Jag är som vanligt igen, pga sovit gott och mycket sedan jag kom hem från Koster. Älskar sömn, satan vilken bra sak det är.
Tittade just efter inlägg om min frozen shoulder och såg att det var 2015 jag hade det som värst, alltså för 10 år sedan. I november det året åkte jag till London ensam, och minns att jag fortfarande hade ont, men inte alls som jag hade haft tidigare (det började i januari samma år).
Jag minns också mars året efter, då jag på ett gympapass på friskis, där jag gympade allt utom vänsterarmen, plötsligt kunde sätta handen i midjan. Något som varit otänkbart månaden innan. Små små framsteg. Det tog nästan ett par år att bli helt smärtfri och återfå rörelseförmågan. Jag minns fortfarande lyckan när jag kunde sträcka ut armen genom rutan och betala en parkering.
Rörligheten är fortfarande inte 100% och efter tio år kommer den ju inte att bli det heller, men de rörelserna som inte går, som en viss utåtrotation, behöver jag inte. Jag är inte alls begränsad längre.
Idag ska jag använda rörligheten till badrummet, som måste skuras. Jag tar ett rum i taget och börjar längst bort.
Mitt stora koskinn i hallen måste jag lämna in på kemtvätt innan vi flyttar, så att det är fräscht. Jag tror att jag ska ha det i min soffhörna.
Mattan under matbordet ska också tvättas. Båda har det skett valpolyckor på, och även om jag har skrubbat så känns det ofräscht. Grejen med den senare är att den är tvättbar i maskin, men jag tror inte att den går in där (2x3 meter). Bättre då att lämna in den.
Nu har vi promenerat med grannen, en blåsig promenad i riktigt höstväder. Me lika a lot.
Jag vet inte vad det är med mig och sommar hemma, jag tycker inte att det är särskilt härligt. Jag gillar första vårsolen, då jag kan sitta lite ute och frysa i solen och få fräknar, men sommaren ... nä. I Fjällbacka och på Cypern, men inte här. (Inte i Farsta heller, så det har inget med Ingarö att göra alls.)
Och jag har aldrig lärt mig att använda Stockholm som sommarstad, känns det som. Nä, hellre maj än juli, om ni frågar mig, och ett småruskigt augusti är ju alldeles underbart!
Nu ska det bli varmare igen, sa grannen som har semester och tycker att det är så trist med mitt favvisväder, och det är förstås kul för henne om det blir lite varmare. Jag tänker ändå inte gå ut när det inte är nödvändigt (det är det några gånger per dag med Selma, såklart, men att sitta i solen är jag klar med.
Typ så. Nu ska jag tömma och sortera bort gamla flaskor i badrummet. Innehållet ska i soppåsen och flaskorna till återvinningen, har jag läst mig till.
Jag ska också packa upp min nya blodtrycksmätare. Har inte en aning om hur det står till med det, har inte mätt på ett par år och det kan ju ändra sig snabbt. Nu verkar min huvudvärk vara borta, jag beställde den när jag hade ont, men skadar ju verkligen inte att hålla koll eftersom de flesta i min familj har haft/har högt blodtryck och medicinerat mot det.
Där har vi det. Måndag. Bra dag, så här långt om man ser till min lilla låda i skogen. Utanför den är det värre.
Jag får feedback på manus i eftermiddag, låt oss hoppas att det är en lika bra dag efter det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar