna om.
Sedan hade Selma fått för sig att sova under soffan istället för i min säng, och vid halv elva vaknade jag av att hon satt på golvet nedanför sängen och tittade på mig. Den är för hög för att hon ska kunna hoppa upp själv. Hon bara satt där, inte ett ljud vad jag hörde. Men jag vaknade ju, så på något sätt signalerade hon ju att hon var där. Pluttan.
Hon ska sova i min säng, punkt slut, det är det mysigaste ju!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar